Kommunstyrelsen 2015-01-07



Relevanta dokument
Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän HANDLINGSPLAN FÖR BESÖKSNÄRINGEN I BOHUSLÄN

Kommunstyrelsen. Tjänsteskrivelse. Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Rekommendation till kommunerna

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Kommunfullmäktige beslutade och 21 ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda lokala lösningar på vatten och avlopp för Tungenäset.

Framtidens lokala besöksservice

Lönenämnden

REGISTER. Innan sammanträdet öppnades besökte Svarteborgs FK kommunfullmäktige för att informera om föreningens sociala engagemang.

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

REGISTER. Sporren, Utvecklingscentrum Munkedal i Dingle

VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB BUDGET Förslag inför styrelsen

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

Jävsnämnden

Besöksnäringsstrategi

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01

AFFÄRSPLAN En gemensam plattform för främjande och utveckling av besöksnäringen i södra Bohuslän

Lönenämnden

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet

Samverkansavtal mellan Eslövs, Hörbys och Höörs kommuner avseende partnerskap för utveckling av besöksnäringen under

Näringslivspolitiskt program

Vad är gjort hittills inom Ett enat Bohuslän

Mål: Att öka antalet besökare och antalet gästnätter till Glada Hudik. Öka bolagets omsättning med 4 %.

REGISTER. Tid: Onsdagen den 15 juni 2016, kl Gullmarssalen, Kommunhuset Forum. Dag för justering: Onsdagen den 15 juni, kl

Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan Barn och Unga

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 7 juni 2017, kl Ajournering,

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /15

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Ägardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB

Samhällets roll för besöksnäringen -

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Plan för utveckling av besöksnäringen

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Lennart Haraldsson (S), Ordförande Bo Hasselblad (M), 1:e vice ordförande Ann Hemmingsson (C)

Vi saknar till viss del fördjupande analyser samt rekommendationer för vidare genomförande av föreslagna åtgärder.

REGISTER. Sporren, Utvecklingscentrum Munkedal i Dingle. Heikki Klaavuniemi (SD) Karin Kvist Ekholm. Ärende

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Besöksnäring i samhällsplanering Planeringsunderlag, GIS

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Kommunstyrelsens arbetsutskott Extra!

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

Partnerskapsavtal för ökad tillväxt inom besöksnäringen i MittSkåne

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet


Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

- del 2 Diarienummer: (ifylls av kansliet)

2 Internationell policy

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

Kommunstyrelsens arbetsutskott Extra!

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Hållbar Produktutveckling kan det vara något?

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Lekmannarevisionsrapport, Orsa Vatten och Avfall AB, långsiktig finansiell analys

Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund.

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

p Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB

Ägardirektiv Strängnäs Fastighets AB Organisationsnummer

Ramborgen för Munkedals Vatten AB

Turism AB (svb) Affärsplan 2014

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Budget Turistrådet Västsverige AB. Sammanfattning och förslag

Remiss Regional folkhälsomodell

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9)

1(8) Verksamhetsplan Antagen vid årsmöte 1 april 2015

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9)

POLICY. Policy för turism- och besöksnäring i Tranemo kommun

Plats och tid Styrgruppen för Henån skola , Henån skola, samling vid ingången 8.15.

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Internationell strategi. för Gävle kommun

Bolagsordning för Kungälv Energi AB

Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

Barn- och utbildningsnämnden

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från:

Programmet ses av kommunen som en viljeyttring för Innerstadsbolagets långsiktiga inriktning.

Datum Dnr Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

TJÖRNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum

Samarbetsavtal med Kalmar City

Ärende 9. Svar på äskande från Karlskoga Näringsliv och Turism AB

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB. Bolagsordning

Transkript:

Kommunstyrelsen 2015-01-07

KOMMUNSTYRELSEN Mandattid: 2015-01-01-2018-12-31 Ledamöter Ordförande Åsa Karlsson (S) Rolf Berg (S) Maria Sundell (S) Jenny Jansson (S) 1:e vice ordförande Karl-Anders Andersson (C) Lars-Göran Sunesson (C) Birgitta Karlsson (C) Hans-Joachim Isenheim (MP) 2:e vice ordf Ann-Sofie Alm (M) Malin Östman (M) Camilla Espenkrona (M) Rolf Jacobsson (KD) Tiina Hemberg (V) Heikki Klaavuniemi (SD) Matheus Enholm (SD) Ersättare Liza Kettil (S) Pia Hässlebräcke (S) Leif Högberg (S) Regina Johansson (S) Malin Zetterman (S) Carina Thorstensson (C) Jan Peterson (C) Helena Hansson (C) Alf Sifversson (M) Ulla Gustafsson (M) Ove Göransson (V) Karin Blomstrand (FP) Clarence Holgersson (KD) Tony Hansson (SD) Per Nilsen (SD) Inkallelseordning för ersättare För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp S C MP M FP KD V SD Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning S, C, MP, M, FP, KD, V, SD C, S, MP, M, FP, KD, V, SD MP, S, C, M, FP, KD, V, SD M, FP, KD, V, S, C, MP, SD FP, M, KD, V, S, C, MP, SD KD, M, FP, V, S, C, MP, SD V, M, FP, KD, S, C, MP, SD SD, S, C, MP, M, FP, KD, V

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1(2) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Onsdag 7 januari 2015 kl 09.30 Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Justering (förslag) 13 januari kl. 08.30 Ordförande: Sekreterare: Åsa Karlsson (S) Aya Norvell Ärende Sida 1. Information från Arbetsförmedlingen 2. Svar på revisionsrapport - Delårsgranskning samt intern kontroll för räkenskapsår 2014 Dnr 2014-484 5 Icke offentlig sammanträdestid 3. Förvärv av fastigheterna Foss 8:1 m fl Dnr 2014-335 26 Offentlig sammanträdestid 4. Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Dnr 2014-502 5. Svar på remiss - Funktionellt prioriterat vägnät Dnr 2014-493 6. Bildande av vägföreningar Dnr 2014-553 7. Inrättande av fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor Dnr 2014-551 8. Svar på hemställan om att Munkbos aktiekapital ska utökas genom nyemission Dnr 2013-161 9. Revidering av Policy för inköp och upphandling Dnr 2014-555 10. Införande av Trygg natt/webbaserad nattillsyn Dnr 2013-425 11. Ansökan om tilläggsanslag inför budgetår 2015 till familjegruppen på grund av volymökning barn och unga Dnr 2014-475 12. Val till kommunala förtroendeuppdrag Dnr 2014-521 33 61 122 123 127 129 138 163 170

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2(2) KOMMUNSTYRELSEN Ärende Sida 13. Anmälan av delegationsbeslut 196 Information 14. Rapport - systematiskt kvalitetsarbete sektor Barn och utbildning 2013-2014 Dnr 2014-453 200 15. Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott 16. Information från Fyrbodals kommunalförbund 17. Information förtroendevaldas uppdrag

sida 1 2014-11-26 Dnr: 2014-484 5 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Svar på revisionsrapport Delårsgranskning samt intern kontroll för räkenskapsår 2014 Revisionsrapport avseende delårsgranskning augusti 2014 Kommunrevisionen har lämnat en granskningsrapport där man granskat delårsbokslutet, intern kontroll i redovisningsprocesserna samt uppföljning och prognosrutiner för Sektor Stöd. Granskningsrapporten översänds med önskemål senast 31 januari 2015 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten. Nedan kommenteras de olika granskningsområdena med förslag till åtgärder. 3.2.2 Finanspolicyn Avvaktar med kommentarer kring eventuella avsteg från Finanspolicyn eftersom den är på väg att revideras. Godkänd av KS KF den 27 nov. Åtgärd Ingen. 3.3.1 Löneprocessen - kontrollmoment Efter att ha avlämnat vår rapport avseende granskning av bokslut samt intern kontroll för räkenskapsåret 2013 fick ekonomichef och kommunchef avlämna kommentarer på revisionens synpunkter, vilket bland annat medförde att lönenämnden per 2014-05-19 beslutade att genomföra stickprov på två enheters utbetalning under augusti och september månad med avseende bland annat på att rätt lön utbetalats. Vidare beslutades att kontrollera samtliga nettoutbetalningar som överstiger 20 000 kronor per person. Båda dessa kontrollpunkter är enligt lönechef genomförda samt dokumenterade och kommer att redovisas för lönenämnden under november månad. Revisionens övriga synpunkter beträffande löneprocessen skulle beaktas av löneenheten i det fortsatta arbetet med den interna kontrollplanen. Åtgärd/kommentar Kontrollmomenten är genomförda, redovisade och beslutade av lönenämnden 3.3.1 Löneprocessen - resultatmål Timanställda i kommunen tidrapporterar manuellt på papper. I lönesystemet finns dock möjligheten att lägga in all personal, vilket vi anser borde tillämpas. Ett av lönenämndens resultatmål för 2015 är att alla verksamheter i de samverkande kommunerna skall tillämpa HEROMA självservice i den grad som systemet tillåter. Åtgärd/kommentar Detta är i enlighet med de verksamhets- och resultatmål som lönenämnden beslutat om och som löneenheten väger in i sitt kontinuerliga förbättringsarbete LEAN. 3.3.2 Löneprocessen -ekonomi Ekonomienhetens uppdrag blir att göra en rimlighetsbedömning av lönerna i samband med bokföringen och löner på totalnivå. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2 6 Åtgärd Har uppdragit redovisningsansvarig att skapa en sådan rutin. 3.4.3 Attest av arvode till Ordförande Kommunen antog 2013 ett nytt attestreglemente. Oklarheterna som revisionen identifierat kan förklaras av att den inte är känd av alla ännu. Regelverket är tydligt men kan justeras på någon punkt. Åtgärd Har uppdragit redovisningsansvarig att titta på förslag till justering av attestreglementet. Efterlevnaden bör uppmärksammas av KLG och Adm enheten i huvudsak. 3.5.2 Inköps- och utbetalningsprocessen Revisionen uppmärksammar att systemadministratörer i leverantörsfakturasystemet kan genomföra ändringar och har en teoretisk möjlighet att attestera andras fakturor. Åtgärd De systemansvariga får inte attestera andra fakturor vilket också kan spåras i loggfiler som genereras av systemet. Logglistorna är dock inte utformade på ett sådant sätt att man med enkelthet regelbundet kan göra uppföljningar. I dag sker stickprovsvisa kontroller mot loggade uppgifter. 3.6.2 Anläggningsprocessen Revisionen rekommenderar ett antal punkter som ekonomienheten bör genomföra. Justera redovisningen för att förenkla avskrivningar Inventering Identifiera nedskrivningsbehov Stickprovvisa kontroller Åtgärd Flera av dessa punkter kommer att omfattas av den genomgång som sker i samband med införandet av komponentavskrivningar vilket kommunen har för avsikt att göra under 2015. Arbetet med detta har redan påbörjats. Rutiner för inventering och identifiering av eventuellt nedskrivningsbehov skall ses över. 3.7.2 Exploateringsprocessen Revisionen kommenterade att hur redovisningen av gata-, gång och cykelväg hanterades och att en rutinbeskrivning av hanteringen av exploateringsredovisningen borde tas fram. Dessutom rekommenderade man en genomgång av redan gjorda exploateringsförsäljningar. Åtgärd En genomgång av rutinen och vissa exploateringsförsäljningar planeras under 2015. 3.8.2.4 Riktlinjer och instruktioner för budget- och prognosarbete De intervjuade personerna har framfört synpunkter avseende förbättra kommunikationen och redogörelser ac totalkostnader för en särskild placering eller åtgärd kostar på längre sikt, samt eventuell kostnadsbesparing. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 3 7 Åtgärd Åtgärder har vidtagits under året för att belysa de ekonomiska konsekvenserna vid beslut i myndighetsutskottet 3.8.2.5 Resurser En brist som framkommit är att sektorn haft relativt många sjukskrivna och därmed varit underbemannade. Åtgärd Arbetssituationen för socialsekreterarna är mycket ansträngd. Flera förstärkningar är på gång/har verkställts som en följd av de åtgärdspunkter som förvaltningen tagit fram och som beslutades av KF i september. För närvarande pågår diskussioner om ytterligare förstärkningar. 3.8.3 Vår bedömning En av huvudslutsatserna i granskningen är att kommunen måste stärka och förtydliga kopplingen mellan vad en akut åtgärd innebär för verksamheten i termer av totalkostnad i kronor. Åtgärd/Kommentar Vikten av förebyggande arbete inom förskola/skola/socialtjänst/fritid bör ytterligare belysas för att beslutsfattare, såväl inom politiken som inom förvaltningen för att ännu bättre förstå sambanden mellan förebyggande och de konskevenser som blir följden av brister i det förebyggande arbetet. För närvarande pågår en genomlysning av verksamheterna inom IFO och LSS. Denna utförs av revisionsföretaget Public Partner och resultatet förväntas föreligga strax efter årsskiftet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens svar och överlämna det till revisionen. Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienhet Lars-Göran Berg Kommunchef Kommunstyrelsen Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Kommunens revisorer 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Organisationsnummer 21 20 00-1330

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

sida 1 2014-12-16 Dnr: KS 2014-335 26 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Förvärv av fastigheterna Foss 8:1 m fl Kommunstyrelsen beslutade 2014-12-03 att återremittera ärendet och gav förvaltningen i uppdrag att förhandla ner priset avsevärt. Efter ny förhandling med Munkedals Snickeri AB står det klart att priset ur deras synpunkt står fast. Bolaget är inte berett att sänka priset. Kommunstyrelsen gav 2014-08-20 förvaltningen i uppdrag att upprätta handlingar i ärendet förvärv av fastigheterna Foss 2:81, Foss 2:82, Foss 8:1 och Foss 2:44. 2014-10-15 återremitterades ärendet för att avvakta resultatet av beställda markundersökningar. Munkedals kommun har tecknat en option med Munkedals Snickeri AB (Sohlbergs) om försäljning av mark på Säleby industriområde för att möjliggöra en flytt av verksamheten från nuvarande läge i centrala Munkedal. Denna byggnation pågår. I samband med detta har ett eventuellt kommunalt förvärv av fastigheter diskuterats. Fastigheterna har värderats av dels kommunen (NAISvefa), dels Sohlbergs (Fastighetsvärdering Lars Alm), med följande resultat: Kommunens Sohlbergs värdering Förhandlat pris värdering 2011 2014 Foss 2:81, affären 3 900 000 kr 4 700 000 kr 4 100 000 Foss 2:82, lager 1 100 000 kr 1 750 000 kr 1 200 000 Foss 8:1, snickeriet 400 000 kr 1 400 000 kr 500 000 Foss 2:44, obebyggd fastighet Inte värderad Inte värderad 0 Kommunens totala värdering slutar på 5,4 milj kr och Sohlbergs värdering på 7,85 milj kr. Förhandlat pris är 5,8 milj kr. Byggnaderna på Foss 2:81 och 2:82 bedöms vara i relativt gott skick medan byggnaderna på Foss 8:1 är i dåligt skick. Detaljplanen för Foss 8:1 anger bostäder som aktuell markanvändning medan Foss 2:81 och 2:82 inte är detaljplanelagda. I en översiktlig studie av centrum i Munkedal (2007) har dessa fastigheter utpekats som lämpliga för bostäder och service. Gamla snickeriet bör rivas snarast och därefter läggas ut för försäljning. Affären och lagerbyggnaden kan användas som allaktivitetshus under den tid som åtgår för detaljplanearbetet. I detaljplanearbetet diskuteras och bestäms fastigheternas framtida användning. Förvärv av fastigheterna sker genom förvärv av samtliga aktier i det bolag som äger fastigheterna (nybildat dotterbolag till Munkedals snickerifabrik AB Vadholmen Fastighets AB). Handpenning erläggs vid kontraktstecknandet och slutlikvid vid tillträdet som preliminärt är hösten 2015. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2 27 Förvärv Vadholmen Fastighets AB, som äger de fyra (4) aktuella fastigheterna köps för 5800000 kr. Av dessa utgör 900 tkr övertagande av ett lån till bank som återbetalas vid lämpligt tillfälle. När avtalet om förvärv vunnit laga kraft erläggs 3000 tkr och resterande, 1950 tkr erläggs på tillträdesdagen. I Vadholmen Fastighets AB finns en reavinst på ca 4800 tkr. Reavinsten faller ut vid ev likvidation av bolaget och skatt på reavinsten ska då inbetalas till staten. Skatten uppgår med nuvarande regler till ca 1050 tkr. Drift Under den tid Vadholmen Fastighets AB är i kommunal ägo kommer kostnader för el, underhåll, va, vägföreningsavgift etc att belasta bolaget. För att täcka detta ska kommande kommunal (eller annan) verksamhet som bedrivs i lokalerna erlägga hyra. För andra typer av insatser, tex rivning av byggnader, kan aktieägartillskott bli aktuellt. De årliga drift- och underhållskostnaderna bedöms uppgå till ca 500 tkr för byggnader och mark. Kapitaltjänstkostnaderna uppgår (med 20 års avskrivning på byggnader och 3% ränta) till 400 tkr. Den totala årliga kostnaden (hyra) uppgår alltså till ca 900 tkr. Kapitalkostnaden för förvärvet består till viss del av ett markvärde och en del av byggnadsdel. Markundersökning Förvaltningen har låtit undersöka delar av den aktuella marken för att utreda förekomsten av tungmetaller, kreosot, alifater etc. Enligt analyssvaren ligger alla värden under gränsvärdena för känslig markanvändning, vilket visar att det inte finns någon förorening i marken. Geoteknik I samband med detaljplanearbetet för Vadholmen upptäcktes bristandesäkerhet mot sked i slänten bakom affären. Detta har åtgärdats genom anläggandet av en tryckbank. I det kommande planarbetet kommer en ny geoteknisk utredning att göras. Vad händer efter förvärv? Vadholmen Fastighets AB kan behållas som ett kommunalt fastighetsbolag. Vid ev försäljning av tex en fastighet kan ett dotterbolag bildas, som sedan säljs. Det planerade detaljplanearbetet för affärs- och lagerdelarna kan bedrivas med bolaget som motpart. Försäljning kan ske utan att reavinsten i bolaget löses ut. Vadholmen Fastighet AB kan upplösas (likvideras). Reavinsten löses då ut och kommunen får erlägga skatt. När fastigheterna förs från bolaget till kommunen ska kommunen erlägga lagfartsavgift(1,5%). Kommunala fastigheter kan föras från kommunal förvaltning till bolaget. Priset då är avgörande för ev kommande reavinstbeskattning. Vid denna typ av transaktion utgår lagfartsavgift. Bedömning Fastigheterna är värderade och förhandlade utifrån nuvarande utseende, dvs med byggnader. Med den kommunala inriktningen bostäder på såväl snickeriet som affären/lagret kommer inte byggnaderna till användning utan måste sannolikt tas 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 3 28 bort. Under några år kan verksamhet bedrivas i lokalerna men med färdig detaljplan är sannolikt nyttan av byggnaderna väldigt liten. Snickerifabriken, Foss 8:1, kan sannolikt säljas till inköpspriset inklusive rivningskostnaderna, tot ca 800 tkr. Övriga fastigheter, Foss 2:81, 2:82 och 2:44 kommer, enligt förvaltningens bedömning, inte att kunna säljas till förvärvssumman. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till aktieöverlåtelseavtal avseende Vadholmen Fastighet AB. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Lars-Göran Berg Kommunchef 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

29

30

31

32

sida 1 33 2014-12-11 Dnr:KS 2014-502 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Svar på remiss - Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän I april 2014 undertecknade samtliga kommuner i Bohuslän en avsiktsförklaring för utveckling av besöksnäringen i Bohuslän. Under ledning av Västsvenska Turistrådet och med kommunerna, turistorganisationer och företag har ett förslag till handlingsplan tagits fram. Under några år har projektet Hållbar destinationsutveckling, där Bohuslän varit ett av fem utvalda områden, drivits av Turistrådet. Avsikten har varit att genom samverkan och gemensamt ansvar bygga varumärket Bohuslän och då synliggöra det geografiska området som besöksmål för såväl svenska som utlänska besökare. Målen i handlingsplanen är att öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen, skapa ökad lönsamhet för företagen samt skapa ökad sysselsättning. Inriktningen, profilbärarna, är skärgården, människorna och skaldjuren. Som de viktigaste reseanledningarna anges måltiden, outdoor och kultur. Arbetet med handlingsplanen är inte baserat på något gemensamt finansierat projekt utan bygger på att varje part tar ansvar för sina områden. Kommunernas ansvar är infrastruktur, samhällsplanering, bemötande, tillståndsgivning mm. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ryms mestadels inom ordinarie verksamhet 2. Miljö Utreds i samband respektive insats/åtgärd 3. Folkhälsa Utreds i samband respektive insats/åtgärd 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att arbeta med besöksnäringen utifrån den handlingsplanen för besöksnäringen i Bohuslän Mats Tillander Sektorchef samhällsbyggnads Lars-Göran Berg Kommunchef Expedieras: Västsvenska Turistrådet 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

34 2014-11-24 Till Kommunstyrelsen i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö kommuner Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Samtliga kommuner i Bohuslän undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen innebär ett helhetsgrepp för att utveckla Bohusläns besöksnäring vilket innefattar ett ställningstagande kring viktiga områden gällande planering och infrastruktur, affärs- och företagsutveckling samt kommunikation och marknadsföring. Sedan avsiktsförklaringen signerades har Västsvenska Turistrådet fört samtal med inblandade aktörer i besöksnäringen i Bohuslän. Baserat på dessa möten har en handlingsplan formulerats. Planen är upplagd efter principen att ansvar och åtaganden specificeras för respektive aktörsgrupp: Västsvenska Turistrådet, Kommunerna, Lokala turistorganisationerna och Företagen. Grundtanken är att en rollfördelning och ett gemensamt ansvarstagande gynnar hela Bohuslän. Handlingsplanen presenterades vid ett möte som politiker och tjänstemän från samtliga kommuner var kallade till och deltog i, på Bohusgården i Uddevalla 2014-11-17. Under mötet fattades beslut om att rekommendera kommunerna att besluta att arbeta med besöksnäringen utifrån denna gemensamma handlingsplan*(se bilaga). Var vänlig redovisa beslutet till Västsvenska Turistrådet, Box 53199, 400 15 Göteborg, snarast efter taget beslut, dock senaste 2015-02-28. Dag som ovan För styrgruppen Clas-Åke Sörkvist (C) ordförande Miguel Odhner (S) vice ordförande *) Bilaga: Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän

Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän HANDLINGSPLAN FÖR BESÖKSNÄRINGEN I BOHUSLÄN november 2014 1 35

Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän 36 INNEHÅLL Inledning 3 Principerna för handlingsplanen Målsättningar Rapportens disposition Turistrådets ansvar och åtaganden 5 Processleda hållbar och marknadsstyrd produktutveckling Arbeta med övergripande affärsutveckling för Bohuslän Marknadsföra hela regionen internationellt och i Sverige Marknads- och trendanalyser, statistik, kunskapsöverföring Digital infrastruktur Uppföljning och uppdatering av handlingsplanen Kommunernas ansvar och åtaganden 10 Arbeta förutsättningsskapande och undanröja hinder för tillväxt Säkerställa infrastruktur och långsiktig planering Bidra till marknadsföringen Turistorganisationernas/Besöksnäringsansvarigas ansvar och åtaganden 16 Tätt samarbete med Turistrådet, företagen och kommunen Företagsutveckling Stöd i Turistrådets produktutveckling Turistinformation, tex via webb och mottagning Stöd till lokala evenemang Rekommendationer - Företagens ansvar och åtaganden 20 Utveckla och leverera kvalitets- och hållbarhetssäkrade produkter/tjänster till kund Erbjuda ett lokalt värdskap för destinationen Marknadsföring av den egna verksamheten Stärka bilden av varumärket Bohuslän Bilagor: Gemensam avsiktsförklaring 24 Definition av Besöksnäring 26 2

Handlingsplan för INLEDNING besöksnäringen i Bohuslän 37 INLEDNING Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen innebär ett helhetsgrepp för att utveckla Bohusläns besöksnäring vilket innefattar ett ställningstagande kring viktiga områden gällande planering och infrastruktur, affärs- och företagsutveckling samt kommunikation och marknadsföring (se bilaga). En av punkterna i avsiktsförklaringen är att ta fram en handlingsplan för att förverkliga ställningstagandena och denna plan presenteras i följande dokument. En viktig möjliggörare för arbetet med Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer stöd från Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Turistrådet har inom denna ram drivit projektet Bohuslän på export tillsammans med alla kommuner vilket bland annat lett till ovan nämnda avsiktsförklaring. Inom ramen för projektet Bohuslän på export har de aktörer som är relaterade till, och som utgör destinationen Bohuslän, samlats och enats kring att skapa en gemensam värdegrund som bland annat utgör plattformen för varumärket Bohuslän. Syftet med att utveckla varumärket Bohuslän har varit att synliggöra det geografiska området som ett attraktivt och sammanhållet besöksmål för svenska och utländska besökare. I arbetet med att utveckla och stärka varumärket Bohuslän har tre profilbärare valts ut, vilka utgörs av skärgården, människorna och skaldjuren. De ringar in och definierar regionens karaktär och personlighet. Utöver profilbärarna har tre fokusområden som anger destinationens reseanledningar utsetts, vilka utgörs av temaområdena måltid, outdoor och kultur. Tydlighet och enhetlighet är väsentligt för att bygga varumärket Bohuslän. Utgångpunkten är att när alla aktörer arbetar med samma formel skapas produkter och upplevelser som underlättar för de utvalda målgrupperna att känna igen och välja Bohuslän. Att samverka och att ta ett gemensamt ansvar för att bidra till varumärkesarbetet är en förutsättning och en nyckel till framgång, då det är alla aktörers tillgång. 3

Handlingsplan för INLEDNING besöksnäringen i Bohuslän 38 Sedan avsiktsförklaringen signerades har Västsvenska Turistrådet (nedan kallat Turistrådet) fört samtal med inblandade aktörer i besöksnäringen i Bohuslän. Under september/oktober 2014 genomfördes möten med berörda aktörer. Baserat på dessa möten har denna handlingsplan formulerats. Planen är upplagd efter principen att ansvar och åtaganden specificeras för respektive aktörsgrupp: Turistrådet, Kommunerna, Lokala turistorganisationerna och Företagen. Grundtanken är att en rollfördelning och ett gemensamt ansvarstagande gynnar hela Bohuslän. Det samlade insatserna från kommuner, företag, turistorganisationer och Turistrådet som beskrivs i handlingsplanen utgör destinationsutveckling. Insatserna skall leda till att öka destinationen Bohusläns konkurenskraft nationellt och internationellt. Principerna för handlingsplanen Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i några viktiga principer. För att Bohuslän ska lyckas med den önskade utvecklingen av besöksnäringen är det avgörande att detta sker i samverkan mellan kommuner, turistorganisationer, Turistrådet och besöksnäringsföretagen. Utvecklingen är inte baserad på något gemensamt finansierat projekt utan utgår från tanken att respektive part tar ansvar för sina egna områden och att handlingarna till viss del är koordinerade i handlingsplanen. Fokus i handlingsplanen ligger på det som ska förändras och effektiviseras snarare än på att beskriva allt som redan görs av aktörerna på området. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i gästens perspektiv och inkluderar samtliga aspekter av hållbarhet (ekonomisk, miljömässig och social). Målsättningar Den gemensamma avsiktsförklaringen för Bohuslän har satt upp följande mål för arbetet: Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen Skapa ökad lönsamhet för företagen Skapa ökad sysselsättning För att nå dessa mål krävs både ökade volymer utanför högsäsong och högre konsumtion per besökare och syftet med handlingsplanen är att visa vägen mot uppfyllandet av de satta målen. Rapportens disposition I handlingsplanens olika kapitel görs beskrivningar av respektive aktörs ansvar och åtaganden i arbetet inom avsiktsförklaringens områden. Eftersom varje kapitel är tänkt att vid behov även fungera för sig själv förekommer en del upprepningar mellan kapitlen. Kapitel 2 handlar om Turistrådet, kapitel 3 om kommunerna, kapitel 4 om de lokala turistorganisationerna och kapitel 5 beskriver hur de företag som vill vara en aktiv del i destinationens utveckling kan agera. Som en bilaga till handlingsplanen finns även själva avsiktsförklaringen. 4

TURISTRÅDETS ANSVAR Handlingsplan för OCH ÅTAGANDEN besöksnäringen i Bohuslän 39 TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Turistrådet verkar för besöksnäringens utveckling i hela Västra Götaland, i detta dokument beskrivs dock rollen och ansvaret endast i relation till Bohuslän. I utvecklingsarbetet är det Turistrådets uppgift att vara en kompetensresurs och en ledande part vid marknadskommunikationen för området samt att samarbeta med, och vara ett stöd för, näringsliv och övriga offentliga aktörer vid till exempel affärs- och produktutveckling. Processleda hållbar och marknadsstyrd produktutveckling Turistrådet ansvarar för att på ett övergripande plan processleda arbetet med att utveckla hållbara produkter för destinationen samt för att kontinuerligt utveckla och anpassa lämpliga affärsmodeller för exempelvis exportmognad av företag och destination. Att utveckla konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet med fokus på hållbarhet är avgörande för en destinations framgång. I destinationsutvecklingen är det därför nödvändigt med konkret utveckling av efterfrågestyrda produkter som kan erbjuda besökare attraktiva reseanledningar. Tillsätta två produktutvecklartjänster på halvtid specifikt för Bohuslän För att stärka Bohusläns reseanledningar och för att främja varumärket Bohuslän behövs fler säljbara och exportmogna produkter med utgångspunkt i fokusområdena. Genom att intensifiera arbetet med att skapa produkter som efterfrågas på marknaden kan samtliga aktörer komma att gynnas och kopplas närmare varandra och tillsammans bidra till att Bohusläns erbjudande blir både brett och tydligt. Produktutvecklingen ska resultera i säljbara produkter som är färdiga att leverera till kunderna. Turistrådet åtar sig att tillsätta resurser motsvarande två halvtidstjänster för produktutvecklare som specifikt arbetar med utvecklingen inom Bohuslän. Genom en central placering drar produktutvecklarna effektivt nytta av de modeller för produkt- och affärsutveckling och t.ex. de marknadsanalyser som Turistrådet utarbetat sedan tidigare. 5

TURISTRÅDETS ANSVAR Handlingsplan för OCH ÅTAGANDEN besöksnäringen i Bohuslän 40 Arbeta med övergripande affärsutveckling för Bohuslän Turistrådets ansvar för affärsutvecklingen av Bohuslän ligger främst på ett strategiskt och destinationsövergripande plan. Genom att genomföra strategiska satsningar kan Turistrådet bidra till att fler företag som har vilja och potential att utvecklas involveras i arbetet med fokusområdena. De strategiska satsningarna kan bestå i att synliggöra fokusområdena för företagen och visa på fördelarna med att skapa paket och produkter relaterade till dessa. Satsningarna kan även innefatta att företagen erbjuds verktyg och stöd för en kvalitetssäkrad och hållbar utveckling som utgår från tanken om att ingå i, och gemensamt utveckla, ett större destinationserbjudande. Tillsätta en affärsutvecklartjänst på halvtid med fokus på framtidens besöksservice Besökarnas krav på tillgänglig information under själva besöket har förändrats. Det hänger bland annat ihop med förändrade resemönster och med de nya möjligheter som de digitala medierna erbjuder. För att utveckla hela destinationen Bohuslän behöver besökaren kunna erbjudas turistinformation för hela destinationen på den anläggning där han eller hon befinner sig. Mycket tyder på att det vore önskvärt att förskjuta ansvaret från de lokala turistbyråerna som främsta kommunikationskanal gentemot lokala besökare till olika former av mer decentraliserad kommunikation/ service via t.ex. besöksserviceplatser eller info-points eller via digitala plattformar. Det kan även vara aktuellt att testa mobila serviceplatser där utbildad personal tar sig till de platser där besökarna finns just då (till exempel vid olika evenemang). Ökad kunskap om lokalt värdskap kan innebära att besöksnäringsföretagen i större utsträckning ger information och tips till besökarna om vad som finns att göra under besöket vilket genererar ett större mervärde. Detta bidrar också till att besökare kan få information om för dem okända attraktioner som området har att erbjuda, vilket kan leda till att gästen planerar ett nytt besök för att utforska det som inte hanns med. Att uppmuntra gästen till att utforska området och delta i aktiviteter bidrar också till att öka turismomsättningen i hela området och hos andra aktörer. Utformning och innehåll för besöksserviceplatserna behöver samordnas och vara i enlighet med varumärkesplattformen. Dessa behöver även kvalitetssäkras och det kan behövas kompetensutveckling både kring bemötande och kring kommunens övriga service eller kring destinationskännedom vad gäller t.ex. omkringliggande kommuner. Både former och ansvarsfördelningen kring detta är något som behöver utvecklas vidare och Turistrådet har därför för avsikt att förlänga den affärsutvecklartjänst som ansvarar för framtidens besöksservice. 6