Kattegatt Offshore Robin Rigg, Irland. ( Vestas) Underlag för samråd enligt miljöbalken Samrådsmöte i Falkhallen, Falkenberg 2011-09-26 kl. 11.00-21.00
Bilagor Bilaga 1. PM Marin miljö inom lokaliseringsalternativ A samt lokaliseringsalternativ B för Kattegatt Offshore, Marine Monitoring 2011. 2
Bakgrund Favonius AB drev under 2004-2009 det s.k. Skottarevsprojektet i Falkenbergs kommun, Hallands län. Efter omfattande utredningar och lång prövning beslutade Miljööverdomstolen slutligen att avslå ansökan. Motiveringen i domen är huvudsakligen att det inte kan uteslutas att det finns andra platser längs kusten som är mer lämpade. Denna dom vann laga kraft 2010-05-28. Med anledning av det som framförs i Miljööverdomstolens dom påbörjade Favonius hösten 2010 arbetet med förutsättningslösa utredningar av vilka möjligheter som det finns till etablering av vindkraftparker längs den svenska västkusten. Projektet går under arbetsnamnet Kattegatt Offshore. Om Favonius Favonius (betyder västanvind enligt romersk mytologi) är ett aktiebolag som bildades av Falkenberg Energi AB och Agrivind AB 2003-11-17, för att projektera, anlägga och driva vindkraftverk. Sedan 2008-07-10 ägs Favonius AB till 100 % av Agrivind som har långvarig erfarenhet med vindkraftanläggningar och varit pionjär med etablering av vindkraftverk i södra Sverige men även i fjällmiljö. Agrivind var först med att driva vindkraftverk med avisningsteknik i kallt klimat. Is på vindkraftverkens rotorblad utgör en fara och begränsar drifttiden. Med avisningssytem reduceras risken och drifttiden ökas. Agrivind driver en stor del egna vindkraftverk men bjuder också in till samverkan för att företag och privatpersoner genom andelsägande ska få del av vindkraften som energikälla. Med Favonius AB och projektet Kattegatt Offshore vill Agrivind nyttja den mycket goda vindtillgång som råder över öppet hav och samtidigt bidra till elförsörjningen i södra Sverige. 3
Samråd och tillståndsprocessen enligt Miljöbalken Projektet är fortfarande i ett tidigt stadium. En lokaliseringsutredning har gjorts längs den aktuella kuststräckan och ett samrådsmöte har hållits med myndigheterna. Nu genomförs samråd med allmänheten och särskilt berörda. Synpunkter från samrådet ska inkomma senast tre veckor efter samrådsmötet, se vidare under Synpunkter på sista sidan. Dessa synpunkter är en del av ansökan som lämnas in till mark- och miljödomstolen. Arbetet som därefter följer är att invänta resultaten från de utredningar som ska göras och därefter titta på dessa resultat samt inkomna synpunkter från allmänheten och särskilt berörda för att besluta kring vilken lokalisering samt utformning som ansökan ska omfatta. Enligt planen skall ansökan lämnas till mark och miljödomstolen i slutet på av 2011/början av 2012. När ansökan är komplett kommer allmänheten och särskilt berörda att kunna lämna skriftliga synpunkter till mark- och miljödomstolen genom att ansökan kungörs. Mark- och miljödomstolen kommer även att annonsera om vart och när förhandlingen blir. Där kan de som vill närvara och lämna sina synpunkter. Tillståndsprocessen för ett havsbaserat vindkraftsprojekt kan sammanfattas enligt nedan: 4
Lokaliseringsutredning Med utgångspunkt i Miljööverdomstolens dom har Favonius låtit Triventus Consulting göra en lokaliseringsutredning. Vid en första genomgång sattes de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för vindkraft till havs som begränsande faktorer där goda anslutningsmöjligheter till elnätet, ett djup under 30 meter samt ett avstånd till land som inte är alltför stort var de viktigaste parametrarna. Det sistnämnda innebar att endast alternativ innanför Sveriges territorialgräns beaktades vid denna första genomgång. Vidare bedömdes möjlighet till kommunal tillstyrkan enligt bestämmelserna i 16 kap. 4 MB som en viktig faktor. Området fick inte heller redan vara under projektering eller inneha tillstånd för vindkraftsanläggning. Efter att ha undersökt vilka områden som uppfyllde ovanstående kriterier sammanställdes de med konkurrerande intressen. Totalt återfanns fem olika områden (tre i Falkenbergs kommun, ett i Kungälv och ett i Öckerö) som uppfyllde kriterierna. Utöver detta framförde yrkesfiskarna, som är att betrakta som sakägare enligt domstolen, att man helst ser att ett område närmare land utreds. Detta för att man anser att påverkan på fisket och miljön blir mindre där. Man har därför pekat ut ett område söder om Marsten som därför också omfattas av första steget i lokaliseringsutredningen. Efter denna första genomgång kallade Favonius till samråd med berörda myndigheter. Vid samrådet framfördes, av bland annat Länsstyrelsen och Falkenbergs kommun, att man ansåg att lokaliseringsutredningen inte var tillräckligt omfattande. Man ansåg att de ursprungliga kriterierna var för snäva och efterfrågade framförallt att lokaliseringsalternativ längre från kusten än 15 km samt alternativ i område där torsklek inte förväntas skulle utredas särskilt. Vidare ansåg man att de alternativ som tas fram i möjligaste mån skall vara av samma storlek. Dessa synpunkter beaktades och revision av lokaliseringsutredningen påbörjades under våren 2011. I denna togs de schablonmässiga begränsningarna om avstånd till land bort och ytterligare genomgång av kommunernas nuvarande planer genomfördes för att avgöra var en etablering kan anses vara möjlig. Vidare slogs områdena Kungälv och Öckerö ihop för att detta alternativ då blir mer likvärdigt i omfattning. Utifrån inkomna synpunkter slogs Falkenberg A och B ihop och samtidigt minskades omfattningen av det som vid samråd med myndigheter kallades Falkenberg B. Falkenberg A/B betraktas nu som ett och samma område där flera olika alternativa utformningar är möjliga. Efter ovanstående genomgång finns följande flera förslag till lokalisering av verksamheten (Figur 1). För ovanstående alternativ har bedömningar gjorts med avseende på miljömässiga och planeringsmässiga möjligheter samt fördjupade tekniska utredningar och ekonomiska kalkyler tagits fram. Genomgången visar att samtliga alternativ är möjliga men att Falkenberg 5
E verkar vara att föredra ur ett miljöperspektiv samt att Falkenberg A/B är att föredra ur ett planeringsperspektiv. Att detaljerat redogöra för kostnader och tekniska begränsningar är tyvärr inte möjligt eftersom denna typ av uppgifter av konkurrensskäl är belagda med sekretess men resultaten visar att de ekonomiskt hållbara alternativen är Falkenberg A/B, Falkenberg C och Halmstad. En etablering vid Kungälv/Öckerö, Falkenberg D eller Falkenberg E anses inte realistisk med de kostnader för investering samt drift och underhåll som etableringarna medför. Av de ekonomiskt hållbara alternativen bedöms möjligheterna att genomföra etablering vid Halmstad vara kraftigt begränsade av insegling till hamnen och inflygning till Halmstad City Airport. Detta tillsammans med beaktande av de riktlinjer som finns i Halmstads vindbruksplan gör att detta alternativ inte bedöms vara genomförbart. Lokaliseringsutredningen visar att det inte finns platser längs den aktuella kuststräckan där en vindkraftspark med nuvarande ekonomiska och planeringsmässiga förutsättningar kan etableras och samtidigt medför mindre miljökonsekvenser än alternativ Falkenberg A/B. Därför finns skäl för mark- och miljödomstolen att pröva om en etablering på denna plats är förenlig med gällande bestämmelser. Figur 1. Identifierade platser för vindkraft i lokaliseringsutredningen. 6
Synpunkter på val av plats, lokaliseringsutredningens genomförande, de alternativa lokaliseringarnas lämplighet och förutsättningar samt andra förslag på alternativa platser längs den aktuella kuststräckan tas tacksamt emot. Verksamhetsbeskrivning Lokalisering Favonius AB önskar etablera en vindkraftspark inom området A/B. Området ligger i Falkenbergs kommun och är markerat på översiktskarta och skärgårdskort i Figur 2. Delar av området är detsamma som tidigare benämnts Norra alternativet, Skottarevet. Figur 2. De aktuella områdena markerade på kustkort (vänster) och skärgårdskort (höger). 7
Vindkraftverk Val av leverantör kommer att ske genom upphandling. Det slutliga valet av vindkraftverk är beroende av vem som blir leverantör i projektet. Storlek och effekt varierar mellan leverantörerna. På marknaden återfinns idag flera leverantörer av vindkraftverk för placering till havs, s.k. offshoreverk. Ett urval av idag tillgängliga modeller återfinns i Tabell 1. Tabell 1. Urval av tillgängliga vindkraftverk för offshore Tillverkare Typ Effekt (kw) Rotor (m) Navhöjd (m) Totalhöjd (m) REpower 6M 6150 126 95 158,0 REpower 5M 5075 126 100 163,0 Areva M5000 5000 116 90 148,0 General Electric GE 4.0-110 4000 110 Valfri ~150 Siemens SWT 3.6 3600 120 Valfri ~150 Vestas V112 3000 112 Valfri ~150 Antalet vindkraftverk som kan etableras inom vart och ett av de föreslagna områdena beror till stor del på hur stort avstånd mellan verken som behövs. Detta är beroende av vilken typ och storlek av vindkraftverk som upphandlas. De vindkraftverk som idag finns på marknaden har en rotordiameter på mellan 90 och 126 meter och navhöjder på mellan 80 och 100 meter. Totalhöjderna varierar typiskt mellan 140 och 170 meter. Figur 3 visar exempel på ett av marknadens vanligaste offshoreverk. Figur 3. Siemens SWT 3,6 vid Gunfleet Sands, England. ( Ashley Dace / CC-BY-SA-3.0). Vindkraftverken monteras på ett fundament, för vilka det finns flera olika typer (Figur 4). Vanligast är monopile, följt av gravitationsfundament och fackverksfundament ( jackets ). Vindkraftverken i Figur 3 är monterade på monopilefundament. Beräkningar och visualiseringar har gjorts med två olika verk, dels REpower 6M som har en effekt på 6 MW och dels Siemens SWT 3.6-120 som har en effekt på 3,6 MW. Det förstnämnda har en totalhöjd över 150 meter och det sistnämnda strax under. Dessa kan anses representera de olika typer av verk som kan bli aktuella. 8
Figur 4. Principskisser över vanliga typer av fundament: fackverksfundament (vänster), monopile (mitten), gravitiatonsfundament (höger). ( Marine Monitoring) Monopilefundament består av ett stålrör som pålas ner i botten. Gravitationsfundament består vanligen helt eller delvis av betong och kan antingen grävas ned i botten eller stå ovanpå den med hjälp av sin egen tyngd. Fackverksfundament består av en stålställning som pålas ner i botten på flera platser. Olika hybrider mellan ovanstående principer förekommer, ett exempel är s.k. tripoder av stål och betong. Lokala förhållanden, kostnad, miljöhänsyn och typ av vindkraftverk styr slutligt val av fundamentstyp, vanligen efter det att upphandling av vindkraftverk genomförts. Vindkraftverken kommer att utrustas med hinderbelysning för luftfart och sjöfart i enlighet med vid uppförandet gällande rekommendationer och bestämmelser. För att säkerställa vind- och turbulensnivåer kommer vindmätning att genomföras. En vindmätningsmast kommer därför att uppföras i området. Kablar Mellan vindkraftverken nedläggs ett internt ledningsnät av växelströmskablar (i storleksordningen 36 kv). Dessa leder ström från varje enskilt verk till en eller flera transformatorstationer som vanligen placeras i anslutning till vindkraftverken. Dessa står då på egna fundament. Mellan transformator och nätanslutningspunkten på land förläggs anslutningsledningen med en dimension på ca 145 kv. Oavsett omfattning kommer vindkraftverken troligen anslutas vid mottagningsstation 130/10 kv Falkenberg Norra. 9
Anslutningskabeln kommer ha en längd på ca 10 km till havs samt ca 2 km på land d.v.s. totalt 12 km. Det interna nätet bedöms totalt bli ca 25-40 km beroende på storlek på vindkraftsparken. Service och underhåll Service och underhåll genomförs regelmässigt flera gånger per år samt vid behov. Vindkraftverken driftövervakas i en central på land och larmar vid fel. Servicepersonal kommer troligen transporteras till vindkraftverken med båt. Vid längre perioder med dåligt väder kan personal behöva flygas in med helikopter. Om sådant behov bedöms finnas utrustas vindkraftverken med plattform ovanpå maskinhuset. 10
Förslag på utformningar Utformningsalternativ A Förslag på utformning A kan ses nedan i Figur 5. Vindkraftverken är placerade inom samma område som tidigare benämnts Skottarevet Norra alternativet. Angivelser av avstånd mellan närmaste verk och kustlinjen återfinns i Tabell 2. Figur 5. Förslag på utformning A bestående av 28 st verk. Tabell 2. Ungefärligt avstånd mellan de utformning A och kustlinjen. Utformningsalternativ Morups tånge Olofsbo Lövstaviken Skrea strand Näset Grimsholmen Närmaste verk 8,3 km 8,6 km 8,8 km 9,7 km 9,6 km 10,8 km Bortersta verk 12,5 km 12,9 km 12,5 km 13,6 km 13,9 km 15,0 km 11
Utformningsalternativ B Förslag på utformning B kan ses nedan i Figur 6. Denna utformning innebär att inga verk placeras där djupet bedömts vara över 25 meter. Observera att de alternativ som tidigare presenterats som B1 och B2 (avlång utbredning upp mot Glommen) har utgått. Angivelser av avstånd mellan närmaste verk och kustlinjen återfinns i Tabell 3. Figur 6. Förslag på utformning B bestående av 32 st verk. Tabell 3. Ungefärligt avstånd mellan utformning B och kustlinjen. Utformningsalternativ Morups tånge Olofsbo Lövstaviken Skrea strand Näset Grimsholmen Närmaste verk 6,7 km 7,2 km 8,2 km 9,0 km 8,9 km 9,9 km Bortersta verk 11,6 km 11,8 km 11,4 km 12,6 km 14,0 km 15,2 km 12
Utformningsalternativ A/B Förslag på utformning A/B kan ses nedan i Figur 7. Denna utformning innebär att man nyttjar hela det ansökta området. Angivelser av avstånd mellan närmaste verk och kustlinjen återfinns i Tabell 4. Figur 7. Förslag på utformning A/B bestående av 47 st verk. Tabell 4. Ungefärligt avstånd mellan utfornning A/B och kustlinjen. Utformningsalternativ Morups tånge Olofsbo Lövstaviken Skrea strand Näset Grimsholmen Närmaste verk 6,7 km 7,2 km 8,2 km 9,0 km 8,9 km 9,9 km Bortersta verk 12,7 km 13,0 km 12,6 km 13,7 km 14,0 km 15,2 km 13
Omgivningsbeskrivning Riksintressen och områdesskydd Riksintresse vindbruk Området är i delvis av riksintresse för vindbruk (Figur 8). Utformning A är anpassad för att stämma överens med riksintresseområdet. Figur 8. Området i förhållande till riksintresse vindbruk. 14
Riksintressen sjöfart Området omfattas delvis av riksintresse för sjöfart (farled klass 2, kusttrafik) (Figur 9). Sjöfartsverket har i samråd meddelat att man inte anser att det föreligger någon konflikt med riksintresset. Figur 9. Området i förhållande till riksintresse sjöfart. Riksintresse yrkesfiske Området ligger delvis inom riksintresse för yrkesfiske, område 56 (Morups bank, lekområde torsk och fångstområde havskräfta) (Figur 10). Observera att endast fiske efter havskräfta är tillåtet i nuläget. Utformning B är en anpassning till detta fiske som huvudsakligen bedrivs på djup över 25 meter. Även den närliggande Glommens hamn är av riksintresse för yrkesfisket. Figur 10. Området i förhållande till riksintresse yrkesfiske. 15
Riksintresse rörligt friluftsliv Hela Hallandskusten är av riksintresse enligt 4 kap 2 MB och 4 MB (rörligt friluftsliv och högexploaterad kust). Området tangerar riksintresset (Figur 11). Den ansökta verksamheten möter inga hinder enligt bestämmelserna i 4 kap. 4 MB. Figur 11. Området i förhållande till riksintressen i 4 kap. MB. 16
Övriga riksintressen Avstånd mellan de olika etableringsalternativen och övriga närliggande riksintressen framgår av Tabell 5 och åskådliggörs i Figur 12. Tabell 5. Ungefärligt avstånd till övriga riksintressen. Träslövsläge-Agerör Bobergs udde-ringenäs (naturvård) (naturvård) Ätran (naturvård/friluftsliv) Skrea strand-tylösand (friluftsliv) 6,0 km 9,0 km 8,2 km 8,6 km Figur 12. Området i förhållande till riksintresse friluftsliv, kulturmiljövård och naturvård. 17
Naturreservat och Natura 2000 Inget av de föreslagna områdena ligger inom naturreservat eller Natura 2000-områden (Figur 13). Avstånd mellan de olika etableringsalternativen och närmast belägna naturreservat och Natura 2000 framgår av Tabell 6. Tabell 6. Ungefärligt avstånd mellan de olika alternativen och naturreservat/natura 2000. Morups bank Morups tånge Grimsholmen Stensjö strand (N2000) (N2000/reservat) (N2000/reservat) (N2000/reservat) 4,5 km 6,1 km 9,0 km 13,1 km Figur 13. Området i förhållande till naturreservat och Natura 2000. Kommunala planförhållanden Översiktsplan Område A omfattas av delöversiktsplan för centralorten, antagen 2007-06-28. I denna är hela området utpekat som utredningsområde för vindkraft (delområde 217). Området är inte definierat på karta men i text anges att det är det område som Favonius tidigare ansökt om tillstånd för ( Skottarevet ) som avses. Område B omfattas endast delvis av delöversiktsplan för centralorten eller norra och södra kustområdet. Falkenbergs kommun har nyligen inlett arbete med ny översiktsplan. 18
Detaljplan Delar av området omfattas av detaljplan (Figur 14) som upprättats för anläggande av en vindkraftspark. Bestämmelser av intresse i detaljplanen är bland annat att vindkraftverkens maximala totalhöjd anges till 150 meter samt att inbördes avstånd skall vara lika inom parken. Figur 14. Området i förhållande till detaljplan. Kommunal policy Vindkraftverk kan i alla tre områden placeras på ett sätt som har god överensstämmelse med Falkenbergs kommuns vindkraftspolicy. Policyn är primärt utformad för placering av vindkraftverk på land. 19
Övriga bestämmelser Området ligger inom Södra Kattegatt - Nordöstra området enligt bestämmelserna om fredningsområden (FIFS 2008:35) (Figur 15). Burfiske efter havskräfta, hummer och krabba är tillåtet under hela året, liksom trålfiske efter havskräfta med artsorterande rist fr o m 1 april t o m 31 december. Övrigt fiske är förbjudet. Figur 15. Området i förhållande till fredningsområden för torsk. Nuvarande förhållanden Vindförhållanden Medelvinden i området beräknas vara mellan 7,5 och 8 m/s vid navhöjd. För att säkerställa vind- och turbulensnivåer kommer vindmätning att genomföras. Bottenförhållanden Kuststräckan utanför Falkenberg sluttar relativt flackt och jämnt utåt. Bottensubstratet utgörs i huvudsak av sand, sten och grus invid kusten för att övergå till stenbeströdd glacial lera några kilometer ut från land. 20
Utformningsalternativ A och A/B Djupet är ca 20 30 meter och havsbotten domineras av lera och silt med inslag av sand och skal (från snäckor och musslor), utan växtlighet. I de östra delarna av området förekommer ett mer påtagligt inslag av sand, sten och grus i bottensubstratet medan i de centrala och västra delarna övergår bottensubstratet från lera och silt, gradvis, till att bestå av finare lera. Utformningsalternativ B Djupet är ca 20 25 meter. Havsbotten karakteriseras av lera med inslag av grovt substrat såsom sand, sten och grus, utan växtlighet. I den norra delen samt de sydöstliga delarna är inslag av sand i bottensubstrat mycket påtagligt medan i den sydvästliga delen övergår bottensubstratet gradvis till finare karaktär och inslag av silt ökar. Hydrografi Vattennivå Tidvattenamplituden längs svenska västkusten är liten. Utanför Falkenberg är största skillnaden mellan hög- och lågvatten ca 20 cm, vilket innebär att amplituden är ca 10 cm. Vattenståndet påverkas främst av vind och högtryck och lågtryckspassager. Lägsta vattenstånd (relation till medelvatten) under en femtioårsperiod beräknas till -95 cm och högsta till +147 cm, vilket ger en total amplitud på som mest ca 2,5 meter under driftperioden. Ström Tidvattenströmmarna i Kattegatt är mycket svaga. Strömmarna som orsakas av vattenståndsförändringar är mycket mindre än de som genereras av hård vind och strömmarna blir därför kraftigast vid vindar från sydväst. Utanför Falkenberg orsakar vinden vanligen strömmar i två olika lager som har motsatt riktning. Medelströmmen i hela vattenmassan, som är av betydelse för belastningarna på en konstruktion, beräknas vara mellan 0,5 och 1,0 m/s. 21
Vågor Vågorna underskrider oftast 2 meter i de områden som nu är aktuella för en vindkraftspark. Våghöjden beräknas vara över 1 meter under 26 % av året. Våghöjder över 3,5 meter är ovanliga och beräknas uppkomma under ca 0,7 % av tiden under en genomsnittlig februarimånad. Marinbiologi Omfattande utredningsmaterial finns avseende de marinbiologiska förhållandena inom riksintresset för vindbruk (utformningsalternativ A). Sammanfattning av dessa samt överförbara bedömningar av utformning B återfinns i bilaga 1. Marinarkeologi Omkring 7500 f Kr skedde en omfattande havsnivåhöjning enligt studier av strandförskjutningen i Falkenbergsområdet. Detta medförde att kustbosättningar från senare delen av tidig mesolitikum (perioden 8000-6500 f Kr) idag bör kunna påträffas på djup ner till 7 meter under dagens havsyta i det aktuella utredningsområdet. Oavsett val av utformning är det endast delar av kabelkorridoren som kan komma i konflikt med eventuella stenålderslämningar eftersom vattendjupet inom övriga delar av utredningsområdet överstiger 7 meter. Delar av området är undersökt av Bohusläns museum och Marin mätteknik och ett vrak har då påträffats. Vraket har identifierats som kranfartyget Kolbjörn som förliste 1968. I området har ytterligare 24 indikationer på lämningar påträffats. Ytterligare förekomst av lagskyddade fartygslämningar på botten inom området kan inte uteslutas. 22
Fartygstrafik SSPA har i tidigare rapporter identifierat huvudsakliga trafikstråk i området (Figur 16 och Figur 17). Följande huvudstråk har identifierats i området. Till/från Falkenbergs hamn Till/från Halmstads hamn Till/från Varbergs hamn Nord-/sydgående passerande Figur 16. Trafikintensitet (gula och röda markeringar) och huvudsakliga trafikstråk i området är markerade med blå streck. Utformningsalternativ A är markerat med grönt, resterande del av området är ej markerat. Data från 2007.Ur SSPA rapport 2005-3757-3 ver 2. 23
Figur 17. Detaljerad information om trafik i området från RAIS (januari 2011). Från Sjöfartsverkets yttrande 2011-03-23. Yrkesfiske Historiskt sett så har storskaligt yrkesfiske i form av fiske med bottentrål efter framförallt torsk, havskräfta och olika typer av plattfisk samt fiske med yttrål efter sill/skarpsill bedrivits. Detta fiske bedrivs utanför trålgräns. Med anledning av nuvarande fredningsområde (FIFS 2008:35) (Figur 15) är endast burfiske efter havskräfta, hummer och krabba samt trålfiske efter havskräfta med artsorterande rist tillåtet. Detta gäller hela området. Annat fiske är förbjudet. Fredningsområdet gäller från trålgränsen och ut. Innanför trålgränsen bedrivs eventuellt ett begränsat småskaligt yrkesfiske och fritidsfiske efter exempelvis plattfiskar som tunga och rödspotta. Fåglar Det förekommer både sjöfågelsträck samt småfågelsträck under nätterna genom området och det har vid tidigare studier visats att sträcken har många olika riktningar. 24
Det finns inga öar där häckning förekommer i närhet av området. Några större ansamlingar födosökande fåglar är inte att förvänta där vattendjupet är över 14 meter. Fladdermöss Fladdermöss kan flyga ut över havet och jaga ansamlingar av insekter på varierande höjder över vattenytan. Detta sker framförallt längs markerade flyttstråk från uddar i sydvästlig riktning. Merparten av de migrerande fladdermössen antas utgöras av nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), som kommer från nordligare trakter. Merparten av de migrerande fladdermössen bedöms följa kusten och inte flyga ut över havet vid Morups tånge. Elproduktion från vindkraft Vindkraft är ren el som inte ger några utsläpp eller kräver några transporter. Den energimängd som går åt för att tillverka samt transportera ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på ca 7 till 9 månader. I princip alla andra sätt att producera el ger en större miljöpåverkan. Vindkraftverken har en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll. Dagens moderna vindkraftverk har en verkningsgrad på upp till 50 %. Detta kan jämföras med tidigare vindkraftverk som hade upp till 40-45 % i verkningsgrad. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2 m/s och 25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. Om verket är inkopplat kan det utvinna energi även om vindhastigheten sjunker till ca 1-2 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än 6 000 av årets 8 760 timmar 1. 1 http://www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/framjande-av-vindkraft1/utbyggnad-och-drift/utbyggnadstaktoch-driftstatistik/om-installerad-effekt-och-energiproduktion/ (2008-04-23) 25
Elproduktion från havsbaserad park i Kattegatt En vindkraftspark på någon av de utpekade lokaliseringarna beräknas producera mellan 319 GWh och 680 GWh/år (beräknat med en tillgänglighet på 90 %). Av Tabell 7 framgår skillnaderna mellan de olika alternativen. Tabell 7. Beräknad produktion av el och jämförelse med förbrukning i svenska hem. Motsvarande årlig elkonsumtion Beräknad produktion Villor Villor Lägenheter Alternativ (MWh/år) (eluppvärmda) (enb. hushållsel) (enb. hushållsel) A (6 MW verk) 423 000 21 150 70 500 141 000 A (3,6 MW verk) 319 000 15 950 53 167 106 333 B (6 MW verk) 482 000 24 100 80 333 160 667 B (3,6 MW verk) 363 000 18 150 60 500 121 000 A/B (6 MW verk) 680 000 34 150 113 833 227 667 A/B (3,6 MW verk) 514 000 25 700 85 667 171 333 Förutsedda miljöeffekter Den miljöpåverkan som verksamheten medför kan delas in i anläggning, drift och nedmontering. Anläggning av vindkraftverken ger upphov till bland annat förändrade bottenförhållanden, grumling och undervattensljud samt utsläpp till följd av transporter. Omfattningen av denna påverkan varierar beroende på vilken typ av fundament men är typiskt sett lokal och kan genom försiktighetsåtgärder och hänsyn till omgivningen ofta begränsas. Driften bidrar med direkta och indirekta positiva effekter genom tillförsel av förnybar el och minskning av utsläpp från annan energiproduktion. Positivt är också att det uppstår reveffekter som bidrar till ökad biologisk mångfald och produktion i området (se kap. Förändrade bottenförhållanden och reveffekter ). Verksamheten ger även upphov till miljöpåverkan i form av framförallt ljud ovan och under vatten, rörliga skuggor och en förändrad landskapsbild. Effekter av nedmontering beror på omfattningen av återställandet men kan i stora drag sägas vara likvärdig med påverkan från anläggningsarbeten. 26
Miljöbesparing Vindkraftverk nyttjar vinden som energikälla, ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter samt bidrar inte till växthuseffekten. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften sparar också naturen från exempelvis brytning av kol och uran samt utvinning av olja och gas. Vindkraftsel ersätter elen på marginalen. Marginalelen är oftast producerad med fossila bränslen som t ex kolkondens. Vindkraftverken medför därmed en besparing av utsläpp till luft. På längre sikt beräknas marginalelen utgöras av gaskombi. Beräkning av de utsläppsbesparingar, för både marginalel på kort och lång sikt, återfinns i Tabell 8 och Tabell 9. Tabell 8. Besparing av utsläpp till luft marginalel kort sikt (kolkondens) 2 Flyktiga Utformningsalternativ kolväten (ton) CO2 (ton) NOx (ton) SOx (ton) Partiklar (ton) CH4 (ton) A (6 MW verk) 9 409 887 187 305 113 4 788 A (3,6 MW verk) 7 309 111 141 230 85 3 611 B (6 MW verk) 10 467 058 213 347 129 5 456 B (3,6 MW verk) 8 351 747 160 261 97 4 109 A/B (6 MW verk) 14 661 827 302 492 182 7 731 A/B (3,6 MW verk) 11 498 066 227 370 137 5 818 Tabell 9. Besparing av utsläpp till luft marginalel lång sikt (gaskombi) 3 Flyktiga Utformningsalternativ kolväten (ton) CO2 (ton) NOx (ton) SOx (ton) Partiklar (ton) CH4 (ton) A (6 MW verk) 10 158 625 204 9 <1 32 A (3,6 MW verk) 7 119 625 154 7 <1 24 B (6 MW verk) 11 180 750 232 10 <1 37 B (3,6 MW verk) 8 136 125 175 8 <1 28 A/B (6 MW verk) 16 256 125 329 14 <1 52 A/B (3,6 MW verk) 12 192 750 248 11 <1 39 2 Naturvårdsverket NFS 2006:8, för el: Miljövärdering av el, STEM 2006. Underliggande data är från IVL, 2001. Miljöfaktabok för bränslen Del 2: Bakgrundsinformation och teknisk bilaga. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 3 Naturvårdsverket NFS 2006:8, för el: Miljövärdering av el, STEM 2006. Underliggande data är från IVL, 2001. Miljöfaktabok för bränslen Del 2: Bakgrundsinformation och teknisk bilaga. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 27
Ljud Ljudpåverkan uppstår i vindkraftverkens omedelbara närhet. Naturens bakgrundsljud dränker på längre avstånd verkens driftljud. Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Dessa värden innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40 db(a). I naturreservat och andra särskilt känsliga områden har begränsning frivilligt satts till 35 db(a). ÅF Ingemansson har genomfört ljudberäkningar med beräkningsmodellen Nord 2000 för de olika etableringsalternativen. Beräknad ljudpåverkan vid land från de olika alternativen återfinns i Tabell 10 (utvalda ljudpunkter). Ljudpunkternas lokalisering kommer att förevisas på samrådsmötet. Tabell 10. Beräknade ljudnivåer vid land (Beräkningsmodell Nord2000, ÅF Ingemansson) Beräkningspunkt Riktvärde (dba) A (6 MW) A (3,6 MW) B (6 MW) B (3,6 MW) A/B (6 MW) A/B (3,6 MW) B Västra Gärdet 40 22 20 24 22 25 23 C Stafsinge Strand 40 23 20 25 22 26 23 D Vin & Sprit 40 22 19 24 21 25 22 F Småbåtshamn 1 40 24 21 26 23 27 24 H Skrea strand 40 22 19 23 20 24 21 P Grimsholmen 35 19 16 20 17 21 18 Q Långasand 40 18 16 19 17 20 19 W Stensjöstrand 40 16 13 17 14 18 15 Y Steninge 35 17 16 18 16 19 18 Z Enet 35 16 14 16 14 18 16 AD Glommen 40 21 17 23 20 24 21 AE Morups tånget 35 21 18 24 21 25 22 AF Olofsbo 40 23 21 25 24 27 25 Utformningsalternativ A Samtliga undersökta alternativ innebär en ljudpåverkan under 40 db(a) vid bostäder samt under 35 db(a) i rekreationsmiljöer längs kusten. Högsta beräknade ljudnivå någonstans vid kusten uppgår till 24 db(a). Motsvarande ljudnivåer beräknades vid kustremsorna närmast Lillgrund och där finns inga observationer på att vindkraftverken har hörts från land. 28