Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson
Lägesrapport för svensk grisproduktion Extrem råvarusituation!! Turbulens i hela världen Duktiga svenska producenter -2-
Lantmännens råvarupris jmf marknaden Uppdateras 1 ggr/månad MA M arknad Inköp SvL Vårt pris 18 % under marknadens pris jan-05 mar -05 maj -05 jul -05 sep-05 nov-05 jan-06 mar -06 maj -06 jul -06 sep-06 nov-06 jan-07 mar -07 maj -07 jul -07 sep-07-3-
Antal slaktade grisar i Sverige Ca <180 tusen suggor 4 500 000 * 140 i besättningar över 40 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1990 1991 1992 1993 1994-4- 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Fodertyper och volymer Energiråvaror Protein råvaror Vit+ min Premix 3% Koncentrat 14% Färdigfoder 100% -5-
Fodertyper och volymer Färdigfoder: 78% av vår volym, drygt 20% av grisarna Koncentrar: 18% av volymen, knappt 40% av grisarna Premix: ca 4% av volymen, knappt 40% av grisarna -6-
Medelresultat från Pilot 2003-2006 Färdigfoder Koncentrat Premix Antal rapporter 72 79 109 Insättningsvikt 27,6 30,8 30,2 Slaktvikt 84,7 85,3 86,1 Tillväxt 848 843 839 KUB 35,9 36,5 36,4 Medelint. 29,9 30,8 30,5 Klassning 57,7 57,3 57,8 Dödl & kass 2,5 2,3 3,2-7-
Vanliga foder i flera dimensioner Havre Korn Vete Spannmål Vetefodermjöl Raps Vasslepermeat Sojamjöl MCP Salt Kalk Lysin Metionin Treonin Premix Blöt drank Komp. Foder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 13,4% 15,6% 18,3% Färdigfoder med normal aminosyranivå "Soja premix" med hög aminosyranivå Blöt drank på gård, medelhög aminosyranivå -8-
Drankfoder Recept Slakt 0,62 Slakt 0,62 Slakt 0,62 Origo 623 26,29 - - Origo 655-22,47 - Origo 668 - - 19,05 Vetedrank Absolut - 35,00 70,00 Vatten 73,71 42,53 10,95 Analysgaranti Energi MJ/kg 3,3 3,2 3,2 Vattenhalt % 77,0 77,0 77,0 Torrsubstans % 23,0 23,0 23,0 Råprotein g/kg 39,4 45,6 48,9 Råfett % 0,9 0,9 0,9 Växttråd % 1,2 1,3 1,4 Fosfor g/kg 1,4 1,5 1,4 sisråprot/mj g/mj 9,68 11,53 12,25 sis Lys/MJ g/mj 0,62 0,63 0,63 sistreo/mj g/mj 0,35 0,37 0,38 siscymet/mj g/mj 0,39 0,46 0,48 sismet/mj g/mj 0,19 0,20 0,20 Kalcium/MJ g/mj 0,57 0,59 0,62 Smb P/MJ g/mj 0,16 0,19 0,17 Na/MJ g/mj 0,12 0,16 0,13 VitA/MJ IE/MJ 323 330 312-9-
Drankfoder Recept Slakt 0,62 Slakt 0,62 Slakt 0,62 Origo 623 26,29 - - Origo 655-22,47 - Origo 668 - - 19,05 Vetedrank Absolut - 35,00 70,00 Vatten 73,71 42,53 10,95 Råvarukostnad (kr/dt 62,30 55,06 47,38 Energikostnad kr 573 516 446 Per antal MJ 3000 3000 3000 Öre/MJ 19,1 17,2 14,9-10-
Fosfor - många frågor att svara på Säkerställa nivåer och behov Effekt av fytas? Vad betyder det naturliga innehållet av fytas? Hur påverkas P smb av tillverkning och utfodring? Torrt, blött, stöpt, fermenterat? Mjöl eller pellets? -11-
Vad har Lantmännen gjort genom åren för att förbättra utnyttjandet av N och P? Fosfor Från DCP till MCP för 25 år sedan (55% -> 67%) Först med optimering på smältbart fosfor 1997 Sänkta nivåer Pilot produktionsuppföljning Genomarbetad fosforstategi Fytas, blötfoder, produktionsuppföljning -12-
Våra och andras rekommendationer Rekommendationer g smb P / MJ Suggor Digivande / dräktiga Smågrisar 10-30 kg Slaktgrisar 30-120 kg SLU * 0,22/ 0,18 0,26 0,18-0,20 INFO SVIN (ca) 0,22/0,18 0,23-0,26 0,16-0,18 Lantmännen 0,22/0,22 0,20**- 0,26 0,16 * Fodermedel och näringsrekommendationer för gris. SLU Rapport 266. 2006-08-22 ** Avvänjningsfoder -13-
Lantmännens fosforförsök 2000-2006 10 försök, ca 1200 grisar, 2,5 miljoner kronor -14- Aminosyranivå, Försök g sislysin/mj MCP+ MCP- MCP- FYTAS+ Summa SLA00:16-17 Torrt pkr 0,66 12 12 0 24 SLA01:01-02 Blött pkr 0,66 0 24 24 48 SLA01:03-04 Torrt pkr 0,66 7 7 14 SLA01:07-08 Blött pkr 0,66 24 24 48 SLA02:01-02 Torrt pkr 0,66 0 24 24 48 SLA02:05-06 Blött pkr 0,66 24 24 48 SLA02:11-12 Stöpt/torrt mjöl 0,66 24 24 48 SLA05:03-04 Stöpt mjöl 0,66 16 16 16 48 SLA05:05-06 Torrt mjöl 0,62 16 16 16 48 SLA05:13-14 Torrt mjöl& pkr 0,57 24 24 48 Summa 107 155 48 422
Fosforn sitter fast i fytinsyran fytaset kan frigöra -15-
Fytas i råvaror Råvara P, g/kg ts Fytinsyrabundet P, % Fytasaktivitet, FTU/kg Vete 3,2 88% 980 Korn 3,6 75% 680 Sojamjöl 7,3 58% 0-16-
Stöpning i 1 timme ökar fosforutnyttjandet Torrt, MCP- Torrt MCP+ Blött MCP- Blött MCP+ MJ/kg tillväxt 36,5 36 35,5 35 34,5 34 33,5 33 32,5 32 36,2 Inget vatten i tråget 33,9 33,6 Lyberg, SLU, 2004 (SLA02:11-12) Mjölfoder Blött=stöpt 1h 33,9-17-
-18-
Förlust av aminosyror i blötfodersystem Screening av verkligheten 50 analyser av lysin på 17 gårdar med blötutfodring Mindre förlust Medelmåttig förlust Stor förlust 0-10 % 10-20 % över 20 % Antal besättningar 6 4 7 Medelförlust 10-15 % -19-
Torrt eller blött? 50-80% blött -20-
Blötfoder- ett levande system -21-
Vad händer i blötfoder? Protein Stärkelse Enzymer+mikrober Enzymer Socker Mikrober CO 2 Biogena aminer kadaverin putrescin + förluster Mjölksyra Etanol (ibland) -22-
Vad är skillnad på blötfoder och fermenterat blötfoder? 1. Tid 2. Restmängder 3. Temperatur -23-
Blötutfodring utan stöpning / fermentering MCP+ FYTAS- MCP- FYTAS- MCP- FYTAS+ Antal boxar 46 66 22 Medelvikt insättning, kg 1 26,7 26,7 26,2 KUB-värde (30-115kg), MJ/kg 36,9 37,0 37,5 KUB-tillväxt vid 31,3 MJ/dag, g/dag 859 853 843 Klassning, % kött enl. svensk ekvation 57,8 A 58,0 B 58,6 B Resultat från de tre försöken värmebehandlat foder utfodrat blött. Där inget annat anges är det lsmeans som anges i tabellen -24-
Vad är skillnad på blötfoder och fermenterat blötfoder? 1. Tid - 5 dagar /8h 2. Restmängder 50% 3. Temperatur 20C Lägre ph under 4 Inte nödvändigtvis mer LAB och mjölksyra Färre elakingar enterobakterier, coliformer, jäst, mögel -25-
Sammanfattning fermenterat blötfoder Fördelar Ökad smb. P, energi, protein? Hygien Hälsa Nackdelar Förluster Dyrt Smakproblem -26-
Sammanfattning P Många faktorer påverkar Det finns lösningar Titta på hela produktionen Iaktta försiktighet med suggor och smågrisar Lönsamhet är bästa moroten -27-
Vad har Lantmännen gjort genom åren för att förbättra utnyttjandet av N och P? Kväve Modern proteinvärdering Lågproteinfoder Nya Tidens Foder 1990 Användning av rena aminosyror!! Först med treonin i slaktgrisfoder Förordat normal aminosyranivå Fasutfodring Pilot produktionsuppföljning -28-
Proteinhistorik Råprotein Aminosyror, 60-talet Fekalt smältbara aminosyror, 80-talet Tunntarmssmältbara aminosyror 1998 Standardiserad Ileal smältbarhet 2003-29-
Proteinråvaror i jämförelse % av rp Rp% sisl sist siscm Soja 49 6% 4% 3% Vetedrank 33 2% 3% 4% Matärt 24 7% 3% 2% Raps200 39 6% 4% 6% Kerstin Sigfridson, Lantmännen Lantbruk U4F dec 2006-30-
Lite om protein i allmänhet Ca 16% N i protein Protein är uppbyggt av aminosyror Det finns 25 olika aminosyror 10 av dom är livsnödiga En förutsättning för lågproteinfoder Lysin Treonin Metionin Cystin Tryptofan Valin Arginin Histidin Fenylalanin Leusin Isoleusin -31-
ATL Torsdag 25 oktober 2007 Ekologisk produktion fyrdubblar utsläppen Ekologisk grisproduktion har större miljöpåverkan än konventionell produktion. Den släpper ut fyra gånger mer ammoniak och 1,4 gånger mer fosfor. 4* NH4 1,4*P Grisar i ekologisk produktion släpper ut fyra gånger mer kväve än grisar i konventionell produktion, enligt forskningsprogrammet Ekopig. Anne-Charlotte Olsson är försöksledare. Foto: Tove Nilsson -32-
3 argument för lågproteinfoder -33- Greppa näringen sept 2006 1990: NU! 1. Bättre Mer spannmål miljö 2. Friskare ute grisar 3. Bättre inne miljö 2. Friskare ute grisar 3.. inne 4. Mer spannmål
Aminosyranivå i fodret Medel Medelhög Hög Artikelnamn ORIGO 522 ORIGO 623 ORIGO 726 Energi MJ/kg 12,4 12,4 12,4 Råprotein g/kg 142 145 151 Vatten % 13 13 13 Sis råprotein g/kg 113 119 123 Sis lysin g/kg 7,1 7,7 8,2 Sis treonin g/kg 4,0 4,4 4,7 Sis metionin g/kg 2,2 2,4 2,5 Sis cymet g/kg 4,5 4,8 5,1 Råfett % av kg vara 3,0 2,5 2,5 Växttråd % av kg vara 4,5 4,5 4,6 Kalcium g/kg 7,1 7,1 7,1 Smältbar fosfor g/kg 2,0 2,0 2,0 Vitamin A IE/kg 4000 4000 4000 Vitamin D3 IE/kg 400 400 400 Vitamin E mg/kg 60 60 60 Selen mg/kg 0,4 0,4 0,4 Kväve, N % av kg vara 2,18 2,34 2,37 Fosfor, P % av kg vara 0,55 0,59 0,56 Kalium, K % av kg vara 0,61 0,59 0,60-34-
Aminosyranivå och köttansättning MEDEL -35- MEDEL- HÖG HÖG
Sis lysin/mj hur slår det? Sis lysin, g/mj 0,57 0,62 0,66 Antal 92 164 68 Insättningsvikt 30,1 29,6 30,8 Slaktvikt 84,8 85,4 85,6 Tillväxt 845 850 861 KUB 36,1 36,0 35,8 Klassning 57,4 57,6 57,7-36-
Aminosyranivå Aminosyrabehov Fas 1 Ett foder Fas 2 Behov Levande vikt n:\ dokument\oh\971212-37-
Vad växer grisen? Daglig vikt ökning, kg Protein Fett Vatten 2 0 0 20 60 100 Levande vikt -38-
Alla Piloter för grisar slaktade 2003-2006 515 justa rapporter KUB 30-44,8 Tillväxt 635-1012 Klassning 54,9-59,4 In vikt 16,6-47,0 Slakt vikt 73,1-96,5 Dödl & kass 0-12,9% Skiljer 100 kg foder! Ca 2,5 kg N 0,5 kg P -39-
Serogrisproduktion Medel 25% bästa Sero Dödlighet % 1,2 1,0 1,8 Foderutbyte 2,83 2,69 2,59 13% Daglig v.ö. 855 924 930 % kött 57,4 57,3 57,4-40-
Låt inte P-snålhet bedra P-vishet Fosfornivå NORMAL LÅG Foderutnyttjande MJ/kg 33 33 P-ansättning, kg 0,5 0,5 P innehåll i foder, g/kg 5,8 4,7 P-utsläpp, kg/kgris 0,8 0,6 100% 71% #Saknas! -41- Greppa näringen sept 2006
Låt inte P-snålhet bedra P-vishet Fosfornivå NORMAL LÅG LÅG Foderutnyttjande MJ/kg 33 40 33 P-ansättning, kg 0,5 0,5 0,5 P innehåll i foder, g/kg 5,8 4,7 4,7 P-utsläpp, kg/kgris 0,8 0,8 0,6 100% 97% 71% -42-
Miljöns bästa vänner Friska grisar = effektiva grisar Rena aminosyror ger lågproteinfoder Fytasaktivitet sparar fosfor Produktionsuppföljning På gång: Nytt energivärderingssystem på gång -43-
Tack för uppmärksamheten! kerstin.sigfridson@lantmannen.com -44-
Problemet / möjligheten P: 1,5 kg ca 0,5 kg 1 kg P/gris N: 5-7 kg ca 2,4 kg 2-5 kg N/ gris -45-
Vad innehåller grisen och fodret* N Grisen: Ca 28g/kg tillväxt ger ca 2,4 kg N Fodret: 11,3-13,7* g rp/mj ger 5,5-6,6 kg N/gris P Ca 5,5 g/kg tillväxt ger ca 0,63 kg per gris Fodret: 0,38-0,48 g/mj ger 1,1-1,5 kg per gris * Slaktgris 30-115 kg -46-
Resultat från provtagning av fermenterat blötfoder Fermenterat blötfoder Normalt blötfoder Fermentering Blandarkar Returledning s-tank ph 3,5 4 3,8 4,5-5 Mjölksyra,% 2,2 2,1 2,7 1-2,5 Ättiksyra, % 0,4 0,4 0,5 0,1-0,25 Etanol,% 0,1 0,1 0,1 <1-47-
Sammanfattning N 1. Stor potential att spara N på många gårdar 2. NTF konceptet håller 3. Money talks.. -48-