Helix öppnar FRAMTIDENS VÅRDRUM OMTANKE OM DÖENDE BARN LOCUMS NYA HYRESERBJUDANDE

»Läkare sökte sig till Huddinge för att det var nytt och man såg framtiden för sig.«sidan 17 Helix öppnar FÖR DEN MODERNA SLUTNA VÅRDEN FRAMTIDENS VÅRDRUM OMTANKE OM DÖENDE BARN LOCUMS NYA HYRESERBJUDANDE EN KUNDTIDNING FRÅN LOCUM _ NUMMER 4_2012

innehåll #4 Spränger för ett nytt besöksgarage Stor satsning _5 Stockholms läns landsting ska under tio år investera 25 miljarder kronor i vårdens fastigheter. Locum välkomnar denna långsiktiga satsning. För god beredskap_13 Locum hjälper sina kunder att göra risk- och sårbarhetsanalyser. Rum följde arbetet med en analys i Norrtälje. Vård för döende barn_14 Catharina Kumlien såg brister i hur döende barn och deras familjer bemöttes. Det ledde till att landets första barnhospice byggdes, efter engelsk förebild. VISION: Huddinge besöksgarage var efter fyrtio år i dåligt skick och har rivits. Ett nytt besöksgarage ska stå klart hösten 2014. Där kommer trapphuset att få en central roll för att ge ett välkomnande intryck av sjukhuset. Stor vikt läggs även vid orienterbarhet, tillgänglighet och hållbarhet. Den konstnärliga gestaltningen ska bidra till ökad trivselkänsla i garaget. DETTA GÖR VI NU: Fram till slutet av januari 2013 pågår sprängningsarbeten för grundläggning av det nya besöksgaraget. För att möta parkerings -behoven under byggtiden har Locum byggt ett nytt parkeringshus med 740 parkerings platser i korsningen Hörselslingan/Anatomivägen. 40 år med Huddinge_17 För 40 år sedan stod Huddinge sjukhus färdigt. Flytten till det som först fram stod som rena obygden ledde snabbt fram till en tid av pionjäranda. rum > red RUM (4 nummer/år) ges ut av Locum AB. ADRESS: Östgötagatan 12, Box 172 01, 104 62 Stockholm. TELEFON: 08-123 170 00. E-POST: info@locum.se. WEBB: www.locum.se. ANSVARIG UTGIVARE: Christina Hallberg. REDAKTÖR: Shirley Nyberg, 08-123 175 41. PRENUMERATION: prenumeration@locum.se. PRODUKTION: Rejäl Kommunikation AB. Tel: 08-562 408 20. PROJEKTLEDARE: Lena Severin. EXTERN REDAKTÖR: Tomas Eriksson. GRAFISK FORM: Anders Birgersson. TRYCK: Trycks på ett miljövänligt papper hos miljöcertifierade tryckeriet DanagårdLITHO. OMSLAG: Max Plunger BILD CAROLA BURETORP 2 _rum#4_2012

BILD OLOF HOLDAR Läs uppdaterade»från idé till verklighet«om hur Locum genomför lokalprojekt: www.locum.se/lokalprojekt ledare > nathalie boulas nilsson, vd locum i korthet > Locum är»best in class«tyckte revisorn LOCUM REVIDERAS HÅRT AV FLERA REVISORER. Senast ut bland tillsynsmännen var BMG Trada som reviderar större delen av landstingets verksamheter. Vid återkopplingen av revisionen fick alla som har arbetat träget med att förbättra och förenkla vårt ledningssystem ett glädjebesked. Locum är»best in class«, enligt vår revisor, som är särskilt nöjd med att vi alltmer övergår till målstyrning i stället för rutinstyrning. Förhoppningen är att även våra kunder börjar märka av de förändringar som har skett och det omfattande arbete som har lagts ner. Vi har nu genomfört större delen av de förbättringsaktiviteter som vi definierade i projektet Nöjd Kundindex. Vi har även den senaste veckan genomfört de förändringar som vi har utlovat i projektöversikten och kommer inom kort att lansera den till våra kunder så att vi och kunderna har samma bild och information om vad som pågår och vad som är planerat i olika fastigheter. Alltifrån de stora strategiska projekten till tekniska upprustningar och planerat underhåll. NÄSTA STEG BLIR ATT RULLA UT vårt introduktionsprogram för våra entreprenörer för att höja kompetensen kring vad det innebär att arbeta i vårdfastigheter. Detta kombinerar vi med utrullningen av att alla entreprenörer och underentreprenörer ska bära ett»på-uppdrag-av-locum-kännetecken«så att alla vet varför de är inne på sjukhusen. Jag kan också nämna att jag har fått en första förhandstitt på resultatet av vår jämförelse med Stockholms läns sjukvårdsområde och resultatet är spännande. Utöver vårt projekt NKI så upptar planeringen av de stora strategiska investeringarna inom framtidens hälso- och sjukvård stor del av vårt fokus nu. Vi har en ny partner på landstinget i detta arbete: Marit Brusdal Penna och hennes nya enhet som ska ta över ansvaret för de strategiska ägarfrågorna avseende landstingets fastigheter från programkontoret. Marit Brusdal Penna har verkligen gjort en rivstart och det känns väldigt bra att ha henne med i planeringen framöver. Arbetet med de strategiska investeringarna motsvarar nästan två ytterligare Nya Karolinska! Här har Helix, som ni kan läsa mer om i detta nummer, varit en bra uppvärmning. DETTA ÄR ÅRETS SISTA NUMMER så jag passar på att önska er alla en riktigt god jul och gott nytt år! + Locum tar risken. I detta nummer av Rum kan ni läsa om den nya möjligheten för våra kunder att välja en hyra baserad på överenskommen projektkostnad, som ett alternativ till den preliminära hyran som baseras på slutkostnaden i ett projekt. Locum tar därmed en större del av den ekonomiska risken. + Stora investeringar. Förutom att Nya Karolinska byggs ska Locum bygga vårdbyggnader för 25 miljarder under de närmaste åren. Smitta stoppas med renare luft Infektionskänsliga operationer kräver låg bakteriehalt i luften. Hur luftburen smitta kan förebyggas förklaras i den tekniska specifikationen Mikrobiologisk renhet i operationsrum Förebyggande av luftburen smitta Vägledning och grundläggande krav (SIS-TS 39:2012) som Locum har varit med och tagit fram. För även om bakterier alltid finns i luften, så kan man genom kunskap om de olika faktorerna som på verkar sänka bakteriehalten. Exempel på grund lägg ande faktorer är samspel mellan luftflöden, antalet personer i salen och val av operations kläder. Skriften kan kostnadsfritt laddas ner av landstingsanställda på http://online.sis.se/. MVC och BVC flyttar i Vällingby BVC och MVC i Vällingby flyttar i slutet av december in i nya lokaler, ovanpå Apotek Hjärtat i Vällingby Centrum. Verksamheterna var uppsagda från sina gamla lokaler från årsskiftet. Men eftersom Apotek Hjärtat hade plats över var det inga problem att få ta över 360 kvadratmeter i fastigheten som ägs av Svenska Bostäder. Sedan september har vi arbetat med att anpassa lokalerna. Arbetet har gått mycket bra. Det nya läget blir också bra för Vällingby borna eftersom de får närmare till och från tunnelbanan, berättar Åke Sjöberg vid Locum. Rättelse: I Locum Rum 3_2012 blev tyvärr en bildbyline felaktig i den historiska artikeln om strålkniven. Det är lä karen Christer Lindquist som syns på bilden bredvid Lars Leksell, inte Börje Larsson. På Södertälje Sjukhus har man kommit längst med programarbetet. BILD MIKAEL ULLÉN INVESTERINGSBUDGET > VÄLKOMMEN SATSNING Många stora strategiska byggprojekt, som ska synkas med stora satsningar på underhåll. Det låter som en mardröm. Men på Locum välkomnar man långsiktigheten i landstingets investeringsbudget. I somras tog SLL beslut om en tioårig investeringsbudget för länets vård. I budgeten satsas 25 miljarder kronor. Av dessa går 12 miljarder till nyinvesteringar vid länets universitets- och akutsjukhus. Nästan lika mycket går till förbätt ringar av befintliga lokaler. Just nu arbetar Locum tillsammans med programkontoret för framtidens hälso- och sjukvård och verksamheterna med förberedelserna. Arbetet är ett gigantiskt pussel: > Resurser ska styras till de stora strategiska investeringarna. > Investeringarna ska i tid matcha det vanliga underhållet för att uppnå samordningsvinster. NY RAPPORT > ALTERNATIV TILL PVC Nu finns det alternativ till de hälsofarliga PVC-golven. Det visar Locum i en ny utredning som kan hjälpa till att fasa ut materialet, som egentligen är förbjudet i vården sedan 1997 efter rapporter om att de mjukgörande ftalaterna i materialet kan vara hormonstörande. Men Locum har generell dispens, eftersom > Dessutom ska verksamheterna kunna flyttas inom sjukhuset, alternativt till ett annat sjukhus som har resurser att just då kunna ta emot fler patienter. Det här är bara några av komplikationerna. Trots det är BILD OLOF-HOLDAR Locums fastighetsdirektör Marie Boestad och tf fastighetsutvecklingsdirektör Emma Kinch Emma Kinch fulla av tillförsikt inför vad som väntar. Visserligen Marie Boestad har vi aldrig haft så många och stora investeringar samtidigt som vi och verksamheterna måste hantera. Men det är jättebra att landstinget nu arbetar på lång sikt och över hela länet, säger Marie Boestad. Just nu börjar några av de inga andra material tidigare har nått upp till kraven på flexibilitet och halksäkerhet. Men nu går det att ersätta PVC-golven med antingen det enda PVC-fria plastgolv som finns på den svenska marknaden eller olika typer av gummigolv. I våtutrymmen kan det dock behövas PVC-golv även i framtiden. initiala insatserna att närma sig målgång. När det gäller de strategiska investeringarna har vi kommit längst i arbetet med Södertälje Sjukhus där vi håller på att av sluta programarbetet. Under 2013 blir vi klara med programarbetet för alla sjukhusen, säger Marie Boestad. En stor satsning görs också på länets sjukhus (före detta närsjukhus). Dit ska bland annat stora delar av den vård som inte kräver ett akutsjukhus resurser flyttas, exempelvis geriatrik- och psykiatrivården. Vi arbetar nu med att skapa ett koncept för hur framtidens vårdavdelningar inom psykiatri och geriatrik ska se ut, med de speciella stödfunktioner som de olika verksamheterna kräver. Det arbetet ska vara klart till nyår, säger Emma Kinch. Marie Boestad berättar att Locum, med visst konsultstöd, har de resurser som krävs för att hantera dessa gigantiska projekt. Och att det kommer en dag när hon och hennes kolleger kan ta det lite lugnare. Runt 2018 ska det mesta vara klart. Då ska vi förhoppningsvis kunna luta oss tillbaka lite grann, säger hon och skrattar. 3frågor > BILD MIA LEWELL Lars Gunnarson är vd för EkoMiljö och Mark, den nya markentreprenören på Danderyds sjukhus sedan oktober i år. Vad är er relation till Danderyds sjukhus? Jag sommarjobbade på DS mark när jag var fjorton, så det känns som att komma hem. Thi Van Nguyen, som blir ansvarig för DS, har tidigare arbetat tio år här för en annan firma och är ett känt ansikte här. Ni har ekologisk skötsel och anläggning av yttre miljöer, vad innebär det? Vi jobbar mycket med sedumtak och försöker alltid förmå kunden att plantera nya träd när vi fäller. Vi kör elbil, maskinerna drivs på miljövänlig aspenbensin och vi har beställt Husqvarnas nya tystare eldrivna maskiner som ska användas till att röja och klippa gräs. Hur kan området utvecklas? Vi vill höja standarden med vår engagerade personal och nya maskinpark. Vi satsar mycket på städningen och kommer att göra gräsmattan vid huvudentrén grön och fin. För att minska partiklar i luften har vi en sopmaskin som suger upp skräpet i stället för att borsta. Inför snöröjningen i vinter så satsar vi med nya maskiner med gps-kontroll, så att man kan se var och om vi har röjt. 4 _rum#4_2012 2012_rum#4 _ 5

Avdelningarna ligger inkilade mellan öar av hällmarks tallskog. Helix fick ett omnämnande på Arkitektur galan som ett gott exempel på en arkitektur som samspelar väl med den omgivande miljön. 6_ rum#4_2012 Högst uppe på en bergknalle utanför Flemingsberg, omgiven av skog och en sex meter hög mur. Här öppnar en av Sveriges största rätts psykiatriska anläggningar och det största byggprojektet i Locums historia. TEXT Tomas Eriksson BILD Max Plunger Helix Ek, rå betong och blå samtalsrum bygger ett ljust kontorslandskap. 2012_rum#4_ 7

En välkomnande entré för en anläggning med högsta säkerhet. BILD MAXPLUNGER Rummen är ljusa med dörrar som kan låsas upp från två håll. BILD RUNE FAGERLUND Avdelningarnas balkonger öppnar ut mot naturen. BILD RUNE FAGERLUND»Nu får vi möjlighet att bedriva modern vård i ett hus med bra arbetsmiljö och högsta säkerhetsklass.«den som åker söderut på Alfred Nobels allé i Flemingsberg kommer efter att ha passerat Karolinska Huddinge och Södertörns högskola och fortsatt cirka 700 meter att se ett hus uppe på ett berg. Vid en första anblick är det inget speciellt med det, ett mo - dernt kontorshus med tids typisk fasad med stora glaspartier och rappning. En snygg stentrappa tar besökaren upp till fastighetens entré. Men tittar man noggrannare kan man se att staketet mot parkeringen är ovanligt högt och att det löper staket genom skogen. Tittar man än noggrannare kan man se att skogen döljer en 400 meter lång och 6 meter hög betongmur. Dessa arrangemang är knappast överdrivna, för här ska människor som har begått brott och har en psykisk problematik undersökas och vårdas. Det började med att Kriminalvården 2003 underkände säkerheten vid Stockholms läns landstings rättspsykiatriska klinik på Ambulansvägen i Flemingsberg med tillhörande vårdavdelningar på Huddinge sjukhusområde. Redan tidigare hade fastigheten, som rättspsykiatriska kliniken delade med Rättsmedicinalverket (RMV), kritiserats ur arbetsmiljösynpunkt. Bland annat på grund av dålig ventilation och att 8 _ rum#4 _2012 anläggningen bara hade en in- och utgång där personal, patienter, häktade och öppenvårdspatienter möttes. Dåvarande rättspsykiatriska sektionen inom Stockholms läns landsting höll då ett första byggmöte med Locum, för att titta på alternativ för en ny anläggning. Ett par år senare hoppade Rättsmedicinalverket på tåget. Därmed kunde arbetet med att bygga för framtiden starta på allvar. År 2006 utlystes en arkitekttävling. I juni samma år vann ett förslag från BSK Arkitekter. En första system handling presenterades 2008. Men den utsattes för en rejäl prutning och i den reviderade versionen hade kostnaderna sänkts med 200 miljoner kronor bland annat genom att källarvåningarna togs bort. Den 30 november 2009 godkändes en slutlig systemhandling. I april 2010, sju år efter det första byggmötet, togs ett symboliskt första spadtag, i form av ett sprängskott gemensamt utlöst av RMV:s generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem, SLL:s sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling, NCC Constructions dåvarande vd Tomas Karlsson och Locums fastighetsdirektör Marie Boestad. Helix är byggt för att kunna ta emot 92 klienter och patienter: 20 platser används av RMV som gör rättspsykiatriska undersökningar till grund för domstolens beslut. Rättsmedicinalverkets boende är tillfäl - liga besökare. Det är: > Häktade som kommer för en stor rättspsykiatrisk undersökning (RPU) för att utreda om personen ska dömas till fängelse eller vård. > Häktade som kommer för den mindre omfattande paragraf sju-undersökningen. > Livstidsdömda som ansöker om tidsbestämt straff, där RMV utreder risk för återfall. > Icke häktade personer som misstänks för brott och som av domstol har beordrats att genomgå en psykiatrisk undersökning, en så kallad frifotsundersökning. Anläggningen kommer dessutom att frekvent besökas av tjänstemän, anhöriga och studiebesök från vården, domstolarna och olika utbildningar. På Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning arbetar ett nittiotal personer rätts psykiatriker, psykologer, forensiska social utredare och vårdpersonal. Den höga personal tätheten har sina förklaringar. Vi ska ständigt observera och iaktta klienterna, exempelvis hur de reagerar vid föränd ringar av deras medicinering. Sedan är det förstås också en fråga om säkerhet, säger Tomas Lindfors, biträdande verksamhets chef vid RMV. Övriga 72 platser hyrs av Stockholms läns BILD RUNE FAGERLUND landstings avdelning för rättspsykiatrisk vård för patienter dömda till sluten psykiatrisk vård eller tvångsvård. De ska ge sluten vård till: > Patienter överlämnade till rättspsykiatrisk vård. > Anhållna och häktade som är i behov av psykiatrisk vård. > Intagna på fängelse som behöver psykiatrisk vård. > Personer som omhändertagits enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Till detta kommer 700-800 öppenvårdspatienter som vårdas i samverkan mellan rättspsykiatrin, beroendevården och kriminalvårdens frivård, en verksamhet som genererar 75 100 besök per dag. BILD TOMAS ERIKSSON Personaltorgets bibliotek har flera verk som ingår i den stora konstsatsningen på Helix. [högst upp] En sportplan i skogsbrynet för de boende. [porträtt] Tomas Lindfors (överst) och Magnus Kristiansson. Detta är en verksamhet som kräver utrymme. Den gamla anläggningen var med sina 48 patientplatser ständigt överbelagd. I Helix har den rättspsykiatriska kliniken 72 platser. Men det handlar om så mycket mer än 24 nya platser. Magnus Kristiansson, sektionschef Rättspsykiatri Vård inom SLL, beskriver skillnaden som»dramatisk«, inte minst tack vare att man nu har all verksamhet på samma ställe, inte som tidigare då man hade lokaler på både Ambulansgatan och Karolinska Huddinge. Tomas Lindfors och Magnus Kristiansson berättar att de har ställt tre tydliga krav på Helix, att anläggningen ska: 1) Leva upp till ett antal arbetsmiljökrav, som att vara en trygg arbetsplats med bra inom husmiljö och med möjlighet att återhämta sig i en klient- och patientfri miljö. 2) Vara säker. Dels genom teknisk säkerhet med exempelvis kameror och överfallslarm, dels genom dynamisk säkerhet där lokalerna är klokt utformade och lätta att övervaka samt säkra att vistas i för både klienter och personal. 3) Ha fungerande flöden, där medarbetare, klienter, anhöriga och externa besökare separeras och inte behöver mötas i samma entré eller korridor. Alla kraven är väl uppfyllda enligt Tomas Lindfors och Magnus Kristiansson. Exempelvis tas klienterna in i huset via bilhallen. De flex ibla lokalerna är säkrare i många avseenden. RMV har fått två avdelningar, som dessutom kan delas av med en vägg. Det är viktigt, dels för att klienterna kan tröttna på varandra, dels för att vi tar emot både män och kvinnor och kan behöva separera dem. Ett uppfyllt krav från RMV var att samtalsrum skulle byggas in i vårdmiljön så att utredningarna blir säkrare, säger Tomas Lindfors vid RMV. Sett ur arbetsmiljösynpunkt är skillnaden som natt och dag. Nu får vi möjlighet att bedriva modern vård i ett hus med bra arbetsmiljö och högsta säkerhetsklass. För personalen blir det också stora förbättringar, inte minst tack vare specialanpassade personal lokaler designade för umgänge och utbyte av erfarenheter mellan yrkesgrupper, säger Magnus Kristiansson vid SLL. Han var med på det första byggmötet, som enligt hans kalender hölls den 18 juni 2003. Mycket har ändrats sedan den gången, men om man går tillbaka till tankarna inför arkitekttävlingen 2006 känner han igen många av dem. Framför allt kan man se att de bärande idéer na kring vårdavdelningarna faktiskt har blivit så som visionen var, säger han. Magnus Kristiansson är nöjd med hur sam arbetet med Locum har fungerat. Det har varit ett mycket nära samarbete, och generellt har det genomförts i god anda. Det tror jag dels beror på att vi är individer som fungerar bra tillsammans, dels på att det i fastigheten ska bedrivas en väldigt speciell verksamhet vilket har gjort att vi som verksamhetsföreträdare har fått en viktig roll i bygg processen, säger han. 2012_rum#4 _ 9

Utmanande säkerhet Det har tagit runt tio år från första mötet fram till att verksamheterna flyttade in. Det kan låta som ett tröttande arbete, men inte för Locums projektledare. JC Norlander har haft kul på jobbet varje dag. JC, eller Jan-Christoph som han heter, Norlander kommer kutande in på tredje våningen, stressad av allt som ska fixas denna sista månad innan de första patienterna och klienterna ska flytta in på Helix. Han ska bland annat delta i ett antal större visningar av anlägg ningen, exempelvis för de anställdas familjer. Samtidigt finns några besiktningsanmärkning ar att ta hand om, bland annat krånglar de komplicerade dörr miljöerna lite grann. JC Norlander har varit med i arbetet sedan 2006. Projektledarskapet ärvde han av sin far Leif Norlander som ledde projektet från start fram till att han gick i pension 2010. Att genomföra ett gigantiskt byggprojekt som Helix JC Norlander innebär ett mycket BILD RUNE FAGERLUND stort antal steg och beslut. Inte minst i säkerhetsfrågor som ständigt är centrala inom de verksamheter som bedrivs på Helix. Den fysiska säkerheten är, sett utifrån, sexfaldig med: > revirstängsel > elstaket > en sex meter hög mur > rastgårdar > husets skal > all elektronisk bevaknings- och larm utrustning. Detta låter närmast som en beskrivning av området runt den gamla Berlinmuren. Men den som tittar ut genom fönstret från fastigheten, belägen högst upp på ett litet berg, ser mest skog. Här vill jag verkligen lyfta fram arkitektens arbete, de har lyckats att skapa en säker anläggning där säkerheten inte syns, bland annat genom att flytta ner muren så att den nästan ligger vid bergets fot. Det ses som mycket viktigt för patienter och klienter, eftersom en harmonisk utsikt anses som läkande, säger JC Norlander. Arbetsmiljön har varit en annan central fråga, inte minst på grund av missnöje med bland annat ventilationen i den fastighet på Ambulansgatan i Flemingsberg som Helix ersätter. Tanken på en bra arbetsmiljö har funnits med under hela resan, och visar sig bland annat i luftiga och stora lokaler. Ett bra exempel är vårt entrétorg som ersätter traditionella fikarum. Där har vi satsat stora medel på att skapa en miljö där alla som arbetar här kan träffas. Det funkar, redan under byggstadiet har vi sett att alla vill gå dit för att fika. Miljötänkande har också varit en grundsten i arbetet, även om säkerhet och miljötänkande inte alltid går så bra ihop. Vårt mål har varit att miljöcertifiera byggnaden, det är ett arbete som pågår än. Men det finns en del osäkerhet eftersom fastig heten har stora partier säkerhetsglas som påverkar k-värdet, för i dag finns det ingen vedertagen metod för att mäta k-värde på säkerhetsglas. Ett annat problem är att fönstren är svetsade och att svetsfogarna blir köldbryggor, berättar JC Norlander. För JC Norlander har de sex åren med Helix varit mycket lärorika. Mest lärorikt har det varit att arbeta med så många parter. Sedan blir det mycket ut vecklande när man tvingas fördjupa sig i teknikfrågorna. Här är det framför allt säkerheten som varit tekniskt utmanande. För även om man som projektledare på Locum bygger sjukhus med avancerad medicinsk teknik, så har utmaningarna sett annorlunda ut denna gång. När han får frågan hur han skulle ställa sig till att bygga ytterligare en rättspsykiatrisk klinik, blir svaret ett nja. Jag skulle med glädje tacka ja till ett stort bygge eftersom jag gillar att bygga stort och tekniskt utmanande. Men nästa gång vill jag gärna jobba med någon annan typ av fastighet. NATURNÄRA KONST PÅ HELIX > I en miljö där människor med svår psykisk sjukdom vistas bör konsten vara lugnande men också robust och tålig. Samtidigt ska den erbjuda personliga uttryck i en klinisk miljö. Ett inte helt enkelt uppdrag för kulturförvaltningen i Stockholm läns landsting. Arbetet med den konstnärliga gestaltningen började redan 2006 och har letts av projektledare Susanne Andersson Kopp. I dialog mellan personal, arkitekt och landskapsarkitekt har man arbetat för en god vårdmiljö för de intagna, varav somliga kommer att vistas där i många år. Målet var byggnadsintegrerad, platsspecifik konst, kompletterad med inköpt konst. De flesta av de tolv konstnärer som har valts ut till Helix började arbeta tidigt i byggprocessen. Lösningen på utmaningen med konst inom rättspsykiatrin har i många fall blivit att knyta verken, både inomhus och utomhus, till den närliggande naturen. Bergen, tallarna och himlen har fått inspirera och färgsättningen är ofta sval och lugn. På så sätt blir konsten en del av en lugnande omgivning för människorna som rör sig i den 17 000 kvadratmeter stora bygg naden. G4S ANSVARAR FÖR SÄKERHETEN G4S har fått uppdraget att ansvara för säkerheten vid Helix. Arbetet med inpasseringskontroll, reception, bevakningscentral och arbetsledning innebär tio nya heltidstjänster för G4S. Med G4S får vi en partner inom säkerhet som är van vid komplexa och utmanande uppdrag. Uppdraget ställer höga krav på säkerhet och servicekänsla vilket vi är övertygade om att G4S kan leverera, säger Jonas Sjöström, CPP säkerhetssamordnare, Rättspsykiatri Vård i Stockholm. Lars Traegdes verk»inne ute«är bänkar gjorda av stenblock från sprängningsarbeten inför bygg andet av Helix. Framför entrén, vid entréns stora fönster och inuti bygg naden ligger gnejsblocken som en påminnelse om bergmassan som en gång låg där. Konstverket fungerar dessutom som påkörningsskydd. BILD PER MANNBERG 10 _ rum#4 _2012 2012_rum#4 _ 11

Locum genomför nu RSA, risk- och sårbarhetsanalyser på sjukhusen i Stockholms län. De största hoten mot vattenförsörjningen är avbrott av olika slag samt kontaminering av vattnet, som är förödande för sjukhus med redan försvagade patienter. BILD KALLE LIND, SCANPIX sårbarhet > Beredskapen är god Locum återinför drift i egen regi för att få en mer kundnära relation och kunna jämföra med andra driftentreprenader. BILD RUNE FAGERLUND Locum tar hand om Helixdriften Två drifttekniker anställda av Locum AB. Det är en nyhet då Helix tas i bruk i månadsskiftet november december. Anledningen till att Locum nu anställer egen personal för driften av Helix är precis densamma som då företaget för tjugo år sedan började outsourca den. Effektivitet. Ja, på den tiden var landstingets olika verksamheter väldigt personalintensiva, berättar Sören Hellbom, driftstrateg på Locum. Det var svårt att få grepp om vad underhåll och liknande egentligen kostade och om det var effektivt. En total förändring genomfördes Claes Olsson och Roger Johans son tillsammans med driftstrategen Sören Hellbom. BILD OLOF HOLDAR på 90-talet. År 1993 lades den tekniska fastighetsdriften i ett dotterbolag som bildades för detta, Locum Drift AB. Samma år började driften konkurrensutsättas. År 1997 var hela fastighetsbeståndet konkurrens upphandlat. 1998 1999 såldes Locum Drift till nuvarande Dalkia. I dag sköts Locums samtliga fastigheter av olika driftentreprenörer, förutom den senaste anläggningen, Helix. Nu har vi återigen svårt att överblicka hur effektivt fastigheterna driftas. Genom att själva ta hand om Helix får vi egna erfarenheter och kan bättre utvärdera anbud vid externa upphandlingar. Det har dessutom funnits önskemål från verksamheten att Loc um ska ha egen personal för driften, säger Sören Hellbom. Sedan i maj har de två driftansvariga läst in 23 pärmar med driftinstruktioner och lärt sig alla system i fastigheten, vilket ger en fördel för kunderna. Elsystem inklusive reservkraft, ventilation, vatten, klimatsystem, sophantering, brandskydd och alla serviceavtal om allt från hissar till snöröjning. En rättspsykiatrisk anläggning måste fungera utan avbrott. Här ska 300 personer arbeta och ta hand om 92 patienter och klienter. Erna Zelmin Ekenhem, Rättsmedicinalverkets generaldirektör. HELIX FICK LOVORD VID INVIGNING Stolthet präglade invigningen av Helix. Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg sade sig känna en»väldig glädje«över de ändamålsenliga lokalerna och pekade sedan på att Helix arkitektur kan skapa nyfikenhet på den för många okända rättspsykiatrin. Jag är särskilt glad över att man har tittat på forskningen och tagit till sig vårdmiljöns betydelse för en god läkeprocess, sade hon. Rättsmedicinalverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem betonade arbets miljöns utformning som ett viktigt verktyg i det ofta tuffa vardagsarbetet. Charlotte Broberg, biträdande finanslands tingsråd och styrelseordförande på Locum, framförde ett stort tack till de drygt 3 500 människor som har varit samverkande i detta byggprojekt som dessutom blev klart i tid. BILD RUNE FAGERLUND BILD TORA BÖRREFORS Moa Brismo är fastighets- och säkerhetsstrateg på Tiohundra, vårdbolaget som driver Norrtälje sjukhus. BILD SANNA SAMUELSSON Ulf Engström är specialist på säkerhet på Locum och är ansvarig för att ta fram RSA för de olika sjukhusen i länet. När olyckan är framme gäller det att vara beredd. Därför håller Locum på att ta fram RSA, riskoch sårbarhetsanalyser, för sjukhusen i Stockholms län. När Ulf Engström, specialist på säkerhet på Locum, diskuterar RSA på Norrtälje sjukhus är det vatten som är på agendan. Alla sjukhus har olika förutsättningar, förklarar Ulf Engström i början av mötet. Om vattenförsörjningen stoppas eller vattnet blir kontaminerat bör sjukhuset ha en plan. Med på mötet finns representanter från vårdbolaget Tiohundra som driver sjukhuset, Norrtälje kommun, driftentreprenörer både på sjukhuset och inom vattenförsörjning samt Locum. Därför kan man lätt reda ut alla frågeställningar. Samverkan är viktigt när det gäller att hantera kriser inom landsting och kommun, förklarar Ulf Engström senare. Vi är beroende av varandra. Därför behöver vi veta vem som är ansvarig för vad, vad man kan förvänta sig av andra och hur man ska tackla problem innan de uppstår. Locum genomför sedan 2007 ett systematiskt RSA-arbete, med fokus på att identifiera risker och brister i fastigheterna. Dessa görs i dag enligt en ny modell som Ulf Engström har varit med och tagit fram. Resultatet analyseras sedan av konsultföretaget 4C Strategy. Vattenanalysen för Norrtälje sjukhus fogas sedan samman med analyser om värme- och elförsörjning, reservkraft och telefoni. På så sätt får man en helhetssyn på riskerna inom verksamheten. Moa Brismo, fastighets- och säkerhetsstrateg på Tiohundra, berättar att det känns bra att ha utrett hur vattenleveranserna till sjukhuset fungerar i kristider. Vi har säkerställt att vi får vattenleveranser även i kriser. I dag vet vi även att de två vattenledningar som går till sjukhuset är oberoende av varandra och kan VI ÄR BEROENDE AV VARANDRA. DÄRFÖR BEHÖVER VI VETA VEM SOM ÄR ANSVARIG FÖR VAD OCH VAD MAN KAN FÖRVÄNTA SIG AV ANDRA. VAD ÄR RSA? RSA syftar till att identifiera och värdera risker och brister i verksamheter. Detta används till åtgärder för att förbätt ra sjukhus ens robusthet men också som underlag för så kallade kontinuitetsplaner, vilket är handlingsplaner för hur verksamheter ska fortsätta utan driftstopp. Sedan 2006 kräver Socialstyrelsen att myndigheter varje år genomför en analys i syfte att stärka sin krisbered skap. SLL kräver också att varje del av landstingets verksam heter ska göra RSA och ha kontinuitetsplaner, vilket inberäknar Locum. försörja sjukhuset även om den ena går sönder, vilket är en trygghet, säger Moa Brismo. Under 2013 kommer Locum att analysera elförsörjningen, reservkraften och dieselleveranserna till sjukhusen. 12 _ rum#4 _2012 2012_rum#4 _ 13

porträttet > catharina kumlien»även om man ska dö måste man ju få ha roligt det är en av verksamhetens grundtankar.«text Catharina Bergsten BILD Magnus Fond Catharina Kumlien var en av initiativtagarna till Sveriges första barnhospice, Lilla Ersta i Nacka, som öppnades hösten 2011. Hospicet har plats för åtta barn och deras familjer, men även husdjur och kamrater är varmt välkomna att hälsa på. Kan du berätta lite om bakgrunden och varför du ville engagera dig i arbetet för ett barnhospice? Det var när jag arbetade som chefssjuksköterska på en neuropediatrisk enhet på Astrid Lindgrens barnsjukhus som jag upptäckte att det fanns brister i bemötandet av döende barn och deras familjer. Ofta var det ingen som hade tid och möjlighet att ägna sig särskilt mycket åt de anhöriga utan alla resurser lades på det sjuka barnet. Syskon kunde springa omkring i korridorerna och fick inte det stöd de skulle behöva. Jag kände att vi måste göra något åt det här, så jag ringde Olle Björk, general sekreterare på Barncancerfonden, som blev mycket intresserad av mina tankar om ett barnhospice. Vi blev inspirerade av de verksamheter som hade funnits i England sedan 1980-talet och tyckte att vi borde bygga upp något liknande här i Sverige. Jag fick tjänstledigt på deltid ett halvår för att kunna arbeta med ett projekt som Barncancerfonden startade och som skulle ligga till grund för vårt första hospice. Hur bör en bra miljö för svårt sjuka barn utformas? Och vad skiljer sig från motsvarande miljö för vuxna? Ett hospice ska vara varmt och ombonat och så hemlikt som möjligt. Man ska kunna sitta vid en sprakande brasa, känna goda dofter, ha en fin utsikt och gott om plats. För barn ska det förstås finnas leksaker, men också ett tonårsrum där man kan titta på film, spela spel och göra allt sådant som tonåringar gör. Även om man ska dö måste man ju få ha roligt det är en av verksamhetens grundtankar. Sedan bör det finnas ett skolrum, där barnen kan göra läxor och studera. Även syskon måste få möjlighet till det. Vill svårt sjuka barn verkligen göra läxor och plugga till prov? Ja, det vill de om de orkar. Barn är så otroligt lojala. De vill ofta göra sådant som andra barn gör och sådant som de tror att föräldrarna uppskattar. Finns det några delar i det fysiska rummet som kan bidra till en god miljö? Ja, absolut. Rummet bör ha lugna, fina färger, stora ljusa fönster, en trädgård eller inner gård, kanske trägolv och högt i tak. Det är viktigt med bra belysning och vackra saker att fästa ögonen på, ett konstverk eller naturen utanför fönstret. Sjukvårdsmiljön är ju överlag speciell. Finns det några faktorer där som generellt kan utvecklas och förbättras, tror du? Helst skulle jag önska att även den vanliga sjukvårdsmiljön kunde likna miljön på ett hospice, åtminstone när det gäller färgsättning och belysning. Men det viktigaste är nog att vi försöker bygga om salarna, som delas av uppemot fyra patienter, till enkelrum. Det är väsentligt ur integritetsperspektiv och för att patienterna ska må bättre men det är också viktigt ur smittsynpunkt. I dag arbetar du med att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för barn med benskörhet. Vad är målet med det? Registret är en del av verksamheten i ett nationellt centrum för barn med benskörhet. Tanken är att vi ska kunna följa upp behandlingarna av barn med benskörhet och se vilka som ger mest nytta. Målet är att vården ska kunna satsa på de bästa och mest effektiva behandlingarna. Barnen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och slippa ha ont. Vilka är de största hindren i det arbetet? Som vanligt är det brist på finansiering och att saker och ting ibland tar lång tid att genomföra. Men du är egentligen pensionär. Hur länge ska du fortsätta jobba? Ha ha, ja, den tjänst jag har nu blev jag erbjuden samma dag som jag blev avtackad för ett tidigare uppdrag. Så vi får väl se vad som händer när jag slutar här. Jag värnar väldigt mycket om barn både friska och sjuka så det är inte omöjligt att jag fortsätter arbeta på något sätt. ARBETAR >Som projektledare på neuropediatriska verksamheten på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, som har ett nationellt centrum för barn med benskörhet. BOR > På Gärdet i Stockholm. Sommarställe på Runmarö. FAMILJ > Firade nyligen 44-årig bröllopsdag med maken. Tillsammans har de tre barn och fem (snart sex) barnbarn. DET TRODDE DU INTE > Arbetade på Gärdesskolan i Stockholm 1976 1986 och erhöll när hon slutade världens finaste titel av eleverna:»legitimerad lektant för högstadieelever«. 14 _ rum#4_2012

kundönskemål > Erbjudandet innebär att hyran baseras på en överenskommen projektkostnad. BILD OLOF HOLDAR Huddinge sjukhusområde är ett av Sveriges största, men var från början tänkt att bli runt femtio procent större, innan de planerna lades på hyllan på 1980-talet. BILDER ARKIV OCH BIOBANKSCENTRUM huddinge 40 år > Nytt hyreserbjudande Ständig förändring på Huddinge Locum kan nu erbjuda ett nytt prissättningsalternativ i samband med ombyggnader. Hyran baseras på en överenskommen projektkostnad. För kunden blir det en större säkerhet, man vet vad hyran blir redan från början, säger fastighetsdirektör Marie Boestad. Fram till dags dato har Locum BEHOVSANALYS FÖRSTUDIE PROGRAM GENOMFÖRANDE ÖVERLÄMNANDE Efter programarbetet kan Locums kunder nu, som ett alternativ till preliminär hyra, välja att låsa hyran oavsett slutkostnad för projektet. Locum tar därmed en del av den ekonomiska risken. inför ombyggnationer ofta erbjudit sina kunder en hyra som baserats på verklig projektkostnad, så kallad slutkostnadsreglerad hyra. Vi har tidigare jobbat mycket med en preliminär hyra som har satts efter att vi gjort programhandlingen. Sedan har hyran slutkostnads reglerats i efterhand när projektet är genomfört. Då har hyran, beroende på utfallet, kunnat bli lägre eller högre än den preliminära nivån, förklarar Marie Boestad. På senare tid har flera kunder som har stått inför ombyggnadsprojekt uttryckt önskemål om att hyran i stället ska baseras på en överenskommen projektkostnad. Att erbjuda ett fast pris i ett tidigt skede är ett sätt att tillmötesgå dessa önskemål. I praktiken innebär det att hyresgäster kan välja att låsa hyran när programhandlingen är klar. För att hantera den risk som finns i varje byggprojekt lägger man till en procent på den beräknade projektkostnaden. Vi har tittat på kalkyler och utfall ett antal år tillbaka i tiden och sett att vi i snitt har legat två procent över kalkylerna som har satts efter programhandlingen. Vi har nu valt att lägga på en procent vilket blir ett incitament för ännu bättre kostnadsstyrning i projekten. Vi är medvetna om att vissa projekt kan komma att kosta mer, andra mindre. Men det finns alltid en risk i varje projekt, en risk som vi bör kunna hantera med den här procenten. Den fasta hyran som baseras på överenskommen projektkostnad utgår ifrån att det inte görs några programändringar som är kostnadspåverkande när programhandlingen är klar och kontraktet påskrivet. Men i de fall kunden vill göra en förändring av programhandlingen kommer en kostnads - reglering att ske. Det ska bli spännande att följa utvecklingen och se hur många som väljer att låsa hyran i ett tidigt skede. Den som vill kan förstås fortfarande välja slutkostnadsreglerad hyra. Vi är glada över att numera kunna erbjuda båda alternativen till våra kunder, säger Marie Boestad. / ANETTE BODINGER Kronprins Carl Gustaf vid en rundvisning på nyöppnade Huddinge sjukhus 1972. Det skulle dröja ytterligare tjugo år innan sjukhuset stod helt klart. FÖRSTA SPADTAGET När beslut togs om att ett nytt universitetssjukhus skulle byggas i Huddinge på 1950-talet framstod platsen som rena obygden för många. Men snart började pendeltåget gå till Flemingsberg och den växande befolkningen i de södra förorterna fyllde snabbt sjukhusets lokaler. Det första spadtaget på sjukhusbygget togs 1968 och 1972 behandlades den första patienten. Mellan 1974 och 1977 ökade patienttrycket på akuten från 75 000 till 105 000 per år. Men sjukhuset stod inte helt klart förrän 1992. Från början var det tänkt att bli femtio procent större innan de planerna lades på hyllan på 1980-talet. SATSNING PÅ FORSKNING Utmärkande för det nya sjukhuset, som i dag heter Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, var att man centraliserade teknikoch specialistintensiva verksamheter som laboratorier, röntgen, operationer och intensivvård samt servicefunktioner som förråd, kök och städning. Sängar och matleveranser transporterades automatiskt genom sjukhusets långa huskroppar. Ledorden var koncentration och rationalitet. Anders Persson, överläkare i neuro fysiologi och före detta sjukhusdirektör, började som sakkunnig i projektet redan 1956 och berättar om en spännande tid. Det fanns en pionjäranda. Läkare, sjuksköterskor och annan personal sökte sig till Huddinge för att det var nytt och man såg framtiden för sig. Vissa professorer ville hellre till Karolinska Institutet, men de som kom hit såg möjligheterna, kliniskt och forskningsmässigt. Nils Kölares verk Vita moln över fasad pryder väggarna i ljusgård K. Docent Lars-Olof Plantin på forskningsinstitutet i hus F. Forskningen, som man tidigt avsatte rikligt med plats och resurser för, placerades nära vårdavdelningarna. Även utbildningarna låg nära vården och forskningen. Studenterna skulle få ta del av den dagliga verksamheten. KONSTEN FICK TA PLATS Konstnärernas verk blev en del av fastigheten i stället för att bli utplacerade i efterhand. I dag har Huddinge sjukhusområde närmare åttatusen konstverk, många från 1960- och 70-talet men också samtida. HÅRD DEBATT OM NY VÅRD Men kritik mot det nya sjukhuset fanns också. Huddinge sjukhus debatterades flitigt i medierna när det byggdes. Många var skeptiska till den nya rationella vården och var rädda för att medkänslan skulle gå förlorad. PC Jersilds kritiska bok Babels hus (1978) om en patient på ett jättelikt sjukhus inspirerades delvis av Huddinge. På sjukhuset tog man kritiken på allvar, berättar Anders Persson, men påpekar samtidigt att patient erna har varit nöjda. Synen på vård och forskning ändras med tiden. Men Huddinge är byggt för att utvecklas, med bärande ytterväggar i stället för inre. Tack vare det kan sjukhusbyggnaden ständigt anpassas till utvecklingen. / SANNA SAMUELSSON Vid öppningen 1972 var intern-tv en av nyheterna. 16 _ rum#4 _2012 2012_rum#4 _ 17

Framtidens vårdavdelning ska göra umgänget mellan patienter och personal mer jämställt. BILDER INGELA WÅHLSTRAND, MEDICINSK BILD»DÄRMED HAR VI GÅTT FRÅN EN HIERARKISK ORDNING DÄR VÅRDENS PERSONAL VAR ÖVERORDNAD PATIENTERNA TILL ATT DE SAMTALAR MED VARANDRA.«Ett eget rum till patienten är en del i den personcentrerade vården med samtalet i centrum. Miljöerna för samtal mellan patienter och läkare byggs på ett sätt som inte gör läkaren till överordnad utan till en samtalspartner. Alla vinner på eget rum Ett eget rum på sjukhuset. Den visionen förverkligas nu runtom i Sverige. Två drivkrafter ligger bakom. Insikten att enpatientrum minskar smittorisken. Och en ny, mer respektfull syn på patienternas behov av integritet. Patienterna trivs bättre och blir friska snabbare. TEXT Gunnar von Sydow BILD Olof Holdar Resultatet ser ut så här: En enrummare med en totalyta på 25 kvadratmeter som har egen toalett och möjlighet för en anhörig att sova över. Sängen placeras i en yta på tre gånger tre meter. Det ger personalen utrymme att ta prover och sköta om patienten, men även svängrum för en rullstol eller rullator om så behövs. Bakom denna förändring finns en ny syn på patienterna som har vuxit fram de senaste åren, där den nya patientsäkerhetslagen har stärkt patientens ställning och lyft fram vårdgivarens ansvar. Vården i dag ska bygga på respekt för patientens rätt att själv bestämma. Därmed har vi gått från en hierarkisk ordning där vårdens personal var överordnad patienterna till att de samtalar med varandra. Alla beslut som handlar om vård och behandling fattas så långt det är möjligt i samråd mellan patient och vårdpersonal, säger Agneta Sjögren, lokalutvecklare på Locum och tidigare sjuksköterska i många år. Tillsammans med lokalutvecklaren John Stensaeus har hon formulerat bärande idéer, koncept, för dagens vårdrum. I början av året lanserade de ett konceptprogram för rum på vårdavdelning som bygger på forskning om vårdmiljöer och erfarenheter i genomförda lokal projekt. Det behövdes eftersom idéer om den goda vården ofta krockar med den fysiska verkligheten. Många äldre sjukhus är byggda med rum och salar från en annan tid. Det är inte så självklart att de kan anpassas för framtidens vård. Att gå från gårdagens så kallade rondsystem, där personal vårdade flera patienter samtidigt på stora salar, till dagens personcentrerade vård med samtalet i fokus, kan beskrivas som en revolution. På Karolinska Huddinge inleddes den 2009. Då invigdes den nya transplantationsavdelningen med arton en patientrum och tre tvåpatientrum. Gunilla Axén-Nyqvist är chefsjuksköterska där. Den största fördelen är att risken för smitta praktiskt taget elimineras. Enpatientrum är närmast en förutsättning för att vi ska kunna följa hygienkraven. Patienterna kan undersökas och behandlas på sina rum. Varje rum har egen toalett och spolos, där utrustning kan tvättas. Det blir inget spring i korridorer med exempelvis bäcken. Alla sopor och all tvätt hanteras i hopknutna säckar som skickas i väg på speciella vagnar, säger hon. Även psykosocialt överväger fördelarna. Ing en blir störd av sina grannar och patient erna kan ha sina närstående hos sig mer. I sex av rummen finns nedfällbara sängar där anhöriga kan övernatta. Inte minst för dem som inte talar svenska är det en stor trygghet. I enpatientrum, när de inte har grannar som lyssnar, kan också patienterna tala friare med personalen, ibland om svåra och mycket personliga frågor. Sekretessen fungerar be tydligt bättre. Och med tydligare kommunikation förbättras också vården. Framtidens vårdrum innebär även att personalen får ett mindre slitsamt jobb, så att målet att personalen ska hålla fram till pensioneringen lättare kan hållas. Generösare utrymmen kring sängen gör det enklare att arbeta eftersom patienterna kan undersökas utan att flyttas. Men det finns en nackdel. Att bygga om en avdelning från salar till enpatientrum betyder att antalet vårdplatser minskar med cirka fyrtio procent. Varje vårdplats blir också något dyrare att bygga. Men samtidigt reduceras den genomsnittliga vårdtiden. Och patienterna lämnar sjuk huset friskare det vill säga att risken för att de snart kommer tillbaka med en infektion som de de har ådragit sig på sjukhuset är påtagligt lägre. Så sparas både lidande och pengar. På transplantationsavdelningen på Karolinska i Huddinge har antalet vårdade ökat tack vare att vården har blivit effektivare. Förutom minskad risk för smitta och skador innebär enpatientrum att patienterna känner sig tryggare och mer respekterade. Det har också en läkande effekt, säger John Stensaeus. 2012_rum#4 _ 19 18 _ rum#4 _2012

7 8 VÅRDRUM SÅ MYCKET MER ÄN BARA VÄGGAR OCH TAK BILD OLOF HOLDAR OCH PLAN B 9 4 5 6 1 2 3 1 > Medicinska gaser. På väggen vid sängen finns uttag för medicinska gaser, som andningsluft och medicinsk oxygen. De kommer från centrala gastankar och kompressorer. Därmed är det enkelt och säkert att ge varje patient gas efter behov. 2 > El och belysning. Installationerna delas upp på flera matande grupper, så att allt inte blir strömlöst om en säkring skulle lösa ut. Vägguttag skyddas av jordfelsbrytare som bryter strömmen vid personfara. Vid strömavbrott strömförsörjs livsviktiga apparater av batterier till dess att reservkraften startar. 3 > Tele och data. Förutom ett gemensamt nät för telefoni och data förses nu också vårdrummen med trådlösa nätverk där patienterna kan koppla in sin egen dator eller surfplatta. 4 > Hygien och material. För att minimera smittspridning består golv, väggar och inredning av material som enkelt kan städas rent och tål sprittvätt. Effektiva utrymmen för tvättställ, handsprit, förkläden och handskar finns, vilket är viktigt för att minimera smittspridning. Även vattensys temet byggs för att förhindra smitta, exempelvis så att varmvattnet håller minst 60 grader vid tappkran. 5 > Patientsäkerhet. Alla vårdrum utfor mas för att ge patienten en säker vårdmiljö. Det inbegriper exempelvis utrymme för rullstolshantering i vårdrummet och på toaletten, stöd på vägen till toaletten, halkfria golv och mer därtill. 6 > Arbetsmiljö. Vårdrummet ska ge personalen en bra arbetsmiljö. På sängens ena sida ska det vara minst 1,4 meter fri yta, för både rullstol och passage, på den andra 0,8 meter. Vård rummen förses med taklyft. I princip ska all behandling av patienten ske på rummet. 7 > Brandskydd. Brandlarm finns i alla vårdrum. Efter ett lagkrav som börjar gälla från årsskiftet installeras sprinkler vid ombyggnation. 8 > Ventilation. Filtrerad luft förs in i rummet vid taket. I enpatientrum tillförs 10 liter luft per sekund. 9 > Den läkande aspekten. Det är numera välbekant att en behaglig miljö med harmoniska färger bidrar till den läkande processen. Om möjligt ska patienten kunna betrakta naturen genom fönstret. I brist på utsikt kan rummet förses med tavlor med naturmotiv. 20 _ rum#4 _2012 2012_rum#4 _ 21

BILD PLAN B Gå en rundvandring i Locums BIM av en hypermodern hybridsal: www.locum.se/bim fråga locum > aktuella projekt > klara projekt > Att hålla fram till pension Agneta Sjögren är lokalutvecklare och specialist i vårdhygien på Locum. Hon menar att den fysiska vårdmiljön ska bidra till att vårdpersonal håller fram till pension, något som ställer stora krav på lokalerna. Vad gör Locum för att anpassa vårdfastigheterna till Arbetsmiljöverkets krav? Det är en prioriterad fråga för oss att de vårdmiljöer som vi skapar och moderniserar är säkra för alla som arbetar och vårdas där. Tillsammans med hyresgäst och andra medverkande i lokalprojekt tar Locum ansvar för att arbetsmiljöaspekter tillvaratas i planeringen av framtidens vårdlokaler. Det innebär bland annat att ytbehoven ökar. Ett konkret exempel är»vårdplatskvadraten«om 3 x 3 meter som beskrivs i Locums senaste konceptprogram om»lokaler för god vård«. Att skapa en god vårdmiljö innebär att ta hänsyn till många faktorer. Vi lyssnar på våra hyresgäster och på Arbetsmiljöverket och vi bevakar samtidigt vad som händer i omvärlden. Särskilt intressant ska det bli att ta del av den rapport som det norska innovationsprojektet»fremtidens baderom på sykehus«presenterar efter nyår. De har tittat på viktiga kriterier som motiverar storleken på ett hygienrum. Förutom att personalen ska kunna arbeta säkert, ska patienten kunna använda sina egna fysiska resurser så långt det är möjligt, och att risken för fall ska reduceras. Vad kan det finnas för begränsningar i befintliga lokaler? De är inte planerade för den vård som bedrivs i dag och det saknas ofta svängrum för både patienter och personal. Patienten som behöver sin rullator för att inte riskera att falla ska kunna nå den från sängen. Och personal som hjälper en patient över från säng till rullstol måste kunna göra detta på ett ergonomiskt riktigt sätt. Även då lyfthjälpmedel används krävs utrymme att manövrera dessa. Agneta Sjögren lokalutvecklare och specialist i vårdhygien BILD NYRENS S:t Görans Sjukhus > Reservkraft byggs ut Reservkraften på S:t Görans Sjukhus håller på att byggas ut inför de kommande 30 åren för att höja patiensäkerheten. Den helt nya byggnaden läggs bredvid S:t Görans befintliga matsal som en förlängning av takterrassen. Den täcks med sedumväxter och blir ett prunkande inslag i sjukhusparken. Locum håller just nu på med markarbeten och projektet beräknas stå klart i september 2013. Karolinska Solna: Ny automatiserad provbana På klinisk kemi i hus L7 förbereder Locum sedan i somras lokalen för en ny automatiserad provbana. Innerväggar har tagits bort i flera mindre laboratorierum som har gjorts om till en stor hall där ny el och kyla har dragits in. Detta för att kyla ner provbanan som alstrar mycket värme. Provbanan består av ett löpande band med en automatiserad analys av prover, vilket gör att man kan hantera fler prover på samma yta och med samma personal. Provbanan ger också mindre risk för arbetsskador på nacke och axlar. Locums investering uppgick till fem miljoner kronor och förberedelserna är klara i december. Provbanan installeras av Kiestra och står färdig i mars 2013. Karolinska Solna > Förlossningen byggs om När Locum i början av året skulle göra ett stambyte på förlossningen i hus F1 så upptäcktes behovet av fler åtgärder eftersom rören läckte och stora delar behövde saneras.renoveringar har gjorts med nya väggar, armaturer, golv och tak. Gassystemet har också bytts ut, receptionen har flyttats och köket har tagits bort. Verksamheten har evakuerat till andra lokaler under perioder då renoveringarna har varit omfattande. Många anpassningar har även gjorts för Gynakuten på KS, som flyttar in på plan 00 tillsammans med förlossningen. Projektet är klart i slutet av december. Danderyds sjukhus: > Ny lustgascentral ökar säkerheten En ny lustgascentral byggs sedan augusti och är färdig i slutet av december. I framtiden kan man mäta förbrukningen av lustgas, vilket har efterfrågats. Dessutom ökas leveranskapaciteten till förlossningsavdelningarna och det blir ökad säkerhet då matningen sker från två håll. Lustgascentralen byggs bredvid den tidigare byggnaden, nedanför byggnad 07. Karolinska Solna: Toaletter renoveras Locum genomför renoveringar av ett flertal toaletter på Karolinska Solna, färdiga i december. De får nytt porslin, golv och belysning. Den allmänna toaletten vid huvud entrén får en specialinredning i slitstarka material. Läs mer: www.locum.se/aktuellaprojekt För de vårdanställda som tidigare har fått gå med proverna, kommer transportören att spara mycket tid och energi. Danderyds sjukhus: > NY SMÅGODSTRANSPORTÖR Den nya smågodstransportören står klar sommaren 2014. BILDER OLOF HOLDAR Rörposten på Danderyds sjukhus har efter 40 år nått sin tekniska livslängd. Nu förbereder Locum fastigheten för installationen av en toppmodern smågodstransportör, en investering på 87 miljoner kronor. Transportören ska byggas i fyra etapper med start i januari 2013 och stå färdig sommaren 2014. Den nya smågodstransportören kommer att transportera prover, blodpåsar och fryssnitt med hjälp av tryckluft. För de vårdanställda som tidigare har fått gå med proverna, kommer tekniken att spara mycket tid och energi, som de nu istället kan lägga på patienterna. När projektet är klart kan man skicka prover från hela sjukhuset och hanteringen på labb blir säkrare eftersom prover går bättre att analysera ju färskare de är. Risken att de kommer bort på vägen är också mindre. Eftersom ett sjukhus är föränderligt så kommer stationer att finnas där man i nuläget inte hanterar prover, för att systemet ska vara flexibelt när man flyttar på avdelningar. De nya stationerna ska i möjligaste mån placeras där det finns stationer i dag. Dagens mindre rörpostsystem med 13 stationer som går från akutmottagningen till klinisk kemi kommer att finnas kvar under projekttiden, men det stora system med 110 stationer som i nuläget mest används till remisser och papper stängs av. Danderyds smågodstransportör är av samma helautomatiska typ som Huddinge sjukhusområde fick installerat i mars, men av ett annat fabrikat. Danderyds sjukhus > Ombyggda vårdavdelningar Vårdavdelningar på avdelning 65 för urologi och kirurgi på två plan i hus 19 och 20 på har byggts om. Ytrenoveringar och tekniska upprustningar har gjorts och våningarna har anpassats till större toalettutrymmen. Arbetet görs efter ett standardprogram som Locum tillsammans med Danderyds sjukhus tog fram i början av 2000-talet där våningar renoveras etappvis. Investeringen uppgick till 36 miljoner kronor för båda vårdavdelningarna. Berga Naturbruksgymnasium > Fortsatt ombyggnad Kontorsutrymmen i byggnad 03 samt dusch, omklädningsrum och tvättstuga i byggnad 45 har renoverats och slutbesiktigades i oktober. Det är en del i en större upprustning av Berga Naturbruksgymnasium. Södertälje Sjukhus > Ny CTC-datortomograf BILD CAROLA BURETORP En ny CTC-datortomograf har installerats på röntgenavdelningen på våning 4, hus 02 på Södertälje Sjukhus. I samband med det har Locum bytt mattor, målat om väggar och bytt cirkulationskyla i rummet. Projektet blev färdigt i oktober. BILD CAROLA BURETORP 22 _ rum#4_2012 2012_rum#4 _ 23

konst i vården > himmelriket på jorden En kvinna vandrar runt ensam i en drömlik Medelhavsmiljö i Dana Sederowskys fotografier på Paramedicinska enheten på Danderydsgeriatriken. Bilderna ingår i serien»capri, Villa San Michele«(2005) och är tagna vid Axel Munthes gigantiska villa San Michele, byggd på 1890-talet på Capri utanför Italiens kust. Axel Munthe var mycket berömd på sin tid som författare och husläkare åt August Strindberg och drottning Victoria. The Doctor, som Dana Sederowsky med glimten i ögat kallar sin fiktiva karaktär, spelas som alltid av henne själv. Det är en kvinna med gammaldags sjuksköterskekläder som konstnären har arbetat med sedan 1998. Att hon använ der just de kläderna berättar hon beror på att sjuksköterskan är en universell karaktär som alla har specifika förväntningar på. Någon som har makten att säga åt folk vad de ska göra med sina liv, men som samtidigt har låg status, vilket konstnären vill ändra på. I de andra videoverk där The Doctor dyker upp är hon mer bestämd. Men fotografierna i Capriserien är otroligt stillsamma. San Michele måste vara en av de vackraste platserna på jorden. Axel Munthes devis att själen behöver mer utrymme än kroppen är onekligen något man lever efter där, berättar Dana Sederowsky. Efter bildserien från Capri 2005 har Dana Sederowsky inte använts sig av The Doctor lika ofta, och när man ser på de vackra bilderna börjar man misstänka att karaktären blev kvar på Capri.»Skönheten, värmen och lockelsen till denna plats gjorde kanske att hon stannade«, menar konstnären. / SANNA SAMUELSSON Paramedicinska enheten på Danderyds sjukhus arbetar med rehabilitering av äldre och har gåskola, hjärtskola, minnesmottagning och osteoporosmottagning. BILD PER MANNBERG 24 _ rum#4_2012