Guiden har sammansta llts inom utvecklingsprojektet Fo retagsam i Fo rening 2014 (uppdaterad 2016) FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

Guiden har sammansta llts inom utvecklingsprojektet Fo retagsam i Fo rening 2014 (uppdaterad 2016) FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING 3 ERFARENHETER AV MOMSREGISTRERING

1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND Allma nnyttigt samfund Den grundla ggande regeln a r att allma nnyttiga fo reningar har skattefrihet. Med allma nnyttig verksamhet avses att samfundet verkar enbart och omedelbart fo r allma n fo rdel i materiell, andlig, sedlig eller samha llelig bema rkelse. Den allma nnyttiga verksamheten ska vara o ppen fo r alla och fa r inte begra nsas av till exempel sla ktskap. Medlemsantalet ma ste inte vara stort sa la nge verksamheten riktas uta t, och samfundet a r o ppet fo r alla. Fo r att kunna klassas som allma nnyttig verksamhet kan samfundets medlemmar inte tilldelas dividend eller vinstandel, eller lo n eller annan gottgo relse som a r sto rre a n ska lig. Samfundet fa r inte vara skapat enkom fo r att bereda na gon en arbetsplats. Alla dessa kriterier ma ste uppfyllas fo r att samfundet ska kunna klassas som allma nnyttigt. Allma nnyttigheten faststa lls utifra n stadgarna och den faktiska verksamheten, och allma nnyttigheten avgo rs a rligen pa basis av en helhetsbedo mning. Na ringsverksamhet i sig a r inte ett hinder fo r att vara ett allma nnyttigt samfund sa la nge na ringsverksamheten inte a r betydande i fo rha llande till hela samfundets verksamhet, och na ringsverksamheten ma ste bedrivas i enlighet med fo reningens syfte. Observera att en fo rening kan ha ba de allma nnyttig verksamhet och na ringsverksamhet, och att gra nsdragningen kan vara fo rema l fo r olika tolkningar. Inkomster Det a r viktigt att komma iha g att allma nnyttiga samfund alltid a r skattepliktiga fo r inkomster som a r resultat av na ringsverksamhet, och om fo reningens fastigheter hyrts ut fo r 1

na ringsverksamhet a r a ven fastighetsinkomsten skattepliktig. En fo renings skattefria inkomster utgo rs bland annat av medlemsavgifter, dividender, ra ntor, bidrag, understo d och donationer. Ett allma nnyttigt samfund kan a gna sig a t skattefri medelanskaffning. Bland annat lotterier, basarer, dans- och andra no jestillsta llningar, idrottsta vlingar, varuinsamlingar samt inkomst som erha llits genom serverings-, fo rsa ljnings-, och annan sa dan verksamhet som har ordnats i samband med ovan na mnda tillsta llningar. Fo rutsa ttningen fo r skattefrihet a r att sammanslutningen sja lv ordnar tillsta llningen eller ansvarar fo r organiseringen tillsammans med na gon annan sammanslutning. Verksamheten a r till sin natur tillfa llig, men kan vara a terkommande. Enligt lagrummet omfattas fo rsa ljning som bedrivs av andra sammanslutningar a n tillsta llningsarrango ren av skattefrihet. En a rlig tillsta llning kan med tiden utvidgas till na ringsverksamhet, vilket har ha nt i fra ga om vissa sommarevenemang och ma ssor. Da a r de mest typiska ka nnetecknen fo r na ringsverksamheten marknadsfo ring i konkurrenssituation till obegra nsad kundkrets, besta ende organisation fo r anordnande av tillsta llningen samt ekonomisk risk som anknyter till verksamheten. Loppmarknadsverksamhet kan klassas som skattefri inkomst om varorna som a r till fo rsa ljning har donerats till fo reningen, fo reningens medlemmar deltar i verksamheten med frivilligt arbete, och att inkomsterna anva nds fo r att finansiera den allma nnyttiga verksamheten. Om fo reningen hyr ut bord pa loppmarknaden ra knas det som skattepliktig na ringsverksamhet. Inkomst fra n fo rsa ljning av medlemsblad och andra publikationer som direkt betja nar samfundets verksamhet a r skattefri sa la nge mer a n 90 % av antalet publikationer skickas ut till medlemmar. Likasa a r fo rsa ljning av adresser, ma rken, kort, vimplar och liknande skattefri. Inkomst av bingoverksamhet a r skattefri. Beslut om huruvida dessa verksamheter 2

utgo r na ringsverksamheter ma ste dock go ras fra n fall till fall. Na ringsverksamhet Allma nnyttiga samfund a r skattskyldiga fo r inkomst av na ringsverksamhet. Det finns ingen vattenta t regel som sa ger hur verksamheterna ska klassificeras, bedo mningen go rs alltid fra n fall till fall. Som affa rsverksamhet betraktas fortlo pande, uta triktad och sja lvsta ndig verksamhet som bedrivs i inkomstsyfte och som omfattar en sedvanlig fo retagarrisk. Verksamheten riktar sig till en bred personkrets, och man använder gängse marknadspris och strävar efter en vinst. 3

2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING Mervärdesskatt moms Momsen är en konsumtionsskatt som är avsedd att betalas av den slutliga användaren av produkten. Momsen läggs på försäljningspriset av varor och tjänster, och företagen redovisar skatten till staten. Köparen får dra av momsen vid handel mellan två företag. Fo rsa ljning till utlandet a r skattefri. Om fo rsa ljningen understiger 8500 euro per a r a r man inte momsskyldig. Uppdatering! Från och med år 2016 går gränsen för momsfrihet vid 10 000 euro. Momsregistrering En allma nnyttig fo rening eller stiftelse a r inte momsskyldig i fra ga om verksamhet som bedrivs i allma nnyttigt syfte. Da sa ljs varan eller tja nsten utan att moms la ggs pa priset. Inte heller kan moms som inga r i inko p dras av i dessa fall. Med andra ord verkar fo reningen eller stiftelsen sa att sa ga i konsumentsta llning. Verksamhetens allma nnyttighet bedo ms utifra n besta mmelserna i inkomstskattelagen. En fo rening eller stiftelse som a mnar bedriva momspliktig verksamhet ska anma la sig till registret o ver momsskyldiga med en Y-blankett innan den momspliktiga verksamheten inleds. Anma lan beho ver dock inte go ras om omsa ttningen under ra kenskapsperioden (12 ma nader) underskrider 10 000 euro. Om sa o nskas, kan anso kan till registret go ras a ven i detta fall om verksamheten bedrivs som affa rsverksamhet. En frivillig anso kan kan vara motiverad da affa rsverksamheten omfattar utgifter som inkluderar moms. 4

Om sa o nskas kan ett allma nnyttigt samfund ocksa anso ka om info rande i registret o ver momsskyldiga, a ven om verksamheten inte utgo r skattepliktig na ringsverksamhet. Verksamheten ska dock vara sa dan affa rsverksamhet som avses i merva rdesskattelagen. Om ett allma nnyttigt samfund anso ker om registrering som skattskyldigt, a r det skattskyldigt fo r all verksamhet som bedrivs i form av affa rsverksamhet, om inte verksamheten sa rskilt reglerats som skattefri. Källa: www.vero.fi 5

3 ERFARENHETER AV MOMSREGISTRERING Fo retagsam i fo rening har pratat med tva fo reningar som har momsregistrerat sin verksamhet. Fall 1: Det a r omo jligt att sa ga om momsregistrering lo nar sig eller inte, varje fo rening ma ste ga igenom sina utgifter och inkomster och se om en momsregistrering kra vs, eller om en registrering skulle spara dem pengar. Fo reningen A tog beslutet att momsregistrera sig da de stod info r en stor renovering. Momsprocentet la g da kring 22 procent, vilket betydde att momsregistreringen sparade fo reningen o ver tjugotusen euro i samband med renoveringen. Sa under tiden fo reningen renoverade var momsregistreringen och mo jligheten att dra av momsen ett bra beslut, men under ett vanligt verksamhetsa r fo rlorar fo reningen cirka 500 euro pa att vara momsregistrerad. Ifall fo reningen inte hade haft en ordentlig bokfo ring innan momsregistreringen sa skulle registreringen och kraven pa redovisning inneba ra ytterligare en kostnad pa 500 euro mera i bokfo ringskostnader per a r. Till en fo renings sto rsta avgifter ho r fo rsa kringar och de a r inte momsbelagda. Har man endast revyverksamhet a r det troligtvis inte lo nsamt att vara momsregistrerad, men om man ko per mycket tja nster kan det lo na sig att ta en funderare. Momsregistreringen har fo rt med sig o kat krav pa bokfo ringen och byra kratin. Varje ma nad ska en redovisning inla mnas. Fo reningen i fra ga hade redan tidigare bra ordning pa sin bokfo ring, men momsregistreringen har gjort att fo rfarandet a r a nnu mera strikt. Fo reningen 6

anlitar en bokfo ringsbyra som la mnar in ma natliga rapporter till skatteverket. Fall 2: Den ha r fo reningen momsregistrerade sig i samband med att de o ppnade en glasskiosk. Fo r o ver tio a r sedan bo rjade fo reningen i sto rre skala satsa pa fo retagscatering som var renodlad na ringsverksamhet. Den momsfria inkomstgra nsen pa 8500 per a r o verskreds (numera 10 000) och det var no dva ndigt att fortsa tta vara en momsregistrerad fo rening. Det ga ller att komma iha g att skilja mellan den skattepliktiga verksamheten och den allma nnyttiga verksamheten da fo reningen skickar ut fakturor eller betalar ra kningar. Bord och stolar som ska anva ndas inom na ringsverksamheten kan man dra av momsen pa, men pingisbordet som ska sta i medlemmarnas samlingsrum och ska anva ndas fo r den allma nnyttiga verksamheten kan man inte dra av momsen pa. A ven den ha r fo reningen anlitar en bokfo ringsbyra, men kasso ren ma ste nog alltid ha momsen med i bakhuvudet. 7

6 ÖP 8