2... 4... 4... 4... 4... 6... 6... 6... 7... 7... 7... 8... 8... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 11... 12... 12... 13... 13... 14... 14... 16... 17... 23... 24... 25

... 31... 33... 42... 48... 56... 66... 72... 74... 75... 77 3

Handlingsplanen syftar till att synliggöra Individ och familjenämndens övergripande ansvar för vuxna och barn som lever med våld i nära relationer. Vidare syftar handlingsplanen till att synliggöra mål, ansvarsfördelning, processer och rutiner på olika nivåer som syftar till att säkerställa god kvalitet inom förvaltningens olika verksamhetsområden, rutiner för kontroll och uppföljning av verksamhet som har överlämnats, kartläggning och analys av förekomst av våld i nära relationer samt informationsspridning om stöd och hjälp i Nybro kommun. Handlingsplanen utgår i sin helhet från SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer, samt av Socialstyrelsen publicerade handbok Våld En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. I 5 kap. 11 SoL finns en bestämmelse om socialtjänstens stöd till personer som utsätts för våld eller andra övergrepp: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 1 oktober 2014 trädde Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer i kraft. Socialnämndens övergripande ansvar fastslås inom följande områden: 1 Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld samt beskriva när och hur målen ska uppnås. 2 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ligger för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld. 3 Om socialnämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till någon annan, ska nämnden fastställa hur kontroll och uppföljning av sådan verksamhet ska göras. 4 Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur information som har kommit till nämndens kännedom ska föras vidare till den del av verksamheten som enligt 2 har utredningsansvaret när det har uppmärksammats att ett barn kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld. 5 Socialnämnden ska vidare fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. 4

6 Socialnämnden ska även fastställa rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld. 7 Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. 8 Bestämmelser om att kommunen tillsammans med landstinget ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453). 9 Socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska samtliga insatser samordnas. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). 10 Socialnämnden ska vidare samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 Socialtjänstlagen (2001: 453). 11 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga. Avseende nämndens ansvar vid utredningar och insatser anger föreskrifterna följande: När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Socialnämnden ska erbjuda 1. våldsutsatta vuxna, 2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Utredningen, inklusive riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas. 5

Ovanstående paragrafer kompletteras även i föreskriften med allmänna råd kring förutsättningar för ovanstående, exempelvis utredningars och insatsers genomförande, kompetens hos medarbetare, särskilt utsatta grupper samt strukturella förutsättningar för kartläggning och analys på kommunövergripande nivå. Vidare tillhandahåller Socialstyrelsen med en reviderad Handbok för arbete med Våld i nära relationer. Individ- och familjenämnden ska aktivt arbeta för att vuxna personer som lever med våld i nära relationer får det stöd och behandling de behöver Förtydligande: Gäller såväl våldsutsatta som våldsutövande personer och innebär ett aktivt arbete för att upptäcka enskildas våldsutsatthet eller våldsutövning, motivera till och tillhandahålla individuellt behovsprövade insatser. Då nämnden får kännedom om ett barn som utsätts för eller bevittnar våld i nära relationer ska nämnden tillgodose barnets behov av skydd, stöd och behandling. Antal identifierade vuxna personer med våld i en nära relation Andel våldsutsatta personer Andel våldsutövande personer Andel våldsutsatta personer med biståndsprövade insatser Andel våldsutövande personer med biståndsprövade insatser Antal barn med identifierad våldsutsatthet Andel barn med biståndsprövade insatser som syftar till skydd, stöd och behandling för våldsutsatthet Information till kommuninvånare kring stöd och hjälp för barn och vuxna som lever med våld i nära relationer slutdatum 30/9 2015 - Uppdatering av webbens information kring våld i nära relationer - Analog informationsspridning Skapa ökade förutsättningar för medarbetare att upptäcka och ställa frågor kring våldsutsatthet i kontakt med förvaltningens klienter och brukare slutdatum 31/12 2015. 6

- Grundutbildning till förvaltningens medarbetare kring våld i nära relationer och särskilt utsatta grupper. - Implementering av FREDA kortfrågor i förvaltningen - Förankring av rutiner vid upptäckt av våldsförekomst - Synliggörande av förvaltningens ansvarsfördelning och stödpersoner för medarbetaren att vända sig till Implementering av riktlinjer och rutiner för utredning av och insatser för vuxna och barn vid förekomst av våld i nära relationer slutdatum 31/12 2015. Deltagande i projektgrupp kring våldsutövande personer i verksamheten ATVs (Alternativ till våld) regi, 2 personer slutdatum 31/3 2015. Framtagande av mätmetoder för nyckeltal slutdatum 31/12 2014. Synliggörande av nämndens processer avseende våld i nära relationer i ledningssystemet för kvalitetssäkring slutdatum 31/3 2015 Upprättande av gemensam rutin med Lärande och Kulturförvaltningen kring barn med skyddade personuppgifter i Nybro, samt hur barns behov av barnomsorg, förskola och skola kan tillgodoses då de behöver skyddas på annan ort slutdatum 31/3 2015. Ansvaret för att utreda, fatta beslut i och följa upp insatser för barn som har utsatts för eller bevittnat våld ligger hos verksamheten Barn och familj. Ansvaret för att utreda, fatta beslut i och följa upp insatser för våldsutsatta vuxna personer ligger hos Vuxenenheten, verksamheten Ekonomi/Vuxen. Ansvaret för att utreda, fatta beslut i och följa upp insatser för våldsutövande vuxna personer ligger hos Vuxenenheten, verksamheten Ekonomi/Vuxen. Ansvaret för att utreda, fatta beslut om och verkställa ekonomiskt bistånd för våldsutsatta personer ligger hos Mottagningsgruppen, verksamheten Ekonomi/Vuxen samt Integrationsenheten. 1 Kontroll och uppföljning av överlämnad verksamhet sker på individnivå inom ramen för beslut och uppföljning av aktuell insats. Kontroll och uppföljning av överlämnad verksamhet sker på övergripande strukturell nivå genom årlig uppföljning av avtal inom aktuella styrgrupper då sådana finns. Årsberättelser från verksamheter till nämnden utgör också underlag för uppföljning av verksamheterna. Vid individuellt behovsprövade insatser till våldsutsatta, barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld ska insatserna samordnas internt såväl som externt så att de inte motverkar varandra. Detta gäller 1 Se Flödeskarta utredningsansvar och samordning 7

såväl insatser för den enskilde individen som familjens insatser som helhet. Detta uppdrag åligger socialtjänsten vid alla behovsprövade insatser men framhävs särskilt för denna målgrupp genom nämnda föreskrift. Den samordnande gruppen för våld i nära relationer har en nyckelroll för den interna samverkan kring en individ eller en familj. Den samordnande gruppen består av minst en representant från varje verksamhetsdel inom förvaltningen. Det finns härigenom en ansenlig kunskap och bredd av perspektiv som behöver beaktas för att ge så samordnade och kvalitativa insatser som möjligt. 2 Uppgiften i ett enskilde ärende är att tillhandahålla kunskap, göra gemensam utredningsplanering då en individ är under utredning inom flera verksamheter, eller då ärendet utgörs av en barnfamilj. Vid sammanställning av respektive utredning är det även i detta forum som en gemensam kartläggning av behov och relevanta insatser sker för att tillhandahålla en paketlösning med ett tydliggörande av ansvar för de enskilda insatserna såväl som för helheten. Planering för insatsernas uppföljning kan också ske härigenom. Individ och familjeförvaltningen har etablerade generella samverkansforum med Lärande och Kulturförvaltningen och Öppenvårdspsykiatrin i Nybro. Med Polis, Åklagare och ATV (Alternativ till Våld) finns specifika samverkansforum utifrån barn som har utsatts för och bevittnat våld (Barnahus), samt våldsutsatta vuxna personer. Genom länsgemensam ledning i samverkan pågår ett arbete med att skapa övergripande strukturella förutsättningar och riktlinjer för samverkan mellan socialtjänst och Hälso- och sjukvården. På sikt kan detta förväntas skapa bättre förutsättningar för samordning av insatser med samtliga delar inom Hälso- och sjukvården. På individnivå etableras dock samverkan med olika aktörer med utgångspunkt för den enskildes ålder och behov. Användandet av en Samordnad Individuell Plan (SIP) 3 är ett viktigt verktyg där den enskildes behov sätts i fokus. SIP är ett verktyg som fortfarande är under implementering inom såväl socialtjänsten som inom Landstinget. Implementeringen syftar till ett generellt ökat medvetandegörande och kunskap om hantering av verktyget för alla målgrupper där behov föreligger av att samordna insatser mellan socialtjänst och Hälso- och sjukvård. Riktlinjer och rutiner för samverkan med Lärande- och Kulturförvaltningen kring barn som på olika sätt behöver skyddas behöver upparbetas. Dialog runt detta har påbörjats. Ansvaret för intern och extern samverkan avseende våldsutsatta (och våldsutövare) åvilar Vuxenenheten, verksamheten Ekonomi/Vuxen, dock med utgångspunkt från den interna samordningen kring insatsernas verkställighet. Ansvaret för intern och extern samverkan avseende barn som har bevittnat våld eller utsatts för våld åvilar Barn och familj, dock med utgångspunkt från den interna samordningen kring insatsernas verkställighet. 2 Se Kontaktuppgifter Samordnande gruppen våld i nära relationer 3 Se http://ltkalmar.se/for-vardgivare/samordning/ 8

Ansvaret för den strukturella samverkan mellan socialtjänst och landsting, samt mellan socialtjänst och Lärande och Kulturförvaltningen åvilar förvaltningens ledningsgrupp. Rutiner för överlämning av information till verksamhet med utredningsansvar 4 - Avseende barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld - Avseende vuxna som är våldsutsatt - Avseende vuxna som är våldsutövare Rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras 5 - Avseende barn där våldsutövaren är vårdnadshavare Rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder avlidit till följd av våld 6 Riktlinje och rutin för utredning av vuxna personer som lever med våld i nära relationer 7 Riktlinje och rutin för insatser till vuxna personer som lever med våld i nära relationer 8 Riktlinje och rutin för utredning av barn som har utsatts för eller bevittnat våld mot närstående 9 Riktlinje och rutin för insatser för barn som har utsatts för eller bevittnat våld mot närstående 10 Riktlinje och rutin för ekonomiskt bistånd för personer som lever med våld i nära relationer 11 Individ- och familjeförvaltningens IT-system har inte medgett uttagande av statistik kring förekomst av våld i nära relationer. Hösten 2013 tillskapades en ny aktualiseringsorsak i form av våld i nära relationer med syfte att öka synligheten i verksamhetsstatistiken. I praktiken innebär detta dock endast ett synliggörande då våldsutsatthet i nära relationer är känd från början. Våldsutsatthet i nära relationer som kommer till nämndens kännedom först under en utredningsprocess kring exempelvis en orosanmälan av ett barn i familjen, för missbruk eller för behov av ekonomiskt bistånd synliggörs inte på detta sätt. Förvaltningens samordningsgrupp för våld i nära relationer ser ökade förutsättningar genom föreliggande riktlinjer och rutiner även kring kartläggningen inom den egna förvaltningen. Sannolikt kommer kartläggningen till viss del behöva göras manuellt i den fortlöpande handläggningen, framför allt inom Barn och familj och Ekonomienheten. 4 Se Flödeskarta från kännedom till ärende samt Rutin för vägen från kännedom till skydd och stöd 5 Se Rutin för skyddade personuppgifter 6 Se Rutin för omhändertagande av barn vars förälder avlidit till följd av våld i nära relationer 7 Se Riktlinje och rutin för utredning av vuxna som lever med våld i nära relationer 8 Se Riktlinje och rutin för insatser till vuxna som lever med våld i nära relationer 9 Se Riktlinje och rutin för skydd och utredning av barn och unga som lever med våld i nära relationer 10 Se Riktlinje och rutin för insatser till barn och unga som lever med våld i nära relationer 11 Se Riktlinje och rutin Ekonomiskt bistånd vid våldsutsatthet 9

Fram till och med verksamhetsåret 2014 är vi hänvisade till statistik som härrör från andra myndigheter och organisationer för att synliggöra våldsutsatthet i kommunen. 1999-2000 genomfördes en omfattande undersökning bland 10 000 kvinnor i åldern 18-64 år och svarsfrekvensen var väldigt hög 70 %. Studien har vid publicering kallats Slagen dam. Studien visar att 46 % av kvinnorna hade någon gång under sin livstid utsatts för våld från en man. Av dessa beskrev mer än en fjärdedel våldet som systematiskt i relationen. 11 % var utsatta i en pågående relation med en man. (Slagen dam, 2001) Samma år som Slagen dam gjordes ställdes utfallet kring polisanmälningar i publikationen gentemot BRÅs officiella statistik kring polisanmälningar av misshandel mot kvinnor. Enligt tidigare skattningar från kriminalstatistik skattas att anmälda brott endast motsvarar 25 % av den faktiska förekomsten. I Slagen dam angavs uppgifter som tyder på att även denna skattning är för högt satt, då den utgjorde 15 % av förekomsten i Slagen dam kring polisanmälan av den senaste våldshändelsen. (Slagen dam, 2001) I Socialstyrelsens Handbok Våld En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld beskrivs hur 10 % av alla barn bedöms enligt internationella studier ha upplevt våld i hemmet, fem procent ofta. I en representativ svensk studie bland tonåringar uppgav knappt elva procent av ungdomarna att det hade förekommit våld mellan vuxna i familjen. 58 procent av dessa ungdomar uppgav att de själva hade blivit slagna en eller flera gånger, nästan lika ofta av kvinnor som av män. Såväl internationella som nationella undersökningar visar att det är större risk för att barn som lever i familjer där misshandel förekommer själva blir utsatta för fysisk misshandel. Det kan vara fråga om våld från såväl den förälder som är våldsam mot den andra som från den förälder som är utsatt. I en tredjedel av de närmare 600 polisärenden rörande partnervåld mot kvinnor som Brå i en granskning gick igenom hade ett eller flera barn befunnit sig i bostaden vid brottstillfället. Uppgifter om våld mot en förälder eller ett barn förekommer relativt ofta i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge. 31 procent av 249 granskade tingsrättsdomar år 2002 innehöll utsagor om att den ena föräldern gjort sig skyldig till våld, hot eller liknande mot den andra föräldern. I 16 procent fanns utsagor om våld eller hot mot barn. Enligt familjerättsbyråns statistik år 2001 i Malmö stad fanns uppgifter om misshandel och hot i 43 procent av utredningarna kring vårdnad, boende och umgänge, och i 33 procent av samarbetssamtalen. 10

Kvinnojouren i Kalmar och ATV redovisar i samband med sin årsberättelse antalet personer som har sökt verksamheterna under det gångna året. BRÅ tillhandahåller kriminalstatistik som går att utläsa på kommunnivå och regional nivå, däribland grov kvinnofrid samt misshandel mot barn och vuxna. Övernattningar 91 Samtal 90 Övernattningar 28 Samtal 96 Kv 18-25 Kv 25 - Män 18-25 Män 25- F - 12 F 13-18 P -12 P 13-18 Nybro 3 11 0 4 0 2 2 0 22 Kv 18-25 Kv 25 - Män 18-25 Män 25- F - 12 F 13-18 P -12 P 13-18 Nybro 2 11 1 2 1 1 2 1 21 ÅR 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1 3 2 5 1 3 1 ÅR 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 5 9 7 9 6 9 9 11

Misshandel, inkl. grov 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Barn 0-6 år Totalt 5 6 0 5 2 7 6 5 Av bekant 5 6 0 5 2 7 6 5 Pojke.. 4 0 3 2 3 1 2 Flicka.. 0 0 2 0 4 5 3 Barn 7-14 år Totalt 17 10 11 12 12 12 9 15 Av bekant 16 9 9 10 11 9 8 12 Pojke.. 3 4 9 10 9 5 8 Flicka.. 2 7 3 2 3 4 7 Barn 15-17 år Totalt.. 5 18 18 7 18 12 14 Av bekant.. 4 12 10 3 14 7 10 Pojke.. 5 13 16 4 15 10 10 Flicka.. 0 5 2 3 3 2 4 Kvinna 18 år eller äldre Bekant i nära relation.... 0 14 27 22 18 25 Man 18 år eller äldre Bekant i nära relation.... 1 5 8 5 3 13 Om den bild som återges i Slagen dam skulle appliceras på Nybro kommuns befolkningsmängd skulle 11% av Nybros kvinnor som lever i en nära relation vara utsatta av någon form av våld. SCBs statistik visar att antalet kvinnor i åldern 18-64 år för 2012 uppgår till 7425 personer och för 2013 uppgår antalet till 7363 kvinnor. I SCBs statistik går endast civilstånden ogift, gift, skild och änka att urskilja vilket egentligen inte blir talande för huruvida kvinnorna lever i en relation eller ej, bortsett från antalet gifta kvinnor. En rak beräkning av Slagen dams slutsatser skulle kunna innebära att upp till 742 kvinnor i Nybro utsätts för våld i nära relationer. Det är en högst hypotetisk beräkning men i relation till den har Nybro kommun ett anmärkningsvärt lågt antal kvinnor som söker hjälp hos Kvinnojour, ATV och hos Polisen. Tillgänglig kunskap och forskning indikerar att våld i nära relationer förekommer i högre grad i familjer som lever med olika stressorer i sin livssituation, exempelvis missbruk, arbetslöshet, funktionshinder och trängd ekonomi. Med tanke på detta är det sannolikt att flertalet av de individer och familjer som söker Individ och familjeförvaltningens stöd och insatser även upplever våld i sina nära relationer. Föreliggande handlingsplan, riktlinjer och rutiner som har upparbetats under 2014 syftar till att i högre grad medvetandegöra samtliga medarbetare inom förvaltningen kring ovanstående och ge förutsättningar till varje medarbetare att våga fråga och veta hur svaren ska hanteras. På så sätt kommer sannolikt antalet identifierade våldsutsatta personer att öka under nästkommande år. 12

Utöver förvaltningens egna sedan tidigare beskrivna förbättringsområde kring kartläggning och statistiska uppföljningar, sker det även utvecklingsarbeten inom andra myndigheter som förhoppningsvis kan komma kommunerna till del. Inom mödrahälsovården har screeningfrågor ställts i ett flertal år till blivande mödrar, däribland frågor kring våld i nära relationer. Framöver kommer även riktlinjer från Socialstyrelsen innebära att landstinget kommer att ställa frågor inom psykiatrin för vuxna samt för barn och unga eftersom psykiska symptom uppträder vid våldsutsatthet. Dialog har även initierats med landstinget för att möjliggöra att ta del av landstingets verksamhetsstatistik kring våld i nära relationer på kommunnivå. I dagsläget är beskedet från landstinget att inte heller deras system medger detta. Inom Försäkringskassan har våld i nära relationer uppmärksammats särskilt då en undersökning visar att en stor del av sjukskrivningsantalet, företrädelsevis kvinnor, är relaterat till våld i nära relationer. Försäkringskassan och Landstinget har under hösten haft en gemensam utbildningssatsning kring hur de respektive huvudmännen var för sig och gemensamt kan på ett mer aktivt sätt ställa frågor och rehabilitera dessa personer. Förhoppningen är att även Försäkringskassan kan komma att bli en samverkansaktör kring att kartlägga förekomsten av våld i nära relationer på kommunnivå. För verksamhetsåret 2014 är förvaltningens samordningsgrupp för våld i nära relationers analys att olika nivåer av insatser utifrån våldsutsatthet för barn och vuxna finns. Dock har tillgången till Kvinnojourens skyddade boende stundtals varit begränsad avseende målgruppen våldsutsatta vuxna (d.v.s. då hemmavarande barn inte finns). I möte med Kvinnojouren maj 2014 synliggörs även deras arbete med att uppnå de av Socialstyrelsen formulerade kriterierna för skyddat boende vilket är betydligt mer kvalifikationer än enbart tillhandahållande av lägenheter och stunder av stöd. Detta är en gemensam erfarenhet i länet, vilket utgjorde ett skäl till att IFO-chefsnätverket i länet har formerat en arbetsgrupp i syfte att ta fram ytterligare bostadsalternativ vid akut skyddsbehov. Lösningen som för närvarande presenteras kommunerna är att varje kommun förbinder sig att tillhandahålla en lägenhet utifrån givna kriterier. Till detta fogas även visst ansvar att vara behjälplig med utredningsåtgärder. Reflektionen från förvaltningens samordningsgrupp är att detta även på sikt skulle kunna innebära ett mer eftertänksamt nyttjande av denna bostadslösning i relation till Kvinnojouren då de skulle kunna anses bero på vilken nivå av skyddsbehov som föreligger. Våldsutsatta personer med missbruksproblematik är dock inte Kvinnojourens och inte heller IFO-chefsnätverkets primära målgrupp varför de fortsatt är hänvisade till andra typer av boenden. Kvinnojouren kommer under nästkommande år att flytta till nya lägenhetslokaler där målgruppen funktionsnedsatta och mammor med många barn beaktas i ökad utsträckning utifrån lokalernas utformning och anpassning. Kriterierna för lägenheterna som ställts upp av IFO-chefsnätverket har samma tendenser i att beakta större barnfamiljer och funktionsnedsatta personer. Stöd för utredning och tillhandahållande av stöd och behandling för vissa funktionsnedsatta ser förvaltningens samordningsgrupp som ett angeläget utvecklingsområde, på läns- och riksnivå i första 13

hand. Förvaltningen kommer under nästkommande verksamhetsår försöka kartlägga eventuellt befintligt material även om en första screening i landet ger väldigt fattigt resultat. För våldsutövande personer finns behandling att få genom Alternativ till våld, vilket är en fördel som södra Kalmar län har. Utbud av insatser saknas således inte, dock deltagare i insatserna. Utifrån detta har en särskild satsning inom ATV gjorts under hösten för att öka socialtjänstens medvetenhet kring bemötande, identifiering och motivering av våldsutövande personer för att de ska söka behandling. Att sprida information till enskilda, grupper och myndigheter om socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld är en central uppgift för socialnämnden, bland annat för att det är ett sätt att få fler våldsutsatta kvinnor att söka stöd och hjälp samt för att fler barn ska kunna få det stöd och den hjälp de behöver. I förlängningen kan detta förebygga ytterligare utsatthet för våld. På motsvarande sätt kan information om vilka verksamheter som finns för våldsutövande personer göra att fler våldsutövare söker hjälp för att komma ur ett destruktivt beteende. Som tidigare har beskrivits är detta aktiviteter som behöver ske innan den 31/3, såväl på webben som genom skriftligt material att dela ut till olika målgrupper och i olika verksamheter, exempelvis Barn och Mödrahälsovård, psykiatrin och i skolans verksamheter. För intern spridning av kunskap till förvaltningens medarbetare behöver det tas fram en plan för hur riktlinjer och rutiner ska implementeras inom varje verksamhet. Individ och familjeförvaltningens medarbetare ska ha en grundläggande kunskap och förståelse för våld i nära relationer. Detta för att kunna uppmärksamma signaler på våldsförekomst då man arbetar med brukare/klienter. I augusti 2014 genomgick 130 medarbetare en grundutbildning avseende Våld i nära relationer som hölls av Alternativ till våld samt av Länsstyrelsen. Föreläsningen filminspelades för att möjliggöra personal i yttre verksamheter att ta del av samma innehåll, samt för nyanställda. Samtliga medarbetare behöver ha kännedom om och kunna använda FREDA Kortfrågor samt FREDA Farlighetsbedömning, i sådan utsträckning att de kan avgöra om det råder akut fara. Förvaltningens verksamheter behöver ha fördjupad kunskap om särskilt utsatta grupper som kan finnas inom deras respektive verksamheter, exempelvis personer med funktionsnedsättningar, kvinnor med missbruksproblematik, eller annan kulturell bakgrund. Den handläggande personal som har ansvar för ärenden med våld i nära relationer behöver ha fördjupad kunskap kring våldets mekanismer, normaliseringsprocess, våldets yttringar och symptom hos barn och vuxna. Inom förvaltningen behöver det finnas en särskild kompetens för hur man bemöter såväl våldsutsatta som våldsutövare. Vidare behöver det finnas en fördjupad kompetens avseende skyddande av personuppgifter i myndighetsutövningens olika faser. Samtlig ovan beskriven fördjupad kompetens finns inom förvaltningens samordnande grupp för våld i nära relationer, genom såväl erfarenheter som kunskapsinhämtning. 14

Våld i nära relationer är ett område som är mycket uppmärksammat sedan flera år tillbaka, såväl nationellt som inom länet. Det innebär att det pågår arbete i länet för gemensam kvalitetssäkring och samverkan. Nybro kommun finns representerat i Alternativ till Vålds styrgrupp och arbetsgrupp, Barnahus styrgrupp och arbetsgrupp samt i länsnätverket för våld i nära relationer. Merparten av dessa representanter återfinns också i förvaltningens samordnande grupp för våld i nära relationer. Ovanstående mötes och samverkansforum genererar tillsammans med Socialstyrelsen och Länsstyrelsen ett antal utbildningstillfällen i frågor relaterade till våld i nära relationer årligen. Med tanke på omfattningen av dessa tillfällen och vidden av frågorna har samordnande gruppen för våld i nära relationer bestämt att samtliga utbildningserbjudanden passerar via samordnande gruppen. Syftet med detta är att ingen kan åka på allt, varför utbildningarna fördelas utifrån huvudsakligt innehåll och relevans för de olika verksamhetsrepresentanterna. Uppdraget till den som åker till respektive föreläsning är att tänka att man åker på samordnande gruppens uppdrag för att hämta hem kunskap till förvaltningen som helhet. Det medföljer därmed också ett ansvar för att föra ner anteckningar och ta tillvara på föreläsningsmaterial som kan komma hela arbetsgruppen till del. 15

- Misstanke eller kännedom om barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld Kännedom om vuxen som utsatts för våld och denne inte uttalat motsätter sig stöd för sin situation Integrationsenheten Barn och familj Vuxenenheten Ekonomi- enheten OF 16

Fysiskt våld: Våld som riktar sig direkt mot den andre, exempelvis slag, knuffar, örfilar, att gripa tag i, slå någon med ett föremål etc.. Psykiskt våld: Direkta hot om våld och våldsamma konsekvenser Indirekt riktat hot mot annan närstående, husdjur eller egendom Degraderande och förödmjukande beteende, kontroll, utagerande svartsjuka, isolering, fientlig och nedlåtande hållning Hot om att begå självmord Sexuellt våld: Bli tvingad att delta i eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja Tjatsex, exempelvis att man går med på sex för att avvärja en otrevlig situation som skulle kunna utmynna i våld Försoningssex, där mannen kan se det som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl, men där kvinnan snarare kan uppleva det som ett övergrepp Materiellt våld: Inredning i hemmet slås sönder, föremål kastas och slås sönder, kläder och andra personliga tillhörigheter bränns eller klipps sönder Latent våld: Stark ilska och aggressivitet som inte är uttalad, kan exempelvis visa sig genom kroppsspråket Skapar stor otrygghet och rädsla hos den andre Hedersrelaterat våld: Utsättas för hot eller tvingats gifta sig mot sin vilja Tvingats förneka sexualitet eller sexuella läggning Den enskilde kan ha känsla av att inte kunna leva efter sina egna tankar, känslor och normer Den enskilde har önskningar som går emot familjens vilja Begreppet syftar till då någon form av våld förekommer i en nära och förtroendefull relation. Det innebär att det kan vara en partner, f.d. partner, men även syskon, släktingar eller andra personer som man har en förtroendefull relation till. 17

Att som medarbetare få information från en enskild om att denne är våldsutsatt eller våldsutövare kan ske genom att den enskilde i samtal anförtror sig detta eller att det kommer upp i samtal om något helt annat. Det kan också ges av att du som medarbetare genom din kunskap om våld, olika signaler att vara vaksam på, kunskap om särskilt utsatta grupper i samhället, läser mellan raderna och får en känsla av att det skulle kunna vara så att den enskilde lever med våld i en nära relation. Oavsett hur misstanken uppstår hos dig som medarbetare har du ett ansvar gentemot den enskilde och utifrån din anställning inom socialnämnden att kunna ta emot den information som ges, såväl indirekt som direkt. Du behöver kunna ställa relevanta frågor till den enskilde som visar både på att du har tagit emot budskapet men även för att kunna sortera kring hur våldet yttrar sig, är det i nutid, du behöver kunna göra en viss bedömning kring risker för den enskilde för att veta hur du ska hjälpa den enskilde vidare i direkt anslutning till ert samtal. För att du ska känna dig trygg med att göra detta behöver du dels kunskap om våld och dess yttringar, kunskap om särskilt utsatta grupper, kunskap om hur du kan ställa frågor och kunskap om hur du gör med den information du får fram. Att inhämta kunskap om våld, signaler och symptom kan kännas som en stor uppgift eftersom det finns stora mängder litteratur om ämnet. En bra plats att börja är att ta del av den föreläsning som genomfördes i Nybro i augusti 2014 med Alternativ Till Våld och Länsstyrelsen som föreläsare. Den är tänkt att ge en grundförståelse och kunskap om våld i nära relationer och hur man kan påverkas av detta. Du kan se den digitalt över datorn enskilt eller tillsammans med dina kollegor vid exempelvis en arbetsplatsträff. Som komplement till detta kan du även ta del av Socialstyrelsens publikationer om särskilt utsatta grupper och material anpassat just för dessa målgrupper. Hur du hittar detta material och även ytterligare litteraturtips finner du längst bak i denna rutin. Socialstyrelsen har tagit fram ett bedömningsinstrument som fungerar som ett väldigt bra stöd i olika situationer. Det heter FREDA och består av 3 olika delar; Kortfrågor, Farlighetsbedömning och Beskrivning. Framför allt Kortfrågorna (5 frågor) är bra att ha tillgängligt eller ha tittat på så att du har en förberedelse för situationer där du kan behöva ställa dessa frågor. Kortfrågeformuläret även bra som stöd i att alltid ställa frågor om hemmavarande barn (se hur detta hanteras under rubriken Misstanke om barn som bevittnat eller utsatts för våld ). Kortfrågorna hittar du längst bak i denna rutin. 18

När en enskild person har beskrivit en situation för dig med våld i en nära relation behöver du få en bild över riskerna för den enskilde under rådande omständigheter. Här är FREDA Farlighetsbedömning en bra hjälp för dig att ställa frågor som ger en god bild över riskerna. Det är en fördel om du åtminstone i detta skede kan bjuda med en kollega i samtalet för att få stöd i en riskbedömning. För att du ska uppleva så bra stöd som möjligt behöver ni på arbetsplatsen gemensamt har tagit del av materialet innan. Du kan också alltid de kollegor i förvaltningen som har utredningsansvaret för våldsutsatta personer samt kollegor inom förvaltningens samordnande grupp för Våld i nära relationer som stöd. Kontaktuppgifter finner du i slutet av denna rutin. När du samtalar med den enskilde om sin situation utifrån FREDA Kortfrågor och Farlighetsbedömning kommer ni sannolikt även naturligt in på olika sätt som den enskilde kan söka skydd på i en akut situation. Om det inte är olämpligt eller alltför otryggt kan det bästa alternativet vara att utforska tillsammans med den enskilde om den kan bo tillfälligt hos en anhörig, vän eller annan trygg person. Om det föreligger hög grad av skyddsbehov och den enskilde behöver hjälp för att ta sig till en trygg person eller anhörig på annan ort kontaktas Ekonomienheten (se kontaktuppgifter i bilaga X) för konsultation kring säkerhetsaspekter och eventuell ekonomisk hjälp. Om den enskilde som berättar för dig eller du misstänker finns i en nära relation med våld och denna person har en kulturell bakgrund som gör att man kan misstänka att våldet är en del av dennes kultur kan du ställa Kortfrågorna för att försöka få en bild av hur våldet yttrar sig. Därefter kontaktar du omedelbart kollegor med utredningsansvar (se kontaktuppgifter sist i rutinen). FREDA Farlighetsbedömning gäller ej när det handlar om hedersrelaterat våld. Andra frågor behöver ställas för att göra en riskbedömning. Socialnämnden kan inte ingripa till skydd och stöd för vuxna personer som inte vill bli hjälpta. Däremot finns det för våldsutsatta personer ett mycket långtgående ansvar för varje medarbetare inom socialnämnden att motivera den enskilde till att ta emot hjälp. Det kan göras genom att synliggöra våldet genom Kortfrågor och Farlighetsbedömning. Det kan även göras genom att kunna beskriva vilken hjälp som finns att få. Du kan även erbjuda dig att boka en tid tillsammans med den enskilde och Vuxenenheten som har utredningsansvar för våldsutsatta i syfte att låta dem berätta om hur de jobbar och vilken hjälp den enskilde kan få utifrån sin situation. För att du ska kunna påkalla Vuxenenheten genom en aktualisering om våld i nära relationer krävs egentligen enbart att den enskilde inte uttryckligen motsätter sig stöd och hjälp. 19

Om så är fallet kan du berätta om var den enskilde kan vända sig om den skulle ändra sig. Om ni har en pågående och återkommande kontakt kan du göra upp med den enskilde om att du längre fram kommer att fråga igen. På så vis visar du att du inte tvingar den enskilde till något men att du inte heller släpper taget. Det räcker att den enskilde uttrycker i samtal att den lever med våld i en nära relation och att den inte motsätter sig hjälp. Det är i samtal med dig som den enskilde har berättat om sin situation och du blir därmed särskilt betydelsefull i att lotsa den enskilde till Vuxenenheten. Om du är osäker kring risken för den enskilde eller bedömer att det finns en stor risk för den enskilde att återvända hem tas kontakten i direkt anslutning till att du träffar den enskilde. Om risken för den enskilde är lägre och inte behöver leda till akuta skyddsåtgärder bokar du en tid med Vuxenenhetens handläggare där ni tillsammans träffar den enskilde. Det är mycket viktigt att du betraktar dig själv som en viktig person och lots för den enskilde, oavsett hur er tidigare kontakt har sett ut. Vid tidsbokning med Vuxenenheten är det viktigt att beakta hur, var och när ni ska träffas med utgångspunkt från säkerhet för den enskilde. Det kan vara så att risken för den enskilde är låg så länge den som inte utövar våldet får veta att den som är utsatt för våldet har börjat berätta om sin situation. Du har ansvaret för att både muntligt och skriftligt överlämna den information som har framkommit till Vuxenenheten. Muntligt sker såväl vid första telefonkontakt för bokning av tid eller gemensamma akuta skyddsåtgärder, som vid första mötet där du blir ett stöd för den enskilde att beskriva sin situation. Ditt skriftliga ansvar handlar om att du efter samtalet med den enskilde skriver ner den information som har framkommit och överlämnar till utredningsansvariga. Denna rutin gäller oavsett om det är ett barn eller ungdom som lever i familj där våld förekommer mellan föräldrarna, riktade mot barnet eller ungdomen, eller om det är en ungdom under 18 år som utsätts i en egen kärleksrelation. Du som medarbetare inom Individ och familjeförvaltningen kan få information om ett barns utsatthet för våld i nära relationer på olika sätt. Det kan handla om att du får den vuxnes beskrivning (se avsnittet som handlar om vuxna personer) där du genom att ha ställt frågor, eller tidigare kännedom om familjen, har en kunskap om att det finns hemmavarande barn och/eller ungdomar i familjen. 20

Din kännedom kan även uppstå genom att ett barn eller en ungdom på olika sätt ger uttryck för att ha sett våld mellan sina föräldrar, eller en förälder och dennes partner, eller själv utsatts för våld. Genom din kunskap om våld kan du se signaler och symptom hos barnet i dess beteende, reaktioner eller fysiska märken som gör att misstankar uppstår hos dig om barnets våldsutsatthet. Informationen kan också ges av att du i ditt yrkesutövande befinner dig i en familjs hem där du genom egna iakttagelser ser uttryck för olika former av våld (se avsnittet om definitioner av våld), mellan familjens vuxna eller i relation mot barnet. Som medarbetare inom Individ och familjeförvaltningen tillhör du den grupp av yrkesutövare som har en skyldighet att anmäla vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Det gäller kännedom eller misstanke som du får genom ditt yrkesutövande. Det räcker således med att du har en misstanke om att det förekommer våld i hemmet, mellan de vuxna eller gentemot barnet för att anmälningsskyldighet råder. Det är inte alltid lätt att förhålla sig till detta när man exempelvis har ett uppdrag i relation till en vuxen person i familjen. Anmälningsskyldigheten handlar om att barnets behov (eller eventuella behov) av säkerhet och skydd alltid går före allt annat. För att du som medarbetare ska känna att du kan gå denna balansgång är det viktigt att du får kunskap om hur du ska hantera dina misstankar eller din kännedom på ett sätt som blir både säkert för barnet men också på ett sätt som tar hänsyn till ditt fortsatta arbete med den vuxna föräldern. Det betyder att när du har en misstanke eller kännedom om ett barn som utsatts för våld av en närstående, eller bevittnat våld i nära relationer (oftast i familjen, alternativt mellan en förälder och dennes partner) vänder du dig direkt med denna information till Barn och familjs Mottagningsgrupp på telefonnummer 0481-451 72. Du får alltså inte berätta för barnets föräldrar om dina misstankar eller att du kommer att göra en anmälan. Om din kännedom kommer utifrån samtal med den vuxna som är våldsutsatt eller våldsutövare blir din kunskap om den vuxnes inställning till och medvetenhet kring situationen, samt om du har kunskap om inställningen hos den vuxne att ta emot hjälp och stöd för sin situation. När du lämnar information till Barn och familjs Mottagningsgrupp är det i första hand muntligt, eventuellt blir du ombedd att nedteckna din information skriftligt och lämna till Mottagningsgruppen. Mottagningsgruppen kommer utifrån din information att göra en skyddsbedömning kring barnet för att därefter planera för hur de kommer att gå vidare i kontakterna med barnet och föräldrarna. Som anmälare generellt har man rätt att få bekräftat att anmälan är mottagen och vanligtvis även möjlighet att få veta om anmälan så småningom ledde till beslut om att inleda utredning eller inte. Det 21

finns också ett allmänt råd till socialtjänsten att erbjuda ett gemensamt möte med anmälare, familjen som blev anmäld och socialtjänsten för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den fortsatta kontakten mellan anmälare och familjen. Vid misstanke om barn som utsatts för våld eller bevittnat våld i nära relationer har socialnämnden en skyldighet att inleda utredning omgående. När du som anmälare utifrån din yrkesutövning har en kontakt med familjen, eller någon utav familjens medlemmar, kommer du att bli erbjuden att träffa familjen tillsammans med Mottagningsgruppens handläggare. I de fall som det inte är uppenbart olämpligt kommer denna träff ske när Mottagningsgruppen träffar föräldrarna för första gången. Det blir då ett samtal kring vad du har sett, hört eller på annat sätt fått misstankar om och tillsammans kan du och Mottagningsgruppens handläggare beskriva anmälningsskyldigheten och att du inte har fått berätta något inför detta möte. Erfarenheterna från Mottagningsgruppen är att detta sätt blir mest gynnsamt både för deras fortsatta kontakt med familjen men även för den fortsatta kontakten mellan den person som har anmält och familjen. Du som anmälare får på detta sätt se hur familjen reagerar och kan också bemöta deras tankar och känslor kring detta tillsammans med Mottagningsgruppens handläggare, snarare än nästa gång du träffar den person i familjen som har kontakt med på egen hand. När du har kontakt med en vuxen person i familjen kommer denne sannolikt också behöva ditt stöd under Barn och familjs fortsatta utredningsprocess. 22

Risk och skyddsbedömning, samt ev åtgärder Utredningsplanering Samordnande gruppen Omedelbar skyddsbedömning, samt ev åtgärder Utredningsplanering Utredningens genomförande för våld i nära relationer Utredningens genomförande Planering av insatser Planering av insatser Extern samverkan O F E k I E Extern samverkan Samordnade insatser för familjen utifrån varje individs behov men även familjens sammanlagda behov 23

Nedanstående personer ingår i förvaltningens samordnande grupp avseende våld i nära relationer och representerar tillsammans också samtliga verksamhetsområden inom Individ-och familjeförvaltningen. Det finns en god erfarenhet och kunskap kring våld i nära relationer hos dessa medarbetare och till samtliga kan du vända dig för rådgivning. Utifrån sina verksamhetsområden har de även en särskild kompetens utifrån olika särskilt utsatta grupper. Vid kännedom om en vuxen som är utsatt för våld eller utövar våld i en nära relation kontaktar du i första hand Vuxenenheten alternativt Ekonomienhetens mottagningsgrupp. Om det finns barn i familjen där du vet eller misstänker att det förekommer våld i nära relationer vänder du dig i första hand till Barn och familjs mottagningsgrupp. När din misstanke eller kunskap om att våld förekommer mellan vuxna som har en annan kulturell bakgrund kan du vända dig särskilt till Ellinor Falkebo-Nygren för råd och stöd. Om den som utövar våld eller är utsatt för våld har någon form av funktionsnedsättning har vår kollega Johanna Pouzar en särskild kompetens kring denna särskilt utsatta grupp. Christel Ohlsson, enhetschef: 0481-45 134 Peter Almheden, socialsekreterare: 0481-45 133 Dagjourtelefon (alltid bemannad): 0481-45 172 Christine Rooth, socialsekreterare: 0481-45 147 Carola Gustlander, enhetschef: 0481-45 118 Jenny Pantzar, 1:e socialsekreterare: 0481-45 132 Sofie Johansson, socialsekreterare: 0481-45 141 Ellinor Falkebo-Nygren, 1:e socialsekreterare: 0481-45 162 Johanna Pouzar, handläggare: 0481-45 391 24

Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. I ärenden som rör våld av närstående är det viktigt att stödet inriktas på att frigöra och utveckla den utsattes egna resurser samt att stödet bygger på respekt för den enskildes egna val och valmöjligheter. Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt, ödmjukhet samt att kunna skapa en förtroendefull relation, att kunna bemöta en person i kris, hantera motstridiga intressen och konflikter samt att ej skuldbelägga. Den som behöver stöd eller hjälp befinner sig ofta i ett beroendeförhållande till socialtjänsten. Som professionell är det viktigt att vara medveten om den makt det innebär att ha möjlighet att föreslå, bevilja eller avslå en ansökan. Det är också viktigt att reflektera över den enskildes rätt till självbestämmande och integritet kan respekteras. Det är viktigt att utredaren analyserar sina egna värderingar, känsla och reaktioner och handlingar i samtalet med den våldsutsatta. Du har när som helst möjlighet att samråda och konsultera med kollegor inom förvaltningens samordnande grupp för våld i nära relationer. Samråd och konsultation handlar i första hand om erfarenhetsutbyte, stöd kring förfarande såväl som känslor som uppkommer hos dig som handläggare, stöd i att fundera kring behov av skydd, stöd och hjälp på såväl kort som på lång sikt. När det finns barn i familjen eller den våldsutsatta är i behov av ekonomiskt stöd har du skyldighet att samverka med kollegor inom Barn och Familj samt Ekonomienhetens Mottagningsgrupp. Samverkan syftar i första hand till att minska antalet kontakter och samtal som den enskilde behöver ha så långt som möjligt. Det är vi professionella som behöver samordna oss och möta den enskilde på ett sätt som gör att denne inte behöver upprepa sin berättelse flera gånger. Om barnet, någon eller båda föräldrarna har en funktionsnedsättning är det viktigt att särskilt beakta under vilka förutsättningar utredaren kan ställa frågor eller ge information på ett sätt som motsvarar den enskildes förmåga att svara eller ta emot information. Om kontakt finns med förvaltningens OFverksamhet är det en viktig aspekt på samverkan att undersöka i vilken utsträckning OF kan vara behjälplig i samtal som stöd för den enskilde i mötet men även i att processa information på ett sätt som ger den enskilde ökade förutsättningar att vara delaktig. 25

Socialnämnden har ansvar för att utreda en våldsutsatt av stöd och hjälp om den enskilde ber om sådant oavsett om våldet är polisanmält eller inte. Om den enskilde önskar göra en polisanmälan kan du utgöra ett viktigt stöd i denna process, exempelvis genom att förmedla en kontakt till Polisens Relationsbrottsteam (se kontaktuppgifter). Genom Polisen kan även besöks- och kontaktförbud gentemot den våldsutövande upprättas. I dina första kontakter med den enskilde behöver du fråga den enskilde om den har synliga eller kännbara skador till följd av våldsutsatthet som denne kan behöva läkarvård för, alternativt dokumenteras för en polisanmälan, oavsett om anmälan ska göras nu eller längre fram. Även här kan du behöva vara behjälplig att anordna och möjliggöra läkarbesök. Om skadorna är synbara för dig har även du i uppgift att i journalanteckningar beskriva dessa. Du kan behöva vara behjälplig med information om hur den våldsutsatta kan behöva tänka och agera för att skydda sig själv från den person som utsätter för våld. I vissa fall kan det finnas behov av skydd i olika grad av personuppgifter (Se rutin Skyddade personuppgifter). Hela handläggningsprocessen med en våldsutsatt person måste präglas av ett säkerhetstänk. Det kan exempelvis vara nödvändigt att träffas på annan plats än socialkontoret om det finns risk att hon kan komma att möta den som utövat våld på eller i närheten av kontoret. När tiden bokas är det viktigt att vara vaksam på hur kontakten tas, det utifrån skyddsbehovet. Ligger på den som tar emot anmälan, ansökan eller intern iakttagelse att veta hur kommande kontakt skall tas på ett säkert sätt. (telefon, när var hur, mail via någon annan etc.). Socialtjänstenspersonal behöver vara medveten om att risken för att den enskilde utsätts för våld kan öka om den som utövar våld får vetskap om att den våldsutsatta har vänt sig till socialtjänsten för att få hjälp eller gjort en polisanmälan. Det kan många gånger vara svårt för den enskilde att kontakta socialtjänsten med anledning av att man varit utsatt för våld. När man är i en akut kris kan det vara svårt att både ge och ta emot information, den enskilde kan då behöva ta med sig en person som personligt stöd vid samtal med socialtjänsten. (Socialstyrelsen. (Socialstyrelsen 2011: Våld En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, s. 73-74) Aktualisering inkommer, antingen via ansökan, anmälan eller intern iakttagelse. Det kan ske muntligt eller skriftligt. Om behovet av skydd ej är akut bokas ett första möte inom 3 arbetsdagar. Finns det minderåriga barn i familjen skall intern iakttagelse göras till BoF. Om aktualiseringen inkommer som intern iakttagelse ska det framgå om det finns behov av tolkhjälp. Förvaltningen bokar tolk via. Vid ansökan från den enskilde fattas beslut om att inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL (Socialtjänstlagen) omgående. Delegat är socialsekreterare. 26