VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Relevanta dokument
Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Vatten och luft. Åk

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Kemi. Vatten och Luft

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Vad är vatten? Ytspänning

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Vattnets former. Rev

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Sortera på olika sätt

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

NO: KEMI. Årskurs

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Vad är allt uppbyggt av?

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

Pedagogisk planering kemi åk 4

Materia Sammanfattning. Materia

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Mål för arbetsområdet

Ämnesplan i Kemi Treälven

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Ämnen runt omkring oss åk 6

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk Kan avgöra om en källa är användbar

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Kemi Kunskapens användning

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Hur man gör en laboration

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Vi och naturen i Öresund

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Inläsningsblad, organisk kemi

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Säkerhetsregler i kemi

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

Värme, kyla och väder. Åk

TitaNO Kemi, v !

Vatten Världens viktigaste ämne

Min bok om hållbar utveckling

Facit till 38 No-försök

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Temats innehåll och lärande

1. Vad är naturkunskap?

Bodil Nilsson Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015

Förslag den 25 september Fysik

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Naturvetenskap och Teknik för Alla - NTA KEMIFÖRSÖK

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Transkript:

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ

BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR NU UT DEN MATRIS SOM FINNS I ÄMNET NO VI MARKERAR MED KRYSS VILKA KUNSKAPSKRAV VI ARBETAR MOT UNDER DETTA ARBETSOMRÅDE

CENTRALT INNEHÅLL KEMIN I NATUREN ENKEL PARTIKELMODELL FÖR ATT BESKRIVA OCH FÖRKLARA MATERIENS UPPBYGGNAD, KRETSLOPP OCH OFÖRSTÖRBARHET. PARTIKLARS RÖRELSER SOM FÖRKLARING TILL ÖVERGÅNGAR MELLAN FAST FORM, FLYTANDE FORM OCH GASFORM VATTNETS EGENSKAPER OCH KRETSLOPP LUFTENS EGENSKAPER OCH SAMMANSÄTTNING KEMIN OCH VÄRLDSBILDEN NÅGRA HISTORISKA OCH NUTIDA UPPTÄCKTER INOM KEMIOMRÅDET OCH DERAS BETYDELSE FÖR MÄNNISKANS LEVNADSVILLKOR OCH SYN PÅ VÄRLDEN KEMINS METODER OCH ARBETSSÄTT ENKLA SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR. PLANERING, UTFÖRANDE OCH UTVÄRDERING. DOKUMENTATION AV ENKLA UNDERSÖKNINGAR MED TABELLER, BILDER OCH ENKLA SKRIFTLIGA RAPPORTER. TOLKNING OCH GRANSKNING AV INFORMATION MED KOPPLING TILL KEMI, TILL EXEMPEL I FAKTATEXTER OCH TIDNINGSARTIKLAR

MÅL NÄR DU HAR ARBETAT MED DET HÄR KAPITLET SKA DU: VETA VAD EN VATTENMOLEKYL BESTÅR AV. KÄNNA TILL VATTNETS OLIKA FORMER. KUNNA BESKRIVA VATTNETS KRETSLOPP. VETA ATT VISSA ÄMNEN KAN LÖSAS I VATTEN. KUNNA BERÄTTA VAR VATTNET I KRANEN KOMMER IFRÅN. VETA VAD LUFT ÄR. VETA NÅGOT OM HUR MÄNNISKAN KAN PÅVERKA VATTEN OCH LUFT.

VATTNET PÅ VÅR PLANET ARBETSBLAD 1- RITA OCH SKRIV OCH VATTEN OCH LUFT DET MESTA AV JORDENS YTA TÄCKS AV HAV SOM BESTÅR AV SALTVATTEN DET FINNS SÖTVATTEN I SJÖAR, ÅAR, BÄCKAR OCH MYRAR DET FINNS VATTEN VID POLERNA SOM ÄR FRYST TILL SNÖ OCH IS VATTNET LÄNGST NER I MARKEN KALLAS GRUNDVATTEN, DET ÄR SÖTVATTEN LUFTFUKTIGHET ÄR VATTEN SOM VI INTE SER, DET FINNS I LUFTEN HÄMTA EN HUNDRARUTA OCH MÅLA JORDENS VATTEN MED OLIKA FÄRGER

VATTEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR LIV VATTEN ÄR ETT AV DE VIKTIGASTE ÄMNENA PÅ VÅR JORD ALLT SOM LEVER INNEHÅLLER VATTEN DU INNEHÅLLER CIRKA 70% VATTEN BÅDE VÄXTER OCH DJUR GÖR AV MED VATTEN OCH BEHÖVER FÅ I SIG MER DE FLESTA DJUR ANDAS UT VATTENÅNGA, PRECIS SOM DU

VATTENMOLEKYLEN VÄTE SKRIVS H SYRE SKRIVS O EN VATTENDROPPE ÄR UPPBYGGD AV SMÅ, SMÅ DELAR DELARNA KALLAS FÖR ATOMER (ODELBAR) NÄR FLERA ATOMER SITTER IHOP KALLAS DET FÖR MOLEKYL I VATTEN FINNS DET TVÅ OLIKA SLAGS ATOMER: VÄTE OCH SYRE EN VATTENMOLEKYL BESTÅR AV TRE ATOMER: TVÅ VÄTEATOMER OCH EN SYREATOM DU SKA NU BYGGA EN VATTENMOLEKYL

ARBETSUPPGIFTER SKRIV I DIN NO-BOK 1. FÖRKLARA FÖLJANDE BEGREPP: GRUNDVATTEN, SÖTVATTEN, SALTVATTEN, LUFTFUKTIGHET 2. ALLT ÄR UPPBYGGT AV SMÅ SMÅ DELAR. VAD KALLAS DE SMÅ DELARNA? 3. VAD BETYDER ORDET ATOM? 4. FÖRKLARA VAD EN MOLEKYL ÄR. 5. VAD BESTÅR EN VATTENMOLEKYL AV? 6. RITA EN VATTENMOLEKYL OCH SKRIV UT DE KEMISKA BETÄCKNINGARNA

VATTNETS FORMER VATTEN FINNS I TRE OLIKA FORMER (DE FLESTA ÄMNEN FINNS I DESSA FORMER) FAST FORM IS (VATTNET STELNAR OCH FRYSER TILL IS) 10 GRADER FLYTANDE FORM RINNANDE VATTEN + 15 GRADER GASFORM OSYNLIG VATTENÅNGA + 120 GRADER VI TITTAR PÅ BILDEN PÅ SIDAN 66 I GRUNDBOKEN.

AVDUNSTNING OCH KONDENS AVDUNSTAT FLYTANDE VATTEN SOM BLIVIT VATTENÅNGA OCH SOM NU FINNS I LUFTEN. MAN BEHÖVER INTE KOKA VATTEN FÖR ATT DET SKA AVDUNSTA, EX VATTEN I BLÖTA KLÄDER SOM HÄNGS PÅ TORK AVDUNSTAR KONDENS OM DU ANDAS PÅ EN KALL FÖNSTERRUTA BILDAS IMMA. IMMA ÄR SMÅ VATTENDROPPAR SOM KOMMER FRÅN DIN VARMA UTANDNINGSLUFT. NÄR LUFTEN BLIR KALL KAN DEN INTE HÅLLA KVAR VATTENÅNGAN LÄNGRE, DÅ BILDAS VATTENDROPPAR. VATTNET KONDENSERAR.

ARBETSUPPGIFT SVARA I DIN NO-BOK 1. VILKA ÄR VATTNETS TRE FORMER? 2. VAD KALLAS DET NÄR VATTNET ÄNDRAR FORM? PLACERA IN RÄTT ORD GENOM ATT SKRIVA DEM VID RÄTT BESKRIVNING: FRÅN IS (FAST) TILL FLYTANDE VATTEN FRÅN FLYTANDE VATTEN TILL VATTENÅNGA (GAS) FRÅN FLYTANDE VATTEN TILL IS (FAST) FRÅN VATTENÅNGA (GAS) TILL FLYTANDE VATTEN AVDUNSTA KONDENSERA FRYSA/STELNA SMÄLTA

LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT AVDUNSTNING 1 MATERIAL TVÅ SMÅ GLAS/MUGGAR, VATTEN, PENNA/TEJP GÖR SÅ HÄR HÄLL I LIKA MYCKET VATTEN I DE TVÅ GLASEN. MARKERA YTAN MED ETT MÄRKE PÅ UTSIDAN. STÄLL ETT GLAS PÅ ETT VARMT STÄLLE OCH ETT GLAS PÅ ETT KALLT STÄLLE. FRÅGESTÄLLNING I VILKET GLAS TROR DU ATT VATTNET AVDUNSTAR SNABBAST? VARFÖR? KONTROLLERA DINA GLAS VARJE NO-LEKTION. VAD HAR HÄNT EFTER EN VECKA? SKRIV EN HYPOTES

LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT AVDUNSTNING 2 MATERIAL TVÅ PLASTMUGGAR/GLAS, VATTEN, LOCK, PENNA/TEJP GÖR SÅ HÄR HÄLL LIKA MYCKET VATTEN I DE TVÅ MUGGARNA, MARKERA YTAN MED ETT MÄRKE PÅ UTSIDAN. STÄLL EN MUGG MED LOCK OCH EN MUGG UTAN LOCK PÅ SAMMA STÄLLE. LÅT MUGGARNA STÅ EN VECKA OCH KONTROLLERA VAD SOM HÄNT. SKRIV EN HYPOTES

LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT ISBITAR I ETT GLAS MATERIAL ETT GLAS MED VATTEN, ISBITAR GÖR SÅ HÄR LÄGG ISBITARNA I ETT LAG MED VATTEN. VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER? VAD SER DU PÅ GLASETS UTSIDA? FÖRKLARA VAD SOM HÄNT. SKRIV EN HYPOTES

LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT VÄXT I PÅSE (DEN HÄR GÖR VI GEMENSAMT I KLASSEN) MATERIAL EN KRUKVÄXT, EN GENOMSKINLIG PLASTPÅSE, TRÅD/TEJP GÖR SÅ HÄR SÄTT PLASTPÅSEN ÖVER EN VÄXT I KRUKA OCH KNYT MED TRÅDEN RUNT. VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER? SKRIV EN HYPOTES

LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT HANDEN I PÅSEN MATERIAL EN GENOMSKINLIG PLASTPÅSE, EN GUMMISNODD, DIN EGEN HAND GÖR SÅ HÄR SÄTT PLASTPÅSEN ÖVER DIN HAND OCH SÄTT GUMMISNODDEN RUNT. VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER? SKRIV EN HYPOTES

VI HAR GJORT FEM LABORATIONER VILKEN AV DESSA VISADE: 1. ATT VATTEN AVDUNSTAR 2. ATT VATTEN KONDENSERAR 3. ATT ÅNGA BILDAS 4. ATT IMMA BILDAS

VATTNETS KRETSLOPP BERÄTTA FÖR EN KAMRAT DET DU KOMMER IHÅG FRÅN VATTNETS KRETSLOPP ELEVERNA FÅR UT UPPGIFT 12 FRÅN ARBETSBOKEN SIDAN 47 VI TITTAR GEMENSAMT PÅ NÄSTA BILD

VI GÖR ETT STORT KRETSLOPP TILL VÅR KORRIDOR LÅT ELEVERNA FÖRST RITA EN STOR BAKGRUNDSBILD PÅ ETT STÖRRE PAPPER. VÅTT-I-VÅTT- TEKNIKEN PASSAR HÄR, EFTERSOM DET INTE SKA VARA DETALJER UTAN ENDAST, BERG, HIMMEL OCH HAV. NÄR PAPPRET ÄR TORRT FÅR ELEVERNA KLISTRA IN REGNDROPPAR, FLODER, MOLN (BOMULL), IS OCH ALLA PILAR SOM FÖRKLARAR VATTNETS KRETSLOPP I NATUREN. ANVÄND OLIKA SLAGS PAPPER, T.EX. GLANSIGT PAPPER. EV GÖR VI ARBETSBLAD 3, PAPPERSBLOMMAN

VATTEN ÄR ETT LÖSNINGSMEDEL ARBETSUPPGIFT FRÅN ARBETSBOKEN OM DU LÄGGER I EN SOCKERBIT I VATTEN SER DET UT SOM OM SOCKERBITEN FÖRSVINNER EFTER EN STUND. SMAKAR DU PÅ VATTNET SÅ KÄNNER DU ATT DET ÄR SÖTT. SOCKRET FINNS KVAR FAST DET INTE SYNS. VATTEN ÄR ETT LÖSNINGSMEDEL. MÅNGA ÄMNEN KAN LÖSA SIG I VATTEN, TILL EXEMPEL OLIKA NÄRINGSÄMNEN VATTNET TRANSPORTERAR NÄRINGSÄMNEN RUNT HOS MÄNNISKOR, DJUR OCH VÄXTER GIFTA ÄMNEN KAN OCKSÅ LÖSAS I VATTEN, DÅ FÅR VI FÖRORENAT VATTEN VET DU NÅGOT MER ÄN SOCKER SOM LÖSER SIG I VATTEN? LABORERAR OCH TEST DIG FRAM.

VATTEN I VÄXTER NÄR EN VÄXT BLIR TORRARE ÄN JORDEN SUGS VATTEN IN TILL VÄXTER GENOM RÖTTERNA FRÅN VÄXTENS BLAD AVDUNSTAR DET HELA TIDEN VATTEN VÄXTEN BLIR TORRARE OCH BEHÖVER NYTT VATTEN FRÅN MARKEN GENOM RÖTTERNA SUGS VATTEN UPP I VÄXTEN IGEN VATTNET I MARKEN INNEHÅLLER MÅNGA LÖSTA NÄRINGSÄMNEN SOM FÖLJER MED UPP I VÄXTEN. ÄMNENA TAS UPP AV VÄXTEN, DET ÄR BARA VATTEN SOM AVDUNSTAR FRÅN VÄXTEN.

VATTNET VI ANVÄNDER VI LÄSER TILLSAMMANS SIDORNA 72 73. VI TITTAR PÅ BILDERNA OCH DISKUTERAR TILLSAMMANS. VI ARBETAR MED ARBETSBLAD 2 VI GÖR EN LABORATION ATT RENA VATTEN

VATTNET I VÄRLDEN I SVERIGE HAR VI FRI TILLGÅNG TILL RENT VATTEN I KRANEN. MEN HUR ÄR DET I RESTEN AV VÄRLDEN? TA REDA PÅ HUR DET ÄR PÅ OLIKA HÅLL I VÄRLDEN (KARTA PÅ NÄSTA UPPSLAG) VAR DET ÄR VATTENBRIST? VARFÖR ÄR DET VATTENBRIST OCH HUR PÅVERKAR DET MÄNNISKORNA SOM LEVER DÄR? HUR MYCKET VATTEN FÖRBRUKAR DU PÅ EN DAG? SPOLA EN TOALETT = 6 L DISK = 20 L *DUSCHA = 60 L TVÄTTA KLÄDER = 30 L I VÄRLDEN FINNS DET MÅNGA SOM FÅR KLARA SIG PÅ 10 LITER OM DAGEN. HUR LÅNGT SKULLE DET RÄCKA FÖR DIG?

LUFT RUNT OMKRING OSS FINNS LUFT, DEN SYNS INTE, DEN LUKTAR INTE. NÄR DET BLÅSER KÄNNS DEN TYDLIGT. LUFTEN RUNT JORDEN KALLAS ATMOSFÄR. DEN ÄR VIKTIG FÖR LIVET PÅ JORDEN. VI ANDAS DEN, DEN SKYDDAR OSS FRÅN FARLIG STRÅLNING FRÅN SOLEN. LUFT ÄR EN BLANDNING AV GASER. LUFT INNEHÅLLER BL.A. KVÄVGAS (VANLIGAST) OCH SYRE (VI ANDAS IN DEN) SYRET ANVÄNDS I KROPPEN FÖR ATT MATEN SKA KUNNA OMVANDLAS TILL ENERGI.

LUFTEN ÄR EN BLANDNING AV GASER KOLDIOXID ÄR EN ANNAN VIKTIG GAS. NÄR DU (OCH DJUREN) ANDAS UT KOMMER DET UT KOLDIOXID I LUFTEN. VÄXTERNA TAR UPP KOLDIOXIDEN OCH ANVÄNDER DEN FÖR ATT KUNNA VÄXA. VÄXTERNA SLÄPPER UT SYRE SOM MÄNNISKOR OCH DJUR BEHÖVER. VÄXTHUSGASER KOLDIOXID OCH METANGAS (HÅLLER KVAR SOLENS VÄRME PÅ JORDEN). VI MÄNNISKOR SLÄPPER UT FÖR MYCKET VÄXTHUSGASER OCH DET PÅVERKAR VÅRAT KLIMAT METANGAS (SUMPGAS) BILDAS NÄR VÄXTER RUTTNAR. DEN BILDAS OCKSÅ I MAGEN NÄR MATEN SMÄLTER. DU RAPAR OCH PRUTTAR UT DEN. KVÄVE ÄR DEN GAS SOM DET FINNS MEST AV I LUFTEN. DEN ÄR VIKTIG FÖR ATT ALLT LEVANDE SKA KUNNA VÄXA

ARBETSUPPGIFT SVARA I DIN NO-BOK 1. VAD KALLAS LUFTEN RUNT JORDEN? 2. LUFT ÄR EN BLANDNING AV GASER. VILKA GAS ÄR DET SOM BESKRIVS? DEN GAS DET FINNS MEST AV I LUFTEN DEN GAS SOM VI ANDAS UT (VEM BEHÖVER DEN?) DEN GAS SOM ALLA MÄNNISKOR OCH DJUR BEHÖVER DEN GAS SOM BILDAS NÄR VÄXTER RUTTNAR. SKRIV ÄVEN VAD DEN KALLAS 3. PÅ VILKET SÄTT ÄR KOLDIOXID EN VIKTIG GAS FÖR OSS PÅ JORDEN?

LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT VÅTT ELLER TORRT? MATERIAL ETT GLAS, PAPPER, VATTEN, DISKHO GÖR SÅ HÄR KNYCKLA IHOP ETT PAPPER OCH TRYCK NER DET I BOTTEN PÅ ETT GLAS. VÄND UPP OCH NER PÅ GLASET OCH KONTROLLERA ATT PAPPRET INTE RAMLAR UT. HÅLL GLASET UPPOCHNER OCH STOPPA NER DET I VATTNET. TA UPP GLASET OCH VÄND DET RÄTT. TITTA PÅ PAPPRET. KÄNN EFTER HUR DET KÄNNS. VAD HAR HÄNT? HUR KAN DET VARA SÅ, TROR DU? SKRIV EN HYPOTES

ARBETSBLAD 5 ARBETSBLAD 6 PLUSSIDA FRÅN ARBETSBOKEN FÖR DE SOM ÄR SNABBA, SIDAN 51 DET FINNS UPPGIFTER I HANDLEDNINGEN OM LUFT ATT VISA FÖR ELEVERNA. SKA VI ELLER INTE?????

atmosfär atom avdunstning fast form flytande form fostervatten frysa gasform grundvatten kondensering kretslopp luftfuktighet lösningsmedel molekyl nederbörd reningsverk saltvatten smälta sötvatten vattentorn vattentäkt vattenverk vattenånga växthusgas BEGREPP FÖRKLARA FÖR EN KAMRAT

ÄMNEN LÄR DIG DE OLIKA ÄMNENA OCH DERAS KEMISKA BETECKNING KOLDIOXID KVÄVE METAN SYRE VATTEN VÄTE CO2 N CH4 O H2O H

AVSLUTNING AV ARBETSOMRÅDET SVARA PÅ FRÅGORNA HAR DU KOLL PÅ VATTEN OCH LUFT VI AVSLUTAR MED ETT SKRIFTLIGT FÖRHÖR DU FÅR SEDAN UT DIN MATRIS DÄR VI TILLSAMMANS FYLLER I VILKA KUNSKAPSKRAV SOM DU UPPNÅTT