Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen
Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika ställen i kroppen Signalsubstanser: ämnen som snabbt överför nervsignaler från en nervcell till en annan. (Om de förstörs eller påverkas på något sätt påverkas nervsignalernas hastighet och funktion)
Det autonoma nervsystemet Autonom = oberoende, självständig Styr våra inre organ och körtlar Två olika delar: det sympatiska och det parasympatiska systemet
Det autonoma nervsystemet Sympatiska: vid stress- och krissituationer ger ökad hjärtverksamhet och andning samt förhöjd puls Parasympatiska: sköter vardagssysslorna i kroppen, ger lugnare hjärtrytm och mer arbete i matspjälkningssystemet
Reflex Reflexbåge = signalens väg vid en reflexrörelse
Hormoner Signalämnen som transporteras runt med blodet. Bildas i körtlar (inre sekretoriska körtlar= körtlar som släpper sina produkter in i blodet) Långsammare än nervsignaler men har längre varaktighet.
Hypofysen- styr de andra körtlarna, tillverkar tillväxthormon Sköldkörteln- hormon som kontrollerar ämnesomsättningen Bukspottkörteln- insulin som behövs för att cellerna ska kunna förbränna socker Äggstockar och testiklar- könshormoner östrogen och progesteron (styr ägglossning och menstruation) samt testosteron (hos män)
Narkotika/Drog Definition Ett medel som ändrar cellernas naturliga verksamhet (biologisk definition - gäller även alkohol och tobak) Ett ämne som finns listad i den svenska narkotika förordningen (juridisk definition av narkotika/narkotisk drog)
Beroende och abstinens Beroende innebär att man inte tycker man kan klara sig utan drogen. Drogens inverkan blir viktigare än allt annat Beroende kan uppstå snabbt (exempel heroinberoende) Abstinens är när kroppen reagerar på att den drogberoende personen inte fått sin drog. Abstinensbesvär : man känner sig sjuk och visar symtom som t ex oro, ångest, sömnlöshet, magbesvär Missbruk och beroende och av en lättare drog, t ex tobak eller alkohol, leder lätt vidare till missbruk av tyngre droger
Tobak Verksam substans Nikotin Nikotin finns i bladen från växter av tobakssläktet Effekt Ökar tillfälligt välbefinnandet Ger kallsvettningar, hjärtklappning, ev. även illamående och ångest Hur fungerar det? Frisätter signalsubstansen noradrenalin Uppiggande Ökar puls och blodtryck Samma effekt som flykt-/stridshormonet adrenalin.
Alkohol Verksam substans Etanol Framställs genom jäsning av växtavkok tillsammans med jäst och socker Effekt Bedövning av hjärnan Avslappning 0,3-0,4 promille Avtrubbning försämrad muskelkontroll 1 promille Försämrad syn och hörsel 2 promille Balans och muskelkontroll avsevärt försämrad 3 promille Medvetslöshet 4 promille Hela hjärnan bedövad 5 promille = döden Hur fungerar det? Frisätter signalsubstansen dopamin som ger en lugnande effekt/bedövning Frisätter endorfiner Kroppens eget smärtstillande medel Må bra- hormon
Cannabis Cannabis preparat utvinns ur hampväxten Cannabis sativa. Lugnande effekt Kan ge sinnesvillor/hallucinationer vid större doser Långvarig användning kan ge huvudvärk och koncentrationssvårigheter Missbruk leder till försämrat närminne och inlärningssvårigheter. Kan även ge sk. haschpsykoser
Centralstimulerande medel: droger med uppiggande verkan Amfetamin Framställs syntetiskt (i laboratorier) Användes från början som uppiggande läkemedel Har även använts som bantningsmedel eftersom det minskar känslan av hunger och törst Skapar kraftigt beroende där allt större och större doser behövs Kan ge psykiska besvär Kokain Framställs ur blad från kokabusken. Ger en känsla av säkerhet, uthållighet och upprymdhet Efter ruset kommer olustkänslor vilket leder till att man vill ha mer kokain Ett av de snabbast beroende framkallande medlen som finns. Kat: från katplantan. Påverkar och skadar kropppen på ungefär samma sätt som amfetamin
Opiater: Framställs ur fröhuset hos opiumvallmo. Lugnande och smärtstillande Opium Är den torkade växtsaften från opiumvallmons fröhus Kan rökas Används för att framställa heroin och morfin Lugnande och smärtstillande Heroin Sprutas in men vissa typer kan rökas Ger bedövning och smärtlindring samt en stark känsla av välbefinnande. Ger starkt beroende Långvarigt missbruk leder till kroppsligt förfall och likgiltighet Morfin: Används i sjukvården. Ger starkt beroende
Hallucinogener Olika preparat som ger sinnesvillor, dvs hallucinationer Naturliga: meskalin och ämnen från olika svampar Tillverkade på labroatiorier: LSD, ecstasy mfl Ger sinneförvirring men också ett välbefinnande (spec ecstasy) Kan ge panikreaktioner, depressioner och förvirringstillstånd
Narkotikaklassade läkemedel Ofta lugnande eller bedövande Lugnande medel och sömnmedel som missbrukas Missbruk kan leda till beroende och förgiftningar Exempel: Rohypnol, GHB (mycket svår att dosera vilket gör den extra farlig) Om de används tillsammans med alkohol blir effekten förödande och kan leda till döden.