Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22
Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel Vi ska verka för frihandel och klara spelregler för utrikeshandeln
Varför handlar vi med omvärlden?
Vad som driver handeln och gör den möjlig Företagens och samhällets behov av handel Den internationella arbetsfördelningen Samhällsekonomiska effekter av handeln Externa effekter av handeln Handelspolitik Nya handelsmönster
Frivilligt utbyte av varor och tjänster Handel i alla tider från enkel byteshandel inom byn till dagens e-handel Alltid samma grundidé: frivilligt utbyte av varor och tjänster Alla parter tjänar på det annars ej frivilligt Betyder inte att alla parter tjänar lika mycket på affären Kolonialism och plundring kontra frivillig handel
Vad behövs för att bedriva handel? Betalningsmedel allmänt accepterat med garanterat värde Fungerande finansmarknad banker och försäkringsbolag Äganderätt och avtalsfrihet Kommunikationer och logistik
Betydelsen av stordrift Svenska företag satsade på stordrift och blev multinationella koncerner Varför? För att få ned priserna. Men det kräver tillgång till många konsumenter och det i sin tur kräver export Exporten drog in utländsk valuta som kunde användas till import USA inte lika handelsberoende som Sverige I Sveriges fall ganska intuitivt enkelt att förstå handelns betydelse därför ej kontroversiellt. Stort stöd för öppna gränser
Både export och import behövs Merkantilism Stimulera exporten motverka importen Mål: maximera överskottet i handelsbalansen Motsats: frihandel gränserna öppna åt båda hållen. Staten ska inte försöka styra handeln Målet inte fokuserat på handelsbalansen utan på tillväxt, jobb mm
Exporten finansierar importen Företagens syfte med export: öka försäljningen, pressa kostnader via stordrift Samhällsekonomiskt syfte med export: att finansiera import Exporten inget självändamål utan ett medel Importen är målet, det eftersträvansvärda Jämför med arbete och konsumtion för en individ
Handeln baseras på länders olikheter Länder har olika Klimat Tillgång på arbetskraft Lönenivåer Utbildningsnivåer Infrastruktur (vägar, hamnar, telenät osv) Finansiella system Effektivitet i offentliga sektorn Traditioner Företagaranda mm mm
Olikheterna leder till specialisering Internationell arbetsdelning Länder, regioner, företag och individer specialiserar sig Sverige och Finland (skog), Norge (olja) och Danmark (livsmedel) Absoluta fördelar det ett land är bra (bäst) på
Ricardos komparativa fördelar David Ricardo utvecklade teorin om de komparativa fördelarna. varför länder handlar med varandra även om det ena landet är bäst på allt. Alla länder har per definition komparativa fördelar även om de absolut sett är dåliga på allt Länder har begränsade resurser (produktionsfaktorer: arbetskraft, kapital, naturresurser såsom landyta) därför måste man prioritera
Den nya handelsteorin Paul Krugman, Nobelpristagare 2008, tongivande Förklarar varför handel idag sker till största delen mellan länder med samma slags komparativa fördelar. Dvs varför Sverige säljer bilar till Tyskland och Tyskland säljer bilar till Sverige
Handeln och välståndet Handeln ej nollsummespel (alla parter nöjdare, resurser utnyttjas effektivare) Handel leder alltså till tillväxt Behöver inte betyda att alla regioner, företag eller individer får det bättre, betyder bara att samhället netto blir rikare Handel är nödvändigt för välstånd (undantag finns inte) men inte tillräckligt. Det finns länder med öppen handelspolitik som är fattiga Men varför är handel nödvändig?
1.
Produktionsvinster av handel Strukturomvandlingen Andra förlorar när de inte kan konkurrera mot importen Jobb skapas och försvinner, hela branscher skapas och försvinner, regioner ökar sin befolkning eller avfolkas osv Svenska exempel: varvsindustrin och IT-sektorn Det mesta av strukturomvandlingen beror på teknisk utveckling men denna drivs i sin tur delvis på av öppna marknader och handel
Handelspolitik Handelspolitik är handelns spelregler regelverket företagen måste följa World Trade Organisation (WTO) det globala handelsregelverket Frihandelsavtal mellan två eller flera länder Handelshinder bakom gränserna - tekniska handelshinder EU:s gemensamma marknad
Nya handelsmönster (1) Globalisering Outsourcing, offshoring, Just-in-Time produktion Fragmentering av produktionskedjan Gamla modellen med råvaror från fattiga länder som förädlas i rika länder är delvis passé Utvecklingsländernas allt viktigare roll (BRIC-länderna mfl) Kina: världens verkstad
787mdr $ (6 %) 477mdr $ (4 %) 1108 mdr $ (8%) 951 mdr $ (7 %) 4243mdr $ (31%) 103 mdr $ (1 %) 93,4 mdr $ (1%) 1889mdr $ (14%) 282 mdr $ (2%) 40,5 mdr $ (0,3 %) 122 mdr $ (1 %) 315 mdr $ (2 %) 1148 mdr $ (8%) Intra regional handel Inter-regional handel Källa: WTO International Trade Statistics 2008
Fragmenterad produktion The first unbundling Baldwin Olika arbetsinsatser genomförs på samma plats (i samma land)
Fragmenterad produktion The second unbundling Baldwin Trade in tasks - arbetsuppgifterna sprids ut över världen Fragmentering kan ske på flera olika sätt inom eller utom företaget, i hemlandet eller i utlandet Offshoring och outsourcing leder till handel med insatser
Made in Sweden? A typical Swedish motor vehicle is only 50 % Swedish
En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 subcontractors Spread on 135 production facilities in the world Among other things, wings made in Japan, the engines of in the U.S. and Great Britain, the doors in France and Sweden 70 % of the components are manufacturesd outside the U.S. Källa: Newhouse, John and A. A, Knopf (2007), Boeing vs Airbus, The inside story of the greatest international competetion in business, New York, USA
One third of Sweden s exports consists of imports
40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1995 2005 Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s Input-Outputtabeller
Nya handelsmönster (2) Multinationella bolag Dotterbolag (utländska direktinvesteringar) etableras för att producera sälja till utländska kunder Försäljningsvolymen via dotterbolag överstiger vida exportvolymerna
Förstör handeln miljön? Ja och nej. Handeln bidrar till teknikspridning och större resurser att hantera miljöproblemen med Transporterna ganska försumbara men produktionen är miljöskadlig Och handeln bidrar till välstånd som ökar konsumtionen och därmed produktionen
Sambandet mellan internationell handel och olika transportslag Andel av världshandeln i vikt (2006) Källa: UNCTAD (2008)
CO2-utsläpp per ton-km Utsläppsintensitet för olika transportslag Källa: Cristea m.fl. (2011)
Klimatpåverkan från handel genom olika transportslag Sjöfarten - Internationell frakt ca. 60 % av sjöfartens totala CO 2 -utsläpp Flyget - Internationell frakt ca. 15-18 % av flygets totala CO 2 -utsläpp Vägtransporter - Internationell frakt inom EU ca. 11 % av vägtransporters totala CO 2 -utsläpp
Klimatpåverkan från varutransport ur ett relativt perspektiv Är det som konsument alltid bättre för klimatet att korta ned transportavståndet?» Har den när- och fjärrproducerade varan producerats på samma sätt?» Används samma transportslag med samma klimatpåverkan?» I så fall, vilken skillnad gör det? Hur stora är transportledets relativa utsläpp?
Transportledet i livscykelanalyser Exempel: Val av transportslag kan avgöra varför när-/fjärrproducerade grönsaker är bättre för klimatet (Jones, 2006, Sim m.fl., 2006) Lokala livsmedelssystem innebär ibland mindre lastbilar med högre utsläppsintensitet (Garnett, 2003, Wallgren, 2006) Resor till/från affären viktigare än all tidigare frakt 2006) (Foster m.fl.,
www.kommers.se