Riskbedömning för fladdermöss. Planerad vindkraft, Gruppstation Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län

Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Gruppstation Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Nils-Otto Nilsson, 2014

Titel: Text & foto: Omslag: Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Gruppstation Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Nils-Otto Nilsson Brattberget i vy från Södra Järvträsk Utgiven av: Ekoscandica Naturguide AB Box 21 280 22 Vittsjö Telefon: 0451 250 00 Hemsida: www.ekoscandica.se 2014 Författare & Ekoscandica Naturguide AB

Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Gruppstation Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Kriterier & underlag för bedömning 7 Kända förutsättningar, driftsfas 7 Kända förutsättningar, etableringsfas 7 Dokumentation för området 8 Inventering av fladdermöss 9 Fladdermusfaunan i området 10 Livsmiljöer för fladdermöss 10 Potentiella flyttstråk 11 Artsammansättning 12 Iakttagelser i fält 14 Riskbedömning 15 Den stationära fladdermusfaunan 15 Flyttande fladdermöss 16 Rekommendationer 17 Referenser 18

Riskbedömning för fladdermöss Sammanfattning Det är väl dokumenterat att vindkraftverk utgör ett potentiellt hot för flygande fladdermöss eftersom de lätt förolyckas vid navigering nära kraftverkens rotorblad. Kännedom om ett planerat vindparkområdes fladdermusfauna och en bedömning av riskerna är därför viktig som ett led i att minimera miljökonsekvenserna för området. På uppdrag av Brattberget Vindkraft AB genom Enetjärn Natur AB genomfördes 2012 en basutredning och 2014 en kompletterande fältinventering för att bedöma riskerna för fladdermusfaunan i området för en planerad anläggning med ett flertal större vindkraftverk, vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Undersökningsområdet ligger i ett höglänt barrskogsområde i bergkullterräng strax norr om samhället Järvträsk och omges av flacka myrmarker åt väster, norr och öster och av sjön Järvträsket åt söder. Syftet med studierna är att sammanställa befintlig kunskap om fladdermöss och deras livsmiljöer i området samt att bedöma riskerna för fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering. I föreliggande rapport har basutredningen från 2012 (Nilsson 2012) uppdaterats och kompletterats med resultaten från inventeringen av fladdermöss i fält 2014. Med ledning av känd dokumentation och av kartmaterial från området gjordes 2012 bedömningen att området sannolikt endast hyser den stationära arten nordfladdermus Eptesicus nilssonii, vilken också i mindre omfattning kan tänkas flytta genom området. Att fler fladdermusarter skulle förekomma i området, potentiellt t ex taigafladdermus Myotis brandtii, vattenfladdermus M. daubentonii eller fransfladdermus M. nattereri VU, bedömdes som osannolikt. Den kompletterande fältinventeringen i juli månad 2014 pekar i samma riktning. Endast nordfladdermus Eptesicus nilssonii noterades i området, trots att ett flertal observationsplatser valts för att öka sannolikheten att hitta andra eventuella fladdermusarter. Generellt sett bedöms placeringen av vindparken vara väl vald med tanke på att den enda stationära arten i området utgörs av en nationellt sett mycket vanlig art, att arten har en begränsad populationstäthet i området och att tydliga ledlinjer i nord-sydlig riktning med potentiella flyttstråk för fladdermöss saknas i området. Att nordfladdermus samtidigt utgör en s k högriskart, som kan jaga i det fria lufthavet nära vindkraftverkens rotorblad och därför lätt förolyckas, ses som ett generellt problem för all vindkraftsetablering i höglänta barrskogsområden som troligen endast kan påverka artens totalpopulation marginellt. Med hänvisning till en genomförd naturvärdesbedömning för området (Enetjärn Natur 2013), anges som rekommendationer för etablering av vindparken; 1) att objekt som i naturvärdesbedömningen pekas ut ha höga naturvärden i möjligaste mån med god marginal bevaras intakta och 2) att placeringen av vindkraftverk i långa rader undviks, liksom sträckningen av långa, raka tillfartsvägar i nord-sydlig riktning. 4

Planerad vindkraft, Brattberget Bakgrund Under de senaste decennierna har en rad undersökningar visat att fladdermöss förvånansvärt lätt förolyckas vid vindkraftverk och kunskapen är idag väl etablerad (Arnett m fl 2008; Rydell m fl 2010a; 2011; Cryan 2011). Riskerna för kollisioner vid såväl land- som havsbaserade vindkraftverk ses som ett nytt, potentiellt hot för den redan hårt utsatta fladdermusfaunan (Ahlén m fl 2007; Ahlén 2010). De exakta orsakssambanden till varför fladdermöss kolliderar med vindkraftverk är däremot fortfarande i många stycken oklara och mer forskning behövs inom området (Strickland m fl 2011). Försök görs även att använda metoder som minskar risken för kollisioner, t ex genom att temporärt reglera hastigheten på vindkraftverkens rotorblad (Arnett m fl 2011), eller genom att använda ultraljudsskrämmor på vindkraftverken (Arnett m fl 2013). Flest kollisioner med vindkraftverk sker under sensommaren till tidig höst, ofta i samband med fladdermössens flyttning eller parningsperiod (Dürr & Bach 2004; Arnett m fl 2008; Rydell m fl 2010a; 2011). Det finns en förhöjd risk att fladdermöss förolyckas när kraftverken placeras längs kustlinjer, kända flyttstråk eller andra ledlinjer i landskapet (Rydell m fl 2011). Fladdermössens flytt- och parningsbeteende har därför föreslagits som orsak till varför fladdermöss lockas till vindkraftverken i första skedet (Cryan & Barclay 2009). Allt fler uppgifter tyder emellertid på att det snarare är tillgången på insekter som orsakar problemen. Fladdermössen skulle i så fall dras till vindkraftverken för födosök, antingen i samband med att insekter rör sig uppför höjder och byggnationer för att ansamlas högre upp eller när insekterna flyttar på hög höjd i lufthavet (Ahlén m fl 2009; Rydell m fl 2010a; b; 2011). Teorin stöds av att mortaliteten för fladdermöss ökar dramatiskt när vindkraftverken blir högre än ca 60 m eller när de är belägna på skogklädda höjder (Barclay m fl 2007; Rydell m fl 2010b). Förhöjd risk för fladdermössen att förolyckas sammanfaller även vädermässigt med att många insekter föredrar flyttning under varma nätter med högt lufttryck och svaga nordliga vindar (Arnett m fl 2008; Chapman m fl 2008; Rydell m fl 2010b). Vindkraftverk tycks kunna döda fladdermössen på två sätt. Tryckförändringar i rotorbladens närhet kan orsaka att de inre organen skadas av alltför snabb dekompression, s k barotrauma, vilket tycks förklara de fall där yttre skador helt saknas hos de förolyckade fladdermössen (Baerwald m fl 2008; Seiche 2008). Majoriteten av fladdermöss antas emellertid förolyckas genom att blint träffas av de snabbt roterande rotorbladen (Hayes 2013). För de allt högre vindkraftverken har rotorbladen blivit allt längre och beroende på vindhastigheten kan rotationshastigheten vid rotorbladens spets idag uppgå till flera hundra km/h. Kunskapsläget kring förekomsten av fladdermöss i Sverige är fortfarande ofullständigt men har förbättrats avsevärt på senare år (Ahlén 2011). Alla arter har ett generellt skydd genom Artskyddsförordningen, EUs habitatdirektiv och det Europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Hittills har 19 fladdermusarter påträffats i Sverige, men fyra av dessa är mycket sällsynta och har bara observerats i den allra sydligaste delen av landet (Ahlén 2011; Rydell m fl 2011). Vissa arter har förhöjd 5

Riskbedömning för fladdermöss risk för kollisioner vilket hänger samman med olika arternas flygbeteende under födosök, parningslek och flyttning. Rydell m fl (2011) urskiljer åtta s k högriskarter vilka står för 98 % av fynden av dödade fladdermöss under vindkraftverk (jmf Tabell 1). Vid nyetablering av vindkraftverk är det av stor vikt att undersöka vilka effekter anläggningen kan komma att få för fladdermusfaunan i området. En bedömning av riskerna kräver god kännedom om fladdermusfaunans artsammansättning, var fladdermössen har sina sommar- och dagvisten, födosöksplatser, parningsområden, flyttvägar och vintervisten samt vid vilka tidpunkter individansamlingar kan förväntas för olika arter. Vilka undersökningar och hänsynstaganden som bör prioriteras inför nyetablering av vindkraftverk har presenterats i översiktliga riktlinjer av exempelvis Rodrigues m fl (2008) och Rydell m fl (2011). På uppdrag av Brattberget Vindkraft AB genom Enetjärn Natur AB genomfördes 2012 en basutredning och 2014 en kompletterande fältinventering för att bedöma riskerna för fladdermusfaunan i området för en planerad anläggning med ett flertal större vindkraft, vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Anläggningen är planerad till ett höglänt Fig. 1. Utredningsområdet för planerad vindkraft (röd markering) på Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Områdets ligger höglänt norr om dalgången vid sjön och samhället Järvträsk. Norr om bergsområdet finns flera utbredda myrområden. barrskogsområde strax norr om samhället Järvträsk (Fig. 1). Söder om bergsområdet ligger en dalgång med sjön Järvträsket och norrut finns flacka och vidsträckta myrmarker, bl a Flarkmyran och Storflarkmyran längs Sandbäcken. Syftet med studierna är att sammanställa befintlig kunskap om fladdermöss och deras livsmiljöer i området samt att bedöma riskerna för fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering i området. 6

Planerad vindkraft, Brattberget Kriterier & underlag för bedömning Kända förutsättningar, driftsfas Att fladdermöss lätt förolyckas genom kollision med rotorbladen på vindkraftverk i drift, utgör en speciell komplikation vid vindkraftsutbyggnad. Placeringen av nya vindkraftsanläggningar måste redan från början planeras så att olycksrisken minimeras. Först och främst bör anläggningar undvikas i områden med särskilt rik fladdermusfauna eller med kända förekomster av hotade arter. De allra flesta av våra mest hotade fladdermusarter är emellertid sydliga arter och förekommer inte på när så långt norrut som i norra Norrland. Av de rödlistade arterna har endast den sårbara arten fransfladdermus Myotis nattereri VU påträffats norrut längs Östersjökusten och den nordligaste kolonin av arten är känd från trakten av Örnsköldsvik (Ahlén 2011). En annan aspekt av anläggningens placering rör fladdermössens flyttaktiviteter. Vissa fladdermusarter, som större brunfladdermus Nyctalus noctula och trollpipistrell Pipistrellus nathusii, är kända som långdistansflyttare som flyttar söderut under vinterhalvåret. Ingen av dessa arter förekommer emellertid i norra Norrland, men kunskapen om de olika fladdermusarternas utbredning och flyttbeteende är fortfarande ganska begränsad. Det är väl etablerat att fladdermöss gärna följer ledlinjer i landskapet och att kända sträcklokaler för fåglar även kan hysa ansamlingar av att flyttande fladdermöss under hösten (Ahlén m fl 2007). Det är därför olämpligt att placera vindkraftsanläggningar nära kända flyttsstråk i landskapet, där såväl flyttande fåglar som fladdermöss kan ansamlas under hösten. Ledlinjer i nord-sydlig riktning, t ex kuststräckor, långsmala sjöar, större vattendrag, dalgångar och distinkta, skogklädda höjder bör särskilt undvikas, liksom flaskhalsar i landskapet i form av uddar eller näs. Även inom ett generellt sett väl valt område för planerad vindkraft kan placeringen av de enskilda kraftverken ha stor betydelse för hur stor risken är att fladdermöss förolyckas. En större anläggning kan ta en stor yta in anspråk inom vilket det kan finnas mindre områden eller stråk med viktiga fladdermusmiljöer. Som försiktighetsprincip bör placeringen av enskilda kraftverk undvikas nära sådana miljöer. Dagens kunskapsläge medger inte alltid någon detaljerad bedömning av hur enskilda vindkraftverk bör placeras med hänsyn till fladdermössen. Så långt möjligt är det ändå rimligt att försöka upprätta ett visst skyddsavstånd till viktiga fladdermusmiljöer inom anläggningsområdet. Kända förutsättningar, etableringsfas Även under etableringsfasen av vindkraftsanläggningar kan fladdermöss påverkas negativt, genom inverkan på deras livsmiljöer. De miljöer som är särskilt känsliga under etableringsfasen är fladdermössens vintervisten, dagvisten, yngelkoloniplatser och jaktmarker. När fladdermössen går i dvala under vintern uppsöker de vanligen utrymmen med jämn och låg temperatur och med hög luftfuktighet, s k vintervisten. Förutom kallvindar, grottor och grova hålträd kan även skrevor i bergbranter eller utrymmen i kallmurar utgöra viktiga platser för övervinring. Vid etableringen av avställningsytor, vägar, vändplatser och 7

Riskbedömning för fladdermöss fundament till vindkraftverken är det viktigt att undvika skador på sådana miljöer som kan attrahera övervintrande fladdermöss. Efter den långa vintersömnen behöver fladdermössen äta upp sig och en intensiv period av födosök tar vid. Fladdermöss är nattaktiva däggdjur som i huvudsak är insektsätare. Under dagarna vilar de i tillfälliga dagvisten, vilka i princip kan utgöras av alla typer av krypin som erbjuder skydd från rovdjur och från väder och vind. Senare under sommaren samlas fladdermushonorna i s k yngelkolonier där ungarna föds och växer upp. Parningen har i allmänhet skett redan föregående sensommar och höst. De enskilda platserna för yngelkolonier är särskilt kritiska för fladdermössens överlevnad. Dels är fladdermössens reproduktionstakt mycket låg (endast 1-2 ungar per år) och dels utgör yngelkolonin en stor ansamling av individer ur populationen. Potentiella platser för yngelkolonier, t ex i grova hålträd eller i gamla uthus, är därför viktiga att identifiera och skydda under etableringsfasen. De miljöer där fladdermössen födosöker kan variera avsevärt mellan olika arter. Insektstillgången måste naturligtvis vara god och, liksom många andra arter, gynnas fladdermöss generellt av ett varierat landskap med inslag av blomrika marker, grova lövträd, lövbryn och gläntor, och sjöar och vattendrag, där produktionen av insekter är hög. I sådana miljöer finns utrymme för många fladdermusarter med olika specialiteter att jaga i det öppna lufthavet, längs bryn, i grova trädkronor eller över vattenytor. Vid t ex trädavverkning, dräneringsarbeten och vägbyggen inför vindkraftsetableringen, är det därför en stor fördel om landskapsavsnitt och lanskapselement som bidrar till en varierad miljö som helhet kan behållas. Det bör samtidigt påpekas att anläggningsarbeten i områden med produktionsskog ofta är försumbar i jämförelse med den påverkan som det rationella skogsbruket medför (Rydell m fl 2011). Dokumentation för området Mycket få undersökningar av fladdermöss föreligger för norra Norrland som helhet. Den närmast genomförda fladdermusinventeringen är från Markbygden i Piteå kommun, ca 75 km åt ONO (Gylje Blank 2011). Tillsammans med annan dokumentation av fladdermöss i norra Norrland, ger undersökning från Markbygden en god bild av vilka fladdermusarter som kan vara aktuella i undersökningsområdet. Som underlag till basutredning 2012 användes satellitbilder och kartmaterial för det planerade vindkraftsområdet, liksom dokumentation som rör naturförhållandena i den närmaste omgivningen, bl a uppgifter från Skogens Pärlor (Skogsstyrelsen). Syftet med basundersökningen 2012 var att bedöma den troliga artsammansättningen i området, viktiga fladdermushabitat samt möjliga flyttstråk och flyttande arter av fladdermöss. Vid fältinventeringen 2014 användes även en nyligen utförd naturinventering och naturvärdesbedömning som underlag (Enetjärn Natur 2013). Rapporten ger utförlig beskrivning av områdets topografi och vegetation och presenterar i detalj alla objekt som bedöms ha höga naturvärden. Fältinventeringen 2014 innebär dessutom direkta observationer av såväl fladdermushabitat som artsammansättning i området. 8

Planerad vindkraft, Brattberget Inventering av fladdermöss Fältinventeringen av fladdermöss utfördes i mitten av juli månad 2014 genom en kombination av manuell observation och automatisk ljudupptagning. Vid manuell registrering följdes ultraljudsnavigerande fladdermöss i realtid med en Ultrasound Detector D100 (Pettersson Elektronik AB). Samtidigt studerades deras beteende visuellt med en kraftig pannlampa. Artkarakteristiskta beteenden, inklusive angivelse av klockslag, noterades kontinuerligt med en Digital Voice Recorder VN- 3500PC (Olympus Imaging Co). För automatisk ljudupptagning användes Ultrasound Detector D240X (Pettersson Elektronik AB) kopplad till Handy Recorder H2 (ZOOM Co). De tidsexpanderade ljudfilerna analyserades i efterhand med BatSound 4.03 (Pettersson Elektronik AB). Pulsfrekvens vid maximal amplitud, pulstyp, pulslängd och intervallängd användes för artbestämning enligt gängse metodik (Ahlén & Baagøe 1999). Automatiska data jämfördes med manuella för att konfirmera artbestämningen. Inventeringen genomfördes under fyra nätter i mitten av juli månad 2014; mellan 2014-07-16 och 2014-07-20. Antalet lokaler prioriterades över långa observationstider för att under begränsad tid få en så god bild som möjligt av fladdermusfaunan Fig. 2. Inventeringsplatser för fladdermöss inom och strax utanför området för en planerad vindpark strax norr om Järvträsk (röd markering). Blå prickar markerar de 14 platser där fladdermöss inventerades genom manuell och automatisk registrering. Fler detaljer kring inventeringsplatserna liksom inventeringsresultaten redovisas i Tabell 2 och i den detaljerade bilagan. inom hela undersökningsområdet. Generellt gjordes fältobservationerna under minst 20 minuter på en plats, följt av 10-20 minuters förflyttning till nästa osv. Totalt inventerades på detta sätt fjorton väl utvalda lokaler i området (Fig. 2). Inventeringslokalerna fördelades så jämnt som möjligt inom själva vindparksområdet och någon kilometer utanför och runt omkring området. 9

Riskbedömning för fladdermöss Valet av inventeringslokaler gjordes även för att få med så varierande fladdermusmiljöer som möjligt. På det sättet optimerades möjligheten att hitta fladdermusarter som möjligen skulle kunna förekomma inom området och så långt norrut i Sverige. Den använda metoden innebär att registreringen av enskilda fladdermöss på en lokal inte nödvändigtvis ger en representativ bild av den enskilda platsens fauna. Olika arter uppträder i olika miljöer, vid olika tidpunkter på dygnet, och väderleken styr dessutom kraftigt förekomsten av fladdermöss. Metoden är emellertid effektiv för att snabbt få en helhetsbild av fladdermusfaunan inom hela undersökningsområdet. Området besöktes även under dagtid för fotografering av de utvalda inventeringsplatserna och för iakttagelser av områdets generella karaktär och potential att hysa viktiga fladdermushabitat. Fladdermusfaunan i området Livsmiljöer för fladdermöss Den planerade vindkraftsanläggningen ligger på Brattberget inom ett barrskogsområde med karakteristisk bergkullterräng (Fig. 2). Höjdskillnaderna i bergsområdet är 200 meter, från Brattbergets topp (ca 520 m ö h) till Järvträskets yta (ca 320 m ö h). Förutom Brattberget ingår även Järvmyrberget och Granliden i projektområdet och mellan bergskullarna finns mindre myrmarker och småbäckar. Området domineras av produktionsbarrskogar, men framförallt i de fuktigare partierna finns mindre intensivt brukade skogsmarker med ett större lövinslag. På några platser finns även äldre, skyddsvärda barrnaturskogar med höga biologiska värden. Ett barrskogsområde i bergkullterräng medger generellt inte någon exceptionellt rik fladdermusfauna. Den nordliga breddgraden innebär samtidigt att antalet arter som potentiellt skulle kunna förekomma inom vindparksområdet är starkt begränsad. Ur fladdermusperspektiv får läget för vindkraftsetablering därför generellt sett sägas vara väl valt. De flesta av våra fladdermusarter föredrar ett varmare klimat och ett betydligt mer varierat landskap, gärna med god tillgång på grova lövträd, hagmarker, äldre bebyggelse eller luckiga lövskogar. Arter av fladdermöss som är mindre kräsna och som ofta förekommer i nordligare barrskogar, t ex nordfladdermus Eptesicus nilssonii och taigafladdermus Myotis brandtii, skulle däremot kunna finna lämpliga habitat i området. Är bara tillgången på insekter tillfredställande kan dessa arter söka föda längs markvägar eller i mindre gläntor också i höglänta barrskogsmiljöer. Det finns även andra livsmiljöer och landskapselement inom området som, åtminstone på sydligare breddgrader, skulle tilltala ytterligare fladdermusarter. Det gäller partier med god insektsproduktion nära öppna vattenytor, i strandzoner med lövinslag eller på glest beskogade sumpmarker. Arter som vattenfladdermus Myotis daubentonii och fransfladdermus Myotis nattereri VU kan finna utmärkta jaktmarker i sådana habitat längre söderut. Den lövrika bebyggelsemiljön och bäckarna som korsar byvägen i Järvträsk skulle möjligen även 10

Planerad vindkraft, Brattberget kunna tilltala arter som exempelvis brunlångöra Plecotus auritus eller trollpipistrell Pipistrellus nathusii. De individer av fladdermöss som söker föda och har sina jaktmarker inom vindparksområdet bör på det hela taget inte ha några svårigheter att finna dagvisten för vila och skydd under dagen. Mindre klippskrevor eller håligheter i träd utgör tillräckliga gömställen för de flesta arter. Däremot kan tillgången på lämpliga platser för yngelkolonier vara mer begränsad. Barrskogslevande faddermöss kan möjligen utnyttja gamla, ihåliga barrträd i de partier med barrnaturskog som finns i området. Det intensiva skogsbruket som helhet innebär emellertid att kalavverkade ytor, unga barrskogar och medelålders gallringsskogar dominerar. Även om bergkullterrängen omfattar en del vattenrika miljöer med visst lövinslag saknas t ex mer sammanhängande lövskogar eller platser med grova lövträd i området. Det finns inte heller någon bebyggelse med kulturpräglade marker inom projektområdet. Närmaste bebyggelse finns längs bergsluttningen söderut, i samhället Järvträsk längs sjön Järvträskets nordsida (Fig. 2). I Järvträsk finns å andra sidan gott om äldre bebyggelse, med hus och uthus, samt öppna kulturmarker med brynmiljöer och ett betydligt större lövinslag. Det är inte osannolikt att bebyggelsemiljön i Järvträsk utnyttjas av fladdermöss såväl för yngelkolonier under sommarhalvåret som för övervintringsplatser under vintern. Håligheter i grövre träd eller utrymmen på vindar och i uthus används av många arter som reproduktionsplatser och frostfria utrymmen kan hysa ypperliga gömställen för fladdermöss som går i vinterdvala. Vissa stationära fladdermöss på platsen även kunna skulle möjligen kunna övervintra inom det planerade vindparksområdet. På platser där berget går i dagen eller stupar brant kan finnas sprickor eller skrevor som leder djupare in i berget. Det är inte otänkbart att fladdermössens höga krav på jämn temperatur och luftfuktighet under vintervilan kan tillgodoses i sådana utrymmen. Potentiella flyttstråk Brattberget ligger som ett distinkt skogklätt berg med utsträckta, flacka myrmarker åt såväl väster, norr och öster och med sjön Järvträsket åt söder. I bergkullterrängen finns visserligen en del mindre myrsvackor och bäckdalar, men däremot saknas djupa dalgångar, tydliga bergryggar eller andra terrängformationer som leder i nord-sydlig riktning. Sådana ledlinjer i landskapet utnyttjats av flyttande fladdermöss under höststräcket. Möjligen skulle kraftledningsgatan i östra delen av vindparksområdet kunna fungera som en sådan ledlinje genom projektområdet. Vid en fältinventering i Ångermanland noterades exempelvis det hittills nordligaste inlandsfyndet av den långdistansflyttande arten trollpipistrell Pipistrellus nathusii längs en sådan ledningsgata (Nilsson 2011). Ledlinjer i nord-sydlig riktning kan således innebära en ansamling av flyttande fladdermöss under hösten. Detta förutsätter emellertid att det finns täta populationer av kort- eller långdistansflyttande arter längre norrut. Det finns undersökningar som visar att dödligheten för fladdermöss vid vidkraftverk ökar dramatiskt när kraftverken blir höga eller när de är belägna på just skogklädda höjder (Barclay m fl 2007; Rydell 11

Riskbedömning för fladdermöss Tabell 1. Sammanställning av kända förekomster av våra 19 svenska fladdermusarter ju närmare det planerade vindparksområdet på Brattberget man kommer. Stort kryss markerar allmän till mindre allmän förekomst, litet kryss mindre allmän till sällsynt förekomst och frågeteken möjlig, men sannolikt marginell, förekomst. Fladdermusart 1 Högriskart Känd förekomst 2 Södra Sverige Dvärgpipistrell Pipistrellus pygmaeus JA X Sydpipistrell Pipistrellus pipistrellus CR JA x Västerbottens län Trollpipistrell Pipistrellus nathusii JA x x Större brunfladdermus Nyctalus noctula JA X Mindre brunfladdermus Nyctalus leisleri EN JA x Sydfladdermus Eptesicus serotinus EN JA x Norrbottens län Trolig förekomst Stationär i vindparkområdet Nordfladdermus Eptesicus nilssonii JA X X x x? Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus JA X x Vattenfladdermus Myotis daubentonii X x? Dammfladdermus Myotis dasycneme EN Mustaschfladdermus Myotis mystacinus Taigafladdermus Myotis brandtii X X x Fransfladdermus Myotis nattereri VU x x? Nymffladdermus Myotis alcathoe Bechsteins fladdermus Myotis bechsteinii CR Större musöra Myotis myotis Barbastell Barbastella barbastellus EN Brunlångöra Plecotus auritus X x Grålångöra Plecotus austriacus 1 Hotkategorierna följer Rödlistan 2010 där CR = akut hotad, EN = starkt hotad, VU = sårbar och NT = nära hotad. 2 Uppgifter från bl a Ahlén (2011), Gylje Blank (2011) och Nilsson (2011). x X x x x x x Flyttande genom området m fl 2010b). Kunskapen om olika arters flyttbeteende är emellertid fortfarande bristfällig och det är idag svårt att förutsäga exakt vilken effekt en viss landskapsformation av en viss storlek eller utseende kan ha för flyttande fladdermöss (Rydell m fl 2011). Det finns emellertid mycket få indikationer som tyder på att Brattberget skulle omfatta något betydande flyttstråk för fladdermöss. Särskilt gynnsamma terrängformationer i nord-sydlig riktning saknas helt och de vidsträckta myrmarkerna tyder inte på några särskilt täta fladdermuspopulationer i den närmaste omgivningen norrut. Samtidigt kan det inte helt uteslutas att vissa fladdermöss, t ex vid speciella väderförhållanden eller beroende på insektstillgången, skulle kunna följa småsvackorna eller kraftledningsgatan över Brattberget i syfte att röra sig söderut under hösten. Artsammansättning Den närmast utförda, direkta inventeringen av fladdermöss är från Markbygden i Piteå kommun, ca 75 km åt ONO (Gylje Blank 2011). Redan från denna undersökning, tillsammans med uppgifter om våra svenska arters utbredningsmönster och med ledning av potentiella fladdermushabitat och flyttstråk, kan man få en ganska god bild av det undersökta områdets artsammansättning. I Tabell 1 sammanfattas kända förekomster av fladdermusarter ju närmare undersökningsområdet man kommer, samt vilka arter som betraktas som högriskarter för kollisioner med vindkraftverk. Tabellen ger även en samman- 12

Planerad vindkraft, Brattberget ställning av vilka arter som möjligen kan förekomma i undersökningsområdet, antingen stationärt eller som passerande under höstflytten. I Sverige har 19 olika arter av fladdermöss påträffats, men fyra av dessa arter större musöra Myotis myotis, grålångöra Plecotus austriacus, Bechsteins fladdermus Myotis bechsteinii CR och nymffladdermus Myotis alcathoe är mycket sällsynta och kända endast från allra sydligaste Sverige. Bland övriga 15 arter har sju arter hittills påträffats i norra Norrland. För åtminstone fem av dessa sju arter trollpipistrell Pipistrellus nathusii, gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus, vattenfladdermus Myotis daubentonii, fransfladdermus Myotis nattereri VU och brunlångöra Plecotus auritus rör det sig mest om ett begränsat antal fynd i den södra delen av Västerbottens län. Det finns få systematiska undersökningar av fladdermusfaunan i norra Norrland men efterhand som nya inventeringar görs flyttas ibland nordgränsen för arterna norrut. Det är därför inte otänkbart, men måste ändå anses osannolikt, att arter som exempelvis vattenfladdermus Myotis daubentonii eller fransfladdermus Myotis nattereri VU skulle kunna förekomma i de södra delarna av Norrbottens län. Endast två arter har med säkerhet observerats i Norrbottens län, nämligen taigafladdermus Myotis brandtii och nordfladdermus Eptesicus nilssonii. För taigafladdermus rör det sig om ströfynd medan nordfladdermus är den enda fladdemusart som är utbredd i hela norra Norrland. Vid undersökningen av fladdermusfaunan i Markbygden i Piteå kommun, ca 75 km åt ONO från Brattberget, genomfördes inventering såväl manuellt som med autoboxar under sex nätter den 7-14 augusti 2011 (Gylje Blank 2011). Ett flertal platser och biotoper undersöktes med avseende på fladdermöss. Under inventeringen påträffades endast arten nordfladdermus Eptesicus nilssonii och populationen bedömdes vara betydligt glesare och fåtaligare än sydsvenska populationer. Ett liknande resultat har även erhållits i en tidigare undersökning från 65 N i Norrbottens län (f ö samma breddgrad som Brattberget), där endast nordfladdermus Eptesicus nilssonii noterades och där populationstätheten bedömdes vara ungefär 1/5 av den i södra Sverige (57 N) (Rydell 1992). Mot bakgrund av den allmänna kunskapen om våra fladdermusarters utbredning och de två nämnda undersökningarna i Norrbottens län måste slutsatsen dras att fladdermusfaunan vid Brattberget under alla omständigheter är mycket artfattig och att sannolikt endast nordfladdermus Eptesicus nilssonii förekommer i området. Habitaten i undersökningsområdet skulle möjligen kunna medge att arter som taigafladdermus Myotis brandtii, vattenfladdermus Myotis daubentonii eller fransfladdermus Myotis nattereri VU kan förekomma, men den nordliga breddgraden och det hårda inlandsklimatet ca 9 mil från kusten gör detta ytterst osannolikt. Ännu mer osannolikt bedöms exempelvis förekomsten av arter som brunlångöra Plecotus auritus eller högriskarten och långdistansflyttaren trollpipistrell Pipistrellus nathusii. Beträffande flyttande arter är det däremot känt att nordfladdermus Eptesicus nilssonii kan genomföra kortare förflyttningar till lämpliga övervintringsområden. Nordfladdermöss norr om undersökningsområdet kan möjligen söka sig till bebyggelsen i byn Järvträsk under vintern, 13

Riskbedömning för fladdermöss Tabell 2. Registrering av fladdermöss 16-20 juli 2014, på 14 platser i undersökningsområdet. Avsaknad av registrering är markerad med en nolla (0) på platser vars biotop torde gynna en viss, potentiellt förekommande art, i annat fall med streck (-). För ytterligare detaljer; se bilaga. Lokal Datum Tidpunkt Registreringar av fladdermöss * Totalt E nil M bra M dau M nat P aur P nat 1. Mattisvägen 2014-07-18 01 40-02 00-0 - - - - 0 2. Södra Järvträsk by 2014-07-18 01 10-01 30 3 0 - - - - 3 3. Järvträsk badplats 2014-07-17 01 00-01 20 - - 0 - (0) (0) 0 4. Järvträsk by 2014-07-18 00 40-01 00 - - - 0 0-0 5. Lidmyrbergets V-sluttning 2014-07-19 23 30-23 50 (0) 0 - - - - 0 6. Järvmyrbergets S-fot 2014-07-18 00 10-00 30-0 - - - - 0 7. Brattbergets V-sluttning 2014-07-20 00 30-01 00 0 0-0 - - 0 8. Granlidens O-sluttning 2014-07-17 23 30-23 50 1 0 - - - - 1 9. Brattbergets O-sluttning 2014-07-17 00 30-00 50 1 (0) - - - - 1 10. Järvträsk 4:7, ledningsgatan 2014-07-17 00 00-00 20-0 - - - (0) 0 11. Brattbergets N-sluttning 2014-07-16 23 00-23 30 0 0 - - - - 0 2014-07-18 23 30-23 50 0 0 - - - - 0 12. Glommersträsk 1:2, vändplan 2014-07-19 00 10-00 30-0 - - - - 0 13. Stöverbergs by 2014-07-19 01 10-01 30 0 0 - - 0 0 0 14. Storflarkmyran O 2014-07-19 00 40-01 00 - (0) 0 - - - 0 Summa 5 0 0 0 0 0 5 * E nil = nordfladdermus Eptesicus nilssonii; M bra = taigafladdermus Myotis brandtii; M dau = vattenfladdermus Myotis daubentonii; M nat = fransfladdermus Myotis nattereri VU ; P nat = trollpipistrell Pipistrellus nathusii; P aur = brunlångöra Plecotus auritus. men det är knappast troligt att det kan röra sig om något större upptagningsområde eller ett särskilt stort antal individer. Det finns dessutom flera tänkbara flygstråk till Järvträsk och inget som tyder på att de särskilt skulle föredra en passage över Brattberget. Iakttagelser i fält Fladdermusinventeringen och iakttagelserna i fält under sommaren 2014 ger ytterligare underlag som förstärker bilden av områdets artsammansättning. Totalt gjordes 5 registreringar av sannolikt 4 olika individer av flygande fladdermöss i området (Tabell 2; se bilaga för detaljer). Endast nordfladdermus Eptesicus nilssonii kunde noteras i området. Baserat på tidigare erfarenheter från fältinventeringar, förefaller populationstätheten för nordfladdermus vara betydligt lägre än i motsvarande miljöer längre söderut i landet. En låg populationstäthet sammanfaller, som tidigare nämnts, med resultaten hos Rydell (1999) och Gylje Blank (2011). Vid fältinventeringen på Brattberget valdes inventeringslokalerna med så varierande habitat som möjligt för att öka chansen att hitta eventuella oväntade fladdermusarter i området. Av Tabell 2 (jmf även bilagan) framgår vilka arter som, av habitaten att döma, skulle kunnat förväntas på respektive inventeringslokal. Speciellt valdes många platser med goda chanser att finna taigafladdermus Myotis brandtii. På basis av inventeringsresultaten får det anses mycket osannolikt att arten skulle finnas i området. Det är även osannolikt att övriga onoterade arter som nämns i Tabell 2 förekommer i området. Inventering av fladdermöss under juli månad på så nordlig breddgrad innebär att endast en kort del av dygnet kan nyttjas för fältregistreringar. Fladdermössen är aktiva under dygnets mörkaste timmar och under inventeringsperioden gick solen ner ca 14

Planerad vindkraft, Brattberget kl. 22.30 och upp igen ca kl. 03.00. I praktiken bedömdes dock natten endast vara tillräckligt mörk mellan 23.30 och 02.00, och som mörkast endast med skymningseller gryningsljus. En intressant observation i sammanhanget är att samtliga noteringar av nordfladdermus gjordes inne i de mest högvuxna och mörka barrskogarna. Möjligen undviker arten de något större och ljusare gläntorna eller skogsmarkvägarna under den ljusaste perioden i norra Sverige. I allt väsentligt ger fältinventeringen under 2014 ytterligare stöd för den förmodade artsammansättningen i projektområdet. Med största sannolikhet förekommer endast nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii i området och endast med en begränsad populationsstorlek. Omgivningen norrrut, med vidsträckta myrmarker, medger inte heller någon tätare population av arten i den riktningen. Det får därför anses som ytterst osannolikt att eventuella flyttaktiviteter hos nordfladdermus under hösten skulle kunna medföra någon större ansamling av fladdermöss längs de sparsamt förekommande ledlinjerna inom projektområdet. Riskbedömning Den stationära fladdermusfaunan Med utgångspunkt från undersökningen av områdets fladdermusfauna och områdets geomorfologiska förutsättningar och naturvärden, kan flera slutsatser dras om hur den planerade vindkraftsanläggningen kan komma att påverka fladdermössen i området. De faktorer som kan påverka den stationära fladdermusfaunan kan delas in i två kategorier. Den första kategorin rör själva etableringsfasen där potentiella hot framförallt skulle kunna utgöra eliminering av viktiga jaktrevir, dagvisten, yngelplatser eller vintervisten. Nordfladdermus Eptesicus nilssonii kan söka föda i många olika typer av barrskogsmiljöer; framförallt i uppvuxna, luckiga skogar med smågläntor och små markvägar. Särskilt värdefulla områden har dessutom hög insektsproduktion vilket i viss grad sammanfaller med de värdefulla barrnaturskogar som pekats ut av Enetjärn Natur (2013; Fig. 3). Till dessa miljöer kommer bergbranter med djupare sprickor eller hålrum där fladdermöss kan tänkas övervintra, liksom varje grövre hålträd som potentiellt kan hysa en viktig yngelkoloniplats för en hel fladdermuspopulation. Generellt sett bör de största hoten mot livsmiljöerna för den stationära fladdermusfaunans kunna undanröjas om en generell naturhänsyn iakttas vid en vindkraftsexploatering. Naturvärdesbedömning som gjort för det aktuella området är en lämplig utgångspunkt för en sådan naturhänsyn (Enetjärn Natur 2013). Den andra hotkategorin rör hur fladdermössens beteende kan komma att påverkas av den etablerade vindparken med ett stort antal vindkraftverk i drift. Nya vägsträckningar och nya öppna ytor runt vindkraftverken innebär etablering av nya ytor för födosökande och lekande fladdermöss. Det är t ex troligt att nordfladdermus Eptesicus nilssonii, som kan jaga längs skogsbryn och skogsvägar, snabbt kommer att hitta fram till vindkraftverken. Nordflad- 15

Riskbedömning för fladdermöss Fig. 2. Inom utredningsområdet för planerad vindkraft vid Brattberget (röd gräns), har 16 skyddsvärda naturområden identifierats av Enetjärn Natur (2013; skuggade fält)). Sex av dessa naturområden utgörs av äldre barrskogar (röd skuggning) och övriga mest av glesbevuxen myrmark (gul skuggning). De äldre barrskogarna är särskilt betydelsefulla för populationen av nordfladdermus i området. Förutom lämpliga jaktmarker är det inte osannolikt att några gamla, grova hålträd i barrskogarna även kan hysa populationens reproduktionsplatser. dermus är dessutom en högriskart som kan jaga i det fria lufthavet nära vindkraftverkens rotorblad och därför lätt förolyckas. Den är samtidigt vår absolut vanligaste art och dessutom vanlig i de flesta typer av miljöer. Det är därför svårt att tänka sig någon placering av vindkraftverk som inte innebär att individer av arten löper en förhöjd risk att förolyckas. Även om individer ur arten förhållandevis ofta dödas av vindkraftverk bedöms risken som liten att arten kommer att påverkas ens märkbart på den totala populationsnivån (Rydell m fl 2011). Om någon av Myotis-arterna taigafladdermus M. brandtii, vattenfladdermus M. daubentonii eller fransfladdermus M. nattereri VU mot förmodan skulle förekomma i området, är däremot risken betydligt mindre att de skulle kunna hitta fram till de enskilda kraftverken. De är s k lågriskarter som inte gärna jagar fritt i luftrummet utan helst tätt intill vegetationen eller vattenytan. Flyttande fladdermöss Det undersökta området är beläget på Brattberget som reser sig 200 m över det omgivande landskapet och som har mycket goda vindförutsättningar. Såväl användningen av vindkraftverk med hög tornhöjd som placeringen av vindkraftverk på ett distinkt, skogklätt berg har visat sig utgöra särskilda riskfaktorer för flyttande högriskarter av fladdermöss (Rydell 2010a; 2010b; 16

Planerad vindkraft, Brattberget 2011). Detta innebär en generell konflikt eftersom höjden och storleken på vindkraftverken, samt goda vindförhållande i höglänta områden, också är avgörande för hög elproduktion. Möjligheten att tillfälligt reglera hastigheten på vindkraftverkens rotorblad under varma, vindsvaga nätter är en intressant metod som skulle kunna minska risken för kollisioner i framtiden (Arnett m fl 2011). Den senaste forskningen kring ultraljudsskrämmor, där fladdermössen undviker att komma nära vindkraftverken pga akustisk störning, bör också nogsamt följas (Arnett m fl 2013). I särskilt utsatta lägen kan det vara motiverat att upprätta kontrollprogram för att undersöka om exempelvis hastighetsreglering eller ultraljudsskrämmor är nödvändiga. Med tanke på det aktuella vindparksområdets omgivande myrmarker norrut och på avsaknaden av tydliga ledlinjer i nord-sydlig riktning genom landskapet får risken trots allt bedömas som minimal att något större antal flyttande individer av nordfladdermus skulle ansamlas i undersökningsområdet under hösten. Rekommendationer Med avseende på riskerna för fladdermöss att förolyckas, är det föreslagna området för vindkraftsanläggning på Brattberget generellt sett väl valt. Såväl basutredning som fältinventering pekar i riktningen att nordfladdermus Eptesicus nilssonii är den enda stationärt förekommande arten i området. Det är möjligt att arten även kan företa mindre flyttrörelser genom området, men sannolikt endast i mycket begränsad omfattning. Det är likväl troligt att såväl stationära som flyttande individer av högriskarten nordfladdermus kan komma att förolyckas vid vindkraftverken. Detta är ett generellt problem för alla höglänta barrskogsområden med vindkraftverk. Eftersom nordfladdermus är ett av våra vanligaste däggdjur bedöms ändå risken som liten att arten kommer att påverkas ens märkbart på populationsnivå (jmf Rydell m fl 2011). Behovet av forskning kring fladdermössen beteende vid etablerade vindkraftverk är stort och riskbedömningar får än så länge endast ses som generella fingervisningar. Under etableringsfasen av vindkraftparken finns alltid särskilda risker att jaktmiljöer, dagvisten, yngelkoloniplatser eller vintervisten kan elimineras genom olika anläggningsarbeten. Vid placeringen av kraftverken och vid dragningen av nya vägar och dränering rekommenderas därför att objekt som i naturvärdesbedömningen pekats ut ha höga naturvärden i möjligaste mån med god marginal bevaras intakta. Detta gäller i synnerhet de markerade skyddsvärda äldre barrskogarna i Fig. 2. På detta sätt kan en betydande hänsyn också tas till populationen av nordfladdermus i projektområdet. En försiktighetsåtgärd för flyttande fladdermusindivider är att inte tillskapa strukturer som kan uppfattas som nya ledlinjer i nord-sydlig riktning genom landskapet. Som rekommendation anges därför att placeringen av vindkraftverk i långa rader undviks, liksom sträckningen av långa, raka tillfartsvägar i nord-sydlig riktning. Något behov av kontrollprogram bedöms däremot inte föreligga. 17

Riskbedömning för fladdermöss Referenser Ahlén I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungl Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskr 2010 (3):22-27. Ahlén I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna & flora 106(2): 2-19. Ahlén I, Bach L, Baagøe HJ, Pettersson J. 2007. Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Rapport 5748, Naturvårdsverket, Stockholm. Ahlén I, Baagøe HJ. 1999. Use of ultrasound detectors for bat studies in Europe: experiences from field identification, surveys, and monitoring. Acta Chiropt 1: 137-150 Ahlén I, Baagøe HJ, Bach L. 2009. Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. J Mammal 90: 1318-1223. Arnett EB, Brown WK, Erickson WP, Fiedler JK, Hamilton BL, Henry TH, Jain A, Johnson GD, Kerns J, Koford RR, Nicholson CP, O Connell TJ, Piorkowski MD, Tankersley RD Jr. 2008. Patterns of bat fatalities at wind energy facilities in North America. J Wildlife Managem 72: 61-78. Arnett EB, Hein CD, Schirmacher MR, Huso MMP, Szewczak JM. 2013. Evaluating the effectiveness of an ultrasonic acoustic deterrent for reducing bat fatalities at wind turbines. PLoS ONE 8(6): e65794. doi:10.1371/journal.pone. 0065794 Arnett EB, Huso MMP, Schirmacher MR, Haye JP. 2011. Altering turbine speed reduces bat mortality at wind-energy facilities. Front Ecol Environ 9(4): 209 214. Enetjärn Natur. 2013. Inventering och bedömning av naturvärden och fågelliv; gruppstation Brattberget Planerad vindkraft i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Enetjärn Natur AB. Baerwald EF, D'Amours GH, Klug BJ, Barclay RMR. 2008. Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biol. 18: 695-696. Barclay RMR, Baerwald EF, Gruver JC. 2007. Variation in bird and bat fatalities at wind energy facilities: assessing the effects of rotor size and tower height. Can J Zool 85: 381 387. Chapman JW, Reynolds DR, Mouritsen H, Jane K, Hill JK, Riley JR, Sivell D, Smith AD, Woiwod IP. 2008. Wind selection and drift compensation optimize migratory pathways in a high-flying moth. Curr Biol 18: 1 5. Cryan PM. 2011. Wind turbines as landscape impediments to the migratory connectivity of bats. Environ Law 41: 355-370. Cryan PM, Barclay MR. 2009. Causes of bat fatalities at wind turbines: Hypothesis and predictions. J Mammal 90: 1330-1340. Dürr T, Bach L. 2004. Bat deaths and wind turbines a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz 7: 253-264. Gylje Blank S. 2011. Fladdermusinventering Markbygden, Piteå kommun. Rev. 2012-06-17. Noctula, Bankeryd. Hayes MA. 2013. Bats killed in large numbers at United States wind energy facilities. BioScience 63: 975-979. Nilsson NO. 2011. Inventering av fladdermöss vid Fängsjön och Storsjöhöjden i Västernorrlands län 2011. Ecocom, Kalmar. Nilsson NO. 2012. Riskbedömning för fladdermöss Planerad vindkraft, Gruppstation Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Ecoscandica Naturguide AB, Vittsjö. Rodrigues L, Bach L, Dubourg-Savage MJ, Goodwin J, Harbusch C. 2008. Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. UNEP- /EURO-BATS Secretariat, Bonn. 18

Planerad vindkraft, Brattberget Rydell J. 1992. Occurrence of bats in northernmost Sweden (65 N) and their feeding ecology in summer. J Zool Lond 227: 517-529. Rydell J, Bach L, Dubourg-Savage MJ, Green M, Rodrigues L, Hedenström A. 2010a. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropt 12(2): 261 274. Rydell J, Bach L, Dubourg-Savage MJ, Green M, Rodrigues L,Hedenström A. 2010b. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration? Eur J Wildlife Res 56: 823-827. Rydell J, Engström H, Hedenström A, Kyed Larsen J, Pettersson J, Green M. 2011. Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Rapport 6467, Naturvårdsverket, Stockholm. Seiche K. 2008. Fledermäuse und Windenergieanlagen in Sachsen 2006 Naturschutz und Landschaftspflege. Sächsisches Landesamt für Umwelt und Geologie, Dresden. Strickland MD, Arnett EB, Erickson WP, Johnson DH, Johnson GD, Morrison ML, Shaffer JA, Warren-Hicks W. 2011. Comprehensive Guide to Studying Wind Energy/Wildlife Interactions. Prepared for the National Wind Coordinating Collaborative, Washington DC, USA. 19

Bilaga lokalbeskrivningar och inventeringsresultat Lokal 1 - Mattisvägen Position: Mattisvägen, Kvarnbergets V-sluttning, koordinat 7238523/1668384, ca 330 m ö h. Karaktär: Markvägglänta omgiven av yngre barrskog med visst yngre lövinslag längs brynen. Potential: Möjlig biotop för fladdermusarter som kan patrullera i gläntor och bryn i yngre barrskog (t ex Brants fladdermus Myotis brandtii). Inventering: Manuell och automatisk registrering av fladdermöss skedde 2014-07-18, mellan kl. 01.40 och 02.00. Omvärldsfaktorer: Gryningsljus och mulet väder, svag byig bris och temperatur 15,5 C. Måttligt god insektstillgång, baserat på mängden aktiva nattfjärilar. Resultat: Inga fladdermöss noterades vid inventeringstillfället.

Lokal 2 - Södra Järvträsk by Position: Södra Järvträsk by, vid grusvändplan strax O om byn, koordinat 7238231/1669971, ca 330 m ö h. Karaktär: Grusvändplan omgiven av äldre, grandominerad skog och viss yngre barrskog. Förutom de äldre, luckiga barrskogarna karakteriseras platsen av skogsbryn och närheten till äldre bebyggelse. Potential: Möjlig biotop för fladdermusarter som föredrar luckig, uppväxt barrskog eller brynmiljöer i barrskog (framförallt nordfladdermus Eptesicus nilssonii och Brants fladdermus Myotis brandtii). Inventering: Manuell och automatisk fladdermusregistrering genomfördes 2014-07-18, mellan kl. 01.10 och 01.30. Omvärldsfaktorer: Gryningsljus och halvklart väder, vindstilla och temperatur 17 C. God insektstillgång, med gott om aktiva nattfjärilar. Resultat: 3 observationer, 01.09, 01.10 resp. 01.22, av minst två individer av nordfladdermus Eptesicus nilssonii.

Lokal 3 Järvträsk badplats Position: I byn Järvträsk, vid badplatsen i östra delen av sjön Järvträsket, koordinat 7238685/ 1672838, ca 325 m ö h. Karaktär: Sjövik med sandstrand såväl som vegetationsrik strand. Vid badplatsen finns en del mindre byggander och en äldre barrträdsdunge. Längre in i viken är stranden vegetationsoch lövrik med stort inslag av uppvuxna björkar. Potential: Möjlig biotop för fladdermusarter som föredrar födosök över öppna vattenytor och i gles och lövrik strandskog (framförallt vattenfladdermus Myotis daubentonii, men även flera andra arter). Inventering: Manuell och automatisk fladdermusregistrering genomfördes 2014-07-17, mellan 01.00-01.20. Omvärldsfaktorer: Gryningsljus, svag markdimma och gråmulet till mulet väder, vindstilla och temperatur 16 C. God insektstillgång, baserat på mängden aktiva nattfjärilar. Resultat: Inga fladdermöss noterades vid inventeringstillfället.

Lokal 4 Järvträsk by Position: I byn Järvträsk, länga byvägen på Lidmyrbergets SO-sluttning, koordinat 7238976/ 1671552, ca 335 m ö h. Karaktär: Halvöppet kulturlandskap med en del äldre bebyggelse, stort lövinslag med flera grövre fristående lövträd, speciellt grov asp, samt en genomlöpande bäck. Potential: Möjlig biotop för fladdermusarter som föredrar födosök i halvöppna och kulturpräglade miljöer, vid vattendrag eller kring byggnader och grova lövträd (t ex fransfladdermus Myotis nattereri VU, brunlångöra Plecotus auritus, med flera arter). Inventering: Manuell och automatisk fladdermusregistrering genomfördes 2014-07-18, mellan 00.40-01.00. Omvärldsfaktorer: Skymningsljus, halvklart till mulet väder, svag bris och temperatur 16 C. Måttligt god insektstillgång, baserat på mängden aktiva nattfjärilar. Resultat: Inga fladdermöss noterades vid inventeringstillfället.

Lokal 5 Lidmyrbergets V-sluttning Position: På Lidmyrbergets V-sluttning, i tallskog strax intill vändplanen för vägen upp längs berget, koordinat 7239390/1670600, ca 370 m ö h. Karaktär: Luckig, yngre till medelålders talldominerad barrskog nära hygge. Potential: Möjlig biotop för fladdermusarter som kan patrullera i gläntor och bryn i yngre barrskog (t ex Brants fladdermus Myotis brandtii, eventuellt nordfladdermus Eptesicus nilssonii). Inventering: Manuell och automatisk fladdermusregistrering genomfördes 2014-07-19, mellan 23.30-23.50. Omvärldsfaktorer: Skymningsljus och klart väder, svag bris och temperatur 14,5 C. Måttligt god insektstillgång, baserat på mängden aktiva nattfjärilar. Resultat: Inga fladdermöss noterades vid inventeringstillfället.