Religion Livsfrågor och etik

Relevanta dokument
RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Religioner och andra livsåskådningar

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Broskolans röda tråd i So-ämnen

LPP i religion ht. 2015

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Religionskunskap. Syfte

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Religionskunskap. Ämnets syfte

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Introduktion till tidningsprojektet

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kunskapskrav i religion

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Tänket bakom filmserien

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Övergripande planering Reviderad:

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Förslag den 25 september Geografi

LPP i religion vt. 2016

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tro - från Oden till Jesus

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Sveaskolans mål i musik

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Planering Religionskunskap

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

Tänket bakom filmserien

Arbetsområden för Freja och Frigg

namnge de tre största kommunerna/städerna i Östergötland Östergötlands landskapsblomma och landskapsdjur

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Vad Svenska kyrkan Eslöv kan erbjuda skolan?

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan 0-18 år

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Transkript:

Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande, reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Mål att uppnå år 5 År 6 År 7 År 8 Känner till att alla människor har lika värde ex. genom etiska samtal och genom berättelser. Kan aktivt delta i etiska samtal, ex, genom livskunskapsämnet. Har kunskap om människans ansvar för sina egna handlingar och att alla människor har lika värde. Kan samtala om och reflektera över tillvaron och meningen med livet utifrån litteratur, dikter, olika skapelseberättelser och myter, ex. bibeln. Kan samtala om etiska problem och motivera sina åsikter. Kan samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur. Kan samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden. Kan delta i diskussioner och motivera sina ställningstaganden i etiska frågor. År 9 Kriterier för G år 9 Kriterier för VG år 9 Kriterier för MVG år 9 Kan diskutera viktiga livsfrågor och se konsekvenser av mänskligt handlande. Kan reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor. Kan föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden. Formulerar tankar i för honom eller henne viktiga livsfrågor och känner till andra synsätt än sitt eget. Upptäcker och bearbetar etiska frågor och problem. Formulerar frågor inom området tro och livsåskådning, söker svar och gestaltar på ett insiktsfullt sätt sina kunskaper. Jämför sina egna ståndpunkter i livsfrågor och etik med tankar och handlingar i olika religioner och livsåskådningar.

Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen, fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid, utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv, utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället, utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället, får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Mål att uppnå år 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Kriterier för G år 9 Kriterier för VG år 9 Känner till bakgrunden till några religiösa högtider såsom jul och påsk. Känner till några berättelser från Gamla och Nya testamentet. Känner till några skapelseberättelser från olika religioner samt kan återge några grundläggande bibliska berättelser. Känner till delar av Nordisk mytologi. Känner till hur kristendomen påverkade Sverige under medeltiden. Känner till några religiösa traditioner och dess betydelse för dem som brukar dem. Kan återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. Har kunskap om olika trosuppfattningar och traditioner i några världsreligioner. Förstår hur kristendomen har påverkat det svenska samhället. Har kunskap om Bibeln och kristendomens riter och symboler. Har kunskap om världsreligionerna och vad som förenar och skiljer dem. Kan något om dess riter, symboler och några estetiska uttryck i olika religiösa sammanhang. Känner till andra livsåskådningar. Har kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur. Har kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar. Har kunskaper om hur estetiska uttryck som konst, musik och dans gestaltas i olika religiösa sammanhang. Reflekterar över symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i kristendomen och några andra världsreligioner. Urskiljer såväl likheter som skillnader mellan olika religiösa traditioner.

Kriterier för MVG år 9 Knyter samman religiös tro och tradition med företeelser som musik, litteratur och socialt liv samt ger exempel på hur tro och tradition har påverkat och påverkar människor och samhällsliv. Använder sina kunskaper för att reflektera över hur tro och värderingar förändras såväl för den enskilda människan som i samhället.

Religion - strävansmål Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande, reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv. Skolan strävar efter att eleven: blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen, fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid, utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv, utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället, utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället, får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer.

Religion år 1 Känner till att alla människor har lika värde ex. genom etiska samtal och genom berättelser. Känner till bakgrunden till några religiösa högtider såsom jul och påsk. Religion år 2 Känner till några skapelseberättelser från olika religioner samt några grundläggande bibliska berättelser. Religion år 3 Har kunskap om människans ansvar och om att alla människor har lika värde. Kan återge några berättelser från Gamla och Nya testamentet. Religion år 4 Kan samtala om och reflektera över tillvaron och meningen med livet utifrån litteratur, dikter, olika skapelseberättelser och myter.

Religion år 5 Kan samtala om etiska problem och motivera sina åsikter. Uppnåendemål Kan samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur. Kan samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden. Kan återge och levandegöra några berättelser från några inte kristna religiösa traditioner. Känner till några andra religioners traditioner och dess betydelse för dem som brukar dem. Uppnåendemål Kan återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. Religion år 6 Kan delta i diskussioner och motivera sina ställningstaganden i etiska frågor. Har kunskap om olika trosuppfattningar och traditioner i några världsreligioner. Religion år 7 Kan diskutera viktiga livsfrågor. Har kunskap om kristendomen och hur den påverkar det svenska samhället.

Kan något om kristendomens riter och symboler. Religion år 8 Kan föra diskussioner om olika etiska frågor, ex. skolans värdegrund samt alla människors lika värde. Känner till några estetiska uttryck i olika religiösa sammanhang. Religion år 9 Kan förhålla sig till och se konsekvenser av mänskligt handlande. Betygskriterier för G Kan reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor. Kan föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden. Betygskriterier för VG Formulerar tankar i för honom eller henne viktiga livsfrågor och känner till andra synsätt än sitt eget. Upptäcker och bearbetar etiska frågor och problem. Betygskriterier för MVG Formulerar frågor inom området tro och livsåskådning, söker svar och gestaltar på ett insiktsfullt sätt sina kunskaper. Jämför sina egna ståndpunkter i livsfrågor och etik med tankar och handlingar i olika religioner och livsåskådningar. Har kunskap om världsreligionerna och vad som förenar och skiljer dem. Kan något om dess riter och symboler.

Betygskriterier för G Har kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur. Har kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar. Har kunskaper om hur estetiska uttryck som konst, musik och dans gestaltas i olika religiösa sammanhang. Betygskriterier för VG Reflekterar över symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i kristendomen och några andra världsreligioner. Urskiljer såväl likheter som skillnader mellan olika religiösa traditioner. Betygskriterier för MVG Knyter samman religiös tro och tradition med företeelser som musik, litteratur och socialt liv samt ger exempel på hur tro och tradition har påverkat och påverkar människor och samhällsliv. Använder sina kunskaper för att reflektera över hur tro och värderingar förändras såväl för den enskilda människan som i samhället.