Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Relevanta dokument
VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Regional befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsprognos Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Befolkningsprognos för Uppsala län år

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos BFP15A

Länsanalys befolkningsprognos

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Befolkningsutveckling

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Befolkningsprognos 2013

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

Befolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsprognos BFP17A

Befolkningsprognos BFP16A

Befolknings utveckling 2016

Befolkningsutvecklingen 2012

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Befolkningsprognos BFP18A

BEFOLKNINGS PROGNOS TÄBY KOMMUN

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Företagsamheten 2017 Värmlands län

Blekinges befolkningsutveckling 2017

Befolkningsprognos Jönköpings län

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkningsprognos

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Blekinges befolkningsutveckling 2017

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

BEFOLKNINGSPROGNOS

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

Företagsamheten 2018 Värmlands län

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

Befolkningsprognos Gislaved BEFOLKNINGSPROGNOS MED UTBLICK MOT 2030

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

BEFOLKNINGS PROGNOS JÄRFÄLLA KOMMUN

2018 bästa byggåret sedan 1992

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

BEFOLKNINGS PROGNOS ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Befolkningsprognos för Linköpings kommun Prognosantaganden

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

Prognos baserad på kommunens egna byggplaner, levererad

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

BEFOLKNINGS PROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Transkript:

18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1

Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida: istockphoto.com Rapporten är nedladdningsbar från Region Värmlands webbplats. Vid eventuella frågor kring rapportens innehåll kontakta: linn.johansson@regionvarmland.se Region Värmland Box 1022 651 15 Karlstad www.regionvarmland.se Region Värmland är en regional utvecklingsorganisation. Vi skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt. Vi har många olika ansvarsområden med uppdrag som kommer från staten och våra medlemmar landstinget och Värmlands 16 kommuner. Vi jobbar med tillväxtfrågor, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor och medlemsstöd. Vi tar alltid utgångspunkt i Värmlandsstrategin. 2

FOTO: ØYVIND LUND SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller en prognos för befolkningsutvecklingen i Värmland gällande folkmängd och befolkningens sammansättning. Prognosen har 2014 som utgångspunkt och sträcker sig till år 2035. I rapporten görs jämförelser med den förväntade befolkningsutvecklingen i riket samt nedslag i de värmländska kommunerna för att visa på skillnader i länet. Rapporten visar att Värmlands befolkningsutveckling är relativt stabil, men att åldersfördelningen förväntas genomgå en del förändringar till år 2035. Den tydligaste trenden är en åldrande befolkning då åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med nära en femtedel. Befolkningsutvecklingen är dock inte helt entydig i denna åldersgrupp; prognosen visar på både ökningar och minskningar bland de som är 65 år och äldre även om åldersgruppen som helhet förväntas få en tillväxt. Detsamma gäller åldersgruppen 0-19 år som totalt sett förväntas öka. När det gäller åldersgruppen 20-64 år så förväntas den minska under större delen av prognosperioden. I en jämförelse med hela riket framgår det att Värmlands län har en lägre befolkningstillväxt i samtliga åldersgrupper. Störst skillnad är det i åldersgruppen 20-64 år, som till skillnad från Värmlands län förväntas öka på riksnivå. Vidare kan det konstateras att befolkningsutvecklingen skiljer sig mycket inom länet, både vad gäller förändring i folkmängd och åldersstruktur. Som mest växer befolkningen i Karlstad, sett till den antalsmässiga förändringen. Den procentuellt största ökningen står emellertid Hammarö för. För Värmlands län som helhet förutsägs en folkökning om 8 045 personer till år 2035. Här kan invandringen ses som en avgörande komponent, då det positiva utrikes flyttnettot kompenserar för ett födelseunderskott och ett negativt inrikes flyttnetto. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 Värmlands befolkning 2014 6 Prognos till 2035 10 Befolkningen 19 år och yngre 16 Befolkningen 65 år och äldre 18 Folkökningens komponenter 20 De värmländska kommunerna 2014-2035 25 Kils kommun 29 Eda kommun 32 Torsby kommun 35 Storfors kommun 38 Hammarö kommun 41 Munkfors kommun 44 Forshaga kommun 47 Grums kommun 50 Årjängs kommun 53 Sunne kommun 56 Karlstads kommun 59 Kristinehamns kommun 62 Filipstads kommun 65 Hagfors kommun 68 Arvika kommun 71 Säffle kommun 74 Bilagor 77 Antaganden för fruktsamhet, dödlighet, inflyttning och utflyttning 77 Immigration historisk 2005 2014 och prognostiserad fr.o.m. 2015 82 4

INLEDNING En mångfald av människor, tankar och idéer behövs för att skapa tillväxt och utveckling i en region. Därför är det viktigt att studera tillgången till de mänskliga resurserna över tid. Region Värmland har valt att ta fram en befolkningsprognos för Värmlands län och de värmländska kommunerna som sträcker sig till år 2035. Den visar hur befolkningens storlek och sammansättning förväntas att förändras de närmaste tjugo åren. Befolkningsprognosen är framtagen av SCB utifrån ett antal föreslagna prognosantaganden 1. I rapporten görs en jämförelse mellan befolkningsutvecklingen i Värmland och befolkningsutvecklingen i hela riket. Det görs även ett nedslag i varje värmländsk kommun för att visa hur befolkningsutvecklingen skiljer sig inom länet. Viktigt att komma ihåg är att en befolkningsprognos inte är någon profetia om framtida befolkningsutveckling, utan en prognos främst baserad på de senaste årens utveckling i regionen och utvecklingen i riket som helhet. Störst osäkerhet i prognosen råder kring antalet personer som immigrerar till Sverige, eftersom det till stor del är beroende av förhållanden i vår omvärld som är svåra att förutspå. Den senaste tidens utveckling med rekordmånga människor på flykt som sökt sig till Sverige kommer sannolikt att påverka utfallet för befolkningsprognosen för både Värmland och riket. 2 Men även om denna prognos inte fångar den senaste utvecklingen så ger den en fingervisning om i vilken riktning befolkningen utvecklas. Utifrån ett regionalt tillväxtperspektiv har vi i prognosen delat upp befolkningen i åldersgrupperna 0-19 år, 20-64 år samt 65+. Det är relevant att studera förhållandet mellan dessa åldersgrupper då det säger något om den regionala självförsörjningsförmågan, det vill säga hur beroende/oberoende regionen är av skatteutjämningssystemet. Åldersgruppen 20-64 får ofta representera den arbetsföra delen av befolkningen och hur denna åldersgrupp utvecklas i relation till åldersgrupperna 0-19 år och 65+ speglar utvecklingen av regionens självförsörjningsförmåga. Vidare är åldersgruppen 0-19 år intressant att studera utifrån behovet av utbildningsinsatser samtidigt som denna grupp utgör det framtida inflödet till arbetskraften. I denna rapport bryts åldersgruppen 0-19 år ned i femårsgrupper för att än mer synliggöra utvecklingen. Även förändringen i åldersgruppen 65 år och äldre studeras närmare då det ger en inblick i hur det framtida vård- och omsorgsbehovet kommer att se ut. 1 SCB gör prognosantaganden för följande variabler som påverkar befolkningsutvecklingen: fruktsamhet, dödsrisker, inflyttning och utflyttning. För detaljerad information om vilka antaganden som gjorts se bilaga 1. 2 Befolkningsstatistiken bygger på folkbokförda i regionen. Asylsökande som inte fått uppehållstillstånd är därmed inte medräknade. 5

VÄRMLANDS BEFOLKNING 2014 Innan framskrivningen av Värmlands befolkning presenteras görs ett nedslag i Värmlands nuvarande befolkning, med avseende på folkmängden och befolkningssammansättningen 2014. År 2014 uppgick Värmlands befolkning till 274 691 personer vilket är en ökning med 0,3 procent från föregående år och motsvarar 2,8 procent av folkmängden i hela riket. Ålderssammansättningen samt könsfördelningen i den värmländska befolkningen presenteras i befolkningspyramiden nedan. FIGUR 1.1 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I VÄRMLANDS LÄN, 2014. Åldersklassen 65-69 år, bestående av personer födda i slutet av 1940-talet, utgör den största andelen av befolkningen. Tätt efter kommer åldersklassen 20-24 år, personer födda i början av 1990-talet, samt åldersklassen 45-49 år bestående av personer födda i slutet av 1960-talet. De mindre ålderskullarna, som utgör pyramidens midja, återfinns i åldrarna 30-34 år och 35-39 år. Även pyramidens bas bestående av åldrarna 0-14 år är relativt smal vilket innebär att andelen barn och ungdomar är något mindre jämfört med de äldre åldersgrupperna. Vidare kan även vissa tendenser kring könsfördelningen skönjas. Till exempel framgår det att andelen män är något högre i samtliga åldersklasser upp till 70 år. Därefter är det kvinnorna som utgör den största andelen. Kvinnor i åldersklassen 85-89 år utgör hela 63 procent av åldersklassen. 6

FIGUR 1.2 BEFOLKNINGEN I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET EFTER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN, 2014. I en jämförelse mellan Värmlands län och riket som helhet gällande befolkningsstrukturen, där andelen av befolkningen i åldersgrupperna 0-19, 20-64 och 65+ redovisas, framgår det att Värmland har en högre andel äldre. I åldersgruppen 65 år och äldre är andelen 3,6 procentenheter högre än i riket. Andelen personer i arbetsför ålder är i sin tur 1,9 procentenheter lägre i Värmland. I åldersgruppen 0-19 år är fördelningen liknande där siffran är 1,8 procentenheter lägre än riket som helhet. Könsfördelningen i de olika åldersgrupperna följer emellertid samma mönster på riksnivå som i Värmlands län; en något högre andel män i åldersspannet 0-64 år och därefter en högre andel kvinnor. En stor skillnad finns dock i åldersgruppen 65 år och äldre vad gäller andelen kvinnor. I Värmland är andelen kvinnor nära 2 procentenheter högre jämfört med riket. 7

TABELL 1.3 FOLKMÄNGD I VÄRMLANDS KOMMUNER EFTER ÅLDERSGRUPP, 2014 KOMMUN 0-19 20-64 65+ Totalt Kil 2 815 6 387 2 683 11 885 Eda 1 710 4 672 2 071 8 453 Torsby 2 227 6 455 3 310 11 992 Storfors 860 2 184 1 062 4 106 Hammarö 4 051 8 385 2 820 15 256 Munkfors 672 1 919 1 065 3 656 Forshaga 2 672 6 116 2 591 11 379 Grums 1 795 4 897 2 266 8 958 Årjäng 2 115 5 362 2 327 9 804 Sunne 2 676 7 294 3 129 13 099 Karlstad 18 224 52 452 17 674 88 350 Kristinehamn 4 866 13 181 6 067 24 114 Filipstad 2 157 5 578 2 878 10 613 Hagfors 2 134 6 391 3 396 11 921 Arvika 5 301 14 111 6 359 25 771 Säffle 3 138 8 047 4 149 15 334 VÄRMLANDS LÄN 57 413 153 431 63 847 274 691. Tabell 1.3 redovisar hur stor folkmängd varje värmländsk kommun står för, fördelat på de tre åldersgrupperna 0-19 år, 20-64 år och 65 år och äldre. Även den totala folkmängden i Värmlands län kan utläsas. När folkmängden redovisas i absoluta tal är det emellertid svårt att dra några slutsatser om hur ålderssammansättningen skiljer sig mellan kommunerna. Därför kompletteras tabellen med en bild som visar hur stor andel av befolkningen som respektive åldersgrupp står för. 8

FIGUR 1.4 ÅLDERSFÖRDELNINGEN I VÄRMLANDS KOMMUNER, VÄRMLANDS LÄN SAMT RIKET, 2014. I åldersgruppen 0-19 år är det Munkfors och Hagfors som utmärker sig som kommunerna med den lägsta andelen, tre procentenheter lägre i relation till det värmländska snittet och fem procentenheter lägre än snittet för riket. Munkfors och Säffle har lägsta andelen personer i arbetsför ålder vilket ligger fyra procentenheter under det värmländska snittet och 6 procentenheter under snittet för riket. Karlstad har den högsta andelen arbetsför befolkning, 1 procentenhet högre än snittet för riket. Värmland i stort, bortsett från Karlstad och Hammarö, har ett högt snitt gällande åldersgruppen 65 år och äldre. I spetsen ligger Munkfors med en andel på 9 procentenheter högre än riket. Detta i kontrast till Karlstad, som har den högsta andelen i arbetsför ålder och en låg andel i den äldre åldersgruppen i förhållande till resten av Värmland. När åldersfördelningen i länet ställs i relation till riket som helhet kan belysas att Värmland har något färre individer i åldersgrupperna 0-19 år samt 20-64 år, men fler som är 65 år och äldre. 9

PROGNOS TILL 2035 Framskrivningen av Värmlands befolkning, som sträcker sig fram till år 2035, visar på en tillväxt av befolkningen som helhet. Dock ser befolkningstillväxten ut att stagnera på sikt. FIGUR 2.1 FOLKMÄNGDEN I VÄRMLANDS LÄN, 2014 2035. För Värmlands befolkning som helhet prognostiseras en ökning av folkmängden med 8 045 personer, från 274 691 personer år 2014 till 282 736 personer år 2035. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på omkring tre procent. Då ökningen av folkmängden minskar från år till år är utvecklingen enligt prognos stagnerande. FIGUR 2.2 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET 2014 2035, INDEX 100 = ÅR 2014. Diagrammet ovan illustrerar den procentuella befolkningstillväxten för samtliga år i relation till folkmängden år 2014, och skildrar därmed Värmlands befolkningsutveckling i förhållande till övriga riket. Enligt prognosen kommer befolkningstillväxten vara 17 procentenheter lägre än i riket som helhet år 2035. 10

FIGUR 2.3 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I VÄRMLANDS LÄN, 2035. År 2035 förväntas åldersklassen 45-49 år utgöra den största andelen av befolkningen i Värmlands län, tätt före åldersklassen 65-69 år som är den största idag. Den äldre befolkningen, från 70 år och uppåt, prognostiseras att öka mycket medan befolkningen i arbetsför ålder förväntas minska. 11

TABELL 2.4 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I VÄRMLANDS LÄN 2014-2035 EFTER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING Åldersgrupp Kön 2014 2035 Antal Procent män 29 457 31 603 2 146 7,3% 0-19 kvinnor 27 956 29 762 1 806 6,5% totalt 57 413 61 366 3 953 6,9% män 78 713 74 732-3 981-5,1% 20-64 kvinnor 74 718 70 353-4 365-5,8% totalt 153 431 145 085-8 346-5,4% män 29 301 36 597 7 296 24,9% 65+ kvinnor 34 546 39 688 5 142 14,9% totalt 63 847 76 285 12 438 19,5% män 137 471 142 932 5 461 4,0% Totalt kvinnor 137 220 139 804 2 584 1,9% totalt 274 691 282 736 8 045 2,9%. I tabellen ovan presenteras befolkningsprognosen fördelat på kön och åldersgrupp. Den totala ökningen prognostiserat till 2035 för Värmland är 2,9 procent, varav den arbetsföra åldersgruppen kommer att minska med 5,4 procent, 8 346 individer, i motsats till övriga åldersgrupper där 0-19 år kommer att öka med 6,9 procent och 65 år och äldre kommer att öka med 19,5 procent. Differenser fördelat på kön kan även skönjas. Tydligast är differensen mellan män och kvinnor totalt, där män kommer att öka med 4 procent i förhållande till ökningen på 2 procent bland kvinnor. Om kön bryts ner på ålderskategorier kan även utläsas att differensen till största del beror av att män i 65 år och äldre kommer öka, där män prognostiseras öka med 24,9 procent i förhållande till kvinnor som förväntas öka med 14,9 procent. Detta leder till en jämnare könsfördelning i åldersgruppen. Tilläggas kan även att både män och kvinnor i ålderskategorin 0-19 år prognostiseras öka, där män kommer att öka med 7,3 procent och kvinnor med 6,5 procent. I den arbetsföra åldersgruppen kommer kvinnorna minska med 5,8 procent och männen med 5,1 procent. 12

FIGUR 2.5 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET 2000-2035, ANDELAR AV DEN TOTALA BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSGRUPP. I figur 2.5 illustreras hur åldersfördelningen förändrats från år 2000 till 2014, samt den prognostiserade utvecklingen fram till år 2035. Illustrationen visar hur mycket de tre åldersgrupperna 0-19, 20-64 och 65+ förändras andelsmässigt över tid. Som tidigare konstaterats framgår det att den arbetsföra åldersgruppen är procentuellt sett lägre i Värmland jämfört med hela riket under 2014. Vidare in i prognosen minskar andelen för denna grupp i både riket och Värmland, men differensen förblir densamma. Åldersgruppen 0-19 år är procentuellt sett större i riket än i Värmland men enligt prognosen kommer denna differens minska fram till år 2035. Vad gäller skillnaden mellan Värmland och riket i andelen 65 år och äldre så förväntas differensen att bli ännu större till år 2035. 13

FIGUR 2.6 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET 2014-2035 UPPDELAT I ÅLDERS- GRUPPER, INDEX 100 = ÅR 2014. Figur 2.6 illustrerar den prognostiserade utvecklingen fram till år 2035 utifrån den procentuella förändringen. I en jämförelse med riket avseende befolkningsutvecklingen i de tre åldersgrupperna framgår det att den procentuella befolkningstillväxten i Värmland är lägre i samtliga kategorier. Störst skillnad är det i åldersgruppen 20-64 år som i kontrast till Värmlands minskning på drygt fem procent beräknas öka med omkring 12 procent på riksnivå. FIGUR 2.7 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSGRUPP I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 OCH 2035. I figur 2.7 sammanfattas förändringen av åldersfördelningen i Värmlands län och riket som helhet. Detta utifrån hur stor andel av befolkningen som befinner sig inom respektive åldersgrupp år 2014 och 2035. 14

FOTO: LINN MALMÉN I Värmland ökar åldersgruppen 0-19 med 0,8 procentenheter vilket kan jämföras med rikets ökning på 1,1 procentenheter. Åldersgruppen 20-64 förväntas minska med 4,5 procentenheter i Värmland och 3,6 procentenheter i riket. I åldersgruppen 65 år och äldre är ökningen som störst med 3,7 procentenheter i Värmland och 2,5 procentenheter i riket. 15

BEFOLKNINGEN 19 ÅR OCH YNGRE I denna rapport redovisas ett nedslag i åldersgruppen 0-19 år, med syfte att särskilt studera utvecklingen av den yngre befolkningen. Vid en mer noggrann granskning visar det sig att befolkningsutvecklingen inte är helt entydig i denna åldersgrupp TABELL 3.1 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I VÄRMLANDS LÄN 2014-2035, ÅLDERSGRUPPEN 0-19 UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER Folkmängd Förändring Åldersklass 2014 2035 Antal Procent 0-4 14 324 13 909-415 -2,9% 5-9 14 253 14 777 524 3,7% 10-14 13 765 15 974 2209 16,0% 15-19 15 071 16 706 1635 10,8%. Av tabell 3.1 framgår det att befolkningsförändringarna ser olika ut för de fyra åldersklasserna. Medan åldersklassen 0-4 år förväntas minska med omkring 3 procent, så ökar åldersklassen 10-14 år med 16 procent. Även åldersklasserna 5-9 år och 15-19 år förväntas öka. FIGUR 3.2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I VÄRMLANDS LÄN 2014-2035, ÅLDERSGRUPPEN 0-19 UPPDELAT I FEM- ÅRSKLASSER. När befolkningsförändringarna illustreras i ett diagram framträder ett tydligt mönster: det är endast åldersgruppen 15-19 år som kommer att ha en stadig ökning framöver. Åldersgruppen förväntas minska till en början, men från 2018 och framåt så ökar den. Övriga åldersgrupper förväntas öka till en början men avtar sedan, vid olika tidpunkter, där 0-4 år minskar mest under prognosperioden. 16

FIGUR 3.3 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 0-19 ÅR I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014. FIGUR 3.4 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 0-19 ÅR I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2035. I diagrammen ovan anges hur stor andel av den totala befolkningen som befinner sig inom respektive åldersklass inom åldersspannet 0-19 år 2014 och 2035. För Värmlands del ökar åldersklasserna 10-14 år och 15-19 år, medan 5-9 år är oförändrad och 0-4 år minskar. Även i riket som helhet ökar åldersklasserna 10-14 år och 15-19 år, medan de yngre åldersklasserna är oförändrade. 17

BEFOLKNINGEN 65 ÅR OCH ÄLDRE Även åldersgruppen 65 år och äldre redovisas efter femårsklasser för att ge en mer nyanserad bild av hur befolkningsutvecklingen ser ut i den äldre delen av befolkningen. TABELL 4.1 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I VÄRMLANDS LÄN 2014-2035, ÅLDERSGRUPPEN 65+ UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER Folkmängd Förändring Åldersklass 2014 2035 Antal Procent 65-69 19 254 17 675-1 579-8,2% 70-74 15 434 16 911 1 477 9,6% 75-79 11 531 14 596 3 065 26,6% 80-84 8 777 12 387 3 610 41,1% 85-89 5 751 9 355 3 604 62,7% 90-94 2 557 4 327 1 770 69,2% 95-w 543 1 034 491 90,5%. Det är en tydlig trend att befolkningen 65 år och äldre ökar, men vid en närmare granskning visar det sig att det finns en betydande spännvidd bland befolkningsförändringarna i de olika åldersklasserna. Medan åldersklassen 65-69 år förväntas minska med omkring 8 procent, så ökar åldersklassen 95 år och äldre med över 90 procent. Det är således främst de allra äldsta i befolkningen som ökar i andel. FIGUR 4.2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I VÄRMLANDS LÄN 2014-2035, ÅLDERSGRUPPEN 65+ UPPDELAT I FEM- ÅRSKLASSER. När befolkningsförändringarna illustreras i ett diagram framträder ett tydligt mönster: toppen på befolkningskurvan för åldersklassen 65-69 år upprepas i de andra åldersklasserna men med en förskjutning på cirka fem år. Detta återspeglar hur de stora årskullarna födda i slutet av 1940-talet åldras. I övrigt kan det konstateras att de flesta åldersklasserna över 65 år är på uppgång under prognosperioden. 18

FIGUR 4.3 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 65+ I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014. FIGUR 4.4 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 65+ I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2035. I figurerna 4.3 och 4.4 anges hur stor andel av befolkningen 65 år och äldre som befinner sig inom respektive åldersklass år 2014 och 2035. För Värmlands del ökar samtliga åldersklasser med undantag för 65-69 år, vilket resulterar i en jämnare fördelning mellan åldersklasserna. Störst är ökningen i åldersklasserna 80-84 och 85-89, som båda ökar med 1,2 procentenheter. I riket som helhet syns samma utjämning mellan åldersklasserna men generellt är ökningen något mindre här. 19

FOLKÖKNINGENS KOMPONENTER Vilka faktorer är det då som bidrar till den folkökning som Värmlands län som helhet beräknas få? I befolkningsprognosen ingår data över antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade, och det är först när samtliga av dessa komponenter vägs samman som en folkökning kan förklaras. För Värmlands län, som länge dragits med ett födelseunderskott, har invandringen visat sig vara en mycket viktig komponent för att bibehålla en stabil befolkningsutveckling. TABELL 5.1 FÖDDA, DÖDA, INFLYTTADE, UTFLYTTADE SAMT FOLKÖKNING I VÄRMLANDS LÄN 2015-2035 Inflyttade Utflyttade År Födda Döda Inrikes Immigrerade Inrikes Emigrerade Folkökning 2015 2845 3127 5579 3503 6285 1249 1265 2016 2901 3131 5581 3351 6279 1253 1170 2017 2951 3135 5566 2989 6253 1257 862 2018 2988 3136 5547 2805 6201 1255 748 2019 3019 3138 5530 2636 6145 1252 650 2020 3033 3141 5514 2505 6085 1247 580 2021 3034 3144 5506 2353 6029 1241 480 2022 3024 3151 5506 2231 5983 1235 393 2023 3001 3160 5513 2160 5942 1228 346 2024 2969 3171 5523 2124 5915 1222 308 2025 2931 3185 5541 2118 5901 1218 286 2026 2888 3201 5563 2112 5899 1214 249 2027 2845 3223 5588 2115 5899 1211 215 2028 2804 3246 5616 2120 5909 1209 177 2029 2768 3271 5649 2125 5926 1208 137 2030 2738 3297 5672 2130 5943 1207 93 2031 2718 3325 5691 2137 5961 1207 52 2032 2707 3353 5707 2143 5973 1208 23 2033 2702 3378 5728 2149 5987 1208 6 2034 2705 3402 5754 2156 6003 1209-1 2035 2713 3423 5784 2164 6022 1211 5. Av tabell 5.1 framgår det att befolkningsutvecklingen i Värmlands län förväntas avta med en jämn takt under prognosperioden. I en sammantagen bild av hur födelsenettot, inrikes flyttnettot samt utrikes flyttnettot förhåller sig till varandra framgår orsaken till den årliga folkökningen. 20

FIGUR 5.2 FÖDELSENETTO, INRIKES FLYTTNETTO OCH UTRIKES FLYTTNETTO I VÄRMLANDS LÄN 2015-2035. Födelsenettot, det vill säga antalet födda minus antalet döda, förväntas även fortsättningsvis att bli negativt för Värmlands del. Även inrikes flyttnettot är genomgående negativt, vilket innebär att fler personer flyttar från Värmland till övriga Sverige än tvärtom. Vad gäller utrikes flyttningar är förhållandet det omvända: betydligt fler personer beräknas immigrera än emigrera, även om denna positiva trend kommer att plana ut. Förklaringen till folkökningen står således att finna i ett positivt utrikes flyttnetto som är större än födelseunderskottet och det negativa inrikes flyttnettot tillsammans. I slutet av prognosperioden kommer både överskott och underskott att stabiliseras, vilket ger en oförändrad befolkningsmängd. 21

FIGUR 5.3 INRIKES FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄRMLANDS LÄN 2015-2035. I början av prognosperioden är glappet mellan antalet personer som flyttar från Värmland och personer som flyttar till Värmland stort, och även om skillnaden jämnas ut en del mot slutet så är det tydligt att länets negativa inrikes flyttnetto beräknas kvarstå. I snitt rör det sig om ett tapp på 423 personer per år till övriga Sverige. FIGUR 5.4 UTRIKES FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄRMLANDS LÄN 2015-2035. Värmland har som nämnt ett genomgående positivt utrikes flyttnetto. I snitt rör det sig om 1 161 fler personer som flyttar från ett annat land till Värmland, än som flyttar från Värmland till ett annat land. Invandringen är således att betrakta som en mycket viktig komponent av Värmlands befolkningsutveckling. 22

TABELL 5.5 FLYTTNINGAR TILL VÄRMLANDS LÄN EFTER ÅLDER OCH KÖN, 2015 ÅLDER MÄN KVINNOR TOTALT ANDEL 0-4 282 262 545 6,0% 5-9 199 205 404 4,4% 10-14 187 155 343 3,8% 15-19 372 314 686 7,5% 20-24 1028 1134 2162 23,8% 25-29 807 751 1557 17,1% 30-34 478 393 871 9,6% 35-39 334 268 601 6,6% 40-44 245 183 428 4,7% 45-49 205 158 364 4,0% 50-54 149 130 279 3,1% 55-59 121 105 226 2,5% 60-64 121 97 218 2,4% 65-69 95 86 181 2,0% 70-74 56 46 102 1,1% 75-79 25 24 50 0,5% 80-w 25 42 67 0,7% TOTALT 4728 4353 9081 100,0%. Här har ett nedslag i datan över flyttströmmar till Värmland år 2015 gjorts för att kartlägga vilka det är som väljer att flytta till Värmland. Könsfördelningen tycks vara förhållandevis jämn bland de som flyttar hit, men vad gäller ålder finns det ett tydligt mönster; den största andelen inflyttare utgörs av personer i åldern 20-29 år. Även åldersklassen 30-34 år står för en förhållandevis stor andel av inflyttarna. 23

TABELL 5.6 FLYTTNINGAR FRÅN VÄRMLANDS LÄN EFTER ÅLDER OCH KÖN, 2015 ÅLDER MÄN KVINNOR TOTALT ANDEL 0-4 170 164 334 4,4% 5-9 129 120 248 3,3% 10-14 94 86 180 2,4% 15-19 200 222 422 5,6% 20-24 1003 1222 2225 29,5% 25-29 862 747 1609 21,4% 30-34 389 288 677 9,0% 35-39 218 148 366 4,9% 40-44 165 116 281 3,7% 45-49 155 111 266 3,5% 50-54 116 108 224 3,0% 55-59 92 81 173 2,3% 60-64 79 70 149 2,0% 65-69 78 73 151 2,0% 70-74 55 49 104 1,4% 75-79 28 26 54 0,7% 80-w 29 43 71 0,9% TOTALT 3861 3673 7534 100,0%. Bland de som flyttar från Värmland återfinns samma mönster; en relativt jämn könsfördelning och en överrepresentation av personer mellan 20 och 29 år. Här är emellertid flyttningarna i ännu högre grad koncentrerade till åldersspannet 20-34 år. Vidare kan det även konstateras att åldersklasserna under 15 år och över 35 år utgör relativt små andelar av det totala antalet utflyttningar. 24

DE VÄRMLÄNDSKA KOMMUNERNA 2014-2035 Vi har i tidigare kapitel redogjort för Värmland som helhet idag samt hur prognosen är fram till år 2035. I kommande kapitel redovisas statistik över de 16 kommunerna, hur befolkningen i respektive kommun ser ut idag samt en prognos fram till 2035. I figurerna 6.1-6.4 är kommunerna grupperade efter befolkningsstorlek: <10 000 invånare, 10 000-14 999 invånare, 15 000-29 999 invånare samt Karlstad jämfört med Värmland som helhet. FIGUR 6.1.1 BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, VÄRMLANDS KOMMUNER < 10 000 INVÅNARE. FIGUR 6.1.2 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS KOMMUNER < 10 000 INVÅNARE, 2014 2035. De mindre kommunerna i Värmland, med mindre än 10 000 invånare, förväntas minska i storlek till 2035. Procentuellt sett minskar Storfors mest (-8,5 %) följt av Munkfors (-6,6 %) och Grums (-5,1 %). 25

FIGUR 6.2.1 BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, VÄRMLANDS KOMMUNER 10 000-14 999 INVÅNARE FIGUR 6.2.2 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS KOMMUNER 10 000-14 999 INVÅNARE, 2014 2035 Värmlands kommuner med 10 000-14 999 invånare har olika prognostiserad befolkningsutveckling. Fyra av sex kommuner förväntas minska medan två kommuner; Forshaga och Kil, har en prognostiserad ökning. Störst befolkningsminskning spås för Hagfors (-12,5 %) och Torsby (-10,4 %). 26

FIGUR 6.3.1 BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, VÄRMLANDS KOMMUNER 15 000-29 999 INVÅNARE FIGUR 6.3.2 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS KOMMUNER 15 000-29 999 INVÅNARE, 2014 2035 De fyra kommunerna i Värmland med 15 000-29 999 invånare har även de olika utveckling i befolkningen. Medan Hammarö prognostiserats att öka med 12,2 procent så förväntas Säffle minska med 6,2 procent. Kristinehamn och Arvika kommer att vara relativt oförändrade. 27

FIGUR 6.4.1 BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, KARLSTADS KOMMUN JÄMFÖRT MED VÄRMLANDS LÄN FIGUR 6.4.2 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I KARLSTADS KOMMUN JÄMFÖRT MED VÄRMLANDS LÄN, 2014 2035 Karlstads kommun är en av de 16 kommunerna i Värmlands län som driver på befolkningsökningen mest. Värmlands totala befolkningsökning prognostiseras öka med 2,9 procent medan Karlstads kommun förväntas öka med 11,4 procent. 28

I följande figurer och tabeller redovisas mer ingående statistik för de 16 kommunerna i Värmland. KILS KOMMUN FIGUR 6.5.1 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: KILS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Kils kommun har en något större andel unga (0-19 år) än hela Värmlands län och riket, men har däremot en lägre andel än övriga i åldern 20-64 år. Könsfördelningen ser i stort sett likadan ut för Kils kommun som för Värmland och riket. FOTO: LINN MALMÉN 29

FIGUR 6.6.1 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KILS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.1 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KILS KOMMUN, 2035 Åldersklassen 65-69 år utgör största andelen av befolkningen i Kils kommun idag. Om 20 år kommer det vara fler yngre invånare, åldrarna 5-19 kommer att ha växt i antal och det kommer även att vara fler invånare i åldrarna 40-49 år. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 3,7 procent enligt prognosen. 30

TABELL 6.8.1 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING KILS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 721 719-2 -0,3% 5-9 717 806 89 12,4% 10-14 667 849 182 27,3% 15-19 710 813 103 14,6% Totalt 0-19 2 815 3 187 372 13,2% Totalt 20-64 6 387 6 153-234 -3,7% 65-69 888 730-158 -17,8% 70-74 657 710 53 8,1% 75-79 492 609 117 23,8% 80-84 305 547 242 79,3% 85-89 220 453 233 106,0% 90-94 101 201 100 98,6% 95-w 20 48 28 140,7% Totalt 65+ 2 683 3 298 615 22,9% TOTALT 11 885 12 639 754 6,3% 31

EDA KOMMUN FIGUR 6.5.2 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: EDA KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Eda kommun följer fördelningen i befolkningsstruktur som Värmlands län har. Både Eda och Värmland har en något högre andel äldre (65+ år) än riket, men har också lite lägre andelar inom de båda yngre grupperna. Gällande könsfördelningen så är den ungefär densamma som i hela länet och riket. FOTO: ØYVIND LUND 32

FIGUR 6.6.2 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, EDA KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.2 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, EDA KOMMUN, 2035 I Eda kommun finns en hög andel äldre invånare. Flest kvinnor återfinns i åldersklassen 65-69 år medan flest män finns i åldersklassen 50-54 år. Prognosen för 2035 visar att både män och kvinnor kommer öka i åldrarna 5-19 år samt 70-94 år. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 12,9 procent enligt prognosen. 33

TABELL 6.8.2 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING EDA KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 471 441-30 -6,4% 5-9 405 456 51 12,6% 10-14 409 464 55 13,4% 15-19 425 453 28 6,5% Totalt 0-19 1 710 1 814 104 6,1% Totalt 20-64 4 672 4 069-603 -12,9% 65-69 615 560-55 -8,9% 70-74 483 533 50 10,3% 75-79 373 472 99 26,7% 80-84 301 368 67 22,4% 85-89 194 267 73 37,4% 90-94 88 115 27 30,5% 95-w 17 30 13 74,0% Totalt 65+ 2 071 2 345 274 13,2% TOTALT 8 453 8 228-225 -2,6% 34

TORSBY KOMMUN FIGUR 6.5.3 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: TORSBY KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Torsby kommun har en högre andel äldre (65+ år) än både Värmland och riket. Det är framför allt en högre andel äldre män i Torsby. Torsby ligger sedan något under Värmland och riket i de båda yngre åldersgrupperna. 35

FIGUR 6.6.3 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, TORSBY KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.3 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, TORSBY KOMMUN, 2035 Torsby kommuns största åldersklass är gruppen 65-69 år. Kommunen kommer enligt prognos att minska antalet invånare med drygt 1 000 invånare till år 2035. Det är de äldsta invånarna som kommer att öka, åldrarna 75+. Den arbetsföra befolkningen förutsägs minska med 19 procent. 36

TABELL 6.8.3 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING TORSBY KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 542 461-81 -15,0% 5-9 497 485-12 -2,5% 10-14 527 537 10 1,9% 15-19 661 591-70 -10,6% Totalt 0-19 2 227 2 073-154 -6,9% Totalt 20-64 6 455 5 231-1 224-19,0% 65-69 952 761-191 -20,0% 70-74 766 747-19 -2,5% 75-79 618 692 74 12,0% 80-84 472 585 113 24,0% 85-89 327 423 96 29,5% 90-94 149 191 42 28,1% 95-w 26 44 18 68,9% Totalt 65+ 3 310 3 443 133 4,0% TOTALT 11 992 10 748-1 244-10,4% 37

STORFORS KOMMUN FIGUR 6.5.4 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: STORFORS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Även Storfors kommun har en högre andel äldre (65+ år) än både Värmland och riket. Liksom Torsby kommun är det framför allt en högre andel äldre män i Storfors. Storfors har däremot en lägre andel män i åldersgruppen 20-64 år än Värmland och riket. 38

FIGUR 6.6.4 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, STORFORS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.4 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, STORFORS KOMMUN, 2035 Liksom i Torsby är åldersklassen 65-69 år den största gruppen i Storfors kommun. Även här är det klasserna med de äldre invånarna (75+) som kommer att öka. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 16,8 procent enligt prognosen. 39

TABELL 6.8.4 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING STORFORS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 178 172-6 -3,3% 5-9 200 186-14 -6,8% 10-14 229 214-15 -6,4% 15-19 253 228-25 -9,7% Totalt 0-19 860 801-59 -6,8% Totalt 20-64 2 184 1 817-367 -16,8% 65-69 370 288-82 -22,1% 70-74 275 265-10 -3,7% 75-79 150 213 63 42,3% 80-84 126 179 53 41,9% 85-89 90 127 37 40,9% 90-94 46 57 11 22,8% 95-w 5 10 5 109,7% Totalt 65+ 1062 1139 77 7,3% TOTALT 4 106 3 757-349 -8,5% 40

HAMMARÖ KOMMUN FIGUR 6.5.5 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Hammarö kommun är överrepresenterade i den yngsta åldersgruppen 0-19 år, jämfört med Värmlands län och riket. De har en högre andel både män och kvinnor än övriga. Däremot har Hammarö en lägre andel av sina invånare i åldern 65+. De har framför allt färre kvinnor i den äldre åldersgruppen. 41

FIGUR 6.6.5 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAMMARÖ KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.5 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAMMARÖ KOMMUN, 2035 Hammarö kommun har stor del av sina invånare bland barn och ungdomar, samt i medelåldern 40-49 år. Kommunen kommer enligt prognos att växa till 2035 och det är åldersgrupperna 5-19 år, 40-44 år samt 75-94 år som ökar mest. Hammarö kommer att öka den arbetsföra befolkningen med 2,7 procent till 2035. 42

TABELL 6.8.5 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING HAMMARÖ KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 1053 1084 31 3,0% 5-9 1124 1290 166 14,8% 10-14 990 1342 352 35,5% 15-19 884 1210 326 36,9% Totalt 0-19 4 051 4 926 875 21,6% Totalt 20-64 8 385 8 608 223 2,7% 65-69 927 884-43 -4,6% 70-74 715 789 74 10,4% 75-79 518 694 176 33,9% 80-84 360 571 211 58,5% 85-89 212 414 202 95,1% 90-94 71 185 114 160,0% 95-w 17 46 29 170,4% Totalt 65+ 2 820 3 582 762 27,0% TOTALT 15 256 17 116 1 860 12,2% 43

MUNKFORS KOMMUN FIGUR 6.5.6 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: MUNKFORS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Munkfors kommun har en mycket högre andel äldre män än både Värmlands län och riket, vilket bidrar till att andelen totalt är högre i åldersgruppen 65+. Munkfors har lägre andel män i båda yngre åldersgrupperna än vad Värmlands län och riket har. 44

FIGUR 6.6.6 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, MUNKFORS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.6 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, MUNKFORS KOMMUN, 2035 Åldersklasserna 45-54 år utgör största delen i Munkfors kommun, men 70-74 år är också en stor grupp. Kommunen kommer enligt prognos att ha minskat något om 20 år och åldrarna 45-59 år är de som har minskat mest. Den arbetsföra befolkningen förutsägs minska med 17,3 procent. 45

TABELL 6.8.6 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING MUNKFORS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 137 140 3 2,3% 5-9 170 157-13 -7,4% 10-14 170 172 2 1,3% 15-19 195 187-8 -4,2% Totalt 0-19 672 656-16 -2,3% Totalt 20-64 1 919 1 588-331 -17,3% 65-69 257 262 5 2,0% 70-74 248 270 22 8,7% 75-79 219 216-3 -1,3% 80-84 160 186 26 16,5% 85-89 121 138 17 14,0% 90-94 51 75 24 47,0% 95-w 9 22 13 142,6% Totalt 65+ 1 065 1 169 104 9,8% TOTALT 3 656 3 413-243 -6,6% 46

FORSHAGA KOMMUN FIGUR 6.5.7 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: FORSHAGA KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Forshaga kommun följer samma fördelning som både Värmlands län och riket vad gäller befolkningsstruktur. De har dock något färre män i åldersgruppen 20-64 år. 47

FIGUR 6.6.7 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FORSHAGA KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.7 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FORSHAGA KOMMUN, 2035 I Forshaga kommun är åldersklasserna 45-49 år och 65-69 år störst. Kommunen kommer enligt prognos att ha växt med cirka 760 personer, en ökning med 6,7 procent, till år 2035. Det är åldersklasserna 10-14 år samt 80-94 år som ökar mest, medan åldersklassen 20-24 år minskar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska något, 0,2 procent. 48

TABELL 6.8.7 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING FORSHAGA KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 645 671 26 4,0% 5-9 661 742 81 12,2% 10-14 667 789 122 18,3% 15-19 699 765 66 9,4% Totalt 0-19 2 672 2 966 294 11,0% Totalt 20-64 6 116 6 105-11 -0,2% 65-69 846 763-83 -9,9% 70-74 650 687 37 5,8% 75-79 481 554 73 15,3% 80-84 306 465 159 52,0% 85-89 208 381 173 83,2% 90-94 84 175 91 108,8% 95-w 16 42 26 160,2% Totalt 65+ 2 591 3 068 477 18,4% TOTALT 11 379 12 139 760 6,7% 49

GRUMS KOMMUN FIGUR 6.5.8 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: GRUMS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Grums kommun har något högre andel i den äldre åldersgruppen, 65+ år. Männen är överrepresenterade vid jämförelse med Värmlands län och riket. 50

FIGUR 6.6.8 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, GRUMS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.8 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, GRUMS KOMMUN, 2035 Grums kommun har största andelen invånare i åldern 65-69 år. Prognosen visar att kommunen kommer att ha minskat något till år 2035 och det är åldrarna 20-24 år samt 45-69 år som minskar mest. De äldre invånarna i åldern 80-89 år ökar mest. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 13,3 procent till 2035. 51

TABELL 6.8.8 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING GRUMS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 432 393-39 -9,0% 5-9 462 403-59 -12,7% 10-14 410 424 14 3,4% 15-19 491 457-34 -6,9% Totalt 0-19 1 795 1 677-118 -6,6% Totalt 20-64 4 897 4 245-652 -13,3% 65-69 734 621-113 -15,4% 70-74 575 592 17 3,0% 75-79 407 461 54 13,2% 80-84 293 417 124 42,5% 85-89 169 319 150 88,5% 90-94 69 133 64 92,9% 95-w 19 33 14 74,9% Totalt 65+ 2 266 2 576 310 13,7% TOTALT 8 958 8 499-459 -5,1% 52

ÅRJÄNGS KOMMUN FIGUR 6.5.9 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: ÅRJÄNGS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Årjängs kommun följer den värmländska befolkningsstrukturen i ålder totalt sett. Dock har Årjäng något högre andel män och lägre andel kvinnor än Värmland i åldersgruppen 65+. 53

FIGUR 6.6.9 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ÅRJÄNGS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.9 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ÅRJÄNGS KOMMUN, 2035 Årjängs kommun har många invånare i åldern 45-49 år samt 65-69 år. Enligt prognos kommer kommunen att vara oförändrad i antal till år 2035, dock kommer de yngre invånarna (0-24 år) att minska till förmån för de äldre (75-89 år). Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 5,1 procent. 54

TABELL 6.8.9 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING ÅRJÄNGS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 465 409-56 -12,0% 5-9 512 450-62 -12,1% 10-14 563 517-46 -8,2% 15-19 575 541-34 -5,8% Totalt 0-19 2 115 1 917-198 -9,4% Totalt 20-64 5 362 5 090-272 -5,1% 65-69 709 710 1 0,1% 70-74 583 616 33 5,6% 75-79 411 524 113 27,5% 80-84 320 434 114 35,6% 85-89 188 311 123 65,4% 90-94 95 155 60 63,2% 95-w 21 39 18 83,4% Totalt 65+ 2 327 2 788 461 19,8% TOTALT 9 804 9 795-9 -0,0% 55

SUNNE KOMMUN FIGUR 6.5.10 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: SUNNE KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Även Sunne kommun följer den värmländska befolkningsstrukturen i ålder totalt sett. Liksom Årjäng har även Sunne en högre andel män och lägre andel kvinnor än Värmland totalt i åldersgruppen 65+. 56

FIGUR 6.6.10 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SUNNE KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.10 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SUNNE KOMMUN, 2035 Sunne kommun har många män i åldern 20-24 år, men största åldersgruppen totalt sett är klassen 55-59 år. Kommunen kommer enligt prognos att ha minskat något till år 2035. Åldrarna som minskar mest är 20-24 år samt 45-59 år medan de som ökar mest är de äldre invånarna, 70-89 år. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 14,8 procent. 57

TABELL 6.8.10 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING SUNNE KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 595 537-58 -9,7% 5-9 621 595-26 -4,1% 10-14 663 666 3 0,4% 15-19 797 712-85 -10,6% Totalt 0-19 2 676 2 511-165 -6,2% Totalt 20-64 7 294 6 215-1 079-14,8% 65-69 925 936 11 1,2% 70-74 727 916 189 26,0% 75-79 552 805 253 45,9% 80-84 478 638 160 33,5% 85-89 305 447 142 46,7% 90-94 113 202 89 79,1% 95-w 29 52 23 78,8% Totalt 65+ 3 129 3 997 868 27,7% TOTALT 13 099 12 722-377 -2,9% 58

KARLSTADS KOMMUN FIGUR 6.5.11 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Karlstads kommun har en högre andel av sina invånare i åldersgruppen 20-64 år, jämfört med Värmlands län och riket. Sett till könsfördelningen så är det en högre andel kvinnor i just den gruppen för Karlstads del. Karlstads kommun har en lägre andel 65+ än Värmland, men i paritet med riket. 59

FIGUR 6.6.11 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KARLSTADS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.11 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KARLSTADS KOMMUN, 2035 Karlstads kommuns enskilt största åldersklass är 20-24 år, både bland män och kvinnor. Även 25-29 år är en stor grupp, vilket till stor del kan förklaras med att Karlstad är en universitetsstad. Karlstad spås ha ökat med cirka 10 000 invånare om 20 år, vilket är en ökning med 11,4 procent. Mest ökar åldrarna 10-19 år samt 75-89 år. Den arbetsföra befolkningen förväntas öka måttligt jämfört med idag med 3,2 procent, eller cirka 1 700 personer. 60

TABELL 6.8.11 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING KARLSTADS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 4911 5011 100 2,0% 5-9 4633 5043 410 8,9% 10-14 4156 5361 1205 29,0% 15-19 4524 5813 1289 28,5% Totalt 0-19 18 224 21 228 3 004 16,5% Totalt 20-64 52 452 54 151 1 699 3,2% 65-69 5312 5374 62 1,2% 70-74 4269 5103 834 19,5% 75-79 3197 4405 1208 37,8% 80-84 2397 3697 1300 54,3% 85-89 1612 2826 1214 75,3% 90-94 730 1321 591 81,0% 95-w 157 310 153 97,7% Totalt 65+ 17 674 23 036 5 362 30,3% TOTALT 88 350 98 416 10 066 11,4% 61

KRISTINEHAMNS KOMMUN FIGUR 6.5.12 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: KRISTINEHAMNS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Kristinehamns kommun följer både Värmlands län och riket ganska väl när det gäller befolkningsstrukturen. Kristinehamn har en viss övervikt på andelen äldre män (65+) och färre män i åldern 20-64 år jämfört med Värmland och riket. 62

FIGUR 6.6.12 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KRISTINEHAMNS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.12 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KRISTINEHAMNS KOMMUN, 2035 Åldersklassen 65-69 år utgör den största andelen av Kristinehamns kommuns befolkning. Kommunen kommer enligt prognos att vara oförändrad i invånarantal till år 2035, dock kommer åldrarna 45-69 år att minska medan invånare i åldern 70+ kommer att öka. Den arbetsföra befolkningen prognostiseras att minska med 6,5 procent. 63

TABELL 6.8.12 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING KRISTINEHAMNS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 1220 1138-82 -6,7% 5-9 1187 1231 44 3,7% 10-14 1149 1358 209 18,2% 15-19 1310 1425 115 8,8% Totalt 0-19 4 866 5 152 286 5,9% Totalt 20-64 13 181 12 330-851 -6,5% 65-69 1872 1664-208 -11,1% 70-74 1505 1677 172 11,5% 75-79 1049 1399 350 33,3% 80-84 821 1226 405 49,3% 85-89 536 954 418 78,0% 90-94 237 428 191 80,7% 95-w 47 97 50 106,6% Totalt 65+ 6 067 7 446 1 379 22,7% TOTALT 24 114 24 928 814 3,4% 64

FILIPSTADS KOMMUN FIGUR 6.5.13 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: FILIPSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Filipstads kommun har en lägre andel i åldersgruppen 20-64 år än både Värmland och riket, samt en högre andel 65+. Det är framför allt åldersfördelningen bland män som skiljer sig åt i Filipstad jämfört med Värmland och riket. 65

FIGUR 6.6.13 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FILIPSTADS KOMMUN, 2014 FIGUR 3.7.13 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FILIPSTADS KOMMUN, 2035 Filipstads kommun har en hög andel män i åldersklassen 20-24 år, men 65-69 år utgör den största andelen totalt sett. Kommunen kommer enligt prognos att ha minskat något om 20 år och åldrarna som minskar mest är 55-69 år medan invånare i åldern 80-89 år ökar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 10 procent. 66

TABELL 6.8.13 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING FILIPSTADS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 481 462-19 -4,0% 5-9 503 497-6 -1,2% 10-14 574 574 0 0,1% 15-19 599 655 56 9,3% Totalt 0-19 2 157 2 188 31 1,4% Totalt 20-64 5 578 5 018-560 -10,0% 65-69 851 679-172 -20,2% 70-74 682 635-47 -6,9% 75-79 500 581 81 16,3% 80-84 391 503 112 28,7% 85-89 269 403 134 49,8% 90-94 151 182 31 20,2% 95-w 34 39 5 13,3% Totalt 65+ 2 878 3 021 143 5,0% TOTALT 10 613 10 227-386 -3,6% 67

HAGFORS KOMMUN FIGUR 6.5.14 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: HAGFORS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Hagfors kommun har en högre andel i åldersgruppen 65+ än både Värmland och riket, och ligger lägre i andel i de två yngre åldersgrupperna. Det är, liksom i Filipstads kommun, åldersfördelningen bland män som skiljer sig åt i Hagfors jämfört med Värmland och riket. 68

FIGUR 6.6.14 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAGFORS KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.14 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAGFORS KOMMUN, 2035 Hagfors kommun har en hög andel invånare i åldrarna 50-74 år. Inom 20 år kommer kommunen att ha minskat med cirka 1 500 invånare. Både ungdomar (15-24 år) samt medelålders (45-69 år) minskar mycket medan 75+ ökar. Den arbetsföra befolkningen prognostiseras att minska med 20,8 procent. 69

TABELL 6.8.14 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING HAGFORS KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 462 395-67 -14,6% 5-9 470 426-44 -9,3% 10-14 541 485-56 -10,4% 15-19 661 546-115 -17,4% Totalt 0-19 2 134 1 852-282 -13,2% Totalt 20-64 6 391 5 063-1 328-20,8% 65-69 918 775-143 -15,5% 70-74 851 818-33 -3,9% 75-79 668 734 66 9,8% 80-84 514 565 51 10,0% 85-89 294 388 94 31,8% 90-94 126 184 58 46,0% 95-w 25 51 26 104,8% Totalt 65+ 3 396 3 515 119 3,5% TOTALT 11 921 10 430-1 491-12,5% 70

ARVIKA KOMMUN FIGUR 6.5.15 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: ARVIKA KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Arvika kommun har (liksom Kristinehamns kommun) liknande befolkningsstruktur som både Värmlands län och riket. Arvika har en viss övervikt vad gäller andelen äldre män (65+) samt färre män i åldern 20-64 år jämfört med Värmland och riket. Arvika har också en något mindre andel kvinnor 65+ än Värmland totalt, men i paritet med riket. 71

FIGUR 6.6.15 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ARVIKA KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.15 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ARVIKA KOMMUN, 2035 Arvika kommun har en relativt jämn fördelning över åldersklasserna i sin befolkning, största gruppen utgörs av invånare som är 65-69 år. Den åldersgruppen kommer tillsammans med åldrarna 45-64 år att minska mest till år 2035, enligt prognosen. Den äldre befolkningen, åldersgrupperna 70+, ökar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 11 procent till år 2035. 72

TABELL 6.8.15 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING ARVIKA KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 1325 1231-94 -7,1% 5-9 1298 1295-3 -0,2% 10-14 1294 1428 134 10,3% 15-19 1384 1467 83 6,0% Totalt 0-19 5 301 5 421 120 2,3% Totalt 20-64 14 111 12 559-1 552-11,0% 65-69 1911 1658-253 -13,2% 70-74 1464 1575 111 7,6% 75-79 1109 1370 261 23,6% 80-84 929 1272 343 36,9% 85-89 611 922 311 51,0% 90-94 282 422 140 49,8% 95-w 53 97 44 82,6% Totalt 65+ 6 359 7 317 958 15,1% TOTALT 25 771 25 297-474 -1,8% 73

SÄFFLE KOMMUN FIGUR 6.5.16 ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: SÄFFLE KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Säffle kommun har en högre andel äldre män (65+) än Värmlands län och riket. Säffle har även en högre andel kvinnor 65+ än riket, men i paritet med Värmland totalt. Andelen män i åldern 20-64 år är i sin tur något lägre i Säffle. 74

FIGUR 6.6.16 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SÄFFLE KOMMUN, 2014 FIGUR 6.7.16 FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SÄFFLE KOMMUN, 2035 Åldersgruppen 65-69 år är den enskilt största gruppen i Säffle kommun. Prognosen visar att kommunen kommer att minska med närmare 1 000 personer till år 2035. Åldrarna 20-24 år samt 45-69 år minskar mest medan åldrarna 75+ ökar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 15 procent till år 2035. 75

TABELL 6.8.16 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING SÄFFLE KOMMUN, 2014-2035. ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT 20-64 ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS 2014 2035 Antal Procent 0-4 686 645-41 -6,0% 5-9 793 714-79 -10,0% 10-14 756 794 38 5,1% 15-19 903 841-62 -6,8% Totalt 0-19 3 138 2 994-144 -4,6% Totalt 20-64 8 047 6 843-1 204-15,0% 65-69 1167 1009-158 -13,6% 70-74 984 977-7 -0,7% 75-79 787 866 79 10,1% 80-84 604 732 128 21,3% 85-89 395 583 188 47,5% 90-94 164 301 137 83,8% 95-w 48 75 27 56,8% Totalt 65+ 4 149 4 544 395 9,5% TOTALT 15 334 14 381-953 -6,2% 76

BILAGOR BILAGA 1: ANTAGANDEN FÖR FRUKTSAMHET, DÖDLIGHET, INFLYTTNING OCH UTFLYTTNING TABELL 7: ANTAGANDE FÖR FRUKTSAMHET I VÄRMLAND OCH KOMMUNERNA Kod Kommun Fruktsamhetsnivå 1700 Värmlands län 0.99 1 1715 Kil 1.13 1 1730 Eda 1.23 2 1737 Torsby 1.00 2 1760 Storfors 1.28 2 1761 Hammarö 1,20 1762 Munkfors 1.00 1 1763 Forshaga 1.09 1 1764 Grums 1,07 1765 Årjäng 0.88 2 1766 Sunne 1.03 1 1780 Karlstad 0.93 1 1781 Kristinehamn 1.02 1 1782 Filipstad 0.99 1 1783 Hagfors 1.00 1 1784 Arvika 1.05 2 1785 Säffle 1.00 1 1) Genomsnittlig nivå jämfört med riket under åren 2009-2014. 2) Genomsnittlig nivå jämfört med riket under åren 2012-2014. Antagande: Fruktsamheten justeras regionalt enligt ovan, men följer i övrigt den antagna fruktsamhetsutvecklingen i riket under prognosperioden. En faktor över 1 innebär en högre fruktsamhet och en faktor under 1 innebär en lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet. 77