Vindkraft norra Gotland

Vindkraft norra Gotland 2012 06 05 Projektinformation För etablering av vindkraft i områdena Hall, Storugns och Risungs på norra Gotland

Beställare: Siral System Co AB Triventus Consulting AB är miljöcertifierade enligt ISO 14001 Konsult: Triventus Consulting AB Datum: 2012 06 05 Projekt: T10772 Hall, T10753 Storugns och T10839 Risungs Författare: Björn Persson Granskad av: Emelie Johansson

Innehåll 1 INLEDNING... 1 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 2.1 Sökande... 1 2.2 Konsult... 2 2.3 Remissförfrågningar... 2 2.4 Underlag... 3 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning... 3 2.6 Tillståndsprocessen... 3 3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 4 3.1 Lokalisering och utformning... 4 3.2 Vägar... 6 3.3 Elanslutning... 7 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 4.1 Elproduktion från vindkraft... 7 4.2 Vindkraft och miljön... 8 4.3 Vindförhållanden... 8 4.4 Planförhållanden... 9 4.5 Utsläppsbesparing... 9 5 MÄNNISKORS HÄLSA... 10 5.1 Ljud från vindkraft... 10 5.2 Rörliga skuggor från vindkraftverk... 15 5.3 Ljus från hinderbelysning... 18 5.4 Säkerhet och risker... 19 6 NATUR OCH KULTURMILJÖ... 21 6.1 Natura 2000 och naturreservat... 21 6.2 Lokala naturvärden... 23 6.3 Fåglar... 26 6.4 Fladdermöss... 27 6.5 Fornlämningar... 27 7 HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN... 30 7.1 Riksintressen... 31 7.2 Markanvändning... 32 7.3 Strandskydd... 32 7.4 Friluftsliv... 33 7.5 Landskap... 33 8 SYNPUNKTER... 33 9 REFERENSER OCH KÄLLOR... 34 I

Vindkraft norra Gotland PROJEKTINFORMATION 1 INLEDNING Siral System Co AB från Slite på Gotland utvecklar tre vindkraftsprojekt på norra Gotland. Avsikten med projekten är att genomföra en prövning enligt miljöbalken för vindbruk i dessa områden för att kunna vara beredda för nästa steg när stamförbindelsen mellan Gotland och fastlandet står klart. Föreliggande projektinformation är en något omarbetad version av det samrådsunderlag som tagits fram till myndigheterna. Detta dokument skall ge allmänhet och närboende grundläggande information om projektet i ett tidigt skede. Observera att innehållet är framtaget med kommun med länsstyrelse som mottagare. Inför samrådet med allmänheten kommer ett nytt underlag att tas fram som är mer anpassat för målgruppen. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 2.1 Sökande Siral är ett familjeföretag baserat på Gotland och skall verka för projektering och etablering av vindkraft och andra förnyelsebara energikällor i omställningen av elproduktion. Vindkraftprojekt skall försäljas på marknaden som nyckelfärdiga projekt. Siral skall också bidra till ett brett allmänt ägande av vindkraftproduktion. Företagets kunskap skall ge vindkraftägaren full trygghet där Siral tar ansvar för drift och underhåll i färdiga anläggningar i Sverige. Företaget äger idag delar av fyra vindkraftverk placerade på Gotland och Övertorneå. Siral är också delägare i vind och fjärrvärmeföretag. Siral System Co AB Adress: Box 2 624 21 SLITE Hemsida: www.siral.se Kontaktperson: Marcus Sirland Roll: Projektledare Telefon: +46(0)498 779170 E post: marcus@siral.se 1

2.2 Konsult Sökanden har anlitat Triventus Consulting AB för att vara behjälplig i tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft med spetskompetens inom bl.a. miljö och tillståndsfrågor. Triventus Consulting AB Box 33 311 21 Falkenberg Växel: 010 45 40 600 Fax: 010 45 40 679 Organisationsnummer: 556714 0776 Hemsida: www.triventus.com Projektledare: Emelie Johansson Telefon: 010 45 40 663 E post: emelie.johansson@triventus.com Kontaktperson: Björn Persson Telefon: 010 45 40 638 E post: bjorn.persson@triventus.com 2.3 Remissförfrågningar Vindkraftverk kan genom att reflektera signaler störa kommunikationssystem som t.ex. radio och radar samt system för radiolänk och satellitkommunikation. Vindkraftverk kan även medföra störningar av landnings och navigationshjälpmedel för flyg samt utgöra hinder vid inflygning. Remissförfrågningar skickas ut till följande remissinstanser: Försvaret, luftfartsverket och samtliga teleoperatörer. Hänsyn kommer att tas till erhållna svar. 2

2.4 Underlag Utredningar avseende naturvärden, fåglar, fladdermöss, hydrologi och kulturmiljö kommer att genomföras i respektive område. Utredningarna genomförs av experter inom respektive ämnesområde och de rapporter som undersökningarna resulterar i kommer att ligga till grund i arbetet med utformning av parkerna och miljökonsekvensbeskrivningen. 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning Den information som inkommer under samrådsprocessen tillsammans med bland annat information från utredningar i etableringsområdet kommer att utgöra grunden till miljökonsekvensbeskrivningen. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Även hushållning av material, råvaror och energi skall identifieras och beskrivas. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av huvudområde för etablering, layoutexempel, alternativ lokalisering och nollalternativ samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön, bl. a. ljud, rörlig skugga, kulturmiljö, fågelliv, fladdermöss Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2.6 Tillståndsprocessen Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att anlägga och driva två eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter. Det krävs också tillstånd för sju eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 120 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Vindkraftsanläggningar behöver inte längre bygglov men projektet måste tillstyrkas av kommunen för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd. En tillståndsansökan föregås av en samrådsprocess och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet ska enligt 6 kap. miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd lämnas in. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samråd genomförs först med 3

myndigheterna (länsstyrelse och kommun) och därefter med allmänhet och särskilt berörda. Samråd med myndigheterna kommer genomföras 14 juni. MKB och Samrådsredogörelse bifogas tillståndsansökan när den inlämnas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan eventuellt förelägga sökanden att komplettera ansökan. När länsstyrelsen bedömer att ansökan är komplett kungörs den enligt 22 kap. 3 miljöbalken och skickas på remiss. Det finns då möjlighet att lämna yttranden. Ansökan behandlas av länsstyrelsen, som för att kunna ge ett tillstånd också behöver kommunens tillstyrkan. När ärendet avgjorts finns det möjlighet att överklaga beslutet till mark och miljödomstol och därefter till mark och miljööverdomstol som sista instans. När domen eller beslutet vunnit laga kraft gäller avgörandet enligt 24 kap. 1 miljöbalken med rättskraft mot alla frågor som prövats och tillsynsmyndigheten är förhindrad att förelägga om ytterligare förpliktelser som begränsar tillståndsbeslutet. 3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Siral har för avsikt att etablera vindkraftparker i tre områden på Norra Gotland. Dessa ligger i trakterna kring samhällena Hall, Storugns och Risungs. Förutsättningarna att bygga vindkraftverk i områdena är under utredning men ser inledningsvis goda ut. Syftet med verksamheten är att omvandla vindenergi till miljövänlig och förnybar elenergi. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt. Storlek och effekt på enskilda verk varierar något mellan leverantörerna. Typ av vindkraftverk bestäms under upphandling i ett senare skede i projekteringen men i detta skede är de verk som förekommer i utformningen av parkerna i storleken 175 meter totalhöjd och 112 meter rotordiameter. Totalhöjden för verken i parkerna kommer vara max 200 meter. De placeringar av enskilda verk som presenteras i detta underlag är preliminära och kan komma att ändras under processens gång. 3.1 Lokalisering och utformning De aktuella områdena för etableringarna ligger i eller i anslutning till utpekade vindbruksområden enligt Gotlands Översiktsplan 2010 2025. För en redovisning av exempel på verksplaceringar för respektive område hänvisas till Figur 1 nedan samt de detaljkartor som presenteras i kapitlen om ljud och rörlig skugga. Exemplen visar utformningar med verk av modellen Vestas V112 på 3 MW vardera. Dessa har en navhöjd om 119 meter och en rotordiameter om 112 meter vilket ger en totalhöjd på 175 meter. Det slutliga antalet vindkraftverk och dess placering kan dock komma att ändras under tillståndsprocessen. Detta som en konsekvens av bl.a. genomförda miljöutredningar, fortsatta produktionsoptimeringsberäkningar samt synpunkter från myndigheter, markägare och andra berörda. Sökande kommer längre fram i samrådsprocessen att ha utarbetat flera möjliga utformningar av de tilltänkta parkerna. 4

Figur 1. Översiktskarta med de tänkta etableringsområdena och föreslagna placeringar av verk. 3.1.1 Hall Projektområde Hall ligger väster om Kappelshamnsviken ca 2,5 km nordost om Kappelshamn och ca 1,6 km sydost om Hall, se Figur 1. Den utformning som tagits fram består av 9 st vindkraftverk med en totalhöjd på 175 meter, med förbehåll om att totalhöjden kan komma att höjas till maximalt 200 meter under projektets gång. 3.1.2 Storugns Projektområde Storugns ligger i det område där Nordkalk AB bedriver täktverksamhet. Här finns även motorbanan Gotland Ring samt 9 st befintliga vindkraftverk. I dagsläget består den planerade etableringen av 5 verk söder om de befintliga verken samt ytterligare två verk norr om dessa. De befintliga verken är 6 st Vestas V47 med totalhöjden 78,5 meter samt 3 st V66 med totalhöjd 111 meter. Av de 5 planerade verken i söder är det västra verket under byggnation och där kommer det att uppföras ett Vestas V90 med totalhöjd 150 meter. Resterande planerade verk presenteras i detta samrådsunderlag med en totalhöjd på max 175 meter, med förbehåll om att totalhöjden kan komma att höjas till maximalt 200 meter under projektets gång. 5

3.1.3 Risungs Projektområde Risungs är beläget mellan Fardume träsk i sydost och länsväg 148 i nordväst. Avståndet från vindkraftverken till sjön är 1,2 km och till vägen ca 1 km. I dagsläget består den planerade verksamheten av 3 st vindkraftverk med en totalhöjd på max 175 meter placerade i nord sydlig riktning ca 5,3 km nordost om Lärbro. Även här kan totalhöjden komma att ändras under projektets gång. 3.1.4 Närliggande vindkraftparker Förutom de befintliga vindkraftverken i Storugns finns vindkraftparken på Smöjen beläget ca 10 km sydost om Projektområde Risungs. Två st E 82 är uppförda ca 2 km utanför Lärbro och utanför Hangvar finns en grupp av fyra mindre vindkraftverk. 3.2 Vägar Vid etablering av en vindkraftpark tillkommer oftast nybyggnation och förstärkning av vägar. Befintliga vägar användas i så stor utsträckning som möjligt. Då transporterna är tunga och långa behövs hållbara vägar och det kan därför bli aktuellt att räta ut och förstärka befintliga vägar. De krav som finns för vägar vid transport av vindkraftverk är bl.a. att vägbredden skall vara 4 5 m samt klara 15 tons axeltryck. Vägarna i området kommer att dimensioneras efter den trafikbelastning som förväntas. Några grundprinciper gäller för all vägbyggnation, se nedan i Figur 2. Figur 2. Exempel på hur ytsektion för transportvägarna inom etableringsområdet kan vara uppbyggda. Lager tjocklekar och material i vägens överbyggnad skall optimeras efter utförda geotekniska undersökningar. Gemensamt för samtliga projektområden är att det ännu inte finns några fastställda vägdragningar. När natur och kulturutredningarna samt remissvar inhämtats kan utformningen för respektive projektområde komma att justeras och då kommer vägdragningar att ingå i det arbetet. 6

3.3 Elanslutning Den elkraft som produceras i en vindkraftspark måste på ett tillförlitligt sätt kunna tillföras den nationella elbalansen via lokala och regionala förbindelser mot det nationella kraftnätet. Inom parkerna kommer ett internt elnät att förläggas. Det interna nätet kommer i möjligaste mån att anläggas i anslutning till vägområden och i samband med arbete med befintliga och nya vägar. Kablarnas dragning kommer att göras på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på naturoch kulturmiljön. 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Samhället står inför en utmaning på energiområdet. Såväl globalt som nationellt finns ett stort behov av att övergå från ändliga till förnybara energiresurser. Det största bidraget till klimatförändringarna, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen av fossila bränslen, som i huvudsak används till eloch värmeförsörjning samt transporter. (Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, Miljöportalen, 2011 01 13). För att nå uppsatta mål inom klimatområdet krävs internationellt samarbete och en omställning av energisystemet. 4.1 Elproduktion från vindkraft Vindkraften producerade år 2011 6,1 TWh el med en installerad effekt på knappt 3 000 MW, vilket utgör drygt 4 % av elanvändningen i Sverige (Svensk Vindenergi, 2012). I Europa ökade den totala installerade effekten från vindkraftverk under 2011 med 9 616 MW vilket motsvarar 21,4 % av den totala installerade effekten under 2011. Vindkraft producerar ren el och ger inga utsläpp. Efter ca 7 till 9 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera det (Elsam Enginering, A/S, 2004) (Vestas, 2006). Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är ca 12 % (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Den teoretiskt maximala verkningsgraden för ett vindkraftverk är 59 % gentemot vindens energiinnehåll då hänsyn tagits till aerodynamiska och mekaniska förluster (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2002). Verkningsgraden för dagens vindkraftverk är upp till 50 %. Energi kan utvinnas vid vindhastigheter på 4 25 m/s och i Sverige kan ett vindkraftverk i bra vindläge utvinna energi under mer än 6 000 7 000 av årets 8 760 timmar (Vindlov/Energimyndigheten, 2010). 60 % av vindenergin kommer på vintern vilken också är den årstid då energin behövs som mest (ÅF Energi & Miljöfakta, 2003). 7

4.2 Vindkraft och miljön Vindkraften är ett energislag som baseras på en förnybar resurs och som inte genererar några utsläpp till miljön vid elproduktion. Tack vare att vindkraftverk nyttjar vinden som energikälla krävs inga dagliga bränsletransporter som för många andra energikällor. En etablering bidrar därmed inte till så kallade diffusa utsläpp från transporter. Ändliga naturtillgångar behöver inte exploateras och miljöbelastningen på dessa områden undviks därmed. Elproduktion från vindkraft bidrar inte till växthuseffekten, försurning eller övergödning som är exempel på miljöpåverkan som sträcker sig både regionalt, nationellt och globalt. Hela norra Europa är sammankopplat i ett gemensamt elnät (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2003). Detta innebär att den elektricitet som vindkraften producerar kan ersätta el som produceras från fossileldade anläggningar som ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Vindkraften påverkar främst den lokala miljön, framförallt i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring (Statens Offentliga Utredningar, 1999). En fysisk miljöpåverkan sker även i verkens direkta närhet där mark tas i anspråk för vindkraftverkets fundament och vägar. Vindkraftverken har en teknisk livslängd på ca 20 25 år och efter avveckling kan platsen i princip återställas till sitt ursprungliga skick. Den påverkan som vindkraftverken medför sker således under en mycket begränsad tidsperiod, sett ur ett långsiktigt perspektiv. Merparten av delarna kan dessutom återvinnas. 4.3 Vindförhållanden Vindresursen i området är en avgörande faktor vid etablering av vindkraft. Uppsala universitet har, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en kartläggning av Sveriges vindförhållande med hjälp av den så kallade MIUU modellen. Vindkarteringen visar att den genomsnittliga vindhastigheten i de tre områdena ligger runt 8 m/s på 120 meters höjd, vilket anses vara ett bra värde. Siral har även för avsikt att genomföra vindmätningar i området. 4.3.1 Beräknad produktion Beräkning av vindkraftsparkernas elproduktion är gjorda i beräkningsprogrammet WindPro och utgår från vindmätningsstationer i området. Beräkningar enligt presenterade parkutformningar visar följande. Hall En etablering av 9 st vindkraftverk med effekten 3 MW beräknas ge en total årlig produktion på ca 90 000 MWh. Storugns En etablering av 6 st vindkraftverk med effekten 3 MW samt ett V90 med effekten 2 MW som är i byggnation beräknas ge en total årlig produktion på ca 60 000 MWh. 8

Risungs En etablering av 3 st vindkraftverk med effekten 3 MW beräknas ge en total årlig produktion på ca 30 000 MWh. Den totala produktionen från ett av dessa verk ovan kan jämföras med det årliga behovet av el till omkring 500 eluppvärmda villor med en förbrukning på 20 000 kwh per år. 4.4 Planförhållanden Gotlands kommun antog i juni 2010 en översiktsplan Bygg Gotland 2010 2025 där allmänna intressen som enligt plan och bygglagen bör beaktas vid beslut om användningen av mark och vattenområden. I planen finns ett särskilt kapitel om vindbruk där man redovisar underlag, avvägningar och riktlinjer för utbyggnad av vindbruk i Gotlands kommun. Efter diverse avvägningar har ett antal områden utpekats och delats in i sju olika områdestyper beroende på bl.a motstående intressen och övriga yttre förutsättningar. De planerade vindkraftverken i Storugns och Risungs ligger inom områdestyp 1 som innebär att de även ligger inom riksintresse för vindbruk. Den planerade verksamheten i Hall ligger strax utanför områdestyp 1. Vid utformningen av parken har i möjligaste mån hänsyn tagits till de kriterier som i plandokumentet används för att ta fram områdestyp 1. Ett avsteg som har gjorts här är avståndet till kyrkan i Hall som understiger det rekommenderade 2 km och i föreliggande fall är ca 1,7 km. De fotomontage som kommer att utföras kommer att ge kompletterande beslutsunderlag för att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för kyrkan i Hall. 4.5 Utsläppsbesparing Elproduktion genom vindkraft använder vinden som energikälla. Den ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter utan bidrar istället till ett hållbarare energisystem med mindre klimatpåverkan. El från vindkraft ersätter idag el på marginalen. Marginalel är till stor del producerad med fossila bränslen som t ex kolkondens. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften besparar också naturen exempelvis brytning och transporter av kol och uran samt utvinning av olja. I Tabell 1 presenteras ett exempel som visar besparingen av utsläpp av flyktiga kolväten (VOC), koldioxid (CO 2 ), kväveoxider(no x ), svaveloxider (SO x ), partiklar och metan (CH 4 ) vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. 9

Tabell 1.Utsläppsbesparingen vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. Vindkraftpark VOC CO 2 NO x SO x Partiklar CH 4 (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Hall 2 87 000 40 65 24 1000 Storugns 1,2 58 000 26 43 16 680 Risungs 0,2 4 400 4,4 7,2 2,6 110 En etablering av vindkraftparkerna enligt tabellen ovan skulle bidra till att minska försurning och övergödning genom utsläppsbesparing av kväve och svaveloxider. En etablering skulle även potentiellt minska halterna av partiklar och flyktiga svavelväten som båda kan vara hälsofarliga. Utsläppsbesparingen av koldioxid och metanskulle bidra till en minskad klimatpåverkan. 5 MÄNNISKORS HÄLSA I detta kapitel belyses de negativa effekter på människors hälsa som kan förväntas vid en etablering av vindkraftverk inom ansökt område. Hälsobegreppet är begränsat till att gälla den direkta påverkan en vindkraftsetablering kan ha på människor i etableringens geografiska närhet. Det finns även en rad positiva hälsoeffekter av vindkraft, dessa är dock alltför breda och i vissa fall spekulativa. Människors hälsa kan påverkas av bland annat ljud och rörliga skuggor från vindkraft i drift. Även anläggningsarbeten och framtida rivning av vindkraftverken innebär påverkan för närboende i form av ökad trafik vid transporter och konstruktionsbuller. I detta samrådsunderlag ingår, förutom ljud och skugga, även en beskrivning av säkerhetsrisker som effekter av en vindkraftsetablering. 5.1 Ljud från vindkraft När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen roterar. Detta kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud. På större avstånd blir ljudet dovare och avtar. Det aerodynamiska ljudet uppkommer på grund av bladens utformning och dess rotationshastighet. Detta ljud hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå, och maskeras ofta helt vid höga vindhastigheter. Ljudutbredningen påverkas bland annat av meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden, lufttemperatur och markförhållandena. Äldre vindkraftverk kan också ge ifrån sig ett mekaniskt ljud som kommer från vindkraftverkets maskinhus. På dagens moderna vindkraftverk har detta ljud byggts in i maskinhuset. Under driftfasen uppkommer även ljud från de bilar som används vid service och underhåll av vindkraftverken. 10

Olika vindkraftverk har olika effektkurvor/variabelt varvtal och med detta varierar ljudnivån från vindkraftverken. Vilken leverantör som skall leverera vindkraftverken är inte upphandlat ännu, därför vet bolaget inte vilket verk som kommer användas. 5.1.1 Ljud under etablering och nedmontering Under etableringsfasen uppkommer ljud när fundamenten etableras, från de fordon som transporterar vindkraftverken samt materialet till fundamenten. Arbetet med konstruktion av vägar, uppställningsplatser och annan infrastruktur av både permanent och tillfällig karaktär alstrar också ljud som kan vara störande. Ett vindkraftverk tas bort sedan det har tjänat ut. Marken där fundamentet har etablerats kan, om det bedöms vara miljömässigt motiverat, återställas till sitt ursprungliga skick eller täckas över. Under avvecklingen uppkommer främst ljud från maskiner och fordon som används vid nedmontering och transport av vindkraftverken. Ljudet som uppkommer under etablerings och nedmonteringsfasen kommer till största delen att vara från transporter. Det ökade trafikbuller som uppstår kommer att vara under en relativt kort tid. De negativa hälsoeffekter som dokumenterats är framför allt en orsak av buller under en lång tid. 5.1.2 Ljudanalys Ljudberäkningar är utförda för respektive område med i huvudsak vindkraftverk som har navhöjden 119 meter och en totalhöjd på 175 meter. 11

Hall Avståndet till närmaste bostad (A) är 1 015 meter och det beräknade värdet där blir 39 db(a) och lägre för resterande bostäder. Rekommenderat begränsningsvärde understigs alltså för samtliga bostäder. I Figur 3 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. Figur 3. Beräknad ljudutbredning för vindkraftparken i Hall. Grön linje visar begränsningsvärdet 40 db(a). 12

Storugns Avståndet till närmaste bostad (M) från de nya planerade verken är 1 032 meter och det beräknade värdet där blir 37,8 db(a). De högsta ljudnivåerna inträffar vid bostäderna väster om de befintliga verken. Rekommenderat begränsningsvärde understigs dock för samtliga bostäder. I Figur 4 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. Figur 4. Beräknad ljudutbredning för vindkraftparken i Storugns. Grön linje visar bergränsningsvärdet 40 db(a). 13

Risungs Avståndet till närmaste bostad (O) från de planerade verken är 1 458 meter och det beräknade värdet där blir 33,3 db(a). Avstånden är överlag väldigt stora med denna utformning så det rekommenderade begränsningsvärdet understigs med god marginal för samtliga bostäder. I Figur 5 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. Figur 5. Beräknad ljudutbredning för vindkraftparken i Storugns. Grön linje visar bergränsningsvärdet 40 db(a). 14

5.2 Rörliga skuggor från vindkraftverk Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett blinkande ljus, att jämföra med att köra bil eller åka tåg genom en allé med träd. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken. Det finns lite forskning i ämnet och de riktvärden på 8 timmar per år som är framtagna bygger på en tysk studie där resultatet visade att människors livskvalité försämrades kraftigt om värdet överskreds (Pohl, Faul, & Mausfeld, 2000). Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Det finns även forskning kring kopplingen mellan vindkraftverkens roterande blad och epileptiska anfall (Harding, Harding, & Wilkins, 2008). Resultaten visar dock att risken att vindkraftverk i Sverige skulle kunna framkalla epileptiska anfall är små eftersom vindkraftverken är stora och snurrar med låga frekvenser. 5.2.1 Skugganalys Vid drift uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor kan upplevas som störande för kringboende. Antalet timmar som vindkraftverken ger upphov tillrörliga skuggor är relaterat till antal soltimmar, avstånd till verken, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en beräknad tid på 8 timmar per år, förväntat värde, som en bostad maximaltanses kunna acceptera. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Skuggberäkningar är utförda för respektive område enligt redovisade utformningar. Nedan görs en genomgång av skuggutbredning för respektive projektområde. 15

Hall Skuggberäkningar utförd för den föreslagna utformningen visar att en bostad (C) riskerar att utsättas för 8 tim och 28 min rörlig skugga per år. I Figur 6 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning. Figur 6. Beräknad utbredning av rörlig skugga för vindkraftpark Hall. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. För att reducera skuggpåverkan där begränsningsvärdet riskerar att överskridas kan teknisk lösning i form av exempelvis skuggdetektorer att installeras på de vindkraftverk som ger upphov till störningen. 16

Storugns Skuggberäkningar utförd för den föreslagna utformningen visar att en bostad (U) riskerar att utsättas för 10 tim och 15 min rörlig skugga per år. I Figur 7 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning. Figur 7. Beräknad utbredning av rörlig skugga för vindkraftpark Storugns. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. För att reducera skuggpåverkan för de fem bostäderna där begränsningsvärdet riskerar att överskridas kommer teknisk lösning i form av exempelvis skuggdetektorer att installeras på de vindkraftverk som ger upphov till störningen. 17

Risungs Skuggberäkning utförd för den föreslagna utformningen visar att inga bostäder riskerar att utsättas för mer än 8 tim rörlig skugga per år. Det är bostad C vid Norder Ire som har högst värde på 6 tim och 23 minuter. I Figur 8 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning. Figur 8. Beräknad utbredning av rörlig skugga för vindkraftpark Risungs. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. 5.3 Ljus från hinderbelysning För att säkerställa flygsäkerheten finns regler om hur vindkraftverk ska utrustas med hinderbelysning. För den nu aktuella etableringen kommer vindkraftverken utrustas med hinderbelysning enligt de vid idrifttagande gällande reglerna. 18

I dagsläget anges i föreskrifter och allmänna råd från Transportstyrelsen (TSFS 2010:155) att vindkraftverk som är upp till 150 m höga ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Om totalhöjden överstiger 150 m ska de markeras med blinkande, vitt, högintensivt ljus. Lagstiftningen medger en reducering av intensiteten i ljuset under mörker men ej under skymning och gryning. För att minimera ljuspåverkan för kringboende finns även möjligheten att installera ett radarsystem som känner av när flygplan eller helikoptrar närmar sig vindkraftparken och aktiverar då hinderbelysningen. Övrig tid är parken helt släckt. För att installera detta krävs dispens från Transportstyrelsen. Radarsystem fick dispens av transportstyrelsen vid en vindkraftspark i södra Sverige under 2011. Teknologin köptes under oktober 2011 av Vestas A/S. Även teknik för att avskärma ljuset för at minska påverkan på kringboende finns tillgänglig. Hinderbelysningen gör att vindkraftsparken kommer att vara synlig i landskapet även när det är mörkt. För vissa närboende och förbipasserande kan de blinkande röda eller vita lamporna upplevas som störande. Effekter från hinderbelysning för närboende är svårbedömd då det i stor utsträckning handlar om subjektiva upplevelser. Genom att studera fotomontage man få en bild av hur vindkraftverken kan komma att synas i landskapet och därigenom få en uppfattning om var hinderbelysningen kan påverka kringboende. Det bör påpekas att påverkan från hinderbelysningen på omgivningen är, med gällande regler, ofrånkomlig vid alla vindkraftsetableringar. En utformning av respektive park såsom beskrivs i detta underlag medför att det vid samtliga lägen kommer att behöva användas vit högintensiv belysning. 5.4 Säkerhet och risker Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk uppstår nästan uteslutande på personal i samband med reparationer och service. Bortsett från skador på servicepersonal utgörs de mest påtagliga riskerna av nedfallande delar eller is från vindkraftverk. Sannolikheten för denna typ av incidenter är betydligt lägre än för skador på servicepersonal. Det finns också en liten risk för att brand uppstår i vindkraftverket eller att oljor och andra kemikalier läcker ut. Nedan redogörs för de risker som bedöms vara reella för de beskrivna etableringsförslagen. 5.4.1 Oljor och restprodukter Ett vindkraftverks växellåda innehåller mellan ca 300 och ca 500 liter olja, beroende på typ av växellåda och typ av vindkraftverk. För en Vestas V112 3 MW är oljemängden ca 500 liter. Oljan byts vid behov, vilket betyder vart fjärde till vart sjunde år. Samma sak gäller för hydrauloljan. Hydrauliksystemet innehåller ca 285 315 liter hydraulolja. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar denna till ett auktoriserat företag som arbetar med upparbetning och destruering av oljor. Idag finns det vindkraftverk som inte har någon växellåda och omfattas således inte av den första delen av ovanstående beskrivning. För det fall läckage inträffar samlas oljan i maskinhuset eller i tornets botten. Risken för läckage till mark från vindkraftverket bedöms med nuvarande konstruktion som mycket liten. Ingen olja som 19