VÄGEN TILL ETT GASTANKSTÄLLE I DIN KOMMUN

VÄGEN TILL ETT GASTANKSTÄLLE I DIN KOMMUN

FÖRDEL BIOGAS Vad kostar ett gastankställe? De olika lokala förutsättningarna är helt avgörande för prisbilden. Allra viktigast är vilken prislapp som sätts på övriga nyttor som en biogassatsning kan bidra med. Hur mycket kostar egentligen försörjningstrygghet, prisstabilitet, landsbygdsutveckling och hållbar avfallshantering? Ny forskning inom denna projektsatsning har tydliggjort biogasens många samhällsnyttor i framtidens cirkulära ekonomi. En av de viktiga slutsatserna är att eftersom biogaslösningar bidrar till hållbarhet på så många olika sätt är det svårt att ersätta denna teknologi med något annat. Det krävs i så fall många olika tekniker för att få samma resultat och antagligen till en helt annan kostnad. När det gäller etablering av ett småskaligt gastankställe är nyckeln till framgång de offentliga aktörernas möjlighet att fatta beslut utifrån ett helhetsperspektiv. Tja, det beror på... Underlaget är delfinansierat av Europeiska Regionala utvecklingsfonden som en del i projektet Regional utveckling av infrastruktur för biogas. Publicerad: oktober 2016 av Biogas Öst AB Text: Ecomex AB i samarbete med Biogas Öst AB Kontakt: www.biogasost.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 4 2. Varför man som offentlig aktör satsar på biogas 5 3. Marknaden för fler gastankställen i Sverige 6 4. Ska offentliga aktörer driva tankställen? 7 5. Borlänge Energi 8 Med fossilfrihet, försörjningstrygghet och prisstabilitet som drivkraft 6. Biogas Ystad Österlen 10 Ett unikt koncept med crowdfunding för biogas 7. Vafab miljö i Västerås 11 Nyckeln var ett leveransavtal med kollektivtrafiken 8. Luleå kommun 13 Med kontroll över värdekedjan skapas miljönytta och förbättrad luftkvalitet 9. Brålanda biogas 15 Ett unikt samverkansprojekt mellan lantbrukare och lokala aktörer 10. Widrikssons åkeri 17 Krav i offentliga upphandlingar får näringslivet att ställa om 11. Samlade rekommendationer & framgångsfaktorer 18 12. Bilaga I 19 - Räkneexempel gastankställen REMISSVERSION Detta material är en första version som kommer att förbättras och utvecklas vidare. Skicka eventuella förslag på förbättringar till info@biogasost.se 3

INLEDNING Denna broschyr riktar sig till politiker och tjänstemän som arbetar för att den egna kommunen ska kunna erbjuda invånarna biogas som en viktig dellösning för att möta framtidens utmaningar och mål. Fördelarna med biogas är många och i det stora sammanhanget blir biogas ett självklart val. Dessvärre finns det många om och men och hur kring att erbjuda biogas i kommunen och för detta finns ingen färdig mall. Förutsättningarna är olika i varje kommun och den politiska viljan och styrningen spelar en stor roll. I denna broschyr ger vi exempel på hur man i flera kommuner, med helt olika förutsättningar, har etablerat tankställen för biogas som på något sätt utmärker sig. Vidare finns en fördjupad rapport med mer detaljerad information om varje exempel. Förhoppningsvis kommer dessa genomförda projekt att utgöra en inspirationskälla för hur en biogassatsning kan bli verklighet i just din kommun. 4

VARFÖR MAN SOM OFFENTLIG AKTÖR SATSAR PÅ BIOGAS Ett minskat oljeberoende och oro för klimatförändringar är starka drivkrafter för en omställning från fossilt till förnybart. Det är också orsak till varför man i stora delar av världen är intresserad av ny teknik som kan hjälpa till att möta framtidens utmaningar och mål. I både EU och i Sverige förordas biogas som en av lösningarna eftersom fördelarna är många och finns i de stora sammanhangen. Hållbar avfallshantering. Biogas är ett förnybart bränsle som sluter kretsloppet när biogödseln återför viktiga näringsämnen till jorden. Biogödsel är även en viktig förutsättning för en ökad ekoodling i Sverige, eftersom handelsgödsel inte är tillåtet. Bättre miljö lokalt och globalt tack vare låga klimatutsläpp och förbättrad luftkvalitet, vilket också påverkar hälsan positivt. Ökad Sysselsättning. Biogas ger tillväxt genom att miljontals kronor som idag betalas för importerad olja istället stannar i den lokala ekonomin. Försörjningstrygghet och prisstabilitet. I en transportsektor som står inför stora omställningar och ett stort behov av förnybara drivmedel bidrar biogas med långsiktig trygghet. Biogas löser flera samhällsproblem och är en viktig del i den cirkulära ekonomin. När en kommun satsar på biogas och visar riktning, skapas förutsättningar för invånare och näringsliv att vara en del i omställningen. Biogasens Många beröringspunkter Biogas är på flera sätt en central del när det kommer till en hållbar avfallshantering. Nästan alla människor i Sverige kommer i kontakt med någon del i biogasens värdekedja och många är inte ens medvetna om det. Det kan vara när man åker buss eller taxi, går på toaletten, handlar på ICA eller äter på en restaurang som samlar in matrester till biogas. Många gör dock aktiva val som att sortera ut sitt matavfall, köpa och köra på biogas, beställa en biogastaxi eller köpa närproducerad och ekologiskt odlad mat. Beröringspunkterna för biogas är många och dess värdekedja utgörs av olika delar inom vilka intressenter för en samordnande biogassatsning kan finnas. Läs mer om biogasens roll i framtidens cirkulära ekonomin i den vetenskapliga rapport och broschyr som tagits fram i samarbete med Biogas Research Center och finns på www.biogasost.se. 1. Biologiskt avfall Livsmedelsindustrin Matavfall Gödsel Avloppsslam 2. Biogasproduktion Hållbar avfallshantering Reningsverk Lantbruk Argument: därför ställer olika sektorer om Vara en del i omställningen till fossilfritt Bidra till regional tillväxt och ökad sysselsättning i en cirkulär ekonomi Skapa en bättre stads- och arbetsmiljö genom sänkta bullerniver och bättre luftkvalitet Minska sina utsläpp och nå uppsatta miljömål Få lägre drivmedelskostnader Vinna fler upphandlingar och stärka sin miljöprofil Kunna handla och tanka närproducerat och gynna ett svenskt drivmedel Ökad energisäkerhet och prisstabilitet med lokal energiproduktion 3. Biogas Uppgradering för användning i fordon Kan omvandlas till el, värme och vätgas Ökad självförsörjningsgrad 4. Biogödsel Lantbruk Ekologisk odling Ökad lokal livsmedelsproduktion 5

MARKNADEN FÖR FLER GASTANKSTÄLLEN I SVERIGE Biogasproduktion, gastankställen och gasfordon är enskilda delar på en gemensam marknad som är under uppbyggnad. Trots att utvecklingen befinner sig i ett tidigt skede är Sverige internationellt sett ett föregångsland med användande av ny teknik som hela världen sneglar på. De senaste åren byggs allt fler biogasanläggningar samt gastankställen runt om i hela Sverige. Vanligt är att kommuner som visar intresse för biogas söker efter en extern part som kan äga och driva ett tankställe. Ett komplett gastankställe kostar nära 10 gånger så mycket som ett tankställe för flytande bränsle. För att de stora aktörerna på marknaden ska etablera nya gastankställen krävs efterfrågan på relativt stora volymer biogas och långsiktiga avtal innan man sätter spaden i jorden. Därför blir denna lösning vanligast i större tätorter. Förutsättningarna skapar vägen Gastankställen i Sverige (september 2016) Källa: www.gasbilen.se På mindre orter behöver man ofta hitta andra vägar för att få till stånd ett gastankställe. Vanligen krävs ett stort offentligt engagemang med tydlig riktning och aktörer med samordnade intressen. En kommun som driver ett gastankställe kan genom att byta fordon och ställa krav i upphandlingar skapa en grundmarknad för att senare när marknaden är utbyggd sälja tankstället till en privat aktör som driver det vidare. På mindre orter krävs vanligen ett stort offentligt engagemang med tydlig riktning och aktörer med samordnade intressen. Så fungerar ett gastankställe Först så måste biogasen transporteras till platsen för tankstället. Vanligtvis sker detta antingen genom leverans av ett så kallat lastväxlarflak (gasflak) eller via en gasledning som kopplar samman en biogasanläggning med tankstället. Ett i dag mindre vanligt alternativ är att gas levereras i flytande form. Förvätskad biogas tar mindre plats jämfört med komprimerad gas vilket minskar behovet av gasleveranser men tekniken är relativt kostsam och lämpar sig därmed bäst för tankställen med hög belastning. Efter det att gasen är på plats komprimeras den och lagras. När en gasbil ska tanka kopplar man på slangen från en gasdispenser med ett särkilt munstycke och tankning påbörjas (se bild s. 10,13). Tidsåtgången för tankning är ungefär densamma som för bensin- och dieselfordon. Hur många tankande fordon behövs? Om det är lönsamt eller inte att investera i ett gastankställe beror på ett flertal parametrar - främst på hur man tolkar ordet lönsamt. Är det en satsning som ska främja framtida utveckling? Värderas olika samhällsnyttor? Eller är det krassa kronor och ören för det specifika tankstället som gäller? I Bilaga I presenteras tre räkneexempel för tankställen av varierande storlek. I mångt och mycket är det typen av fordon snarare än antalet som avgör hur ett tankställe bör dimensioneras. Riktmärket för att nå lönsamhet för ett gastankställe är helt beroende på antalet, och typ av, fordon som använder det. Dock krävs en utbyggd infrastruktur för att nå en tillväxt på fordonsgasmarknaden. För att få till en omställning av fordonsflottan kan det därmed vara motiverat ur ett systemperspektiv att inledningsvis tillåta vissa gastankställen att vara olönsamma. Så fungerar ett gastankställe Flak/ledning Kompressor Lager Dispenser Fordon 6

SKA OFFENTLIGA AKTÖRER DRIVA TANKSTÄLLEN? I beslut om energiförsörjning vägs olika delar in och i många kommuner har man valt att utveckla biogasprocessen sett utifrån ett försörjningstrygghetsperspektiv, både vad gäller bränsle till fordon eller som uppvärmning och el i närheten av där den produceras. Det råder dock en osäkerhet kring om man som offentlig aktör kan/bör/får driva ett gastankställe. Denna fråga har utretts av Trivector Traffic på uppdrag av Region Skåne. Både utredningen och de goda exempel som presenteras i detta informationsmaterial visar att det är fullt möjligt som offentlig aktör att engagera sig i att etablera ett gastankställe i den egna kommunen. Utdrag ur Trivectors rapport Strategi för etablering av gastankställen i Skåne (2013) Angående offentligt ägande...att kommunen går in och står för ägande och drift av ett gastankställe är en möjlig lösning i sammanhang där kommersiella aktörer som energi- och drivmedelsbolag inte har intresse i att driva gastankstället ifråga. Det kan handla om att dessa aktörer finner risken för stor med investeringen, att underlaget på gasmarknaden idag är för litet i det geografiska området och att investeringsnivån i förhållande till detta är för hög... Under förutsättning att det sker utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt invånarna i kommunen eller regionen får offentliga aktörer driva näringsverksamhet.....således handlar offentlig drift och ägande av ett gastankställe om att tillhandahålla en allmännyttig tjänst åt kommunens invånare, där marknaden inte funnit intresse i att utföra denna tjänst och där det sker utan vinstsyfte.....utöver operativt ägande, i offentlig bolagisering eller direkt via förvaltningen, har den offentliga aktören andra alternativ. Genom ett passivt ägarskap via s k koncessionsrätt eller upphandlad drift kan den offentliga aktören överlåta till annan aktör att driva verksamheten via avtal... Noterbart är också att det offentliga ägarskapet alltid på sikt kan avvecklas via en exitstrategi. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finnes förutsättning för sådan gemensam lösning föreligga, skall den tagas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Planen beslutas av kommunfullmäktige. 7

BORLÄNGE ENERGI MED FOSSILFRIHET, FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET OCH PRISSTABILITET SOM DRIVKRAFT När Borlänge kommun hade satt upp mål om fossilfrihet, men inte såg någon aktör på marknaden som var villig att etablera ett tankställe för fordonsgas, såg Borlänge Energi som offentlig aktör till att skapa förutsättningarna för att driva kommunens utveckling framåt. Redan på 90-talet planerades en biogasanläggning i kommunen med det var först långt senare som planerna kunde bli verklighet. När industrin SSAB ersatte olja i processen med naturgas (som i förlängningen kan bytas till biogas) och de lokala lantbrukarna visade intresse för en biogasanläggning blev det rätt läge. Då tog det kommunägda bolaget AB Borlänge Energi beslut om att etablera Dalarnas första gastankställe. Tankstället stod klart i oktober 2015, sex månader efter projektstart och byggdes helt utan stöd till en totalkostnad på sex miljoner kronor. Kalkylen har bedömts bli negativ under de tre första åren innan marknaden har utvecklats och tankstället kan bli lönsamt. Som offentligt bolag har Borlänge Energi fattat beslut om att ta den ekonomiska förlusten eftersom ansvaret för att skapa infrastruktur för förnybara alternativ och nå klimatmålen är så pass viktigt. Den maximala förlusten uppskattas till en miljon kronor per år i tre år. Tankställe & marknad Stationen ligger vid riksväg 50, 70 och E16 vilket är passade för stora mängder norrgående genomfartstrafik till Sälen under semestertid och på vinterhalvåret. Tankstället är robust med hög kapacitet och tillåter tankning av en stor sopbil direkt följt av en personbil. Detta påverkade givetvis prisbilden men sågs som en viktig faktor för att undvika väntetider och köer. Gasen köps in och transporteras från Stockholm via gasflak som hyrdes i början för att hålla nere investeringskostnaderna. Långsiktigt är målet att kunna sälja lokalproducerad biogas från lantbrukarna och det egna reningsverket, vilket kommer att påverka vinstsituationen då transportkostnaderna försvinner. Sammanlagt räknar man med en total lokalproducerad biogasvolym om ca 40 Gwh/år och målet är att uppgradera all gas till fordonsgas. Kommunen och Borlänge Energi ställer nu om sina fordonsflottor till biogas och visar vägen för övriga kommunala bolag samt SSAB som man gärna ser följer efter. Antalet fordon som kan drivas på gas i kommunens regi uppskattas till 500 stycken med en potential inom orten om ytterligare 250. Inom kommunen finns dessutom 40-50 privatägda gasbilar. Många tycker att det inte går att bygga en mack utan stöd, men det är okunskap, det går visst. Det blev dyrare än vi räknat med på grund av oljans låga prisbild, men insatsen ger en försäkran om en stabil prisbild på lång sikt. Gaspriset kommer att vara stabilt över en längre tid framöver och det går att teckna långa avtal. Den minskade risken för plötsliga prisförändringar, kommunens energi- och försörjningstrygghet samt den klimatnytta som åtgärden bidrar med har varit viktiga faktorer i vårt beslutsunderlag. - Christian Olhans, avfallschef AB Borlänge Energi 8

Lyckade marknadsåtgärder För att utveckla biogasmarknaden har Borlänge Energi gjort riktade marknadsåtgärder som informationskampanjer och nyhetsbrev med återkommande inslag om biogas. En av de viktigaste åtgärderna är det krav om fossilfrihet som Borlänge Energi har ställt på de leverantörer som fakturerar mer än 10 000 kr årligen. Leverantörerna har tre år på sig att ställa om sina fordon för ett fortsatt samarbete. Stora offentliga upphandlingar möjliggör kravställandet och här är uppföljningen mycket viktig för att det ska fungera. För nästa generation och småbarnsföräldrar har Borlänge Energi tillsammans med Framtidsmuseet dessutom tillverkat en stad i miniatyr där barn kan köra runt och lära sig om fossilfria alternativ. Framgångsfaktorer Den interna sak- och detaljkunskap som fanns inom bolaget. Flera erfarna projektdeltagare har bidragit till att reducera kostnaderna bl a genom fördelaktiga upphandlingar. Hyra i början, istället för inköp av gasflak, bidrog till en lägre punktkostnad. Genom att ställa krav på fossilfritt hos sina leverantörer styr man marknaden i rätt riktning. Att Borlänge Energi som offentlig aktör beslutade om att ta den ekonomiska förlusten i tre år eftersom frågan om att nå klimatmålen är så pass viktig. Gasbilsägare är generellt mycket nöjda men det finns ett kunskapsbehov att fylla hos de lokala invånarna vad gäller både fordon och bränsle - Christian Olhans, avfallschef AB Borlänge Energi 9

BIOGAS YSTAD ÖSTERLEN ETT UNIKT KONCEPT MED CROWDFUNDING FÖR BIOGAS Att uppfylla flera av de miljömål som antagits i de tre kommunerna Tommelilla, Simrishamn och Ystad utgjorde grunden för denna satsning. Tomellilla kommun hade exempelvis som miljömål att uppföra ett gastankställe där kommunens egna bilar skulle kunna tanka biogas. I en förstudie undersöktes förutsättningarna för etablering av en biogasanläggning i området med tillhörande tankställen i Simrishamn och Tomelilla. I Ystad fanns ett gastankställe sedan tidigare. När ingen enskild aktör på marknaden ville gå in i investeringsprojektet och etablera de två tankställena fick man söka efter en annan lösning. De tre kommunerna bildade då den ekonomiska föreningen Biogas Ystad Österlen som invigde två nya gastankställen sommaren 2013. För att få kapital till investeringarna och skapa ett framtida intresse på marknaden såldes ägarandelar i den ekonomiska föreningen för 10 000 kronor styck. Andelsägaren fick då även ett lägre pris på gasen. Simrishamn och Tomelilla kommun gav löfte om att köpa 100 andelar vardera i den ekonomiska föreningen förutsatt att ytterligare 200 andelar såldes till näringsliv och privatpersoner. Ett energibolag i Simrishamn köpte då 100 andelar och resterande 100 andelar såldes till politiska partier och privatpersoner. Satsningen skapade incitament och förankring bland invånarna vilket förde med sig att näringsliv och privatpersoner också köpte gasbilar. Investeringskostnaden blev totalt 8 miljoner, ca 4 miljoner per tankställe. Projektet genomfördes utan stöd och enbart med lån och sålda andelar. Mängden såld gas per år ökar långsamt men stadigt. År 2016 beräknar man sälja strax under 200 000 kg gas vilket innebär att gastankställena bär sina egna kostnader. Ägandeskap, drift & marknad Tankställena ägs av andelsägarna genom den ekonomiska föreningen Biogas Ystad Österlen. Drift och underhåll sker via underentreprenörer som svarar för bl a service, larm, transporter och daglig tillsyn. Marken ägs av kommunerna och arrenderas av den ekonomiska föreningen. Försäljningen ökar och stationerna har hög kapacitet som ger väl fyllda gastankar, något som bland annat taxi uppskattar. För att skapa en grundmarknad har kommunerna ställt om flera av sina fordon samt ställt krav i upphandlingar av transporter. Detta gör att privata aktörer börjar köra allt fler gasfordon. År 2017 kommer även sopbilarna att köra på gas vilket ger ytterligare volymer. Informationsinsatser och samarbete med bilåterförsäljarna har varit ett viktigt tillvägagångssätt för att få fler att välja biogas. Erfarenheter Projektet visar att det är möjligt för flera små kommuner att gå ihop i en biogassatsning för att skapa en regional infrastruktur för biogas. För att få en grundmarknad har det varit viktigt att ställa om kommunens egna fordon samt att ställa krav i de offentliga upphandlingarna som t ex skolskjuts och färdtjänst. Genom crowdfunding lyckades man lösa finansieringen och dessutom skapa ett lokalt engagemang. Att få den fysiska stationen på plats var enkelt och genom att välja bra kompressorer kan man tanka snabbt utan väntetider vilket uppskattas av marknaden. 10

VAFAB MILJÖ I VÄSTERÅS NYCKELN VAR ETT AVTAL MED KOLLEKTIVTRAFIKEN Sedan 2005 har biogas producerats i Västerås från bland annat matavfall vid Vafab Miljös biogasanläggning. Här blir även gas från Mälarenergis reningsverk fordonsgas. Vafab Miljö samarbetar också med det privata bolaget SBI, Swedish Biogas International, som levererar biogas från en lantbruksbaserad anläggning i närheten I Västerås, Sala, Köping och Fagersta förser Vafab Miljö fyra bussdepåer och fem publika tankställen med fordonsgas. I Sala och Köping är tankställena placerade i anslutning till bussdepåerna och inom kort kommer en liknande lösning i Fagersta. Utbyggnaden av gastankställen i länet möjliggjordes av att kollektivtrafiken (VL) valde att köra sina bussar på biogas och snabbt blev den största och viktigaste kunden. År 2011 skrevs ett leveransavtal mellan VL och Vafab Miljö, där VL åtog sig att byta ut sina gamla dieselbussar mot gasbussar i hela länet och Vafab Miljö åtog sig att tillhandahålla biogas åt VL och bygga bussdepåerna. Tack vare att VL valde att ställa om stora delar av sina ca160 bussar till biogas, såg Vafab en långsiktig avsättning för den producerade biogasen och utbyggnaden av gasinfrastruktur i hela länet blev möjlig. Fakta om LNG LNG (Liquefied Natural Gas ) är flytande naturgas som används som back-up i biogassystem för att säkerställa tillgängligheten på fordonsgas vid produktionsstörningar eller stor efterfrågan på biogas. Flytande gas kan även användas direkt i tunga fordon byggda för detta vilket ger en mycket lång räckvidd. LNG kan på sikt ersättas med LBG (Liquefied Biogas) En unik lösning Inom ramen för avtalet med VL levererade Vafab en för Sverige unik lösning för avläsning av gastankningarna för varje enskild buss. Tack vare tillgång till information om förbrukningen för varje buss lyckas man i samverkan med andra satningar minska sin drivmedelsförbrukning. Tekniken tog tid att utveckla men utgör en viktig del i VL:s framgångsrika satsning på EcoDriving. Sedan avtalet skrevs med VL har Vafab investerat ca 100 Mkr i gasinfrastruktur i länet, inklusive ny LNG-back-up i Västerås. 11

De publika gastankställena ligger utanför affären med VL, men genom att använda bussdepåernas befintliga kompressorer och att bygga relativt enkla tankställen, har de enbart kostat 1-2 miljoner kronor styck. Tack vare kollektivtrafiken har gastankställen kunnat uppföras på mindre orter på ett kostnadseffektivt sätt. Vafab äger och driftar alla tankställen själva. Större delen av infrastrukturen har byggts utan bidrag. Tankstället i Sala har fått statligt bidrag motsvarande 1/3 av investeringen och för gastankstället i Fagersta har Vafab Miljö beviljats Klimatklivspengar. Nästa utmaning är att få igång privatmarknaden och för det krävs marknadsföringsinsatser. Nyckeln till framgång Det som möjliggjorde biogas-satsningen var kontraktet mellan VL och Vafab Miljö som utgjorde en garanti för långsiktighet från båda håll. På så sätt har man kunnat skapa en infrastruktur med tillhörande marknad i hela länet. Under utbyggnaden har Vafab Miljö hela tiden sett till hela systemet. Det finns mindre tankställen och depåer som inte är lönsamma enskilt men som ändå är nödvändiga för att den stora massan bussar, sopbilar och taxi ska kunna ställa om. Detta har möjliggjort en omfattande omställning av fordonsflottan och ett nytt distributionssystem har byggts upp som i sin helhet går ihop ekonomiskt.totalt sett står VL:s bussar för mer än 70 % av länets tankade volym biogas. Vi har jobbat lösningsinriktat och samarbetat bra kring biogasen i Västerås. Visst hade vi en del tekniska problem med både produktion och bussar i början, men mindre än man kunnat vänta sig. Satsningen gick med vinst fortare än vi räknat med och med kollektivtrafik och gasproduktion i offentlig regi får vi bra kontroll. -Andreas Porswald (MP), landstingsråd och vice ordf. landstingets kollektivtrafiknämnd, tidigare kommunalråd i Västerås 12

LULEÅ KOMMUN MED KONTROLL ÖVER VÄRDEKEDJAN SKAPAS MILJÖNYTTA OCH FÖRBÄTTRAD LUFTKVALITET Luleå kommun har sedan 1995 producerat biogas från avloppsvatten för användning av el och värme i det egna reningsverket. Med en ambition om en fossilfri fordonsflotta som även skulle förbättra den dåliga luftkvaliteten, samt att det fanns bra råvaror för ökad biogasproduktion, togs ett politiskt beslut att utveckla biogasprocessen. Sedan årsskiftet 2015/2016 boostas avloppsvattnet med fett och mjölk från Norrmejerier för att ge ökade biogasvolymer och biogasen uppgraderas till fordonsgas för att komma till bättre nytta. För säkrare drift och stabilare leverans av biogas bygger kommunen nu ytterligare en rötkammare på reningsverket som färdigställs under 2017/2018. Den totala produktionskapaciteten kommer då att uppgå till 1 000 ton biogas per år, (13 GWh). Biogasen som produceras idag försörjer enbart den egna kommunala fordonsflottan men i samband med den nya rötkammaren planerar man för ytterligare ett gastankställe för privatbilister och företag under 2017/2018. Luleå kommun har under de senaste tre åren investerat drygt 100 miljoner kronor i biogasens utveckling och ser nu möjligheter till samordning med de närliggande kommunerna Boden och Skellefteå som också producerar biogas. Ägandeskap, drift & marknad Tankställen och mark ägs av kommunens förvaltning och hela biogasprocessen sker i egen regi vilket ger kontroll över värdekedjan i form av råvaror, investering, mark, distribution och fordon. Även om det innebär fördelar kan det i framtiden bli aktuellt att flytta verksamheten från förvaltningsform och istället bolagisera processen i ett kommunägt bolag. Gastankstället som ligger bredvid lokaltrafiken i centrala Luleå är levererat som en helhetslösning som inkluderade tankstället, dispenser för snabbtankning till kommunala fordon samt långsamtankning för bussarna. Gastankstället är byggt helt utan investeringsstöd och kostnaden var ca 6 miljoner. Arbete pågår även för att på sikt göra gastankstället publikt. För mig är drivkraften för att jobba med biogas att vi förädlar en befintlig råvara som ingen vill ha och samtidigt bidrar till en renare luft och en ökad självförsörjning av ett fossilfritt drivmedel i Luleå - Lars Sandström, projektledare Luleå kommun 13

Spridningseffekt och påverkan för en ökad marknad Idag finns 120 gasfordon och åtta bussar i den egna fordonsflottan och Luleå kommun arbetar aktivt för att utveckla biogasmarknaden. En ökad andel gasfordon och ytterligare råvaror till biogasproduktion är målet. Kommunen upphandlar enbart gasdrivna fordon vilket även föranlett en utveckling av verkstäder i kommunen som nu kan erbjuda service för gasfordon. Genom att företag själva ser värdet i en miljöprofil för att kunna attrahera nya kunder hoppas kommunen på en spridningseffekt som får fler företag och invånare att ställa om sin fordonsflotta till miljövänliga alternativ. Redan idag väntar lokala företag som taxi och entreprenörer på det publika gastankstället så att de ska kunna ställa om sina fordon till biogas. Kommunens förhoppning är att även landstinget ställer om en andel av fordonsflottan till gasdrift, vilket skulle få stor effekt eftersom deras fordonsflotta omfattar fler än 400 fordon. Bussarna i kommunen som drivs av biogas är färgade med blommor och bin för att tydligt påvisa att de är miljöbussar, vilket uppskattas inte minst av elever som åker buss till skolan. framgångsfaktorer Framgångsfaktorer Den främsta faktorn till framgång har varit den politiska viljan som bidragit till en positiv och välförankrad bild som drivit projektet framåt. Upphandlingsansvariga inom kommunen har konsekvent köpt biogasfordon vilket snabb skapat en grundmarknad. Samverkan med kollektivtrafiken och entusiaster gjorde att det fanns åtta bussar klara för biogas redan innan tankstället var klart. Den kommunala personalen har gått utbildningar för att kunna sköta driften av anläggningen. Lärdomar/svårigheter lärdomar/svårigheter Upphandlingar för viktiga fordonssegment har varit en lång och utdragen process så det är viktigt att påbörja dem i god tid. Igångsättning, intrimning och optimering av produktionsprocessen har medfört svårigheter som tagit tid att lösa. Det är därför värdefullt att ta hjälp av någon med erfarenhet inom området. Våra biogasbussar är fulla av blommor för att tydligt påvisa att de är miljöbussar. Skolelever har till och med hoppat över att ta andra bussar och väntat på biogasbussen, trots att de kommit för sent, för de vill åka det miljövänliga alternativet. - Lars Sandström, projektledare Luleå kommun 14

BRÅLANDA BIOGAS ETT UNIKT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN LANTBRUKARE OCH LOKALA AKTÖRER I Brålanda ville de lokala lantbrukarna förädla sin gödsel och öka sin affärslönsamhet. För att uppnå detta krävdes samverkan och gemensamt intresse mellan ytterligare aktörer. Energibolaget ville sälja mer gas till bussarna, kommunen ville nå sina miljömål, slakteriet ville bli av med sitt oljeberoende och ägaren till en lokal mack ville erbjuda förnybart bränsle. Tack vare engagerade och uthålliga aktörer lyckades man skapa en känsla av gemensamhet och driv. De lokala lantbrukarna skapade Biogas Dalsland Ekonomisk Förening och erbjöd privatpersoner att köpa förlagsinsatser om 10 000 kr per insats med maximalt 300 insatser totalt. Detta frigjorde kapital och skapade ett lokalt intresse för biogasmarknaden och incitament för att tanka biogas. Anläggning 1 Anläggning 2 Anläggning 3 Anläggning 4 Dahlbergs slakteri Uppgraderingsanläggning Föreningen bildades år 2005 och byggnation av infrastrukturen påbörjades år 2011. Peter Eriksson, Innovatum, som var projektledare under denna tid framhåller att idag finns mycket erfarenhet att ta vara på i kombination med ny och enklare teknik som bidrar till att processen inte ska behöva ta så lång tid. Fyra biogasanläggningar byggdes, varav tre är helägda av respektive lantbrukare och är en delägd av sex lantbrukare på orten. Anläggningarna, som knyts samman av ett gasnät, kostade 8-10 miljoner kronor vardera och fick stöd av dåvarande landsbygdsprogrammet motsvarande 30 % av investeringen. Den ekonomiska kalkylen beräknades bli positiv efter 2-3 år med en avskrivningstid på ca 15 år för anläggningarna. Tre av gårdarna rötar sina råvaror tillsammans med närliggande lantbrukare. Tre gårdar tar även emot råvaror från det lokala slakteriet Dahlbergs. Den producerade biogasen leds vidare ut på gasnätet förbi Dahlsberg slakteri som via sin gaspanna förbränner det som krävs för uppvärmning. Resterande biogas förädlas till fordonsgas och säljs vid det lokala gastankstället i Brålanda eller till Trollhättan energi som köper resterande gas från flakdepån. Tankstation Trollhättan Energi AB Rågasen säljs av respektive anläggning till Biogas Dalsland som säljer den vidare till Dahlbergs slakteri eller till Biogas Brålanda som uppgraderar gasen och säljer den antingen vid det egna tankstället eller till Trollhättan Energi. 15

Både gastankställe och flakdepå ligger i anslutning till en befintlig drivmedelsleverantör (Q-star) som man arrenderar mark, utrustning och betalpelare av. Trollhättan Energi säljer sedan gasen till kollektivtrafiken och vid två publika tankställen i Trollhättan. Gastankstället i Trollhättan som är kombinerat med bussdepån kostade endast en halv miljon i investering eftersom kompressor och annan infrastruktur kan delas. Gasnätet ägs av Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB och kostade cirka 15 miljoner kronor, rätten att distribuera gasen hyrs ut till Biogas Brålanda. Flera nya gastankställen planeras nu att byggas i närområdet av en annan operatör. Lantbrukare 1 Lantbrukare 2 Lantbrukare 3 Biogas Dalsland Ekonomisk förening 33% 67% Trollhättan Energi AB Lantbrukare X Biogas Brålanda AB 9% Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB 18% 73% Mellerud kommun Vänersborg kommun Ägarförhållanden; förutom lantbrukare med intresse för biogasproduktion kan privatpersoner köpa förlagsinsatser. Biogas Dalsland äger tillsamans med Trollhättan Energi driftbolaget Biogas Brålanda. Nätaktiebolaget ägs gemensamt av Melleruds kommun, Vänersborgs kommun och Biogas Brålanda. Projektet - framgångsfaktorer Lantbrukarna skapade tillsammans en ekonomisk förening som förenklade många faktorer. För att möjliggöra investeringarna i anläggningarna tryggades avsättningen för den producerade gasen genom att Trollhättan energi köper överskottet. Projektet gav industriell symbios och synergier Slakteriets övergång till förnybara bränslen via eldning av biogas är ett bra exempel på industriell symbios. Genom att elda rågas istället för olja minskar de sitt fossila beroende och deras avfall kan dessutom återgå som råvara i biogasproduktionen vilket sluter kretsloppet och skapar en cirkulär ekonomi. Den lokala macken kunde erbjuda ett förnybart alternativ mot att arrendera utrustning och mark. Kommunerna som bistod med gasnätet kunde samtidigt utveckla landsbygden och uppfylla de egna klimatmålen. Trollhättan Energi bidrog med en stabil efterfrågan på gas samtidigt som man får sälja gas till den lokala kollektivtrafiken. 16

WIDRIKSSONS ÅKERI KRAV I OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR FÅR NÄRINGSLIVET ATT STÄLLA OM Faktorer som klimatförändringar och krav i offentliga upphandlingar var avgörande för att styrelse och ägare skulle ta beslut om Widrikssons satsning på biogasfordon redan 2007. Målsättningen är att bli fossilfria till år 2020. En del kunders krav i upphandlingar om 100 % förnybart var på den tiden svåra att möta eftersom fordonsgasen på de flesta gastankställen var en mix av biogas och naturgas. För att säkra försörjningen av 100 % biogas, byggde Widrikssons ett eget relativt enkelt tankställe inne på området som transportfordonen utgår ifrån. Biogasen köps in från en biogasanläggning i Huddinge och försörjer 52 fordon med en totalförbrukning om ca 15 000 kg/mån (0,2 GWh). Fordonen kan snabbtankas på 6-7 minuter. Flera av Widrikssons kunder ställer krav på fossilfria transporter och en del tar även ut en straffavgift om man inte kör på 100 % förnybart. Tack vare att åkeriet har ställt om till hållbara transporter har man vunnit viktiga upphandlingar som motiverat merkostnaden för gastankstället. Idag finns det som kallas för grön gasprincipen som möjliggör för kunden att via ett avtal köpa 100 % biogas, det fungerar ungefär som grön el. När Widrikssons för flera år sedan fattade beslut om att stärka företagets hållbarhetsprofil fanns inte denna möjlighet, vilket föranledde en investering på 4-5 miljoner i ett eget gastankställe. Slutsats Krav från offentliga aktörer och företag som upphandlar transporttjänster kan påverka aktörer på marknaden att ställa om. Tack vare utökade uppdrag kan transportföretagen räkna hem eventuella merkostnader för förnybara alternativ. Bild/citat Bild/citat 17

SAMLADE REKOMMENDATIONER & FRAMGÅNGSFAKTORER Alla goda exempel visar på att det går att åstadkomma en hel del på lokal och regional nivå, då många anser att det går för långsamt på nationell nivå. Klimatklivspengar finns att ansöka om ytterligare en period vilket gör att det nu är ett bra tillfälle att satsa eller bygga ut. I Klimatklivet premieras de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska klimatutsläppen och här faller biogassatsningar väl ut. En politisk vilja bidrar till en positiv och väl förankrad bild av vart man är på väg. Offentliga upphandlingar är ett viktigt verktyg för såväl interna fordon som för att påverka näringslivet i kommunen. Att avtala med lokala taxibolag, åkare, kommun, landsting, renhållning etc. redan innan gastank- stället finns på plats, skapar snabbt volymer och en grundmarknad. Detta är många gånger viktigare än att bygga en billig station med för liten kapacitet för att få ner investeringskostnaderna. Undersök vilket kortsystem som finns på den närliggande marknaden för att dra nytta av befintliga kunder som ska kunna tanka på den egna stationen. Ett smart val av kortsystem kan göra stor skillnad och måste också tillåta kredit och betalkort. Biogas är en ny teknik i ett framåtriktat samhälle och gastankställena kan med fördel byggas med en modern design. Vid överskottsproduktion kan avsättningen tryggas genom att säljas till andra biogasaktörer. Genom hyra av gasflak kan investeringskostnaderna hållas nere nästa steg I rapporten Småskaliga tankställen för biogas finns mer information om de goda exemplen i detta material samt ännu fler exempel. Det finns även information om hur investeringskostnaderna kan hållas nere. I rapporten Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi finns information om biogasens samhällsnyttor. Det finns även GIS material att ladda ner över ÖMS-regionens gastankställen som kan användas i planering av infrastruktur. Materialet är framtaget av Biogas Öst inom projektet Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas under år 2016. Allt material går att ladda ner på www.biogasost.se. Material från projektet BIOGAC (BioFuel Region, 2015) innehåller en guide för hur man etablerar ett tankställe för fordonsgas (http://biogac.eu/en/biogac-guide) samt en räknesnurra för biogastankställen (http://biogac.eu/en/home/calculate) Strategi för etablering av gastankställen i Skåne underlag med fokus på affärsmodeller, organisationsstrukturer och finansiering (Trivector, 2013:72) är en utredning i Region Skånes regi med fakta för att komma vidare, goda exempel och kontrollkalkyler. TSA 2015 - Anvisningar tankstationer för metangasdrivna fordon (www.energigas.se). Innehåller exempel på konstruktion, tillverkning, anläggning, kontroll, drift och underhåll av gastankställen. Anvisningarna är utformade för att ge en säker anläggning enligt svenska myndighetskrav. Regionala samverkansnätverk för biogas. Det finns många regionala nätverk runt om i Sverige som kan bidra med stöd och hjälp i arbetet med att komma framåt om man vill etablera ett gastankställe. Detta informationsmaterial har tagits fram av Biogas Öst, en regional samverkansorganisation i Uppsala, Västmanland, Södermanland, Örebro, Östergötland och Stockholms län. Läs mer på www.biogasost.se. 18

BILAGA I Räkneexempel gastankställen Räkneexempel: Om det är lönsamt eller inte att investera i ett gastankställe beror på ett flertal parametrar - främst hur man tolkar ordet lönsamt. Är det en satsning som ska främja framtida utveckling? Värderas olika samhällsnyttor? Eller är det krassa kronor och ören för det specifika tankstället som gäller? I exemplen nedan presenteras tre tanksällen av olika storlek. Observera att beräkningarna enbart är översiktliga exempel för att visa på ungefärligt antal fordon och försäljningskrav. EXEMPEL 1: MINDRE TANKSTÄLLE Räkneexempel EXEMPEL 2: MELLAN TANKSTÄLLE EXEMPEL 2: STÖRRE TANKSTÄLLE Indata tanställe Tankställets storlek (kwh/år) 3 000 000 Investering tankställe (kr) 3 000 000 Ränta på lån (%) 5 Avskrivning (år) 10 Indata fordon (kwh/år) Energianvändning gasbuss 3 407 000 Energianvändning gasbil 1 12 800 Energianvändning gastaxi 2 39 300 Energianvändning renhållningsfordon 4 150 000 Beräknade resultat (ekonomi) Att betala per år (kr) 388 514 Vinstkrav per kwh (kr) 0,13 Vinstkrav per kg gas (kr) 1,69 Beräknade resultat (fordon) Antal bussar (st) 7,4 eller Antal bilar (st) 233 eller Atal taxi (st) 76 eller Antal renhållningsfordon (st) 20 Indata tanställe Tankställets storlek (kwh/år) 5 000 000 Investering tankställe (kr) 4 500 000 Ränta på lån (%) 5 Avskrivning (år) 10 Indata fordon (kwh/år) Energianvändning gasbuss 3 407 000 Energianvändning gasbil 1 12 800 Energianvändning gastaxi 2 39 300 Energianvändning renhållningsfordon 4 150 000 Beräknade resultat (ekonomi) Att betala per år (kr) 582 771 Vinstkrav per kwh (kr) 0,117 Vinstkrav per kg gas (kr) 1,52 Beräknade resultat (fordon) Antal bussar (st) 12,3 eller Antal bilar (st) 389 eller Atal taxi (st) 127 eller Antal renhållningsfordon (st) 33 Indata tanställe Tankställets storlek (kwh/år) 12 000 000 Investering tankställe (kr) 10 000 000 Ränta på lån (%) 5 Avskrivning (år) 10 Indata fordon (kwh/år) Energianvändning gasbuss 3 407 000 Energianvändning gasbil 1 12 800 Energianvändning gastaxi 2 39 300 Energianvändning renhållningsfordon 4 150 000 Beräknade resultat (ekonomi) Att betala per år (kr) 1 295 046 Vinstkrav per kwh (kr) 0,108 Vinstkrav per kg gas (kr) 1,4 Beräknade resultat (fordon) Antal bussar (st) 29,5 eller Antal bilar (st) 933 eller Atal taxi (st) 305 eller Antal renhållningsfordon (st) 80 1 Beräknad genom multiplicering av genomsnittlig körsträcka för gasbilar 2015 (Trafa) med genomsnttlig energianvändning per mil för gasbilar 2014 (Beräknat från Trafikverkets PM Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex). 2 Beräknad genom multiplicering av genomsnittlig körsträcka för taxibilar 2015 (Trafa) med genomsnttlig energianvändning per mil för gasbilar 2014 (Beräknat från Trafikverkets PM Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex) 3 Beräknad genom multiplicering av genomsnittlig körsträcka för gasbussar i östra Mellansverige 2015 (FRIDA) med genomsnttlig energianvändning per mil för gasbussar 2015 (FRIDA) 4 Beräknat utifrån uppgifter från E.ON Fordon Nyckeltal Gasanvändning per år ( kwh i genomsnitt) Gasbil 12 800 Gastaxi 39 300 Gasbuss 407 000 Renhållningsfordon 150 000 19