Övriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.

Relevanta dokument
REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

I Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 142/ Myn 2

Rapport. Diarienummer Regional vattenförsörjningsplan för Jämtlands län

9. Grundvatten av god kvalitet

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Allmän information om vattenskyddsområden

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

DRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Bilaga 9: Ljusdals kommun

Vattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet

Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

Vattenförsörjningsplan

Grundvattenförekomster i VRO 10

Information om skyddsområde för Kroa vattentäkt

Bilaga 8: Ovanåkers kommun

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Information om skyddsområde för vattentäkten vid Norrudden

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Bilaga 5: Hofors kommun

Skyddsområden för grundvattentäkter

Samverkan och samråd

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

JJIL Stockholms läns landsting

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. VA-plan VA-översikt och VA-policy. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Vattentäktsarkivet. att ge en överblick av Vattentäktsarkivets innehåll.

Bilaga 11: Nordanstigs kommun

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT

för långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

RMM=ãáä=Éäå í=á=kçêêä~åçk dê åëä ë=âçããìåáâ~íáçå=á=e êàéç~äéåk

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Ansökan om. vattenskyddsområde. Kalix och Kälsjärvs vattentäkter

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

Bilaga 6. Rapportnr: 2015:4

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Riktlinjer för enskilda avlopp

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

TID Onsdag 13 september 2017, kl (gruppmöten från 09.00)

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 340.2

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden

Bilaga 4: Sandvikens kommun

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun

VATTENSKYDDSOMRÅDE BRUNNE. Förslag till vattenskyddsföreskrifter med motiveringar

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Nationalitet Svensk Födelsedatum: 7 januari 1951

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Bilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare

Vattentäktsarkivet december 2013

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Välkomna på dialogmöte!

Regional uppföljning av Grundvatten av god kvalitet, (61)

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

INBJUDAN SAMRÅD ANGA ENDE RAMSELE VATTENTA KT, SOLLEFTEA KOMMUN

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING

Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun

Transkript:

Härjedalens kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 11 grundvattenresurser i jord: G15, G17, G20, G22G27, G59, G63, i anslutning till tio sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y12, Y13, Y15Y21, Y49.»» En sjö och ett vattendrag som dricksvattenresurser: Lofssjön (Y14) och Ljusnan (Funäsdalen) (Y19).»» Två grundvattenresurser i berg: Lillhärdal (GB4) och Vemdalen (GB5). Härjedalens kommun är relativt rik på utbredda isälvsavlagringar med grundvattentillgångar som bedöms lämpliga för större dricksvattenuttag. En mycket stor isälvsavlagring sträcker sig från Sveg, under Svegsjön och upp i Ljusnans, Råndens, Vemans och Lofsens dalgångar. Största uttaget görs från de två vattentäkterna till Svegs vattenverk där medeluttaget är totalt cirka 335 000 m 3 per år och förser cirka 4 500 personer med dricksvatten. I Ljusnans övre delar tas grundvatten ur isälvsavlagringar för kommunal vattenförsörjning i Bruksvallarna. Grundvattnet är här av sådan kvalitet att det inte behöver någon beredning före det distribueras som dricksvatten. Funäsdalen har planerat för en ny vattentäkt i jord som kommer att tas i bruk inom en snar framtid, som då ersätter den ytvattentäkt som finns idag. På kommunens önskemål har därför en prioriterad grundvattenresurs i jordlagren vid den nya grundvattentäkten lagts till (G63). Strax utanför grundvattenförekomsten vid Sveg ligger en av länets fyra miljöfarliga Averksamheter: Svegs flygplats. Lofssjön är den andra ytvattentäkten som finns i Härjedalens kommun idag. Utredning om nytt läge för vattentäkt pågår hos kommunen. Inga större grundvattenresurser i jord har identifierats i det regionala underlaget i anslutning till Lofsdalen. Lofsdalen är identifierad som ett exploateringsområde. Övriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas. Förutom i Sveg görs andra större kommunala dricksvattenuttag i Ytterhogdal, Hede, Vemdalsskalet och Fjällnäs. Två viktiga grundvattenresurser i berg har också identifierats där uttag görs över 100 m 3 per dygn: Vemdalen och Lillhärdal. Utredning för nytt läge för vattentäkt i Vemdalen kommer enligt kommunen att påbörjas under våren/sommaren 2015. Grundvattenförekomsterna Häjåsjön (G15), Vemans, Ljusnans, Råndens och Lofsens dalgångar norr om Svegssjön (G22), Norr om Malmagen (G26) samt Ormosjön (G59) kan vara intressanta ur ett framtida perspektiv eller för eventuella reservvattentäkter. För de regionalt viktiga grundvattenresurser där uttag görs över 100 m 3 per dygn finns idag fastställda vattenskyddsområden enligt äldre lagstiftning för Sveg, Bruksvallarna, Hede, Vemdalsskalet och Ytterhogdal. Fjällnäs har skydd enligt miljöbalken och Vemdalen, Lillhärdal, LjusnanFunäsdalen och Lofssjön saknar skyddsområden. Arbete med att inrätta skyddsområden för de vattentäkter som saknar sådant har påbörjats för alla där inte utredning om nytt läge för vattentäkt pågår. 66

R EG I O N A L VAT T E N F Ö R S Ö R J N I N G S P L A N F Ö R J Ä M T L A N D S L Ä N Härjedalens kommun Översikt prioriterade dricksvattenresurser 67

R EG I O N A L VAT T E N F Ö R S Ö R J N I N G S P L A N F Ö R J Ä M T L A N D S L Ä N Härjedalens kommun Översikt vissa potentiella risker och hot 68

R EG I O N A L VAT T E N F Ö R S Ö R J N I N G S P L A N F Ö R J Ä M T L A N D S L Ä N Härjedalens kommun Utsnitt prioriterade dricksvattenresurser 69

VIKTIG GRUNDVATTEN RESURS I JORD G15. Härjåsjön SE687206141038 G17. Ljusnans dalgång vid SvegÄlvros SE688120142672 G20. Hoans dalgång vid Ytterhogdal SE689583145487 G22. Vemans, Ljusnans, Råndens och Lofsens dalgångar norr om Svegssjön SE690868139034 G23. Hede SE692151137949 G24. Vemdalsskalet SE693112140607 G25. Fjällnäs SE694732131456 G26. Norr om Malmagen SE695167131117 G27. Ljusnans dalgång norr om Bruksvallarna SE695637132287 G59. Orrmosjön SE685298140960 G63. Ljusnedal/Funäsdalen Sand och Grusförekomst URVALS KRITERIUM GVM över 5 l/s uttagskapacitet inom 15 km GVM över 25 l/s uttagskapacitet VT uttag över 100 m³/d (2 st) VATTENUTTAG Nuvarande medeluttag VT >100 m³/d (m³/år) 177 768+ 157 500 = 335 268 860 760 195 959 46 529 115 986 55 735 Maximal uttagskapacitet l/s 25 125 525 525 25125 15 525 525 525 525 25 125 15 Antal kommunala grundvattentäkter <100 m³/d 0 2 0 1 1 0 0 0 0 0 0 SKYDDSLÄGE Vattenskyddsområde, VT >100 m³/d Lagskydd t Gott t VATTENKVALITET Förorening/ Potentiell förorening/ Kvalitetsproblem PAH Koliforma bakterier? Övervakning RMÖ, NMÖ Råvattenkontroll, RMÖ Råvattenkontroll Råvattenkontroll, RMÖ Råvattenkontroll, RMÖ Råvattenkontroll, RMÖ? INDUCERING Sjö (Y12) (Y13) (Y15) (Y13) (Y16) (Y16) (Y49) 70

VIKTIG GRUNDVATTEN RESURS I JORD G15. Härjåsjön SE687206141038 G17. Ljusnans dalgång vid SvegÄlvros SE688120142672 G20. Hoans dalgång vid Ytterhogdal SE689583145487 G22. Vemans, Ljusnans, Råndens och Lofsens dalgångar norr om Svegssjön SE690868139034 G23. Hede SE692151137949 G24. Vemdalsskalet SE693112140607 G25. Fjällnäs SE694732131456 G26. Norr om Malmagen SE695167131117 G27. Ljusnans dalgång norr om Bruksvallarna SE695637132287 G59. Orrmosjön SE685298140960 G63. Ljusnedal/Funäsdalen Sand och Grusförekomst Vattendrag (Y18) (Y19) (Y17, Y19,Y21) (Y19) POTENTIELL PÅVERKAN Störst påverkanskälla Bebyggelse Påverkansanalys (L5) belastning (M16) belastning (M12) (L6) (L6) belastning (M10) (L8) (L5) (L5) (L5) RISKER INOM TILLRINNINGS OMRÅDET Sårbarhet? Prioväg farligt gods Miljöfarliga verksamheter A och B MIFOobjekt Översvämning Geoenegibrunnar Materialtäkter Övrigt Kommunens tillägg, ny vattentäkt på gång. Ingen avgränsad grundvattenförekomst. 71

VIKTIG YTVATTENRESURS Y12. Härjåsjön SE686799141551 Y13. Svegssjön SE688032142039 Y14. Lofssjön SE688275137932 Y15. Kyrksjön SE689594145514 Y16. Malmagen SE694676131458 Y17. Rånden SE690337139022 Y18. Härjån SE687116141584 Y19. Ljusnan SE688246143347, SE689266140086, SE695249132631 Y20. Lofsen SE687906139457 Y21. Veman SE690145141155 Y49. Orrmosjön SE685934141111 URVALS KRITERIUM Möjlighet till inducering av prioriterat GVM (G15) (G15, G19, G22) (G20) (G25, G26) (G22) (G15) (G16, G17, G18, G22, G27) (G22) (G22) (G59) Ytvattentäkt uttag över 100 m³/d Nuvarande medeluttag VT > 100 m³/d (m³/år) Antal kommunala ytvattentäkter <100 m³/d 79 671 55 735 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 SKYDDSLÄGE Vattenskyddsområde, VT >100 m³/d (måttligt skydd) Natura 2000 VATTEN KVALITET Övervakning SRK NMÖ Omdrev SRK, NMÖ Omdrev, Råvattenkontroll SRK, RK,NMÖ Trend, Råvattenkontroll SRK Risk att kemisk status (exkl kvicksilver) inte nås 2015 RISKER INOM AVRINNINGS OMRÅDET Prioväg farligt gods Miljöfarliga verksamheter A och B MIFOobjekt Översvämning Övrigt 72

VIKTIG GRUNDVATTEN RESURS I BERG URVALSKRITERIUM GB4. Lillhärdal GB5. Vemdalen Vattentäkt uttag över 100 m³/d Nuvarande medeluttag (m³/år) 70 701 82 174 SKYDDSLÄGE Vattenskyddsområde, VT >100 m³/d Lagskydd VATTENKVALITET Övervakning Råvattenkontroll Förorening/Potentiell förorening/ Kvalitetsproblem Radon RISKER INOM TILLRINNINGSOMRÅDET Prioväg farligt gods Miljöfarliga verksamheter A och B MIFOobjekt Geoenergibrunnar Översvämning Övrigt 73