STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Relevanta dokument
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

ETIK. i medicinsk utvärdering

Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor

etiska och sociala aspekter

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Aktuella medicinetiska frågor

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Frågor och svar om NT-rådet

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Att nätverka en del av arbetslivet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Att nätverka en del av arbetslivet

Bör - bilden för etisk styrning av sjukvården. Göran Hermerén Seniorprofessor, medicinsk etik, Lunds universitet, Lund

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Prioritering av hjälpmedelstjänster

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL

Styrkortens relationer 2006

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Etiska och psykologiska utmaningar vid prioriteringar inom hälso-och sjukvården?

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Dir.

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Etisk bedömning av nya metoder i vården

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

CODE OF CONDUCT K U N G S G A T A N S T O C K H O L M

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding

Åtkomst till patientuppgifter

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

Värderingar som rör bemötande en vård och omsorgsetisk modell

Citation for the original published paper (version of record):

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomi som beslutsgrund vid beslut om pris och subvention av läkemedel.

Vård som inte kan anstå

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören


Transkript:

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. (SOU 1995:5, s.115) Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven. (SOU 1995:5, s. 115) Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas. (SOU 1995:5, s.115)

Ny lag 2010 Vård och omsorg som ska baseras på etiska värden och normer Visst krav på etiska analyser vid införande av nya metoder enligt ny lagstiftning (HSL - 2h) 2 h Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde och integritet börjar tillämpas i hälso- och sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. Lag (2010:211).

Etisk bedömning av nya metoder vården en uppföljning av landstingens och statens insatser

Ur etikkapitlet i SBU:s metodbok För varje projekt utarbetas en arbetsmodell som förslagsvis omfattar följande steg: Inledande analys Litteraturgranskning Etisk analys av utvärderingsområdet Diskussion med berörda grupper Slutsatser Förväntade praxisförändringar, implementering.

Ur etikkapitlet i SBU:s metodbok Som ett första led i arbetet är det angeläget att förslagsvis vid något av de första projektgruppsmötena identifiera och beskriva tänkbara etiska frågor och problem kring de metoder som ska utvärderas.

Etiska aspekter av den utvärderade interventionen Utgått ifrån lista som använts i Västra Götalands regionen Stämt av mot Hofmanns lista (2005), EUnetHTA:s lista, INAHTA m.fl. Anpassat den till SBU:s arbete Koppling till svensk lagstiftning Synpunkter från etiker Synpunkter från potentiella användare

Påverkan på hälsa Förenlighet med etiska värden Strukturella faktorer med etiska implikationer Långsiktiga etiska konsekvenser Här behandlas aspekter relaterade till åtgärdens effekt på målen för hälso- och sjukvården samt hur angelägen den aktuella åtgärden är i relation till dessa mål. Frågorna skapar en utgångspunkt för efterföljande etiska resonemang Fråga 1: Effekt på hälsa ur ett patientperspektiv Frågan har koppling till Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientsäkerhetslagen samt behovsoch solidaritetsprincipen i den etiska plattformen Fråga 2: Kunskapsluckor Frågan har koppling till HSL:s krav på att åtgärder ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet Fråga 3: Tillståndets svårighetsgrad Frågan har koppling till HSL och behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattformen Fråga 4: Påverkan på tredje parts hälsa Frågan har koppling till HSL Sammanfattning: Hur ser åtgärdens risk/nytta-profil ut? Under denna rubrik behandlas huruvida åtgärdens användning är förenlig med etiska värden och normer Fråga 5: Jämlikhet och rättvisa: Frågan har koppling till HSL och människovärdesprincipen i den etiska plattformen Fråga 6: Autonomi Frågan har koppling till HSL och behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattformen Fråga 7: Integritet Frågorna har koppling till HSL och Patientdatalagen (PDL) Fråga 8: Kostnadseffektivitet Frågan har koppling till HSL och kostnadseffektivitetsprincipen i den etiska plattformen Sammanfattning: Är användningen av åtgärden förenlig med gällande etiska värden? Under denna rubrik behandlas strukturella faktorer som kan påverka huruvida tillgången till åtgärden eller andra hälso- och sjukvårdsinsatser är/blir jämlik Fråga 9: Resurser och organisation Frågan har implikationer för en jämlik tillgång till vård enligt den etiska plattformen både när det gäller åtgärden och andra hälso- och sjukvårdsinsatser Fråga 10: Värderingar inom berörda professioner Frågan har implikationer för om berörda professioner accepterar åtgärden och den etiska värderingen av åtgärden och därmed för hur den kommer att användas och om tillgången blir jämlik Fråga 11: Särintressen Frågan har implikationer för om det finns särintressen som kan påverka användningen av en åtgärd och därmed driva på eller försöka förhindra åtgärdens användning Sammanfattning: Finns det skäl att tro att en jämlik tillgång till åtgärden eller andra åtgärder kan försvåras på grund av strukturella faktorer? Under denna rubrik behandlas frågan om åtgärden kan ha mer långsiktiga etiska konsekvenser i sig själv, eller genom att den sprider sig till andra områden eller på annat sätt påverkar hälso- och sjukvården Fråga 12: Konsekvenser på lång sikt Frågan har implikationer för om åtgärden har en större etisk risk i förlängningen och därmed även om tilliten för hälso- och sjukvården kan påverkas Sammanfattning Avslutningsvis görs en sammanfattning av de etiska frågorna: Hur kan de etiska frågorna relaterade till åtgärden sammanfattas?