Måltiden en del i lärandet INSPIRATION
Måltiderna i förskola och skola har stor betydelse. Sunda råvaror bidrar till ett hållbart samhälle och näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och fint upplagd mat ger aptit och en trivsam måltidsmiljö bidrar till välbefinnande och social gemenskap. EU-projekt MEDEL, Måltiden en del i lärandet, är ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden. Målet är att stärka samarbetet mellan chefer, pedagoger och måltidspersonal inom förskola och skola. Deltagarna erbjuds kompetensutveckling genom föreläsningar, coachning och andra aktiviteter för att öka det organisatoriska lärandet kring måltiden. Innehåll Fina fisken 4 Prilyckans paprika 5 Tema på lunchen 6 Bordsryttare 7 Korven och gitarren 8 Schemalagd lunch 9 Världens bästa kvinnliga kock 10 Från skolkök till OS 11 Minska svinnet 12 Matråd 14 Bättre hälsa, miljö och pengar över 17 Idéer för en trevlig måltidsmiljö 18 Syftet är att: Öka samarbetet mellan pedagogisk personal och måltidspersonalen på förskolor och skolor Utnyttja måltiden som en del av lärandet i den pedagogiska verksamheten Skapa goda matvanor hos barn och ungdomar För att ytterligare inspirera arbetet som berör måltidssituationen har vi tagit fram denna broschyr med goda exempel, förebilder och tips. Trevlig läsning! 2 3
Fina fisken Att arbeta med olika livsmedel och visa varifrån råvaran härstammar, hur den kan tillagas och tillredas och till slut blir en färdig rätt är spännande! På förskolan Höstvädersgatan 73 i Göteborg hade måltidsutvecklaren Alicja Johansson planerat ett tema kring fisk. Först fick barnen känna på färsk lax, torsk och olika skaldjur. Det var inte många barn som ens tidigare sett en riktig fisk. Vissa vågade till och med pilla på ögonen! Sedan visade och berättade Alicja var fiskarna lever och fiskas samt hur de sedan transporteras till Fêskekôrkan eller butiker. Barnen hade tidigare under dagen fått rita teckningar med havstema som satt på väggen tillsammans med de andra bilderna. Tillsammans med kocken Diego Olivares från Svartedalens storkök, fileades fiskarna och togs till köket där barnen fick vara med och tillreda tre olika rätter. För att visa variationen av en fisk fick de koka, steka och mala den. Sedan fick de smaka på alla rätterna. Prilyckans paprika På Prilyckans förskola i Göteborg har man jobbat med temat lika/olika. En vecka hade man valt paprika. Pedagogerna pratade med barnen om paprikor och de fick berätta vad de vet om dem. Pedagogerna dokumenterade mycket av barnens tankar och de satte upp roliga bilder på väggarna. Kocken och pedagogerna på förskolan arbetade tillsammans fram en meny med paprika varje dag antingen som huvudrätt eller tilltugg för att visa den stora variationen: Måndag: Grillad paprika Tisdag: Röd paprikafisk Onsdag: Paprikastavar Torsdag: Paprikasoppa Fredag: Fyllda paprikor Förskolan gjorde även aktiviteter med barnen som att plantera paprikafrön och göra tryck med paprikastjälken. 4 5
Tema på lunchen Att ibland ha olika teman vid bordet under lunchen kan vara ett bra sätt att få igång samtal och göra måltiden mer lustfylld och till en del av lärandet. Naturligtvis måste det finnas mycket utrymme för spontana samtal, men det behöver inte vara fel att ibland ha ett speciellt tema. Det är lätt att göra i ordning bordsryttare eller inplastade uppgifter/bilder. Man kan låta olika klasser eller arbetslag ansvara för att förbereda teman för lunchen. Det kan till exempel vara: Engelska Man kan träna glosor under måltiden eller bestämma en dag i veckan som man bara pratar engelska med varandra. Nutidsorientering Varför inte passa på ibland att låta barnen diskutera nutidsfrågor runt matbordet? Livskunskap Man kan lägga ut en fråga på varje bord som barnen får diskutera. Till exempel: När känner du dig glad? Vad gör dig ledsen? Hur är det att känna sig ensam? Matematikproblem Alla klasser kan till exempel få i uppgift att ta fram ett matematikproblem som sedan presenteras på borden. Bordsryttare Via bordsryttare kan man på ett enkelt och roligt sätt förmedla information eller tipsa om samtalsämnen vid matborden. Man kan likna dem med mjölk- eller flingpaket med olika budskap. Dessa kan man lätt göra själv och måltidspersonal, pedagoger, arbetslag, klasser eller enskilda elever kan turas om. Har man bordsryttare i plexiglas så är det bra, men man kan lika gärna plasta in själv eller skriva ut på lite tjockare papper och vika. Det finns också färdiga bordsryttare. Till exempel har Skolmatsakademin många olika att ladda ner och skriva ut. Har man fasta sittplatser när man äter kan man byta bordsryttare på borden regelbundet för variationens skull. Tips på vad barn och pedagoger kan skriva/rita om: högtider, stenåldern, dinosaurier, frukter, semester, mode, sport, intervjuer, flaggor, mellanmål, djur, konst, vegetarisk mat och blommor. 6 7
Korven och gitarren Schemalagd lunch Ett bra mellanmål har betydelse för hälsa, välbefinnande och skolprestation. För att inspirera barnen att äta ett ordentligt mellanmål och orka resten av dagen kan det vara bra att variera det som serveras och lägga upp maten fint, t.ex. som en buffé. På många förskolor och skolor serveras mellanmål ute när vädret tillåter. Men vi vill ändå slå ett slag för att det kan göras oftare. Det är egentligen inte så krångligt och märkvärdigt när allt kommer omkring. På Oscar Fredriksskolan i Göteborgs serveras ofta mellanmål ute när det är varmt och skönt. Måltidspersonal och pedagoger hjälps åt och alla får en mysig stund tillsammans. Vad sägs om korv med bröd i solen till ackompanjemang av gitarrmusik. Härligt!!! Om man kunde höja medvetenheten om och inställningen till lunchen skulle det innebära många fördelar. Inte minst ger man en signal till barnen om att lunchen är viktig. På förskolor ligger frukosten, lunchen och mellanmålet naturligt inbakade i dagen, vilket är jättebra! Det finns sittplatser för alla och måltiden får ta den tid den tar och de vuxna finns runt barnen under hela måltiden. Matematik Måltid + rast Matematik Måltid Matematik Det vanliga sättet i skolan att lägga schema illustreras i den vänstra kolumnen. Ett lite annorlunda sätt att tänka där man mer ser måltiden som en integrerad del i undervisningen illustreras till höger. Bild Rast Bild 8 9
Världens bästa kvinnliga kock Runtom i Sverige och övriga världen finns många unga inspirerande kockar. Elena Arzak, världens bästa kvinnliga kock, besökte Göteborg för att ta emot The Swedish Seafood Award 2012. I samband med detta serverades mat enligt recept av Elena Arzak på skolor i Göteborg. Totalt 75 000 elever fick smaka på hennes specialkomponerade mat. Huvudrätten var färserad färsk kolja blandad med smörstekt riven purjolök och morot, ägg och vispad grädde. Rostad klyftpotatis, potatistortilla och gulfärgat matvete serverades till. Hennes trestjärniga Michelinrestaurang Arzak i San Sebastián rankas idag som en av världens bästa restauranger. Den har gått i arv i tre generationer och Elens farmor är en stor inspirationskälla. Hon besökte även Nordhemsskolan i Majorna-Linné där pennan gick varm när hon fick skriva autografer till eleverna. TV4 var också där för att göra ett reportage. Från skolkök till OS Michael Bäckman, kökschef på Annerstaskolan i Huddinge tog initiativet till Team Swedish School Restaurants deltagande i matlagnings-os. Med i laget finns också fyra andra skolkockar/kökschefer, bland annat Even Bakke från Lindåsskolan i Göteborgs Stad. Teamet har satt ihop en meny med tema Nordiska smaker och alla maträtter är baserade på mat som serveras på skolrestauranger. För första gången i historien deltar ett kommunalt skolkockslag i världens största matlagningstävling för professionella kockar. I Erfurt i Tyskland tävlar de hösten 2012 tillsammans med 2 000 kockar från 53 länder. Budgeten är inte stor, men det viktiga är inte hur mycket pengar vi har utan vad vi gör med pengarna konstaterar laget och ler stort. Ett syfte med satsningen är att höja statusen på skolkocksyrket och underlätta nyrekryteringen till kommunala kök. 10 11
Minska svinnet En alldeles för stor del av den mat som serveras landets skolbarn hamnar i soporna. Att minska matsvinnet tjänar alla på. Pedagoger och måltidspersonal kan hjälpas åt för att barnen ska få en bättre förståelse för att matsvinn är ett stort slöseri av resurser som pengar, arbetskraft, odlingsmark, energi och miljö. En helhetssyn på skolmaten kan bidra till minskat svinn, minskad miljöpåverkan och bättre ekonomi. Om barnen får äta i lugn och ro och slipper slänga mat på grund av en stressig måltidssituation bidrar det dessutom till förbättrad hälsa och skolprestationer. Det är viktigt att prata om och synliggöra svinnet konkret för barnen i matsalen och klassrummet genom att till exempel: Påminna barnen om att ta lagom portioner. Populär mat slängs det mest av! Ställa slaskhinken på en digital våg så att alla ser hur mycket som slängs. Vikten kan sammanställas och stå på en tavla vid hinken så att man varje dag kan se hur mycket mat som slängts per dag och under förra veckan. Byta ut de stora svarta sopsäckarna mot mindre och genomskinliga så att alla tydligt kan se hur mycket mat som slängs varje dag. Låta barnen göra staplar och diagram i klassrummet för att tydligt se hur mycket som slängs och vad det kostar per dag, vecka, månad och år. Stora diagram kan också göras och sättas upp i matsalen. Svinn kan också illustreras med sand, tennisbollar etc. i rör. Förebygga stress i måltidssituationen genom fler vuxna och/eller schemalagda luncher. Stressade barn som vill ut på rast så fort som möjligt äter inte alltid upp sin mat. Låta elever få hjälpa till i matsalen en dag, något som ökar respekten och förståelsen för mat. Ta hand om rester göra en plockmåltid, använda dem i en ny maträtt eller frysa in. Barnen kan få komma med förslag till nya maträtter och sallader. Miljöaspekten är också viktig att ta upp för att jobba mot en hållbar utveckling. 12 13
Matråd Om man inte redan har ett matråd, kan man starta det för att förbättra engagemang och intresse för måltiden på förskolan/skolan. I matrådet bör representanter för skolledning, elever från olika klasser, lärare, kökschef/skolmåltidspersonal och skolsköterska ingå. Av effektivitetsskäl bör inte gruppen vara för stor. Skolledningen behöver ge matrådet ett klart uttalat stöd och det är också viktigt att skolpersonal, måltidspersonal och elever ges tid att delta. Det är bra om rektorn eller någon som rektorn utsett är sammankallande och upprättar dagordning. Lagom att träffas kan vara två gånger per termin. Vid varje matråd förs ett protokoll som sedan används för att återge vad som diskuterats och beslutats vid mötet. Det är viktigt att barnen förstår att matråd är ett väsentligt och kraftfullt verktyg och inte bara något formellt. Vad barnen säger och tycker bör beaktas noga och de förändringar som är möjliga bör göras. Matråd är också ett tillfälle att sprida information och kunskap kring måltiden. Några tips på vad ett matråd kan arbeta med: Ta reda på vilka synpunkter barnen har på mat, miljö och trivsel i matsalen. Förbättra och förändra i matsalsmiljön. Lyfta fram olika temadagar. Initiera undervisning kring mat, motion och hälsa. Ansvara för att en förslagslåda återkommer då och då under en begränsad tid i matsalen. Ta fram trivselregler för matsalen. Arbeta på att skolrestaurangen får ett namn. Framröstning av barnens favoritmatsedel. Bjuda in föräldrar att komma på besök och äta lunch. Påverka schemaläggningen av mattider. 14 15
S M A R T Större andel vegetabilier Mindre tomma kalorier Andelen ekologiskt ökas Rätt kött och grönsaker Transportsnålt Bättre hälsa, miljö och pengar över Ät S.M.A.R.T-modellen är ett verktyg som hjälper oss att tänka på både kropp och miljö när det gäller vad vi stoppar i oss. Större andel vegetabilier Vi behöver äta mer vegetabilier för att det är bra för hälsan och för att det minskar miljöbelastningen. Kött kan bytas ut mot till exempel linser, bönor och ärtor vilka ger proteiner. Det krävs tio kilo spannmål för att producera ett kilo kött. Mindre tomma kalorier Mycket av det vi äter innehåller tomma kalorier som godis, chips och läsk. Äter vi hälften av detta mot vad vi gör idag kommer vi må mycket bättre. En smart idé är att tänka antingen eller istället för både och: tårta eller glass, chips eller godis. Andelen ekologiskt ökas Att äta ekologiskt är bra både för hälsan och för miljön. Väljer vi ekologiskt odlad (Krav och EU-ekologiskt) mat vet vi att grönsakerna har odlats utan kemiska bekämpningsmedel. Importerad frukt besprutas ofta med 30 40 doser av olika onaturliga medel. Rätt kött och grönsaker För miljön är det viktigt vilket kött vi väljer. Svenska betesdjur bidrar till ett öppet landskap och en biologisk mångfald. Frilandsodlade rotfrukter och grövre grönsaker, till exempel olika kålsorter och purjolök, är att föredra framför salladsgrönsaker (tomat, sallad, gurka). T ransportsnålt Att äta närproducerat innebär att man anpassar maten efter säsong. Mindre transporter innebär att luften vi andas blir renare och att klimatet inte påverkas lika mycket. 16 17
Idéer för en trevlig måltidsmiljö Måltidsmiljön har stor betydelse för hur maten smakar. Den smakar mycket bättre i en trivsam och fräsch miljö. Även inredning och utformning betyder mycket för matgästerna. Vad fungerar bra på er förskola/skola? Vad kan göras bättre? Mycket kan göras med enkla medel för att skapa ett lyft i verksamheten. Här får du en lista med exempel: 1. Menytavla Presentera dagens/veckans matsedel snyggt på en menytavla i anslutning till skolrestaurangen eller förskoleavdelningen. 2. Dagens måltid Lägg upp en fräsch exempeltallrik med huvudrätt, sallad och bröd så att barn och vuxna kan se hur portionen är tänkt. Exponera måltiden till exempel i ett vitrinskåp eller på ett annat väl synligt ställe. 3. Köer och flöden Organisera flödet i matsalen så att spring och långa köer undviks. Köer utanför matsalen stör mindre. Anordna tillräckligt många serveringsstationer av bröd, sallad och dryck. 4. Service och bemötande Det är viktigt att all personal som vistas i matsalen är föredömen och trevliga mot barnen och att relationen är ömsesidig. Ett leende kostar inget och att tilltala varandra vid namn gör att mötet blir mer personligt. Måltidspersonalen kan till exempel ha namnskyltar. En idélåda kan hängas upp för att inhämta synpunkter. 5. Stressfri måltid Det är viktigt att anpassa mattiden till det som är bäst för barnen. Att till exempel äta lunch vid samma tid varje dag är bra och att det finns tid att äta i minst 20 minuter. 6. Fysisk miljö En bra lösning är att blanda rektangulära och runda bord i en väl genomtänkt möblering. Att sitta bekvämt är viktigt för att maten ska upplevas positiv och att det finns tillräckligt många stolar i förhållande till matgäster. Tänk på att skapa en harmonisk belysning. Ljudnivån kan dämpas med textilier och möbeltassar. Duk eller blomma på bordet visar omtanke om gästen. Dekorera gärna med tavlor eller annan trevlig konst som barnen gjort. 7. Rent och fräscht Det är naturligtvis viktigt att matsalen hela tiden är snygg och prydlig. Maten, salladen och brödet ska vara upplagt på ett tilltalande och varierat sätt så lusten att äta ökar. Hantering av rester och disk bör ske på ett sådant sätt att det inte ser geggigt ut och påverkar trevnaden. 8. Surprise! Att överraska då och då är ett sätt att skapa en festlig atmosfär kring maten. Temaaktiviteter kring till exempel kanelbullens dag, nationaldagen, skördefest och jul känns spännande! Tävlingar kan också utlysas om veckomatsedel, namn på skolrestaurangen och så vidare. 18 19
För mer inspiration besök vår blogg www.euprojektmedel.com Göteborgs Stad Grafiska Gruppen 120529-008-135 Text & Bild: Lisa Bragée och Emilia Åman Illustrationer: Mostphotos.se Tryck:??? Augusti 2012