Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län



Relevanta dokument
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatanpassning i Örebro län

Övergripande planer, strategier etc

Sara Eriksson,

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

+5 GRADER. Klimatet förändras

VA-frågor och klimatförändringar

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Vad är avloppsvatten

Interpellationssvar till Hanna Thorell (MP) angående Varför har bräddningar i Hemmesta träsk gjorts och hur kan kommunen undvika framtida bräddningar?

Företagsklimatet i Kronobergs län 2019

Per Ericsson Görvälnverket

Företagsamheten 2017 Kronobergs län

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Företagsklimatet i Kronobergs län 2018

Felkopplat regnvatten

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Personligt ombud Vad har hänt från ? ISSN , meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

December November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)

Företagsklimatet i Växjö kommun 2017

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Upphandlingsrapport efter upphandling av manus till planerade publikationer av sju kulturmiljöer av riksintresse i Kronobergs län

Kontaktperson enligt LSS

VÄLKOMNA! Informationsmöte VA-sanering Lannekulla

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

10 Vatten och avlopp (VA)

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Kalibrering av datamodeller

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Minnesanteckningar från byggnätverksträff

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

(Foto: Anna Petersson Max) Klimatanpassningsplan Växjö kommun Konsekvenser av ett förändrat klimat

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen Kronobergs län

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

Växjö - Europas grönaste stad!

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Information till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Tvångsvård av barn och unga

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt.

Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen Kronobergs län

MSB:s arbete med naturolyckor

Lokalt företagsklimat Ranking 2017

Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Skaderapport från Part

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

orange Befolkning Andel över Postnummer Postort Kommun Antal Summa över 20 20

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Detta dokument är en vatten- och avloppsstrategi för Sotenäs kommun.

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Företagsamheten Kronobergs län

66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vansbro kommun. MCR Arvika

kronobergs län och klimatförändringarna 1.0 En kartläggning av klimateffekter, hot och möjligheter

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Googla: gröna kronoberg rapporter

Regeltillämpning på kommunal nivå

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Pilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Klimatsäkring -P104 samt P105

Anpassning till ett förändrat klimat

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

Klimatförändring och Stockholms stad

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Skaderapport från Part

Transkript:

1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är frågan istället vilka och hur stora förändringar som samhället kommer att behöva hantera. Det beror på hur snabbt vi kan minska de klimatpåverkande utsläppen, och hur det komplexa system som utgör jordens klimat kommer att reagera. Generellt sett så vet vi att klimatet i Sverige kommer att bli mildare, framförallt vintertid, samt våtare med mer nederbörd under vinterhalvåret. Under sommaren väntas fler värmeböljor och torrperioder, men också mer häftiga regnskurar. Alla dessa faktorer förändrar förutsättningarna som dagens samhälle är byggt för. Anpassningsåtgärder är därför nödvändiga, som ett komplement till utsläppsminskningar. Som ett första steg mot att anpassa Kronobergs län till ett förändrat klimat görs en översikt över läget i länet, för att kartlägga vilka verksamheter och sektorer som är sårbara redan i dagens klimat. Utifrån forskningsresultat diskuteras också vilka problem som verksamheterna kan förväntas möta i ett förändrat klimat. Syfte Att få en aktuell översikt över sårbarheten i Kronobergs läns vatten- och avloppssystem (VA) samt allmänna vattentäkter vid väderhändelser, särskilt vid stora nederbördsmängder och/ eller höga vattenflöden. G:\PROJEKT\KLIMATANPASSNING\KARTLÄGGNING\VA ENKÄT ÄNR \RESULTAT\RAPPORT SAMMANSTÄLLNING SÅRBARHET I VA-SYSTEMEN.DOC Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats 351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 0470-860 00 0470-862 20 kronoberg@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/kronoberg Kontakt i detta ärende 0470-862 20

2 (5) Metod Efter en diskussion med VA- handläggare på Länsstyrelsen formulerade en kort enkät till kommunerna. Enkäten innehöll följande frågor: 1 Vilka är de mest känsliga VA - näten i kommunen, dvs. de områden som ger störst bekymmer vid stora nederbördsmängder/höga vattenflöden? (Om ni anger flera områden, var vänliga att rangordna dem med de mest problemtyngda områdena först.) Beskriv gärna problemen kortfattat. 2 2) Bedömer ni att någon av de kommunala allmänna vattentäkterna är särskilt känslig för stora nederbördsmängder/höga vattenflöden.? (Om ni anger flera områden, var vänliga att rangordna dem med de mest problemtyngda områdena först.) Beskriv gärna problemen kortfattat Utrymme gavs också för att peka ut problemområdens utbredning på kartor, samt att ge övriga kommentarer. Enkäten skickades ut med e-post till samtliga kommuners tekniska förvaltning, samt till kontaktpersoner inom klimatanpassningsarbetet. Enkäten skickades både som word-dokument och lades upp för direkt ifyllnad via webb-klienten surveymonkey (www.surveymonkey.com). Svaren från samtliga kommuner har sammanställts i en tabell (bilaga A). Det sammanlagda resultatet presenteras utifrån ett länsperspektiv nedan.

3 (5) Resultat Svarsfrekvens Enkäten besvarades av sex av åtta kommuner; Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Växjö och Älmhult. Från Uppvidinge och Markaryd har svar inte inkommit. Känslighet i VA-nät vid stora nederbördsmängder/ höga flöden Varje kommun identifierade minst ett område där VA-nätet är känsligt vid stora nederbördsmängder och/ eller höga flöden (se tabell 1 nedan). Sammanlagt listades 25 utsatta områden i kommunerna (varav 6 inom Växjö tätort och 3 platser inom Alvesta tätort). Tabell 1 Antal identifierade känsliga VA-nät/ områden Kommun Antal utpekade Problem områden Alvesta 4 översvämningsrisk Lessebo 1 inläckage, bräddningsrisk Ljungby 4 stora flöden, inläckage Tingsryd 5 tillskottsvatten vid höga flöden i vattendrag Växjö 8 inläckande drän- och grundvatten, regnvattentillskott Älmhult 3 höga vattennivåer De utpekade områdena hade främst problem med antingen; In-läckage av regnvatten, grundvatten och dränvatten i spillvattennätet; eller Översvämnings/ bräddningsrisk vid höga flöden eller höga vattennivåer i närliggande vattendrag Åtgärder, VA-nät I Alvesta kommun har översvämningar förekommit i något eller några av de utpekade områdena under år 2002, 2003 och 2004. Åtgärder har vidtagits för att hantera svåra förhållanden. I Växjö kommun beskrivs problem med inläckande drän- och grundvatten samt regnvattentillskott till nätet i flera orter. Centrala delar av Växjö stad är starkt påverkade. Trots massiva saneringsåtgärder i storleksordningen 20 miljoner kr/ år förväntas dessa delar vara mest drabbade av regnvatten minst tio år framåt.

4 (5) Saneringsåtgärder genomförs löpande i flera samhällen i kommunen, för att förbättra situationen. Kommunala vattentäkters sårbarhet vid stora nederbördsmängder/ höga flöden I de sex kommunerna identifieras sammanlagt tre allmänna vattentäkter som kan påverkas vid höga flöden eller kraftiga regn (se tabell 2). En vattentäkt i Lessebo kommun och två i Tingsryds kommun pekas ut. Övriga kommuner bedömer att de inte har någon vattentäkt som är särskilt känslig för nederbörd/ höga flöden. Tabell 2 Kommunala vattentäkter känsliga för höga flöden/ stor nederbördsmängd Kommun Känslig vattentäkt Alvesta Nej (sedan Alvesta ur bruk) Lessebo 1 Ljungby Nej - Tingsryd 2 Växjö Nej - Älmhult Nej - problem - vid bräddning av pumpstation kan råvattenintaget påverkas höga flöden i Mörrumsån respektive Ronnebyån kan orsaka problem Åtgärder, vattentäkter I Alvesta drabbades den tidigare vattentäkten av översvämning i juli 2004. Kommunen hade redan före översvämningen beslutat att istället ansluta till vattentäkten i Bergaåsen, bland annat på grund av översvämningsrisken. I Tingsryds kommun påverkades råvattnet i en vattentäkt år 2004. Orsaken var att brunnen i princip dränktes på grund av höga flöden i Ronnebyån. Kommentarer inför framtida förändringar Från Alvesta kommun framfördes att de vidtagna åtgärderna mot översvämningar räcker vid svåra förhållanden, men kanske inte räcker till vid extrema situationer. Vidtagna åtgärder ger dock extra tid till att utföra förstärkningar av skyddet om så skulle behövas. Växjö kommun påpekar att spillvattennätet i alla lågt liggande delar av samhällena i anslutning till vattendrag skulle vara i riskzonen vid riktigt extrema översvämningssituationer. Det framförs också att trots att ingen vattentäkt anses vara hotad i nuläget, så ser man att ökade flöden i vattendragen leder till allt sämre

5 (5) råvattenkvalitet i ytvattentäkterna för Lammhult och Rottne, vilket kan kräva ytterligare rening på sikt. I Älmhult kommun påpekas också att fler ledningsnät kan komma i fråga vid större nederbördsmängder och intensiteter. Ännu mer av nätet påverkas vid framtida höjda grundvattennivåer. Även temperaturpåverkan av ytvatten och ledningar innebär problem för VA-anläggningar i ett förändrat klimat. Övriga kommentarer Från Tingsryds kommun framförs önskemål om översvämningskarteringar på vissa platser. Det finns även önskemål om att undersöka möjligheter med att minska problem med tillskottsvatten till VA - nätet genom att se över vissa vattendomar. Ljungby kommun konstaterar att läckage från otäta dagvattenledningar tillsammans med dräneringsledningar kopplade till spillvattennäten är ett stort problem. Slutsats På ett antal platser i länets kommuner finns VA-anläggningar som är känsliga för de regnmängder och flödesnivåer som vi upplever i dagens klimat. VA-näten är mest känsliga, då spillvattennäten får problem både på grund av inläckage från dagvatten (regn etc.) och på grund av att dräneringsledningar ofta är inkopplade på nätet. Vid extrema vädersituationer förutses större problem än de som upplevs idag. Där sanering och upprustning av VA-näten sker förbättras situationen. Några få av vattentäkterna i länet hotas idag av höga flöden i angränsande vattendrag. Ökade flöden och ökade temperaturer kan ge problem i framtiden, vilket bland annat kan kräva ytterligare reningssteg vid ytvattentäkter.