Dina barn går inte i repris

Transkript

1 Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM NARKOTIKA

2 HASCH HASCH, marijuana och hascholja framställs alla ur växten Cannabis Sativa och har därför samlingsnamnet cannabis. Hasch är den vanligast förekommande narkotikan i Sverige. Historiskt har cannabis missbrukats i många asiatiska och arabiska länder, men förbjöds efter önskemål från Egypten i början av 1900-talet. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Några tecken på att ditt barn är påverkat av cannabis är stora pupiller och röda ögon, ett starkt godissug eller törst. Man är pratsam men kan ofta agera nyktert trots påverkan. Efter ruset infinner sig trötthet, man blir seg. Haschbitar förvaras ofta i tändsticksaskar, filmrullar eller i folie. Pipor av olika slag är vanliga, liksom tömda cigaretter med oanvänt filter eller cigarettpapper. Lukten är söt, frän och tung, liknande rökelse. FORM Marijuana görs av torkade delar från cannabisplantan och röks som cigaretter, ibland med tobak. Kåda från plantan pressas och torkas till hasch. Hasch kan ha olika konsistens och färg, beroende på tillverkningssätt och ort. Halten THC, som ger ruseffekten, kan variera från ett par procent till procent. Hasch röks vanligen men kan också ätas eller drickas. OBS! Styrkan är flerdubblad sedan 60-talet. EFFEKT Rökning ger ganska omgående ett rus som har avklingat inom några timmar, beroende på dos. Om haschet sväljes kommer ruset senare och varar längre. Ruset ger först lyckokänslor, pratsamhet och livlighet, men övergår till inåtvändhet och passivitet. Ruset kan ta sig mycket olika former, eftersom cannabis förstärker de aktuella känslorna. Snedtrippar med ångest och panikkänslor kan förekomma, men är ovanliga.

3 Personerna på bilderna har inget samband med texten. SKADEVERKNINGAR Intensivt cannabisbruk kan ge koncentrationssvårigheter, försämra närminnet och planeringsförmågan och skapa passivitet. Det ger nedsatt immunförsvar. Haschrökare får lätt hosta och halsinfektioner. Mens och spermieproduktion påverkas. Långvarigt bruk av cannabis kan även leda till avtrubbning, likgiltighet och utlösa psykoser hos särskilt känsliga individer. Det ger inte samma tydliga baksmälla som alkohol, då de aktiva ämnena är fettlösliga och kan lagras i kroppen upp till en månad. AMFETAMIN och KOKAIN AMFETAMIN uppfanns i slutet av 1800-talet och användes i stora mängder under 2:a världskriget. Det narkotikaklassades Fenmetralin och metamfetamin är liknande preparat. Kokain liknar amfetamin i effekt och skadeverkningar. Kokain utvinns från kokabusken i Sydamerika med hjälp av kemiska processer. Båda preparaten har centralstimulerande effekt. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Vanligt är stora pupiller, kraftig och o- kontrollerad energi, rastlöshet och muntorrhet vid påverkan. Efter en längre tids användning blir man skakig och fladdrig. Kroppsvikten går ofta ned. Sömnsvårigheter och aggressivitet är mycket vanligt. Drag av storhetsvansinne kan förekomma. Humörsvängningar blir tyd-

4 liga. Främst vitt men även brunt pulver, ofta förvarat i små plastpåsar. Vågar, sprutor, rakblad och sugrör kan förekomma. FORM Amfetamin är syntetisk narkotika som används i form av vitt pulver eller tabletter. Renhetsgraden varierar starkt, från sex procent upp till fyrtio procent. Kokain finns naturligt i kokabuskens blad och förekommer som ett vitt pulver eller, om än sällsynt, i form av gul/grå/ vita klumpar så kallad crack, rock eller base. EFFEKT Ruset kommer snabbt och dess längd varierar med intagssättet, vanligen pågår det någon eller några timmar. Både amfetamin och kokain ger upprymdhet, vakenhet och kraftig energi. De leder till ökad ämnesomsättning, puls och kroppstemperatur. De stimulerar sexbegäret men kan leda till impotens. SKADEVERKNINGAR I första hand märks muskelryckningar, rastlöshet och snabbt skiftande humör och sömnstörningar. Ökad ångest, misstänksamhet och depressioner kommer efter en längre tids användning. Både amfetamin och kokain kan leda till aggressivitet, känslomässig obalans med förföljelsemani och psykotiska reaktioner, dvs svår förvirring. De kan också ge kraftig avmagring och uttorkning. Amfetamin och kokain är starkt beroendeframkallande. En överdos kan leda till cirkulationskollaps och död.

5 ECSTASY Preparatet med den kemiska beteckningen MDMA fick sin första allmänna spridning i USA under 70-talet när langare började kalla den för ecstasy. Den har flera systrar som t ex MDA och MBDB. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Ecstasy förekommer mest på dansfester, så kallade raves. Om tonåringarna kommer hem sent på natten eller tidigt på morgonen så lägg märke till om de har mycket energi, förstärkta sinnesintryck och ett ibland förvirrat uppträdande eller en omotiverad trötthet. Kan förväxlas med amfetamin. FORM Ecstasy är syntetisk narkotika som finns som tabletter med olika figurer instansade. EFFEKT Ruset uppträder efter cirka 30 minuter och varar mellan två och fem timmar. Det ger samma verkningar som amfetamin. Ecstasy ger vid större dos även hallucinationer. Ruset ger en känsla av energi, lycka och stärkt självförtroende. Hämningar försvagas och självkontrollen sviktar. SKADEVERKNINGAR Ecstasy kan ge illamående, trötthet och olustkänslor. Vid längre användning kan kraftig ångest och depression uppstå. De negativa effekterna kommer ofta först flera dagar efter användningen. Känslomässig obalans och psykoser förekommer, panikreaktioner är vanliga. Ecstasys effekt försvagas vid upprepat intag och ofta är det omöjligt att uppnå den första intensiva känslan igen. Ecstasy kan framkalla ett beroende och regelbunden användning kan ge hjärnskador, som möjligen kan vara bestående.

6 LSD LSD spreds främst under och 70- talen under hippieperioden. Det är en drog som förvrider sinnesuttryck och framkallar hallucinationer. Liknande effekter har även STP och PCP, även de laboratorieframställda droger. Meskalin och psilocybin är andra hallucinogener, producerade från kaktus respektive svamp. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Föräldrar tänker sig ofta en LSD-påverkad som en tokig individ redo att flyga från balkongen. Men så dramatiska tecken är ovanliga. Var observant på oförklarligt beteende, hallucinationer och ett främmande intryck hos barnet. Lita på intuitionen. Under påverkan av hallucinogener är det svårt att agera helt normalt. Små läskpappersbitar med olika motiv, eller millimetersmå tabletter, är andra varningssignaler. FORM LSD är syntetisk narkotika. Det kan förekomma i tablettform men droppas vanligen på frimärksstora läskpappersbitar, ofta tryckta med olika motiv. Meskalinkaktus och psilocybinsvamp ätes råa eller tillagade som te, svampstuvning eller dylikt, och kan även blandas med marmelad eller honung. EFFEKT LSD:s ruseffekter kommer inom 30 till 90 minuter och sitter i åtta till tolv timmar, kortare tid vid lägre dos. Under ruset förvrängs hörsel, smak, lukt, syn och känsel. Omvärlden förvrids och effekterna kan liknas vid en akut psykos, ett slags drömvärld. Innehållet i drömvärlden varierar starkt mellan olika individer, tillfällen och under själva ruset. SKADEVERKNINGAR Hallucinogener är mycket oberäkneliga. Ett LSD-rus kan upplevas såväl positivt som fruktansvärt skrämmande. Dos,

7 person och omgivning ger stor variation. Panikreaktioner är vanliga. Risk finns för återtrippar, dvs att ruset återkommer långt senare. Hallucinationer kan leda till svåra olyckor. Förvirringstillstånd och psykoser kan inträffa. Hallucinogenerna ger viss toleransökning och kan framkalla beroende. HEROIN HEROIN framställs genom en kemisk process från morfin som finns naturligt i opievallmon. Det produceras huvudsakligen i Afghanistan och Gyllene Triangeln. Heroin är idag den vanligaste injicerade narkotikan på den europeiska kontinenten. Många heroinister blir HIVsmittade, och de flesta dödsfall bland narkomaner drabbar heroinisterna. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Ett mycket karaktäristiskt tecken vid påverkan är små pupiller. Användare uppträder ofta med ett stort lugn, varierande från frånvändhet till mer normalt beteende. Likgiltighet, muntorrhet, svårigheter att prata tydligt och långsamma rörelser är vanligt, liksom klåda. Titta efter brända skedar, folie, sprutor, citronsyra/ askorbinsyra. Observera att heroin idag inte bara injiceras utan också allt oftare röks eller inhaleras.

8 av cigarettändare. Röken inandas. Heroin är relativt sällsynt, men ökande bland ungdomar. FORM Heroin förekommer främst som pulver, vanligen vitt men det kan också vara brunt. Det finns även farinsockerliknande kristaller. Utblandning och renhetsgrad varierar starkt, likt all narkotika i pulverform. Heroinet löses i en blandning av vatten och citronsyra. De senaste åren har rapporterats en markant ökning av rökning av heroin, även bland ungdomar. Heroinet läggs då på stanniolpapper som upphettas underifrån med hjälp EFFEKT När heroin injiceras, kommer ett snabbt rus som varar i tre till fem timmar. Vid rökning är ruset kortare. Det ger en kortvarig lustupplevelse som sedan övergår till en känsla av tillfredsställelse. Opiaterna är dämpande, en typisk nedåt - drog som främst ger lugn och en känsla av välbefinnande. SKADEVERKNINGAR Heroin kännetecknas av en kraftig toleransutveckling. När det injiceras finns stor risk för övedosering som leder till medvetslöshet och andningsförlamning med risk för dödsfall. Heroinet framkallar ett snabbt beroende både vid rökning och injicering. Exempel på psykiska skador är koncentrationssvårigheter och förändrad sinnestämning. Det ger också besvärliga abstinensreaktioner.

9 ANDRA DROGER Nya, oftast laboratorieframställda, droger tillkommer i allt snabbare takt. Till effekterna liknar de droger som redan finns, men juridiskt kan de befinna sig i en gråzon. Vanligast är amfetaminliknande substanser. Lagstiftningen försöker motarbeta denna trend. GHB, gammahydroxybutyrat, är ett läkemedel med flera användningsområden, bl.a. som anestesimedel. GHB är också en substans som förekommer naturligt i kroppens celler. Dessutom används GHB som ingrediens i ett antal produkter inom kemibranschen. GHB är en klar vätska som intas i doser så små att de ryms i skruvlocket till en petflaska. Tillsammans med exempelvis alkohol förstärks effekten så att medvetslöshet kan inträffa. GHB har därför narkotikaklassificerats.

10 FAKTA ISTÄLLET FÖR PROPAGANDA Den här foldern vill ge dig fakta som du kan lita på. Denna sida ger en del av vår samlade erfarenhet om barn, ungdom, föräldrar och droger. På nästa sida finner du korrekta fakta om narkotika. Dina barn får samtidigt via media, internet och från delar av nöjesindustrin budskap som ofta försöker tona ned narkotikans farlighet och snarast propagerar för narkotika. Narkotika ger naturligtvis positiva effekter, vem skulle annars använda det? Men skälet till att olika droger klassats som narkotika och förbjudits är att de är giftiga, att de orsakar fysiska och psykiska hälsorisker samt kan leda till beroende. Effekterna kan variera bl. a. på grund av att individer reagerar och påverkas olika. Det är svårt att upptäcka ett begynnande missbruk hos sitt eget eller andras barn. Missbruket sker tillsammans med kamrater i vår frånvaro, vi ser dem inte under påverkan. Tecknen är därtill lätta att förväxla med vanliga tonårsreaktioner som humörsvängningar, trötthet och aggressivitet. Störningar och skador vid långvarigt missbruk kommer ofta smygande. De negativa effekterna är inte omedelbara. Sist men inte minst är vår benägenhet att endast tro gott om våra barn ett hinder. I stället för att lita på vår intuition så förnekar vi de tidiga tecknen på att något är på tok.

11 EN GLOBAL DROGVÅG Vi upplever just nu en ny drogförhärligande våg. Den senaste var flowerpower -vågen i slutet av sextiotalet. Då propagerade popmusiker öppet för hasch och LSD. Samtidigt utvecklades en ny livsstil, hippierörelsen, vars budskap sex, drugs and rock n roll fick ett enormt genomslag. Kanske var du en av de miljoner som träffades av budskapet att droger var OK. I dag förmedlas samma budskap men mer sofistikerat. Det kommer via satellitkanaler och internet, filmer och tidskrifter. Inom popmusiken förekommer anspelningar på och förhärligande av droger. MYTERNA Myterna om narkotika är många, både bland musiker, ungdomar och oss vuxna. En del föräldrar tror fortfarande att hasch inte är särskilt skadligt. Andra tror att våra barn blir pålurade narkotika av någon skum langare, genom godis, i drinken eller via klistermärke. Vår erfarenhet visar att barn blir bjudna av sina kompisar. Kompisar som vill dela med sig. Kompisar som är förälskade i drogernas positiva effekter. För narkotika är inte bara ett gift utan ger också en stark lustupplevelse. Vem prövar då narkotika? Svaren är inte entydiga, men det är en myt att det bara händer ungdomar från trassliga problemfamiljer. Däremot vet man att de flesta är påverkade av alkohol första gången de prövar. Nyfikenhet, kamrattryck, lustupplevelse och tillgänglighet är också viktiga faktorer.

12 GENVÄGAR TILL VUXENLIVET Vad är det då som lockar med att bli vuxen? Jo, frigörelsen och självständigheten, att stå på egna ben. Men det kräver tid och mognad. Därför är den främsta anledningen till att våra barn tar sitt första hostande cigarettbloss, halsar folköl, snattar i klädbutiken, visar muskler eller prövar narkotika ett försök att hitta genvägar till att bli vuxen. Det första samlaget har inte sällan samma funktion. Kommer du själv ihåg hur du längtade efter att bli äldre, att få moppe eller bröst? Att börja köra bil, få köpa ut eller bli myndig? Tiden känns så långsam när man är i yngre tonåren, genvägarna så lockande. Är det lätt att få tag på droger, så varför inte pröva? För att få veta, för att bli accepterad, imponera, för att bli vuxen. Allt börjar så oskyldigt. Ingen som prövar en genväg har tänkt att fastna i dess senväg. BERUSNINGEN Vi önskar nog alla att våra barn ska få uppleva berusningen av att vara kär. Eller lyckokänslan över att behärska det där mattetalet, att komma först i mål, att spela melodin perfekt eller att vara en i gänget. Den äkta berusningen. Berusningen av narkotika skrämmer oss däremot vi vill inte att våra barn ska bli beroende. Men som förälder bör vi främst oroa oss för ungdomarnas alkoholberusning, en påtaglig fara i våra barns vardag, och närmare till hands än narkotikan.

13 Det är när man är berusad av folköl som mopedolyckan sker. Det är den tillfälliga fyllan som leder till slagsmålet och knivbladet. Eller till den omtöcknade sexdebuten. Det finns all anledning att fundera över alkoholberusningen, den som många av oss tycker är normal. Berusningen som också gör att våra barn vågar pröva narkotika första gången. Tobaken är också starkt undervärderad i farlighet och beroende. Dessutom är det få som röker hasch utan att vara tobaksrökare. DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Det är inte svårt att skrämma oss föräldrar med skräckpropaganda eller hotbilder, att spela på missriktad misstänksamhet och våra dåliga samveten. Det är betydligt svårare att få oss att komma ihåg vår egen uppväxt och att bjuda på den eller på vår dyrbara fritid. När vi står mitt uppe i fostran av barnen, de egna behoven och en tid som rinner iväg betydligt fortare än den gjorde när vi längtade efter att bli vuxna, så är det lätt att glömma bort att våra barn aldrig går i repris. Hur ofta hör vi inte människor säga att nu på gamla dagar inser de att tiden med barnen fick stå tillbaka och nu är det för sent. Snart är du också där. Varför inte ta dig lite tid att lära känna dina barns vardag, vänner och våndor. Den dialog du etablerar i dag är lika värdefull för dina barn som minnena av de förtroendefulla samtal som du hade med dina föräldrar. Kommer du ihåg?

14 VI ÄR INTE MAKTLÖSA Om inte du talar med ditt barn om genvägarna, om berusningen och om narkotika så gör någon annan det. Främst kompisarna. Och medierna. Vi vuxna är inte maktlösa. Vi kan göra massor. Men vi gör det ofta för sent. Vi vill inte se, vi vill inte höra. En av de bästa livförsäkringarna är att lära känna dina barns vänner. Lika viktigt är det att lära känna vännernas föräldrar. Ett gäng tonåringar är som ett samspelt landslag, de kan varandra. Så länge de ägnar sig åt positiva intressen som sport, musik och natur är allt väl. Men den dagen de ägnar sig åt negativa intressen som droger, kriminalitet eller våld, då har ungdomarna alla trumf på hand. Hur lätt spelar de inte ut oss vuxna om veckopengar, utetider, alkoholbjudande och att sova över hos kompisen. Gör något nu! Skaffa mer kunskap, fakta och en klar hållning. Skapa därtill ett gemensamt nätverk föräldrar emellan, även om ditt eget barn är att lita på. ATT UPPTÄCKA OCH INGRIPA Alla föräldrar som upptäcker ett narkotikamissbruk kan intyga att det är mycket svårt att upptäcka. Nu när jag ser allt i backspegeln syns det tydligt, men då var tecknen så vaga. Jag trodde själv att det bara var känslostörda föräldrar som inte kunde se. I dag vet jag bättre.

15 Tecknen är svåra att upptäcka. Men ofta har föräldern en obehaglig känsla i maggropen. Det är något som inte stämmer, men det gåt inte att ta på och därmed får det vara. Lita på din intuition. Fråga hellre än att stoppa undan oron. Uttryck den klart och tydligt, berätta att du känner att något är på tok. Vänta inte på objektiva bevis. Genom att vara ärlig når du fram, utan krig eller skyttegravar. Visa att du tar avstånd från knarket, men inte från ditt barn. Hjälper inte dina samtal, så kontakta någon som verkligen kan drogproblem. EN GRÄNSLÖS VÄRLD Narkotikaproblemet kan kännas övermäktigt. Vi läser om jättelika karteller, att läget blir värre och värre och missbrukarna yngre och yngre. Men läget är långt ifrån nattsvart. I Sverige har vi i dag en framgångsrik politik utan att för den skull ha löst problemet. Narkotikan är dock ett globalt problem som inte känner några gränser. Villkoren kan förändras. Som förälder har du inte bara ansvaret för ditt barn. Som vuxen behövs du även för andras barn och deras föräldrar. Tag tydligt avstånd från narkotika. Tänk globalt, men agera lokalt.

16 Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning tel Statens Folkhälsoinstitut tel SÄGA NEJ TILL DROGER OCH VÅLD Föräldraföreningen Mot Narkotika tel Hem och Skola tel IOGT NTO-rörelsen tel Riksidrottsförbundet tel Rikspolisstyrelsen tel VÅGA Sweden tel Prod: Ingse & Co, foto: Stina Brockman, tryck: S-M Ewert AB, Sundbyberg 2002