Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-02 1 (2) HSN 1406-0721 Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p [xx] Tertialbokslut per april 2014 och årsprognos för 2014 Ärendebeskrivning Föreliggande ärende redovisar bokslut för Hälso- och sjukvårdsnämnden till och med april månad 2014 och helårsprognos för 2014. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-06-02 PM tertialbokslut januari till april 2014 och prognos för 2014 Bilaga 1 Patientsäkerhetssatsningen 2014 Bilaga 2 Rapport över tillgängligheten januari-april 2014 Bilaga 3 Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet Bilaga 4 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut förvaltningsberättelse Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna tertialbokslut per april och helårsprognos för 2014. Förvaltningens motivering till förslaget Periodens ackumulerade resultat till och med april 2014 visar ett underskott med 179 miljoner kronor. Det är i samma nivå som motsvarande period 2013 då resultatet efter de första fyra månaderna visade ett underskott med 168 miljoner kronor och följer den förväntade säsongsvariationen väl. Helårsprognosen för 2014, baserad på utfallet de första fyra månaderna av året, visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2013 som var ett överskott om 99 miljoner kronor. De avvikelser från budget som prognostiseras återfinns inom följande områden:
2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1406-0721 För somatisk specialistsjukvård beräknas underskott med 148 miljoner kronor, varav 98 miljoner kronor för avtalen med sjukhusen och 49 miljoner kronor för vårdval Inom äldresjukvård (vilket innebär geriatrisk vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård) prognostiseras underskott för ASiH med 50 miljoner kronor medan de geriatriska klinikerna redovisar överskott i prognosen med 50 miljoner bland annat på grund av calici-infektioner och att kommunerna inte tar hem färdigbehandlade patienter. För psykiatrin prognostiseras underskott med 35 miljoner på grund av ökade vårdvolymer och effekter av den nya ersättningsmodellen. För läkemedel (det är främst läkemedel på recept som ligger inom HSNs budget) beräknas ett överskott med 100 miljoner kronor. För övriga verksamheter beräknas sammantaget ett överskott med 83 miljoner kronor. Den största delen avser reserverade medel för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) som balanserar ökade kostnader i andra delar. Antalet läkarbesök i öppenvården ökade med 0,4 procent under januari till april 2014 jämfört med samma period föregående år. På helåret väntas antalet läkarbesök överstiga budget med drygt 1,3 procent. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård minskade med 0,5 procent under de första fyra månaderna 2014 jämfört med motsvarande period 2013. Helårsprognosen pekar mot att antalet vårdtillfällen kommer understiga budget för 2014 med 1,4 procent. Under de första fyra månaderna har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt kraven för att erhålla prestationsersättning ur kömiljarden för mottagningsbesök. Under april uppfylldes även resultatkraven för behandling. I mars månad startade BB Sophia sin verksamhet inom vårdval förlossning. Under våren har avtalen inom vårdval ortopedi och handkirurgi, vårdval neurologi och vårdval barn- och ungdomsmedicinska mottagningar trätt i kraft. Tilläggsuppdrag för husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa har hittills tecknats av totalt elva verksamheter. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Gaunitz Avdelningschef
Tertialbokslut Januari april 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-06-02 Diarienummer: 1406-0721
1406-0721 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2014 omsluter drygt 50 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 8 oktober 2013 beslut om budget för 2014. Under 2014 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län att läggas fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari april 2014 avrapporteras i detta tertialbokslut. Perioden januari augusti 2014 återrapporteras i delårsbokslutet som läggs fram för godkännande i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 30 september 2014. Årsredovisningen planeras att tas upp för beslut i februari månad 2015. Tonvikten i tertialbokslutet ligger på återrapportering av ekonomiskt utfall, utfall av vårdprestationer samt väntetidsstatistik för rapporteringsperioden i de hälso- och sjukvårdsverksamheter som genom avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden förser Stockholms län invånare med hälso- och sjukvård. En kortfattad återrapportering av annan pågående verksamhetsutveckling och framskridandet av arbetet med Framtidsplanen görs också i tertialbokslutet, men det är framförallt i delårsbokslut och årsredovisning som denna uppföljning görs. Till tertialbokslutet biläggs även Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet för Stockholms läns landsting. 1
1406-0721 Innehållsförteckning 1 Mål och uppdrag...5 1.1 Mål för Stockholms läns landsting... 5 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården... 6 1.2.1 Vård i rätt tid... 6 1.2.2 Säker vård... 7 1.2.3 Hög effektivitet... 9 1.2.4 Högt förtroende för vården... 11 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden... 11 1.3.1 Ekonomi i balans... 11 1.3.2 Hållbar tillväxt... 11 1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 11 2 Befolkningsutveckling... 12 3 Framtidsplan för hälso- och sjukvården... 13 4 Styrning och utveckling av hälso- och sjukvården... 15 5 Verksamhetens ekonomi... 27 5.1 Verksamheten totalt... 27 5.2 Somatisk specialistvård... 33 5.3 Primärvård... 56 5.4 Psykiatri... 65 5.5 Äldresjukvård... 69 5.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet... 73 5.7 Läkemedel... 80 5.8 Risker... 81 5.9 Åtgärder... 82 Bilageförteckning Bilaga 1 Patientsäkerhetssatsningen 2014 Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet januari till april 2014 Bilaga 3 Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet Bilaga 4 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall 2
1406-0721 Sammanfattning Periodens ackumulerade resultat till och med april 2014 visar ett underskott med 179 miljoner kronor. Det är i samma nivå som motsvarande period 2013 då resultatet efter de första fyra månaderna visade ett underskott med 168 miljoner kronor och följer den förväntade säsongvariationen väl. Prognosen för 2014, baserad på utfallet de första fyra månaderna av året, visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2013 som var ett överskott om 99 miljoner kronor. Helårsprognosen för 2014 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är För somatisk specialistsjukvård beräknas underskott med 148 miljoner kronor, främst för avtalen med sjukhusen, 98 miljoner kronor och vårdval 49 miljoner kronor. Inom äldresjukvård (vilket innebär geriatrisk vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård) prognostiseras underskott för ASiH med 50 miljoner kronor medan den de geriatriska klinikerna redovisar överskott i prognosen med 50 miljoner bland annat på grund av calici-infektioner och att kommunerna inte tar hem färdigbehandlade patienter. För psykiatrin prognostiseras underskott med 35 miljoner på grund av ökade vårdvolymer och effekter av den nya ersättningsmodellen. För läkemedel (det är främst läkemedel på recept som ligger inom HSNs budget) beräknas ett överskott med 100 miljoner För övriga verksamheter beräknas sammantaget ett överskott med 83 mkr. Den största delen avser reserverade medel för Framtidens hälsooch sjukvård (FHS) som balanserar ökade kostnader i andra delar. Risker för kostnadsökningar utöver de nu prognostiserade finns särskilt inom somatisk specialistvård och primärvård. Risken inom somatisk specialistvård är hänförligt till sjukhusavtalen, som tecknats på en högre nivå än vad som förutsattes då budgeten lades. När det gäller primärvård finns risker främst relaterade till vårdval primärvårdsrehabilitering som har en fortsatt högre volymutveckling än budgeterat. Om vårdvolymerna vid sjukhusen, särskilt Karolinska universitetssjukhuset, fortsätter att understiga avtalade volymer minskar den ekonomiska risken för HSN i motsvarande grad. Budget för 2014 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,9 procent. För perioden januari-april har nettokostnaderna ökat med 3,8 procent mellan 2013 och 2014. För perioden maj 2013 till april 2014 har nettokostnaderna ökat med 3,6 procent. Jämfört med 2013 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården per den 30 april 2014 ökat med 0,4 procent. Prognosen per den 31 december 3
1406-0721 2014 innebär en ökning mot 2013 med 2,2 procent vilket är 1,3 procent lägre än budget för 2014. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 0,5 procent jämfört med motsvarande period 2013. Prognosen per den 31 december 2014 innebär en ökning mot 2014 med 0,6 procent vilket är 1,4 procent lägre än budget för 2014. I mars månad startade BB Sophia sin verksamhet inom vårdval förlossning. Under våren har avtalen inom vårdval ortopedi och handkirurgi, vårdval neurologi och vårdval barn- och ungdomsmedicinska mottagningar trätt i kraft. Tilläggsuppdrag för husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottningar avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa har hittills tecknats av totalt elva verksamheter. Under de första fyra månaderna har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt kraven för att erhålla prestationsersättning ur kömiljarden för mottagningsbesök. Under april uppfylldes även resultatkraven för behandling Som bilaga till tertialbokslutet finns Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet för Stockholms läns landsting. Materialet fanns inte tillgängligt för redovisning vid årsbokslutet för 2013 utan redovisas därför i tertialbokslutet. Dessutom redovisas vilka krav som ställs inom Patientsäkerhetssatsningen under 2014 samt utvecklingen av tillgängligheten under årets första fyra månader i särskilda bilagor till bokslutet. Till bokslutet fogas också det underlag som tillställts Landstingsstyrelsens förvaltning som underlag för upprättande av koncernbokslut för första tertialet 2014. 4
1406-0721 1 Mål och uppdrag 1.1 Mål för Stockholms läns landsting Landstingets verksamhet bestäms utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras för att länets invånare ska ha en så attraktiv region som möjligt att leva i. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär för mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets olika verksamheter. Landstingets målbild (nedan) utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning 2016. Stockholms läns landstings mål, beslutade av Landstingsfullmäktige i juni 2013 I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som väl svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. 5
1406-0721 Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.2 redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.3 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden och som följs upp första tertialet 2014. 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Det övergripande målet har brutits ned till fyra delmål, som vart och ett följs upp genom mätbara indikatorer. Nedan redovisas vart och ett av de nedbrutna målen samt de indikatorer som är kopplade till målet. För varje indikator anges tidpunkt för senaste mätning. Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för indikatorn som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 1.2.1 Vård i rätt tid Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Stockholms län är viktig för att invånarna ska få rätt vård vid rätt tillfälle. Tillgänglighet omfattar många aspekter, som till exempel korta väntetider till hälso- och sjukvård, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till vars och ens förutsättningar och behov. De indikatorer som används för att styra mot målet Vård i rätt tid fokuserar på aspekten korta väntetider till hälso- och sjukvården. Enligt Stockholms läns landstings vårdgaranti ska en patient som söker hjälp få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Väntetiderna mäts med olika periodicitet. Under mars månad mättes tillgängligheten till besök hos husläkare 1. Resultatet är stabilt jämfört med föregående mätning. Under perioden januari till april 2014 har en förbättring skett när det gäller tillgänglighet till första besök i specialistvården. Även en mindre förbättring kan ses när det gäller tillgänglighet till behandling. 1 Mäts två gånger per år, vår och höst 6
1406-0721 Mål Indikator Utfall 1404 Utfall 1304 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos 88% 90% >90% Mål uppnås 89% husläkare (vårdgarantin) Vård i rätt tid Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar (vårdgarantin) 78% 76% >72% Mål uppnås 73% 90% 89% >88% Mål uppnås 88% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 1.2.2 Säker vård Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög patientsäkerhet. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till 2017. Indikatorn som används för att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner bygger på de punktprevalensmätningar som görs två gånger om året, och omfattar hela slutenvården inklusive geriatriska och psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting. Vecka 12 till 13 2014 genomfördes den senaste punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner. Resultatet blev att 9,0 procent av inneliggande patienter i den somatiska vården hade en vårdrelaterad infektion. Det är en förbättring jämfört med föregående års vår-mätning då resultatet var 9,4 procent. En statistisk analys av aktuellt resultat kan väntas i juni månad. Fortsatt arbete pågår i enlighet med Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården, vilket nyligen har reviderats. I avtalen med vårdgivarna ställs krav på deltagande i de nationella punktprevalensmätningar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samordnar under året. Under 2014 kommer SKL endast att samordna en sådan mätning, den som nu genomförts. Patientsäkerhetskommittén (PSK) har i samverkan med vårdgivarnas beslutat att genomföra en ny gemensam punktprevalensmätning under hösten 2014 och resultatet från denna mätning kommer redovisas i årsbokslutet för 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Några vårdgivare gör ytterligare fler punktprevalensmätningar under året för att utvärdera sitt förbättringsarbete inom området. 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården (över 65 år) En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården kan tyda på brister i hälso- och sjukvården eller i den kommunala omsorgen. Genom att följa återinläggnings- 7
1406-0721 frekvensen och analysera och åtgärda brister kan kvaliteten i hälso- och sjukvården och omsorgen säkras vilket därmed leder till en säkrare vård för individen. Återinläggningsfrekvensen i slutenvården av personer över 65 år mäts månatligen och rapporteras in till SKL då det är ett av de nyckeltal som följs inom ramen för Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En viss minskning av återinläggningsfrekvensen kan noteras jämfört med utfallet för april 2013 och för helåret 2013 men det är osäkert om målet kommer att nås för 2014. Under våren kommer ett arbete startas upp med att förbättra utskrivningsprocessen från akutsjukhus och mottagandeprocessen på husläkarmottagningar och i den kommunala omsorgen. Vårdcoacherna inom aktiv hälsostyrning samt utökningen av avancerad vård i hemmet (ASiH) är andra faktorer som kan påverka återinläggningsfrekvensen i åldern 65 år och äldre positivt. Antibiotikaförskrivning Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Antibiotikaanvändningen i länet följs genom indikatorn antal uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Ett långsiktigt mål är 250 uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Förskrivningen av antibiotika fortsätter att sjunka. Per april månad var förskrivningen nere i 354 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Ett gott epidemiologiskt läge, ökad följsamhet till nationella och lokala behandlingsriktlinjer för vanliga infektioner samt en ökande medvetenhet bland förskrivare och allmänhet om att antibiotika bara ska användas när det verkligen gör nytta antas ligga bakom minskningen. För att uppnå kraven i Patientsäkerhetssatningen när det gäller antibiotikaförskrivning ska förskrivningen per september 2014 högst uppgå till 377 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Mål Indikator Utfall 1404 Utfall 1304 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 Förekomsten av vårdrelaterade infektioner 9,0% 9,4% <9,5% Mål uppnås 9,1% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slu- 15,5% 15,8% <16,1% Osäkert 15,9% Säker vård tenvården, 65 år och äldre Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/ 1000 invånare) 354 389 <380 Mål uppnås 358 Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 8
1406-0721 1.2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Landstingsfullmäktige har uppdragit åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med frågan om ökad effektivitet utifrån inriktningen i Framtidsplanen. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Indikatorerna speglar några av dessa utvecklingsområden. Utbyggnad av e-hälsotjänster till patienter Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-hälsotjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Det ökar dessutom möjligheten till medinflytande för patienten. Genom utnyttjandet av olika e-hälsotjänster kan uppgifter som till exempel besöksbokning, receptförnyelse med mera effektiviseras. Ett annat exempel är att patienter med kroniska sjukdomar kan ansvara för sina egna medicinska kontroller med hjälp av e-hälsotjänster och vid en avvikelse boka ett besök hos vårdgivaren. Ett sätt att kunna ta del av e-hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Som en indikator på utbyggnaden av e-hälsotjänster riktade till patienter följs andel invånare som har registrerat ett invånarkonto på Mina Vårdkontakter (MVK). Sedan MVK:s start hade, per den sista april 2014, totalt 461 800 invånarkonton skapats inom Stockholms läns landsting. Det innebär att 21 procent av invånarna över 18 år har ett invånarkonto. Målsättningen för 2014 är därmed uppnådd. Detta är den femte bästa täckningsgraden i Sverige där snittet för riket är 17 procent. Under årets första fyra månader har 37 000 nya konton skapats. Om utvecklingen fortsätter i samma takt under årets resterande månader kommer cirka 110 000 nya invånarkonton att skapas under 2014. För att e-hälsotjänsternas effektiviseringspotential ska kunna nyttjas fullt ut krävs att antalet anslutna vårdenheter fortsätter att öka. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att insatser sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför mäts andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete. En sammanvägd bedömning av husläkarnas arbete inom detta område görs årsvis, där bland annat andelen 75-åringar som erbjudits hälsosamtal samt andelen av besök som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, ingår i bedömningen. Löpande under år mäts andelen husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagning. 9
1406-0721 Per den sista april 2014 nådde 52 procent av husläkarmottagningarna upp till målet att minst tre procent av sköterskebesöken på mottagning under perioden januari till april avsåg rådgivning för sjukdomsförebyggande åtgärder. Målet för 2014 bedöms därmed uppnås. På grund av att registrering av dessa besök infördes under våren 2013 finns inget utfallsvärde per april föregående år att jämföra med. Effektivt kapacitetsutnyttjande Effektiviteten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv till lägsta kostnad. Det innebär till exempel att endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser ska utföras där. Det gäller såväl akut som planerad vård, som öppen- och slutenvård. Utbyggnaden av somatisk vård utanför akutsjukhusen genom inrättandet av vårdval inom flera områden möjliggör en utflyttning av vård från akutsjukhusen. Genom en förstärkning av det akuta omhändertagandet på närakuter och på husläkarmottagningar kan vård styras från akutsjukhusens akutmottagningar. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. I mätetalet ingår alla läkarbesök förutom specialiteterna geriatrik och psykiatri. Både akuta och planerade läkarbesök ingår. För perioden januari till april 2014 har andelen läkarbesök utanför akutsjukhus ökat med 0,8 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Utvecklingen drivs av en minskning av läkarbesök på akutsjukhus (-22 000) och en samtidig ökning av läkarbesök utanför akutsjukhus (+14 000). Det är främst inom den somatiska vården, vårdvalsområdena ortopedi, ögon, öron-näsa-hals samt inom specialiteterna urologi och anestesi, som läkarbesöken utanför akutsjukhus har ökat. Vårdval ortopedi är nytt sedan årsskiftet 2014 och där kan överföringen av vård till vårdgivare utanför akutsjukhusen förväntas märkas än tydligare under årets gång. Mål Indikator Utfall 1404 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel läkarbesök som utförts av läkare utanför akutsjukhus Utfall 1304 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 21% 17% >19% Mål uppnås 20% 52% - >50% Mål uppnås 41% 77,6% 76,7% >76,5% Mål uppnås 76,5% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 10
1406-0721 1.2.4 Högt förtroende för vården Stockholms läns invånare ska känna ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Målet om högt förtroende för vården mäts höst och vår i den så kallade Vårdbarometern. Resultatet av årets två mätningar slås också ihop till ett samlat värde för året. I mätningarna under 2013 hade fler personer än tidigare valt alternativet varken eller jämfört med tidigare år. Resultatet blev att andelen i befolkningen med ett stort förtroende för vården minskade med 7 procentenheter under 2013 jämfört med 2012. Detta speglades även i resultaten på nationell nivå. Målet för 2014 är att förtroendet för vården åter ska öka. Resultatet av vårens mätning blir tillgängligt i maj månad 2014. 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden 1.3.1 Ekonomi i balans Landstinget ska ha en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade ett överskott om 99 miljoner kronor för 2013. Budgeten för 2014 balanserar och förväntas varken lämna över- eller underskott. Mål Indikator Utfall 1404 Utfall 1304 Budget 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt balanskravet -179-168 >/= 0 0 +99 1.3.2 Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Målen följs upp årsvis. 1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis. 11
1406-0721 2 Befolkningsutveckling Folkmängden i Stockholms län uppgick 31 december 2013 till 2 163 042 individer. Befolkningen ökade med 36 036 individer eller 1,7 procent under 2013. Den höga takten i befolkningstillväxten i Stockholms län håller därmed i sig. För Sverige som helhet var befolkningstillväxten 0,9 procent under samma period. Störst var folkökningen i Sundbybergs kommun, följt av Sigtuna. Lägst var den i Norrtälje följt av Vaxholm. Av befolkningsökningen stod födelseöverskottet (födda minus döda) för 40 procent, flyttnettot för boende inom landet för 15 procent och flyttnettot gentemot utlandet 45 procent. Flyttnettot till Stockholms län av inrikes och utrikes födda har förändrats över åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Preliminära data visar att befolkningsökningen under det första kvartalet 2014 var 8 417 invånare. Alla kommuner i länet utom Norrtälje och Nynäshamn hade ett födelseöverskott under det första kvartalet. Danderyd och Nykvarn var de enda kommunerna i länet som hade större utflyttning än inflyttning under första kvartalet 2014. Stockholms stad passerade under februari 900 000 invånare och nådde vid kvartalets slut 901 698. 12
1406-0721 3 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Under det första tertialet 2014 har arbetet med utvecklingen av Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Framtidsplanen, övergått från tidigare analys-, planerings- och konkretiseringsarbete till en tydlig genomförandefas. Fokus på genomförandet av Framtidsplanen medför att mycket arbete sker på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt hos större vårdgivare, via uppdrag från det Programkontor som inrättats för att koordiera förverkligandet av Framtidsplanen. Programkontorets roll har således förändrats från att genomföra utredningar och analyser till att leda, samordna och styra genomförandet av Framtidsplanen med fokus på mål- och uppdragsformulering, förändringsledning samt uppföljning, styrning och kontroll av programmets framdrift. För att säkerställa genomförandet sker kontinuerlig analys av utmaningar och risker. Ett antal uppdrag har levererats under första delen av 2014, bland annat avseende psykiatrisk vård på Nya Karolinska Universitetssjukhuset (NKS) och rapport avseende Framtidsplanen och funktionshindrade. I Landstingsrevisorernas rapport 14/2013, Framtidens hälso- och sjukvård arbetet i projektet 2013 är revisorernas samlade bedömning att planeringen av Framtidens hälso- och sjukvård bedrivs på ett välorganiserat och strukturerat sätt enligt fullmäktiges uppdrag. Under hösten 2013 och våren 2014 har arbete med gemensamma avsiktsförklaringar påbörjats. Avsiktsförklaringarna för de fyra akutsjukhusen Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus har anmälts till hälso- och sjukvårdsnämnden. I dessa avsiktsförklaringar konkretiseras akutsjukhusens vårduppdrag och volymer 2015 till 2018 ytterligare. Under 2014 fortsätter arbetet med avsiktsförklaringar för Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO). Efter arbetet med gemensamma avsiktsförklaringar fortsätter Programkontoret att stödja vårdgivarnas genomförande och framställa planer för hur detta bör ske. Genomförandeplaner kommer även tas fram för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Landstingsstyrelsens förvaltning. Kopplat till genomförandet av Framtidsplanen finns en omfattande investeringsplan för både upprustade och helt nya lokaler för hälso- och sjukvård runt om i länet. Under den första delen av 2014 har arbete bedrivits med kravställande av flera byggprojekt på akutsjukhusen. Ett flertal av dessa projekt bereds inför genomförandebeslut under våren, vilket berör Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset. Vidare har kravställning på lokaler för övriga sjukhus skett löpande under våren, liksom planering av framtida vårdinnehåll vid dessa. 13