Dagens föreläsning kapitel 7-8 läs kapitel 9 själva Handelspolitik och industripolitik trikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder 1 Handelspolitik Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport till SA (8-30%) Starkare dollar, ökad importkonkurrens, lägre priser Vann röster i ennsylvania, West Virginia, Ohio som producerar stora mängder stål DWL = $185 miljoner dollar Drabbade uropa, Japan, Sydkorea mfl. Importörerna i SA klagade överklagade hos WTO och vann 2 2003 December tar han bort dem 2009 Obama tull om 35% på bildäck från Kina Direkt riktat mot Kina (Sect. 421, S Trade Law) Arbetare i däckindustrin klagade Inte producenterna (10 st, Goodyear, Michelin, Bridgestone) med produktion i Kina. 3 år, 35%, 30%, 25% ovanpå existerande 4% Kina svarade med tullar mot SA 3 1
Handelspolitik n oändlig uppsjö av instrument n skatt om t ex 1000 kr per importerad dator (specifik tull) n procentuell tull på importerade varor (ad valorem) n kombination av båda, t.ex. 40kr per ton plus 3% av värdet Subventionera exporten av datorer Begränsa antalet datorer som får importeras (kvot) Andra icke tariffära handelshinder (t ex krav om viss prestanda) Notera att även inhemska politiska åtgärder, t ex en skatt på miljöfarligt utsläpp av svavel i massafabriker, kan få effekter på internationell handel av pappersmassa. 4 Värdera importen? FAS - Free alongside price FOB Free on Board CIF Cost insurance freight 5 Handelspolitik åverkar handelsflödet produktion konsumtion sysselsättning inkomster terms of trade (världsmarknadspriset) ffekterna liknar de vi får vid branschstöd 6 2
Allmänt Måste beakta ländernas storlek ett litet land kan inte påverka världsmarknadspriserna, utan tar dessa som givna ett stort land kan påverka världsmarknadspriserna 7 Tull och fullständig konkurrens Antag Fullständig konkurrens Två länder A och B, producerar homogen vara (Stål) inför en tull tullen på t kr per enhet omfattar bara en vara syfte: t ex skydda uppbyggnaden av en ny industrisektor Bortse från övriga branscher och växelkursen MC lägre i land B dvs priserna på varan är lägre i land B Antag att land A är ett relativt stort land exportpriset i land B kan då påverkas av tullen 8 Import och export innan tullen är införd. Världsmarknadspriset är utan tull Världsmarknad Land B A A p p p B B B I A 0 C 0 0 9 0 C 0 3
(importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st OBS! Tullen införs på världsmarknaden och inte på de lokala marknaderna. Det är alltså exportutbudskurvan ( B ) som flyttas upp med tullens storlek, t. Världsmarknad Land B A A p p p B t B B B I A 0 C 0 0 C 0 0 10 (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st är stort och kan därför övervältra en del av tullkostnaden på land B! : marknadspriset (inkl tullen) stiger Land B: exportpriset faller A Världsmarknad Land B A p p p p A t B B p B B B I A 0 C 0 0 C 1 0 0 11 (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st : ökad produktion (sysselsättningen ökar) och minskad konsumtion tullintäkt för staten: 1 * tullen Land B: minskad produktion (sysselsättningen minskar) och ökad konsumtion Minskad världshandel då tullen införs! A Världsmarknad Land B A p p p p A t B B B B I A C 0 C 0 1 C C 1 1 1 1 0 0 0 12 4
Sammanfattning Tullen höjer priset i land A Men inte med hela tullen xportpriset i land B faller lite roduktionen ökar lite i land A Konsumtionen minskar i land A roduktionen minskar lite i land B Konsumtionen ökar i land B Om land A vore ett litet land skulle B vara horisontell 13 Tullen skulle då höja priset i land A med hela t Inför en tull i land A Nytt exempel Antag att land A är ett litet land på världsmarknaden kan inte påverka världsmarknadspriserna exportutbudskurvan horisontell ( ) land A:s konsumenter får ta hela prisökningen artiell analys illustrerar med en figur för land A bara 14 (importlandet) är ett litet land: inför en tull, t kr/st xportutbudskurvan ( ) flyttas upp med hela tullens storlek, t. Världsmarknad Land B A A p p p B p V 1 t 1 B I A C 1 1 0 C 0 0 C 0 0 15 5
är litet på världsmarknaden: före tull motsvarar B, dvs världsmarknadspriserna är givna för det lilla landet O 0 C 0 import före tull 16 är litet på världsmarknaden: tull t kr/st OBS! måste betala hela tullkostnaden själv. Tullkostnaden (T) = Tullintäkten (T) p 1 = +t T V 1 O 1 C 1 0 C 0 import efter tull import före tull 17 Tullar allmänt Används för att skydda inhemska producenter Svårt att kvantifiera effekterna av tullar Speciellt svårt om landet som inför tullen (t ex land A) är stort på världsmarknaden slår på land B också eftersom tullen påverkar terms of trade, dvs världsmarknadspriserna Tullen kan ha olika effekter beroende på var i förädlingsvärdekedjan tullen (som är en skatt på import) läggs Lägre tull på insatsvaror än på slutprodukten Ger effektivt skydd och stöd till egna producenterna 18 6
Importkvotering Importkvot = kvantitativ restriktion på hur mycket man får importera Höjer alltid det inhemska priset efterfrågeöverskott budkonkurrens som höjer priserna risökningen kommer att motsvara en tull som reducerar importen i samma omfattning vid fullständig konkurrens har en kvot och tull samma effekter på produktion, konsumtion och import Om producenten i land A har monopol får vi en större prisökning pga reducerad importkonkurrens, dvs ökad marknadsmakt för monopolisten 19 Skillnader tull och importkvot Staten får inte nödvändigtvis några intäkter av en kvot Tillfaller exportören genom högre priser i detta land staten kan auktionera ut licensen och får då en intäkt den som får importlicensen kan sälja vidare risökningen med tull sker genom att staten påverkar priserna direkt Med kvotering begränsas utbudet och landet får varuknapphet som tvingar upp priserna å sikt kan tullar vara mindre skadliga kvoterna kan skydda en bransch med svag produktivitetsutveckling en konstant tull kan devalveras när motsvarande branscher i omvärlden utvecklas bättre 20 är ett litet land: före importkvot Marknadens sammanlagda utbudskurva före kvotering, dvs inhemskt utbud plus import O 0 C 0 import före kvot 21 7
är ett litet land: inför importkvot på K enheter O K 1 C 1 0 C 0 import efter kvot import före kvot 22 är ett litet land: inför importkvot på K enheter K V 2 Marknadens sammanlagda utbudskurva efter kvotering, dvs inhemskt utbud plus tillåten import p 1 V 1 O 1 C 1 0 C 0 import efter kvot Kvoten begränsar totala utbudet och inhemska priset stiger till p 1 produktionen stiger till 1 konsumtionen faller till C 1 import före kvot 23 är ett litet land: inför importkvot på K enheter K V 2 O Om kvoten K görs för stor priset kvar vid vid produktionen kvar vid 0 konsumtionen kvar vid C 0 0 C 0 import före och efter kvot 24 8
Subventioner xempel 1: roduktionssubvention (s kr/st) av en inhemsk producent t ex lönekostnader, kapitalkostnader (billiga lån) producentpriset kommer att överstiga marknadspriset med s kr/st xempel 2: xportsubvention (s kr/st) av en inhemsk producents exportvaror dvs inte hela produktionen utan bara det som exporteras det blir mer lönsamt för företagen att sälja på export än hemma påverkar inte konsumtionen hemma om det är ett litet land om ett stort land inför exportsubvention kan konsumenterna i exportlandet drabbas genom höjda priser om inhemska konsumenter vill köpa varan måste de betala ett högre pris, annars exporteras varan 25 är ett litet land: inför en produktionssubvention, s kr/st 1 Konsumentens pris är oförändrat vid världsmarknadspriset, inhemsk konsumtion oförändrad roducentpriset stiger däremot från till p 1 inhemsk produktion ökar p 1 s Importen minskar 0 0 1 C 0 = C 1 import efter subvention import före subvention 26 : jordbrukspolitik Common Agricultural olicy (CA) rsprungligen stödköp av jordbruksprodukter när priserna blev för låga, för att garantera :s bönder höga priser Backades upp av tariffer mot omvärlden Sedan 1970-talet har dock priserna accelererat under frihandel skulle de flesta jordbruksprodukter ha importerats :s bönder producerar mer än vad konsumenterna vill ha har då tvingats köpa och förvara livsmedel 1985 hade ett överskott av jordbruksprodukter motsvarande 780 000 ton biff, 1,2 miljoner ton smör och 12 miljoner ton vete 2005, 5 miljoner ton socker För att bli av med överskottet infördes en exportsubvention 27 9
:s jordbrukspolitik Kombinera tull och exportsubvention pris p 1 tull tbudsöverskott Bli av med överskottet genom att införa en exportsubvention motsvarande (p 1 )( 1 - C) Målet för s inhemska prisnivå uppnås med en tull: (p 1 ) Inkomstmål: p 1 * 1 Världsmarknadspriser kvantitet C 1 28 Subventionen visade sig även sänka v (ej i bild) varför subventionen måste öka ytterligare Handelshinder idag Icke-tariffära hindren uppgår till 2 10 procent av det totala värdet på handeln Tullsatserna för de flesta industrivaror ligger numera under 5 procent i de flesta industriländer All svensk export till och över hälften av exporten till icke -länder idag tullfri av de återstående procenten har hälften lägre tullar än tre procent. Tullförhandlingar är viktiga för ungefär en tiondel av Sveriges totala export, medan de andra handelshindren drabbar hela exporten och särskilt den del som går till länder utanför. Källa: Svenskt Näringsliv 29 Samhällsekonomiska vinster av handel Vi har tidigare visat att handel leder till att konsumtionen av alla varor stiger realinkomster stiger Orsaken är att det föreligger skillnader i produktionsförutsättningarna mellan länder, pga relativa tillgången till olika produktionsfaktorer eller effektivitet i utnyttjandet av produktionsfaktorerna 30 10
Inkomstfördelning Även om ett land som helhet vinner på internationell handel så kan vissa grupper i samhället kan förlora Handelspolitik kan förhindra internationell specialisering gynna ineffektiv inhemsk produktion Hur beräknar man den samhällsekonomiska effekten (välfädseffekten) av en tull som som höjer marknadspriser gynnar producenter missgynnar konsumenter? 31 Välfärdseffekter? Behöver känna till hur en förändring i storleken på ett handelshinder påverkar producentöverskottet konsumentöverskottet eventuella utgifter/inkomster för staten terms of trade export / import om t ex en exportsubvention sänker exportpriset på världsmarknaden så försämras terms of trade 32 Konsumentöverskott (KÖ) KÖ Individen som köper D 1 har betalningsviljan 1. Alla betalar dock 1. För alla (utom den som har betalningsviljan 1 ) ppstår ett KÖ 0-D 1. 2 1 x individ som köper D 2 Var villig att betala 2, men Betalar bara 1 : KÖ = 2-1. KÖ = höjden på -kurvan D 2 D 1 33 11
roducentöverskott (Ö) Ö Vid priset 1 är utbudet S 1. Den sista enheten produceras med mc= 1. Men för alla (utom den sista) är mc< 1. S x företaget som bjuder ut S 0 Var villig att bjuda ut det för 0, men Får 1 : Ö = 1-0. 1 0 Ö = ovanför S-kurvan, under. Ö = ersättning till kapital eller land. j monopolvinster S 0 S 1 34 Välfärd 2 länder Hem och tland roducenter och konsumenter Välfärd får man genom att addera KÖ och Ö Jämför förändringar Före och efter handel Före och efter handelspolitik 35 xempel tan handel Med handel S S A KÖ A a Ö b d W c D D 0 S 1 D 1 36 12
Välfärdseffekter av handel Innan handel KÖ = a Ö = b+c fter handel KÖ = a+b+d Ö = c Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = +b+d roducentöverskott = - b. Netto + d Konsumenterna vinner producenterna förlorar 37 Tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter Lilla landets hemmamarknad pris Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a+b+t+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = + T. Netto - b - c p 1 a b T c tull p V b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion c: konsumtionsförlust Världsmarknadspriset kvantitet 0 1 C 1 C 0 38 Dead Weight Loss DWL (dödviktsförlust) n ren förlust för landet pga tull Ingenting som kan föras över till Konsumenter roducenter Staten Ruta b, allokerar resurser från bransch med komparativa fördelar till en med komparativa nackdelar Ruta c, konsumtionsförlusten 39 13
Subvention vs tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter Lilla landets hemmamarknad pris subvention Välfärdseffekter: tull Konsumentöverskott = - (a+b+t+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = + T. Netto - b - c Välfärdseffekter: Subvention p 1 b Konsumentöverskott oförändrat - roducentöverskott = + a Skatteintäkt = - (a+b). Netto - b Välfärdsförsämring motsvarande arean b. b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion 0 1 C 0 import efter subvention import före subvention kvantitet 40 Subventionen höjer inte konsumentpriserna är ett litet land: inför importkvot på K enheter K V 2 Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a+b+f+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = 0. Netto - b - c - f p 1 a b f c V 1 O 1 C 1 0 C 0 import efter kvot import före kvot 41 kvot Om efterfrågan i landet ökar Kvotens effekt på priset ännu större Om produktionskostnaderna i utlandet sjunker Förlusten större än vid tullar 42 14
Tull i ett stort land: samhällsekonomiska effekter Stora landets hemmamarknad pris Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a+b+t+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = + T + e. Netto - b c + e tull p 1 p 2 a b T e c b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion c: konsumtionsförlust e: förbättring i terms of trade OBS! e kan vara större än b + c kvantitet 0 1 C 1 C 0 43 Nettoeffekten Om b + c > e Välfärden minskat i landet Om b + c = e Välfärden oförändrad i landet Om b + c < e Välfärden ökat i landet 44 Icke-tariffära handelshinder Tekniska handelshinder x. tvinga exportören att modifiera sin produkt för att uppfylla produktkrav som är annorlunda på exportmarknaden än de krav som ställs på hemmamarknaden (ex miljökrav) Regler för upphandling Acceptera högre pris vid given kvalitet (jfr tull) Reservera viss del av marknaden för inhemska producenter (jfr kvot) Byråkrati Gränspassage 15