Förkortningar och akronymer

Förkortningar och akronymer A... sökområde A/C... aircraft (luftfartyg) ACO...aircraft co-ordinator (flygsamordnare) AM...amplitudmodulering ATC... air traffic control (flygtrafikledning) ATS...air traffic services (flygtrafiktjänster) C... coverage factor (täckfaktor) CES... coast earth station (kustmarkstation) CIRM...Centro Internazionale Radio-Medico CRS... coast radio station (kustradiostation) C/S... call sign (anropssignal) CS...creeping line search (parallellsökning) CSC...creeping line search, co-ordinated (samordnad parallellsökning) CSP... commence search point (sökstartpunkt) CW... continuous wave (bärvågsmodulering) DF... direction finding (radiopejling) DMB... datum marker buoy (boj för markering av sökområdescentrum) DR... dead reckoning (död räkning) DSC...digital selective calling (digitalt selektivt anrop) ELT... emergency locator transmitter (nödsändare för luftfartyg) EPIRB...emergency position-indicating radio beacon (nödradiosändare för maritimt bruk) ETA...estimated time of arrival (uppskattad ankomsttid) ETD...estimated time of departure (uppskattad avfärdstid) F/V...fishing vessel (fiskefartyg) FM...frekvensmodulering f w... weather correction factor (väderkorrigeringsfaktor) GES... ground earth station (markstation) GHz... gigahertz vii

Förkortningar och akronymer GMDSS...global maritime distress and safety system (globalt nödradiosystem för sjöfart) GPS... global positioning system (globalt navigeringssystem) GS...ground speed (hastighet relativt mark) gt...gross tonnage (bruttotonnage) HF... högfrekvens ICAO... International Civil Aviation Organization (FNs internationella civila luftfartsorganisation) IFR...instrumentflygningsregler IMC...meteorologiska förhållanden enligt instrument IMO... International Maritime Organization (Internationella sjöfartsorganisationen) IMSO...International Mobile Satellite Organization (Internationella mobilsatellitorganisationen) Inmarsat...satellitkommunikationsleverantör för GMDSS INTERCO...International Code of Signals (Internationella signalkoden) JRCC... Joint (aeronautical and maritime) Rescue Co-ordination Centre (gemensam räddningscentral för sjö- och flygräddning) khz...kilohertz kt...knop (nautisk mil per timme) LCB...line of constant bearing (konstant bäring) LES...land earth station (markstation) LKP...last known position (sista kända position) LUT...local user terminal (nedläsningsstation för Cospas Sarsat) LW... leeway (vindavdrift) m...meter nm...nautisk mi MRO... Mass Rescue Operation (massräddningsinsats) M/V...merchant vessel (handelsfartyg) MCC...mission control centre (förmedlingscentral för Cospas Sarsat) MEDEVAC...medicinsk evakuering MEDICO... medicinsk rådgivning, vanligtvis via radio MF... Medium Frequency (gränsvåg) MHz... megahertz viii

Förkortningar och akronymer MSI... maritime safety information (maritim säkerhetsinformation) NBDP... narrow-band direct printing (radiotelex) OSC... On Scene Co-ordinator (samordnare i insatsområdet) PIW...person in water (person i vattnet) PLB... personal locator beacon (nödsändare för personlig användning) POB... persons on board (personer ombord) PS... parallel sweep search (parallellsökning) R...search radius (sökradie) R/T...radiotelefoni RANP...regional air navigation plan (regional lufttrafikplan) RCC...rescue co-ordination centre (räddningscentral) RSC... rescue sub-centre (räddningsundercentral) RTG... radiotelegrafi RTT... radioteleprinter S...track spacing (stråkbredd) S/V...sailing vessel (segelfartyg) SAR...search and rescue (eftersökning och räddning) SART... search and rescue radar transponder (radartransponder för eftersökning och räddning) SC...search and rescue co-ordinator (eftersöknings- och räddningssamordnare) SES... ship earth station (fartygsmarkstation) SITREP... SAR situation report (lägesrapport vid SAR-insats) SMC... search and rescue mission co-ordinator (sjöräddningsledare) SOLAS... Safety of Life at Sea (säkerhet för människoliv till sjöss) SRR... search and rescue region (SAR-område) SRS...search and rescue sub-region (SAR-delområde) SRU...search and rescue unit (SAR-enhet) SS... expanding square search (expandersökning) SSB... single-sideband (enkelt sidband) SU...search unit (sökenhet) T...search time available (tillgänglig söktid) T...true course (verklig kurs) TAS... true air speed (verklig hastighet i luft) ix

Förkortningar och akronymer TMAS... Telemedical Assistance Service TS... track line search (sökning längs förmodad färdväg) TSN... track line search, non-return (Sökning längs förmodad färdväg, ej retur) UHF... ultrahög frekvens UTC... co-ordinated universal time (samordnad universaltid) V...SAR facility ground speed (SAR-resursens hastighet relativt mark) VFR... visual flight rules (visuella flygregler) VHF...Very High Frequency (mycket hög frekvens) VMC...visual meteorological conditions (visuella meteorologiska förhållanden) VS...sector search (sektorsökning) W...sweep width (stråkbredd) WT...radio telegraph (radiotelegraf) x

Ordlista Aircraft co-ordinator (ACO) Amver Avdrift Avslutningsfas Coast earth station (CES) - Kustmarkstation Commence search point (CSP) - Sökstartpunkt Cospas-Sarsat System Digital selective calling (DSC) Drift Dyning En person eller grupp som samordnar flera flygande SAR-resurser som stöd för SMC och OSC. Ett globalt fartygsrapporteringssystem för för eftersökning och räddning Rörelse hos sökobjekt, orsakat av yttre naturliga krafter. En period under en SAR-incident när SARenheterna återgår till sina baser och förbereder sig för nya insatser. Sjöfartsmässigt namn på landstation som förbinder fartyg med landbaserade kommunikationsnät. Punkt, normalt specificerad av SMC, där en SAR-enhet inleder sitt sökarbete. Ett satellitsystem som tar emot signaler från nödsändare på frekvensbanden 121,5 MHz och 406 MHz. En teknik baserad på digital kodning, som tillåter en radiostation att etablera kontakt med och överföra information till en viss annan radiostation eller en viss grupp av radiostationer. Transport av ett sökobjekt i vatten, orsakad av vindars påverkan av objektets exponerade ytor. Tillstånd på vattenyta, orsakat av vindar i annat område. Enskilda dyningar har formen av jämna och mjuka vågor, med långt avstånd mellan de rundade vågtopparna. xi

Ordlista Eftersökning Emergency locator transmitter (ELT) - Nödradiopejlsändare Emergency positionindicating radio beacon (EPIRB) - Nödradiopejlsändare Falsk signal Falskt alarm Farkost Global maritime distress and safety system (GMDSS) Hypotermi Inmarsat Insatsområde Kapten En verksamhet som normalt samordnas av en RCC eller RSC, där tillgänglig personal och tillgängliga resurser utnyttjas för att hitta människor i nöd. Nödradiosändare för flyg med uppgift att meddela nödläge och sända pejlingssignaler. Nödradiosändare för maritimt bruk för positionering av nödställd. Nödsignal från godtycklig källa, inklusive från kommunikationsutrustning avsedd för att sända nödsignaler, när ingen nödsituation faktiskt föreligger och ingen nödsignal borde ha sänts. Nödsignal som ges av annan anledning än för systemtest, via utrustning avsedd för nödkommunikation, när ingen nödsituation faktiskt föreligger. Varje fordon avsett för förflyttning i luft, på vattenyta eller under vatten. En global kommunikationstjänst baserad på automatiska system, såväl satellit- som markbaserade, med uppgift att förmedla nödsignaler och ge säkerhetsinformation åt sjöfarande. Onormalt låg kroppstemperatur (nedkylning) orsakad av exponering för kall luft, vind eller vatten. Ett system av geostationära satelliter för globala mobila kommunikationstjänster och för support av GMDSS och övriga nödkommunikationssystem. Sökområde eller faktisk olycksplats. Befälhavare på fartyg eller luftfartyg. xii

Ordlista Kurs MAYDAY MEDEVAC MEDICO Mass Rescue Operation (MRO) Narrow-band direct printing (NBDP) NAVAREA NAVTEX Avsedd horisontell förflyttningsriktning för ett fartyg. Muntlig internationell nödsignal som upprepas tre gånger. Evakuering av en person av medicinska skäl. Medicinsk rådgivning. Utbyte av medicinsk information och behandlingsrekommendationer för sjuka eller skadade personer i fall då behandling inte kan ges direkt av vårdpersonal. Massräddningsinsats - SAR-insats som utmärks av att stort antal nödställda behöver undsättas omedelbart, varför den kapacitet som normalt står tillförfogande inte räcker till. Automatisk telegraf, som används av NAVTEXsystem och radiotelex. Ett av de 16 områden som världshaven är indelade i av IMO, för distribution av meteorologiska och andra varningar. System för utsändning och automatisk mottagning av sjösäkerhetsinformation via telex. Nödanrop Varje meddelande om att nödsituation föreligger och att hjälp behövs. Nödlandning på vatten Tvingande oförutsedd landning av luftfartyg på vatten. On-scene co-ordinator (OSC) - Samordnare i insatsområdet PAN-PAN Datumposition En person med uppgift att samordna sök- och räddningsinsatserna inom ett specifikt område. Internationell ilsignal via radiotelefoni. Upprepas tre gånger för att ange osäkerhet eller varning, följt av en beskrivning av situationen. En geografisk punkt, linje eller yta som utgör referens vid planering av eftersökning. xiii

Ordlista Primär vågrörelse Rescue co-ordination centre (RCC) - Räddningscentral Rescue sub-centre (RSC) - Räddningsundercentral Den av de överlagrade vågrörelserna som har störst amplitud (vertikalt avstånd mellan vågtopp och vågdal). En enhet som ansvarar för effektiv organisation av eftersöknings- och räddningsverksamhet och som samordnar eftersöknings- och räddningsverksamhet inom ett SAR-område. En enhet som är underställd en RCC och som etableras för att komplettera en RCC i enlighet med ansvariga myndigheters beslut. Riktning Den horisontella riktning som ett fartyg är vänt i. Riktning hos vågor, dyningar eller sjögång Räddning Räddningsplan SafetyNET Search and rescue mission co-ordinator (SMC) - Räddningsledare Search and rescue radar transponder (SART) Riktning från vilken vågor, dyningar, eller sjögång rör sig. Insats avsedd att hjälpa människor i nöd, uppfyllande av initiala medicinska och andra behov samt förflyttning av personerna till säker plats. En plan för räddningsinsatser som normalt fastställs av SMC och som utförs av RCC och av resurserna i insatsområdet. En tjänst inom ramen för Inmarsats system Enhanced group call (EGC), avsedd för spridning av maritim säkerhetsinformation (MSI), som en del av GMDSS (Maritime Distress and Safety System). Person som temporärt tilldelas uppdraget att samordna insatserna vid en faktisk eller förmodad nödsituation. En transponder på en överlevnadsfarkost som, förutsatt att den aktiverats, automatiskt sänder ut en signal då den påverkas av en puls från en radarsändare i närheten. Signalen visas på den sändande enhetens radarskärm och ger information om riktning och avstånd från radarsändaren till transpondern. xiv

Ordlista Search and rescue region (SRR) - Sjöräddningsregion Search and rescue unit (SRU) - Räddningsenhet Sjögång Stråkbredd (W) Sökavstånd (S) Sökplan Telemedical Assistance Service (TMAS) True air speed (TAS) Täckfaktor (C) Vindström Vindriktning Våg Ett geografiskt definierat område med en RCC, inom vilket eftersöknings- och räddningstjänster erbjuds. En enhet bemannad med utbildad personal och utrustad för snabba och effektiva eftersökningsoch räddningsinsatser. Tillstånd på vattenyta, orsakat av vind och vågor. Ett mått på möjligheten till upptäckt av ett objekt under givna yttre omständigheter. Avståndet mellan intilliggande parallella sökspår. Meddelande, normalt framtaget av SMC, för att förmedla instruktioner till SAR-enheter och samverkande som deltar i en SAR-insats. Medicinsk tjänst ständigt bemannad med läkare för kvalificerad rådgivning på distans, och med god insikt i förhållanden som gäller behandling ombord i fartyg. Den hastighet med vilken ett luftfartyg rör sig genom en luftmassa. TAS korrigerad för vindar är lika med hastigheten relativt mark. Förhållandet mellan spaningsinsatsen (Z) och avspanat område (A). För parallellsökning kan värdet beräknas som förhållandet mellan stråkbredd (W) och sökavstånd (S).C=W/S. Vattenström orsakad av vind som påverkar vattenytan under längre tid. Riktning från vilken vinden blåser. Tillstånd på vattenyta, orsakat av lokala vindar och karakteriserat av oregelbundenhet, korta avstånd mellan vågtoppar, "vita gäss" och brytning. xv

Ordlista Vågdrift Vågfront Våghastighet Vågriktning Den sträcka som en vågtopp förflyttar sig på hinderfritt hav under inverkan av en vind med konstant riktning. Sidan av en våg som är vänd mot observatören. Vågens baksida är den sida som är vänd bort från observatören. Dessa definitioner gäller oberoende av vågornas rörelseriktning. Hastighet med vilken vågorna utbreder sig relativt en fast punkt, mätt i knop. Riktningen från vilken vågorna rör sig. Riktningen mot vilken en våg rör sig kallas vågornas rörelseriktning. xvi

Innehåll Samordning av eftersöknings- och räddningsinsatser...3-1 Krav på samordning...3-1 Samordning från landbaserade myndigheter...3-2 Samordning i insatsområdet...3-2 Utse samordnare i insatsområdet (OSC)...3-2 Uppgifter för OSC...3-3 Utse ACO (Aircraft Co-ordinator)...3-4 Uppgifter för ACO...3-4 Risker vid SAR-insatser...3-5 Samband...3-6 Samband i insatsområdet...3-6 OSC-samband med RCC eller RSC...3-7 Lägesrapporter... 3-7 RCC- och RSC-samband...3-9 Maritim radiotelex... 3-9 Sjösäkerhetsinformation... 3-9 Radiotelegrafi (WT)... 3-10 Bokstaveringsalfabet och sifferbeteckningar... 3-10 Radiosambandsfrekvenser för nödsituationer...3-11 Maritimt... 3-14 Flyg... 3-14 Land... 3-14 Planering och genomförande av eftersökning...3-14 Allmänt...3-14 Ansvar hos OSC...3-14 3-i

Planering av eftersökning... 3-15 Sökområdets centrum...3-15 Visuell eftersökning...3-18 Stråkbredd...3-18 Sökhastighet (V)...3-20 Sökområde (A)...3-20 Sökmönster... 3-21 Expandersökning (SS)...3-21 Sektorsökning (VS)...3-22 Sökning längs förmodad färdväg (TS)...3-25 Parallellsökning (PS)...3-26 Kontursökning (OS)...3-29 Samordnat sökmönster mellan fartyg och luftfartyg...3-29 Initiering av sökning... 3-30 Begränsad sikt... 3-31 Radarsökning... 3-32 Sökmönster på land... 3-32 Visuell marksökning (skallgång)... 3-33 SAR-information, debriefing och uppgiftsfördelning... 3-34 Ytterligare åtgärder när initialfasen har avslutats... 3-34 Navigationsfel hos sökande fartyg... 3-35 Tecken på att nödställd farkost har hittats... 3-35 Manövreringsinstruktioner... 3-36 Överlevnads- och nödradioutrustning... 3-38 Avslutning av sökning... 3-39 Sökning utan resultat... 3-39 Framgångsrik sökning... 3-41 3-ii

Samordning av eftersöknings- och räddningsinsatser Krav på samordning När en SAR-incident inträffar; utses normalt en SMC (räddningsledare), inom RCC eller RSC. SMC engagerar SARresurser, planerar SAR-insatser och står för den övergripande samordningen. SMC kan även utse OSC som skall tillhandahålla samordning i insatsområdet för att genomföra planer för att hitta och rädda överlevande. Om ingen SMC har utsetts eller om sambandet mellan SMC och OSC bryts kan OSC behöva tillhandahålla vissa tilläggsfunktioner som normalt hanteras av en SMC. Det kan vara nödvändigt att utse en fartygsbaserad OSC för ytaktiviteter och en Aircraft Co-ordinator (ACO) för flygverksamhet om sambandet mellan fartyg och luftfartyg i insatsområdet inte fungerar bra. OBS: I praktiken används termerna RCC och SMC ofta utbytbart på grund av den nära koppling de har till varandra. När ett fartyg eller en luftfartyg får information om en SAR-incident direkt skall besättningen meddela ansvarig RCC eller RSC enligt följande: RCC eller RSC som ansvarar för SRR där incidenten inträffade närmaste RCC eller RSC lämplig RCC eller RSC som kan nås, eller lämplig sambandsresurs eller larmfunktion Den första resursen som anländer till området kring en SAR-incident bör ta på sig OSC-uppgifterna och, om så behövs, SMC-uppgifterna, till dess att en SMC har utsetts. Resursen upprätthåller normalt OSCuppgifterna till dess att SMC har utsett en OSC. I maritima sammanhang är det normalt fartygsbefälhavare som åtar sig OSC-funktionen. Detta beror på fartygs förmåga att ligga kvar länge i insatsområdet. Principen tillämpas om inga SRU med större förmåga finns tillgängliga. 3-1

Samordning från landbaserade myndigheter SAR-insatser leds normalt från särskilt utrustade operativa centraler eller RCC, bemannade dygnet runt med tränad personal. Arbetsspråk för dessa centraler bör vara engelska. Varje RCC är tilldelad ett ansvarsområde för efterforsknings- och räddningsuppdrag (SRR). Bland landbaserade sambandsresurser kan nämnas: markstationer (LES) COSPAS-SARSAT förmedlingscentraler (MCC) med lokala nedlästningsstationer (LUT) Oberoende kustradiostationer (CRS) eller kustradiostationer associerade med RCCs ATS-enheter mobiltelefonoperatörer Internet publika telefonnätet LES kan även betraktas som markstationer för luftfartyg (GES) eller maritima kustmarkstationer (CES). Samordning i insatsområdet De typer av resurser som engageras i SAR-arbetet samt regionen där SAR-incidenten inträffat påverkar samordningen i insatsområdet. Bland tillgängliga resurser kan förekomma: speciellt utsedda SRU civila luftfartyg och fartyg, militära, kommersiella eller andra resurser med SAR-kapacitet. I avlägsna regioner kan flygande enheter inte alltid delta. I de flesta havsregioner finns det normalt fartyg tillgängliga, beroende på trafiktätheten i området. fartyg kan ta emot information från landbaserade SAR-myndigheter eller genom att avlyssna radiotrafiken i olycksområdet. Inga meddelanden mottagna från sådana myndigheter kan tvinga en befälhavare att åsidosätta sina plikter i enlighet med V/33 i SOLAS 1974 (se bilaga A). 3-2

Utse samordnare i insatsområdet (OSC) Där två eller flera SAR-resurser genomför insatser tillsammans kan SMC utse en OSC. Om detta inte är praktiskt genomförbart kan inblandade resurser utse en OSC genom ömsesidig överenskommelse. Detta skall göras så tidigt som möjligt, helst före ankomst till sökområdet. Till dess att en OSC har utsetts sköter den första resursen som anländer till insatsområdet OSC-uppgifterna. Vid beslut om hur mycket ansvar som skall delegeras till OSC beaktar SMC normalt sambandsmöjligheter och personalkapacitet hos involverade resurser. ju sämre sambandsmöjligheterna är desto mera auktoritet behöver OSC för att initiera åtgärder. Uppgifter för OSC Samordna verksamheten för alla SAR-resurser i insatsområdet. Ta emot sökplanen eller räddningsplanen från SMC eller planera eftersöknings- eller räddningsinsatser, om ingen plan finns tillgänglig. (Se Planering och genomförande av eftersökning i denna sektion.) Modifiera sökarbetet eller räddningsplanen efterhand som situationen i insatsområdet så kräver, hålla SMC informerad (verka i eller ha samråd med SMC när så är genomförbart). Samordning av samband i insatsområdet. Övervaka insatserna från andra deltagande resurser. Säkerställa att insatserna genomförs säkert, med särskild uppmärksamhet på att upprätthålla säkerhetsavstånd mellan resurserna, både på ytan och i luften. Avge regelbundna lägesrapporter (SITREP) till SMC. Standardformatet för SITREP framgår av bilaga D. En SITREP skall inkludera minst följande: väder- och havsförhållanden hittills uppnådda sökresultat eventuella genomförda åtgärder 3-3

eventuella framtida planer eller rekommendationer. Upprätthålla en detaljerad logg över insatsen: tider för ankomst till insatsområdet och avfärd av SAR-resurser, andra fartyg och luftfartyg som är engagerade i insatsen genomsökta områden tillämpat sökavstånd fynd och rapporterade spår vidtagna åtgärder uppnådda resultat. Uppmana SMC att frigöra resurser som inte längre behövs. Rapportera överlevandes antal och namn till SMC. Meddela SMC namn och anropssignaler för resurser med överlevande ombord. Rapportera antal räddade som finns på varje resurs. Begära ytterligare SMC-assistans när så är nödvändigt (t.ex. medicinsk evakuering av allvarligt skadade överlevande). Utse ACO (Aircraft Co-ordinator) När flera luftfartyg ingår i en SAR-insats kan SMC, förutom en OSC, även utse en ACO. Om detta inte är praktiskt genomförbart kan OSC utse en ACO. Generellt gäller att ACO är ansvarig inför SMC och samordnar flygverksamheten i nära samverkan med OSC. Generellt gäller att SMC eller OSC, beroende på omständigheterna, har det övergripande ansvaret. Vid beslut om hur stort ansvar som skall delegeras till ACO beaktar SMC tillgången till radio, radar och utbildad personal samt kapacitet hos deltagande resurser. ACO kan vara flygplan, helikopter, fartyg, en fast installation som en oljeplattform eller en lämplig enhet på land. Flygsäkerheten för deltagande luftfarkoster är av primärt intresse för ACO. 3-4

Uppgifter för ACO Upprätthålla flygsäkerhet: säkerställa säkerhetsavstånd mellan luftfartyg säkerställa gemensam tryckinställning meddela SMC förändrade väderförhållanden i insatsområdet fastställa inflygnings- och utflygningspunkter samt höjder för luftfartyg filtrera radiomeddelanden till och från flygande enheter säkerställa att frekvenser används i enlighet med SMCs direktiv sköta samordning med angränsande flygtrafikledningsområden och flygplatser. Prioritera och dela ut uppgifter: säkerställa att flygresurserna är medvetna om den övergripande SMC/OSC-planen övervaka och rapportera täckningen av sökområdet följa SMC/OSCs direktiv, identifiera aktuella uppgifter och samordna flygande enheter. Samordna täckningen av sökområdena: ta hänsyn till föränderliga faktorer i insatsområdet och övervaka sökarbetets effektivitet samordna tankning av luftfartyg ge information till SMC/OSC om upprätthållande av kontinuitet. Ge regelbundna lägesrapporter (SITREP) för flygande enheter till SMC och OSC beroende på vilket som är aktuellt. Standardformatet för SITREP framgår av bilaga D. Etablera ett nära samarbete med OSC: bidra till att genomföra SMCs direktiv upprätthålla samband ge information om hur ACO kan assistera. Startrapport Flygande enheter bör meddela till ACO när de kommer in i ett insatsområde, innehållande uppgifter om; anropssignal nationalitet typ (ange om luftfartyget är ett flygplan eller helikopter samt typ 3-5

position höjd (vid aktuell tryckinställning) ETA (till aktuell punkt eller sökområde) hur länge luftfartyget kan delta i insatsen anmärkningar (specifik utrustning eller begränsningar Risker vid SAR-insatser Säkra och effektiva SAR-insatser förutsätter samordnat lagarbete och sund riskbedömning. Räddning av nödställda personer och säkerhet för räddningspersonal är båda viktiga aspekter för OSC. Ansvariga (befälhavare, pilot eller OSC) måste säkerställa att personalen arbetar effektivt som ett lag med ett gemensamt mål. En kedja av misstag kan ofta uppstå som en följd av ett inledande fel i planeringen och som kan leda till felaktiga beslut under insatser. Räddningspersonalens säkerhet är beroende av: ambitionen att hålla alla inblandade väl informerade resurskapacitet anpassad efter uppgifterna att identifiera och undvika fel på ett tidigt stadium att följa standardprocedurer anpassning till aktiviteter som avviker från standard. Eftersöknings- och räddningsplaner från SMC är endast att betrakta som riktlinjer för OSC- och SAR-resurser i insatsområdet. OSC kan anpassa planerna utgående från situationen och informera SMC (i samråd med SMC när så är möjligt) SAR-resurser skall hålla OSC informerad om eventuella svårigheter och faror som uppstår. Riskerna som ingår i varje SAR-åtgärd måste bedömas i förhållande till sannolikheten för framgång och i förhållande till säkerheten för SAR-personalen. Bland praktiska detaljer att beakta vid bedömningen av situationen kan nämnas: finns det risk för att den nödställda farkosten försätter räddningsenheter eller andra för fara? kan räddningsenheten hantera rådande väderförhållanden? 3-6

har den nödställda farkosten gett tillräcklig information för att förbereda det assisterande fartyget att ge assistans? har räddningsenheten kapacitet att assistera? om det är aktuellt att bärga ett stort antal överlevande: kan räddningsenheten ta hand om de bärgade personerna, med avseende på livsmedel, skydd, kläder och utrymme? kommer fartyget som genomför räddningen att bibehålla sin stabilitet med de överlevande ombord? om det är aktuellt med helikopterinsatser: är fartygets konstruktion lämplig för en samordnad insats mellan fartyg och luftfartyg? har räddningsenheten tillräckligt många besättningsmedlemmar för att kunna assistera? Samband Samband i insatsområdet OSC skall säkerställa att tillförlitligt samband upprätthålls inom insatsområdet. Normalt väljer SMC ut SAR-specifika frekvenser för användning i insatsområdet, informerar OSC eller SAR-resurser och etablerar samband med intilliggande RCC och resursägare för SAR-resurser när så behövs. OSC skall upprätthålla samband med alla SAR-resurser och SMC en primär och en sekundär frekvens skall utses för samband i insatsområdet. SAR-resurserna skall rapportera till OSC på en tilldelad frekvens. om frekvensbyte genomförs skall instruktioner ges om vad man skall göra om avsett samband inte kan återetableras på den nya frekvensen alla SAR-resurser skall medföra en kopia av den internationella signalkoden som innehåller internationellt accepterade signaler för samband med luft- och ytenheter och överlevande. 3-7

OSC-samband med RCC eller RSC Lägesrapporter OSC kan använda SITREP för att hålla SMC informerad om hur arbetet fortlöper i insatsområdet och om vilka förhållanden som råder. SITREP ges till SMC om inga andra anvisningar gäller. Spaningsenheterna kan t.ex. använda SITREP för att hålla OSC informerad. SMC använder SITREP för att hålla överordnade, andra RCC och RSC och eventuella andra engagerade myndigheter informerade Om förorening förekommer eller då det finns risk för förorening på grund av fartygs- eller flygolycka skall den myndighet som har hand om miljöskydd få tillgång till alla SITREP förmedla information så snart som möjligt (kort form) förmedla brådskande viktiga detaljer vid begäran om assistans (kort form) förmedla kompletterande eller ändrad information under SARinsatser (fullständig form). Inledande SITREP skall förmedlas så snart som fakta om en olycka tyder på att assistans erfordras. SITREP skall inte försenas på grund av att alla detaljer ännu ej föreliggeri ytterligare SITREP skall utfärdas så snart som annan relevant information inhämtas information som redan sänts skall inte upprepas under långa insatser skall "ingen ändring"-sitrep utfärdas med intervall på ca tre timmar för att försäkra mottagarna om att ingen information har gått förlorad när en insats är avslutad skall en "slutlig" SITREP utfärdas som bekräftelse. Ett standardformat för SITREP framgår av bilaga D. varje SITREP som avser samma incident skall ges ett löpnummer i samma serie. SITREP som rapporteras från insatsområdet innehåller vanligen följande information: Identitet vanligtvis i ämnesraden 3-8

SITREP-nummer identifiering av den nödställda farkosten en beskrivning av nödsituationen i ett eller två ord löpande numrering genom hela fallet när en OSC ersätts i insatsområdet fortsätter den nya OSC den löpande SITREP-numreringen Situation en beskrivning av fallet förhållanden som påverkar fallet eventuell tilläggsinformation som kan förtydliga läget efter en inledande SITREP behöver endast eventuella förändringar av läget rapporteras Vidtagna åtgärder en rapport som innehåller åtgärder som vidtagits. om resultatlösa eftersökningar har genomförts skall rapporten inkludera: genomsökta områden antal söktimmar faktorer som kan ha begränsat sökningens effektivitet, som väder- eller brister i utrustning Framtida planer beskrivning av åtgärder som planeras för framtiden Rekommendationer begäran om ytterligare assistans Fallstatus detta används normalt bara på slutlig SITREP för att ange att fallet är avslutat eller att eftersökningen upphör i väntan på vidare utveckling. RCC- och RSC-samband Maritim radio, telex RCC och RSC kan använda maritim radiotelex för nödsamband mellan land och fartyg. Radiotelex, som ibland kallas radioteleprinter (RTT) eller NBDP. Telexmeddelanden kan sändas via satellit eller landstation. 3-9

Radiotelex skall ingå i den lista över kustradiostationer som ges ut av ITU (International Telecommunication Union). Telexmeddelanden från land till fartyg kan sändas på fördefinierade frekvenser och vanligtvis vid fördefinierade tider. frekvenserna för radiotelex är: 490 khz, 518 och 4209,5 khz (internationell NAVTEX) 2174,5 khz. Sjösäkerhetsinformation NAVTEX används för att sprida sjöfarts- och säkerhetsvarningar till fartyg och kan användas av SAR-personal för SAR-relaterade utsändningar. WWNWS (World Wide Navigational Warning System) är avsett för NAVAREA-varningar på långt avstånd och för kustnära NAVTEXvarningar. Systemet tillåter globalt samordnade utsändningar med NAVAREA-samordnare för varje NAVAREA. Varningar som SAR-personal kan sända via WWNWS innefattar: nödsignaler information om försenade eller saknade luftfartyg eller fartyg. Kollektivt kallas dessa typer av varningar, i kombination med sjöfartsmässiga och meteorologiska varningar, maritim säkerhetsinformation (MSI). Inmarsat används för att sända ut MSI via SafetyNET. SafetyNET är ett automatiskt globalt system för utsändning av SARmeddelanden till fartyg i både fasta och variabla geografiska områden. En liknande service för Inmarsat som kallas FleetNET kan användas för att skicka meddelanden från land till fördefinierade grupper av fartyg. RCC kan normalt vidarebefordra nödsignaler via både NAVTEX och SafetyNET. Normalt sänds SAR-meddelanden via SafetyNET till alla fartyg inom en viss radie från en specificerad position. Det kan vara snabbare att först se om det är möjligt att identifiera ett visst fartyg via ett fartygsrapporteringssystem och kontakta det direkt istället för via ett allmänt SAR-meddelande. 3-10

Bokstaveringsalfabet och sifferbeteckningar Bokstaveringsalfabet och sifferbeteckningar är ibland nödvändiga att använda vid röstkommunikation eller för att meddela anropsnamn, namn, sökområdesbeteckningar, förkortningar etc. En komplett listning över bokstaveringsalfabetet, sifferbeteckningar och morsetecken finns i den internationella signalkoden. Radiosambandsfrekvenser för nödsituationer Frekvenserna i de följande tabellerna är avsedda för säkerhetsändamål, nödsamband och SAR-verksamhet. Frekvenser för nödsignalering, SAR-verksamhet, maritim säkerhet, nödsituations- och säkerhetssamband samt livbåtssamband Funktion System Frekvens Nödsignalering 406 MHz EPIRB Inmarsat-E EPIRB Inmarsat SES VHF DSC (Kanal 70) 406-406,1 MHz (jord till rymd) 1644,3-1644,5 MHz (jord till rymd) 1544-1545 MHz (rymd till jord) 1626,5-1646,5 MHz (jord till rymd) 1645,6-1645,8 MHz (jord till rymd) 156,525 MHz 1 MF/HF DSC 2 2187,5 khz 3 4207,5 khz 6312 khz 8414,5 khz 12577 khz 6804,5 khz VHF AM VHF FM (kanal 16) 121,5 MHz 156,8 MHz Samband i insatsområdet Samband som involverar luftfartyg Pejlingssignaler VHF-kanal 16 MF-radiotelefoni MF NBDP Insatsområde, inklusive SAR-radiotelefoni 406 MHz EPIRB 9 GHz radartranspondrar 156,8 MHz 2182 khz 2174,5 khz 156,8 MHz 4 121,5 MHz 5 123,1 MHz 156,3 MHz 2182 khz 3023 khz 4125 khz 5680 khz 6 121,5 MHz 9200 9500 MHz 3-11

Frekvenser för nödsignalering, SAR-verksamhet, maritim säkerhet, nödsituations- och säkerhetssamband samt livbåtssamband Sjösäkerhetsinformation (MSI) NAVTEX-varningar NBDP 518 khz 7 490 khz 8 4209,5 khz 9 4210 khz 6314 khz 8416,5 khz 12579 khz 16806,5 khz 19680,5 khz 22376 khz 26100,5 khz Satellite SafetyNET 1530 1545 MHz (rymd till jord) (forts.) Funktion System Frekvens Navigationssäkerhet VHF-kanal 13 156,650 MHz Nödsituationsoch säkerhetssamband Livbåt Satellit Radiotelefoni NBDP VHF-radiotelefoni 9 GHz radartranspondrar 1530 1544 MHz (rymd till jord) & 1626,5 1646,5 MHz (jord till rymd) 2182 khz 4125 khz 6215 khz 8291 khz 12290 khz 16420 khz 156,8 MHz 2174,5 khz 4177,5 khz 6268 khz 8376,5 khz 12520 khz 16695 khz 156,8 MHz & en annan frekvens på 156-174 MHz-bandet 9200 9500 MHz 1 Frekvens 156,525 MHz används för fartyg-till-fartyg-nödsignalering och, om man befinner sig inom havsområde A1, för nödsignalering från fartyg till land. 2 För fartyg utrustade med MF/HF DSC-utrustning finns lyssningskrav på 2187,5 khz, 8414,5 khz och ytterligare en frekvens. 3 Frekvens 2187,5 khz används för fartyg-till-fartyg-nödsignalering och, inom havsområden A2, för nödsignalering från fartyg till land. 4 Frekvenserna 156,3 och 156,8 MHz får även användas av luftfartyg, dock endast för säkerhetsändamål. 5 Frekvens 121,5 MHz får användas av fartyg för nödsignalering och viktiga meddelanden. 6 Den primära frekvensen för samband fartyg till luftfartyg är 4125 khz. Dessutom kan frekvenserna 123,1 MHz, 3023 khz och 5680 khz användas för intern kommunikation mellan mobilstationer och dessa stationer samt medverkande landstationer som är engagerade i samordnade eftersöknings- och 3-12

räddningsinsatser. 7 Den internationella NAVTEX-frekvensen 518 khz är den primära frekvensen för sändningar från kustradiostationer av sjösäkerhetsinformation som härrör från NBDP. De övriga frekvenserna används endast för att komplettera täckningen eller informationen som ges på 518 khz. 8 Frekvensen 490 khz kan inte användas för MSI som tillämpar en NBDPsändning förrän den 1 februari 1999. 9 Frekvensen 4209,5 khz används inte av alla stater. DSC-nödanrop och säkerhetsanrop Frekvenser för användning inom GMDSS Nödsignalering och säkerhetssamband via radiotelefoni Nödsignalering och säkerhetssamband via NBDP 2187,5 khz 2182,0 khz 2174,5 khz 4027,5 khz 4125,0 khz 4177,5 khz 6312,0 khz 6215,0 khz 6268,0 khz 8414,5 khz 8291,0 khz 8376,5 khz 12577,0 khz 12290,0 khz 12520,0 khz 16804,5 khz 16420,0 khz 16695,0 khz 156,525 MHz (VHF-kanal 70) 156,8 MHz (VHF-kanal 16) Sändningar från kustradio- och landstationer via MSI NBDP 490,0 khz* 518,0 khz 4209,5 khz** 4210,0 khz 6314,0 khz 8516,5 khz 12579,0 khz 16806,5 khz 19680,5 khz 22376,0 khz 26100,5 khz Radiotelefoni för eftersökning och räddning inom insatsområdet 2182,0 khz (R/T) 3023,0 khz (flygfrekvens) 4125,0 khz (R/T) 5680,0 khz (flygfrekvens) 123,1 MHz (flygfrekvens) 156,8 MHz (VHF-kanal 16) 156,5 MHz (VHF-kanal 10) 156,3 MHz (VHF-kanal 16) 3-13

Lokaliserings-/pejlingssignaler 121,5 MHz (Cospas-Sarsat-satellit för lokalisering och pejling) 156-174 MHz (VHF maritimt band - radiotelefoni) 406,025 MHz (Cospas-Sarsat lokalisering) 9200 till 9500 MHz (X-band radartranspondrar SART) * För användning efter full implementering av GMDSS (1 februari 1999). ** NAVTEX-tjänst (sjösäkerhetsinformation via kustradio). Maritimt fartyg som sänder nödmeddelanden på någon av ovannämnda frekvenser skall använda beslutade alarmsignaler innan de sänder meddelandet, till dess att kontakt har etablerats. Flyg Flygfrekvenserna 3023 khz och 5680 khz får användas för samband av fartyg och deltagande CRS som är engagerade i samordnade SAR-insatser. Emellertid, eftersom dessa frekvenser inte övervakas kontinuerligt kan landmyndigheter behövas för att hjälpa till att etablera samband på dessa frekvenser. Land Land-SAR kan bli aktuellt för många typer av incidenter, från kraschade luftfartyg till vilsegångna vandrare. Landresurser och flygresurser kan genomföra samordnad eftersökning till lands. Eftersom var och en normalt arbetar på olika radiofrekvenser kan framskjuten samordning bland lokala myndigheter vara nödvändig för att etablera effektivt samband. Luftfartyg har typiskt minst en radio, så det kan vara enklast för flygresursen och landresursen att använda en flygfrekvens. Om landresursen inte har en bärbar flygradio kan samband etableras genom att utrusta en luftfartyg med en radio som arbetar på markfrekvenser. Planering och genomförande av eftersökning Allmänt För att yt- och flygresurser skall kunna söka effektivt måste sökmönster och procedurer planeras i förväg så att fartyg och 3-14

luftfartyg kan samarbeta i samordnade insatser med ett minimum av risk och fördröjning. Standardsökmönster har etablerats för att användas i olika omständigheter. Ansvar hos OSC OSC skall erhålla en sökplan från SMC via RCC eller RSC så snart som möjligt. Normalt planeras eftersökning av utbildad personal, eftersom avancerad sökplaneringsteknik och information om incidenten eller den nödställda farkosten normalt inte finns inom OSC. Emellertid kan OSC ändå behöva planera en sökning under vissa omständigheter. Sökinsatser skall inledas så snart resurser finns tillgängliga i insatsområdet. Om ingen sökplan har tillhandahållits av SMC skall OSC genomföra planeringen till dess att SMC övertar uppgiften att planera eftersökningen. Förenklade metoder presenteras nedan. Modifiera sökplanerna utgående från förändringar i situationen i insatsområdet, som: ankomst av ytterligare assisterande resurser mottagande av ytterligare information förändringar i väder, sikt, ljusförhållanden etc. Om språkproblem uppstår bör International Code of Signals, IMO Standard Communication Phrases (SMCP) och ICAO phraseology som återfinns i Annex 10 till Convention on International Civil Aviation och PANS-ATM (ICAO Document 4444) användas. Då OSC övertar uppgiften skall man informera aktuella CRS- eller ATS-enheter och hålla denna enhet informerad om utvecklingen med jämna mellanrum. OSC skall hålla SMC informerad med jämna mellanrum och så snart situationen förändras. Planering av eftersökning Sökområdescentrum Det är nödvändigt att etablera ett sökområdescentrum, eller en geografisk referens, för det område där eftersökningen skall ske. Följande faktorer skall beaktas: 3-15

rapporterad position och tid för SAR-incidenten eventuell ytterligare information, som DF-bäringar eller fynd tid från incidenten till ankomst av SAR-resurser uppskattad avdrift hos den nödställda farkosten eller livbåten (de båda figurerna som följer denna diskussion används för beräkning av avdrift). Sökområdescentrum fastställs enligt följande: avdriften har två komponenter: vinddrift och totalström vinddriftriktningen är i medvind vinddrifthastigheten beror på vindhastigheten den observerade vindhastigheten vid ankomst till insatsområde kan användas för att uppskatta vindavdriften för livflottar med hjälp av diagrammet som följer denna diskussion (personer i vattnet (PIW) har ingen vindavdrift, medan stabilitet och hastighet hos livflottar beror på om de har last eller barlast). totalström kan uppskattas genom att mäta eller beräkna riktning och styrka med hjälp av t.ex. strömkors eller boj i eller i närheten av insatsområdet.avdriftriktningen och hastigheten är vektorsumman av vindavdrift och totalström Avdriftavståndet är avdrifthastigheten multiplicerad med tidsintervallet mellan tiden för incidenten eller tiden för senast beräknade sökområdescentrum och sökstarttiden Sökområdescentrum hittas genom att man flyttar fram incidentpositionen, eller senast beräknade faktiska position, avdriftavståndet i avdriftriktningen och genom att plotta den resulterande positionen på en lämplig karta. Vinddrift (knop) Total vattenström (knop) Avdrift (knop) Beräkning av avdrifthastighet och avdriftriktning utgående från totalström och vindavdrift 3-16

Avdriftsträcka (M) Sökområdescentrum 1 Sökområdescentrum 2 Fastställande av nytt sökområdescentrum (avdriftdistans = avdrifthastighet x avdrifttid) 3-17

Vindstyrka (Beaufort) Vindavdrift i knop UTAN DRIVANKARE MED FÖRBÄTTRAT BARLASTSYSTEM MED DRIVANKARE MED DRIVANKARE VINDSKYDD EJ UPPFÄLLT Vinddrift i knop Vindavdrift för livflotte Visuell eftersökning Individuella sökmönster har konstruerats så att en OSC snabbt kan inleda en eftersökning med en eller flera farkoster. 3-18

Det finns ett antal variabler som inte kan förutses. Sökmönster baserade på visuell sökning har etablerats för att kunna användas under många olika omständigheter. De har valts för sin enkelhet och effektivitet och diskuteras senare i denna sektion. Stråkbredd, Sökavstånd och Täckfaktor Stråkbredd (W) är ett index eller mått på svårighetsgraden att upptäcka ett givet sökobjekt från en viss sökenhet under rådande förhållanden. Tabeller innehållande okorrigerad stråkbreddsvärden baserade på sökobjekt och meteorologisk sikt, korrigeringsfaktorer med avseende på sökobjekt och väderförhållanden (F w ) framgår av tabellerna. Genom att multiplicera det okorrigerade stråkbreddsvärdet (W u ) med lämplig väderkorrektionsfaktor erhålls den korrigerade stråkbredden (W c ): W c = W u x f w De flesta sökmönstren består av raka, parallella linjer med inbördes lika avstånd som täcker ett rektangulärt område. Avståndet mellan två linjer kallas Sökavstånd (S). Täckfaktorn (C) är förhållandet mellan den korrigerade stråkbredden (W c ) och sökavståndet (S): C = W c Den rekommenderade täckfaktorn (C) för de flesta situationer är 1.0, vilket betyder att det rekommenderade sökavståndet (S) för det flesta situationer är samma som den korrigerade stråkbredden (W c ): Rekommenderad S = W c Förändringar i väder, antalet deltagande enheter etc., som gör det nödvändigt att ändra sökavståndet (S), kan uppstå. Alla deltagande fartyg och luftfartyg skall bibehålla säkerhetsmässiga inbördes avstånd och noga följa sina tilldelade sökmönster. 3-19

Okorrigerad stråkbredd (W u ) för handelsfartyg (km (NM) Meteorological visibility (km (NM)) Searched object 6 (3) 9 (5) 19 (10) 28 (15) 37 (20) Person in water 0.7 (0.4) 0.9 (0.5) 1.1 (0.6) 1.3 (0.7) 1.3 (0.7) 4-person liferaft 4.2 (2.3) 5.9 (3.2) 7.8 (4.2) 9.1 (4.9) 10.2 (5.5) 6-person liferaft 4.6 (2.5) 6.7 (3.6) 9.3 (5.0) 11.5 (6.2) 12.8 (6.9) 15-person liferaft 25-person liferaft 4.8 (2.6) 7.4 (4.0) 9.4 (5.1) 11.9 (6.4) 13.5 (7.3) 5.0 (2.7) 7.8 (4.2) 9.6 (5.2) 12.0 (6.5) 13.9 (7.5) Boat <5 m (17 ft) 2.0 (1.1) 2.6 (1.4) 3.5 (1.9) 3.9 (2.1) 4.3 (2.3) Boat 7 m (23 ft) 3.7 (2.0) 5.4 (2.9) 8.0 (4.3) 9.6 (5.2) 10.7 (5.8) Boat 12 m (40 ft) 5.2 (2.8) 8.3 (4.5) 14.1 (7.6) 17.4 (9.4) 21.5 (11.6) Boat 24 m (79 ft) 5.9 (3.2) 10.4 (5.6) 19.8 (10.7) 27.2 (14.7) 33.5 (18.1 Utöver väderkorrigeringsfaktorerna (f w ) kan man behöva ta hänsyn till andra faktorer, såsom tid på dygnet, solens läge, besättningens uthållighet etc. 3-20

Okorrigerade stråkbredder (W u ) för helikoptrar (km (NM)) Meteorologisk sikt (km (nm)) Sökobjekt 1,9 (1) 9,3 (5) >37 (>20) Person i vattnet Livflotte för 4 personer Livflotte för 8 personer Livflotte för 15 personer Livflotte för 25 personer Båt <5 m Båt, 6 m Båt, 10 m Båt, 24 m 0,0 (0,0) 0,9 (0,5) 0,9 (0,5) 1,1 (0,6) 1,1 (0,6) 0,9 (0,5) 1,3 (0,7) 1,3 (0,7) 1,5 (0,8) 0,2 (0,1) 3,1 (1,7) 3,9 (2,1) 4,4 (2,4) 5,2 (2,8) 3,0 (1,6) 5,6 (3,0) 7,2 (3,9) 10,6 (5,7) 0,2 (0,1) 5,4 (2,9) 7,0 (3,8) 8,3 (4,5) 10,6 (5,7) 4,6 (2,5) 10,9 (5,9) 16,9 (9,1) 34,3 (18,5) Okorrigerade stråkbredder (W u ) för flygplan (km (NM)) Meteorologisk sikt (km (nm)) Sökobjekt 1,9 (1) 9,3 (5) >37 (>20) Person i vattnet Livflotte för 4 personer Livflotte för 8 personer Livflotte för 15 personer Livflotte för 25 personer Båt <5 m Båt, 6 m Båt, 10 m Båt, 24 m 0,0 (0,0) 0,6 (0,3) 0,7 (0,4) 0,7 (0,4) 0,7 (0,4) 0,7 (0,4) 0,9 (0,5) 0,9 (0,5) 1,1 (0,6) 0,2 (0,1) 2,4 (1,3) 3,1 (1,7) 3,7 (2,0) 4,3 (2,3) 2,4 (1,3) 4,6 (2,5) 6,3 (3,4) 9,4 (5,1) 0,2 (0,1) 4,3 (2,3) 5,6 (3,0) 6,9 (3,7) 8,7 (4,7) 3,7 (2,0) 9,3 (5,0) 14,4 (7,8) 30,9 (16,7) 3-21

Väderkorrigeringsfaktorer (f w ) för alla typer av sökenheter) Sökobjekt Väder Vindar km/h (knop) eller vågor m (ft) Vindar 0-28 km/h (0-15 knop) eller sjögång 0-1 m (0-3 ft) Vindar 28-46 km/h (15-25 knop) eller sjögång 1-1,5 m (3-5 ft) Vindar >46 km/h (>25 knop) eller sjögång >1,5 m (>5 ft) Person i vattnet 1,0 0,5 0,25 Livflotte 1,0 0,9 0,6 Sökhastighet (V) För att genomföra ett parallellsök med flera samtidigt deltagande fartyg på ett samordnat sätt, bör samtliga enheter hålla samma hastighet enligt direktiv från MRCC eller OSC. I ett samordnat sök med flera deltagande enheter bör i de flesta fall spaningshastigheten anpassas till den långsammaste enheten under rådande omständigheterna. Vid begränsad sikt beordrar OSC normalt reduktion av sökhastigheten. Sökområde (A) Beräkna sökradien (R) med en av följande två metoder: sökningen måste inledas omedelbart, anta R = 10 nm om tiden är tillgänglig för beräkning: beräkna den yta som en farkost kan täcka inom en viss tid (T) med formeln: den totala arean (A t ) som kan täckas av flera fartyg är summan av de areor som varje enskild farkost kan täcka: 3-22

om alla farkoster söker vid samma hastighet under lika lång tid gäller följande: där N är antalet deltagande farkoster sökradien (R) för cirkeln är halva kvadratroten av sökområdet: Plotta sökområdet: rita en cirkel vars centrum är lika med sökområdescentrum och med radien R. med hjälp av tangenter till cirkeln, bilda en ruta så som visas nedan om flera resurser kommer att söka samtidigt, dela in rutan i delområden av lämplig storlek och tilldela sökresurser i enlighet med detta. MEST SANNOLIKT OMRÅDE Sökområdescentrum Välj R = 10 M för initialt område Sökmönster Det kan vara att föredra, i synnerhet vid sök efter person i vattnet, såväl vid expandersök (SS) som sektorsök (VS), att använda död räkning (DR) i stället för mera noggranna navigationsmetoder. Död räkning påverkar sökmönstret minimalt eftersom den automatiskt tar hänsyn till strömmens påverkan på sökobjektet. För såväl fartyg som luftfartyg gäller att ett föremål som avger rök eller är väl synligt på annat sätt, placeras i vattnet vid datumpositionen och sökmönstret anpassas till detta föremåls drift. 3-23

Noggranna navigationsmetoder som satellit-navigering ger god precision i förhållande till havsbotten men inte i förhållande till det drivande sökobjektet. Det kan medföra att sökobjektet driver ut ur insats-området innan sökenheterna når detsamma. Expandersökning (SS) Särskilt effektiv när platsen för sökobjektet är känd inom relativt snäva gränser. Sökstartpunkten är alltid identisk med sökområdescentrum. Ofta lämpligt för fartyg eller små båtar att använda vid sökning efter personer i vattnet eller andra sökobjekt som har liten eller ingen vindavdrift. På grund av det begränsade område som är aktuellt får denna procedur inte användas samtidigt av flera luftfartyg på samma höjd eller av flera fartyg. Noggrann navigering krävs. det första benet läggs vanligtvis direkt mot vinden för att minimera risken för navigationsfel. Det är svårt för luftfartyg med fasta vingar att flyga sträckor nära sökområdescentrum om S understiger 2 nm. SÖKOMRÅDES- CENTRUM Expandersökning (SS) 3-24

Sektorsökning (VS) Särskilt effektivt när positionen för sökobjektet är väl känd och sökområdet är litet. Används för att söka ett cirkulärt område kring sökområdescentrum. På grund av det begränsade område som är aktuellt får denna procedur inte användas samtidigt av flera luftfartyg på samma höjd eller av flera fartyg. En luftfartyg och ett fartyg kan användas tillsammans för att genomföra oberoende sektorsökning av samma område. En lämplig markör (t ex en rökflotte eller en pejlsändarboj) kan fällas vid sökområdescentrum och användas som referens eller navigationshjälpmedel och markera centrum för sökmönstret. För luftfartyg är sökmönsterradien vanligen mellan 5 och 20 nm. För fartyg är sökmönsterradien vanligen mellan 2 och 5 nm och varje gir sker 120, normalt åt styrbord. 2:a förflyttning Sökstartpunkt /CSP/ SÖKOMRÅDES- CENTRUM 3:e ben 1:a ben 3:e förflyttning 1:a ben 2:a ben 2:a ben 1:a förflyttning Sektormönster: en enhet (VS) Första sökning Andra sökning 3-25

Radie Sektorsökningsberäkningar: tid för att slutföra ett ben (t) i minuter och sekunder 3 knop 5 knop 8 knop 10 knop Hastighet 15 knop 20 knop 60 knop 80 knop 90 knop 0,5 nm 10:00 6:00 3:45 3:00 2:00 1:30 0:30 0:22,5 0:20 1,0 nm 20:00 12:00 7:30 6:00 4:00 3:00 1:00 0:45 0:40 1,5 nm 30:00 18:00 11:15 9:00 6:00 4:30 1:30 1:07,5 1:00 2,0 nm 40:00 24:00 15:00 12:00 8:00 6:00 2:00 1:30 1:20 2,5 nm 50:00 30:00 18:45 15:00 10:00 7:30 2:30 1:55,5 1:40 3,0 nm 60:00 36:00 22:30 18:00 12:00 9:00 3:00 2:18 2:00 3,5 nm 42:00 26:15 21:00 14:00 10:30 3:30 2:40,5 2:20 4,0 nm 48:00 30:00 24:00 16:00 12:00 4:00 3:03 2:40 4,5 nm 54:00 33:45 27:00 18:00 13:30 4:30 3:25,5 3:00 5,0 nm 60:00 37:30 30:00 20:00 15:00 5:00 3:48 3:20 6,0 nm 45:00 36:00 24:00 18:00 6:00 4:33 4:00 7,0 nm 52:30 42:00 28:00 21:00 7:00 5:18 4:40 8,0 nm 60:00 48:00 32:00 24:00 8:00 6:03 5:20 OBS: interpolation kan användas i denna tabell. 3-26

LINJE 1 Sektion 3 Samordning i insatsområdet MAX SIGNAL- RÄCKVIDD NÖDRADIOPEJL- SÄNDARE SJUNKANDE SIGNAL AVTAR SIGNAL HÖRS LINJE 2 LINJE 2 SIGNAL AVTAR SIGNAL HÖRS Kartassisterad elektronisk ljudsökning SIGNAL AVTAR, SVÄNG 180 SIGNAL HÖRS, STARTA TIDTAGNING SIGNAL HÖRS, STARTA TIDTAGNING SIGNAL AVTAR, AVLÄS TID, SVÄNG 180 1/2 TID, SVÄNG 90 NÖDRADIOPEJLSÄNDARE 1/2 TID MAX SIGNAL- RÄCKVIDD SIGNAL AVTAR, AVLÄS TID, SVÄNG 180 Tidassisterad elektronisk ljudsökning 3-27

Okorrigerade stråkbredder (W u) för visuellt sök på land (km (NM)) Visibility (km (NM)) Search object Height (m (ft)) 6 (3) 9 (5) 19 (10) 28 (15) 37 (20) Person 150 (500) 0.7 (0.4) 0.7 (0.4) 0.9 (0.5) 0.9 (0.5) 0.9 (0.5) 300 (1000) 0.7 (0.4) 0.7 (0.4) 0.9 (0.5) 0.9 (0.5) 0.9 (0.5) 450 (1500) 600 (2000) Vehicle 150 (500) 1.7 (0.9) 2.4 (1.3) 2.4 (1.3) 2.4 (1.3) 2.4 (1.3) 300 (1000) 1.9 (1.0) 2.6 (1.4) 2.6 (1.4) 2.8 (1.5) 2.8 (1.5) 450 (1500) 1.9 (1.0) 2.6 (1.4) 3.1 (1.7) 3.1 (1.7) 3.1 (1.7) 600 (2000) 1.9 (1.0) 2.8 (1.5) 3.7 (2.0) 3.7 (2.0) 3.7 (2.0) Aircraft less than 5700 kg 150 (500) 1.9 (1.0) 2.6 (1.4) 2.6 (1.4) 2.6 (1.4) 2.6 (1.4) 300 (1000) 1.9 (1.0) 2.8 (1.5) 2.8 (1.5) 3.0 (1.6) 3.0 (1.6) 450 (1500) 1.9 (1.0) 2.8 (1.5) 3.3 (1.8) 3.3 (1.8) 3.3 (1.8) 600 (2000) 1.9 (1.0) 3.0 (1.6) 3.7 (2.0) 3.7 (2.0) 3.7 (2.0) Aircraft over 5700 kg 150 (500) 2.2 (1.2) 3.7 (2.0) 4.1 (2.2) 4.1 (2.2) 4.1 (2.2) 300 (1000) 3.3 (1.8) 5.0 (2.7) 5.6 (3.0) 5.6 (3.0) 5.6 (3.0) 450 (1500) 3.7 (2.0) 5.2 (2.8) 5.9 (3.2) 5.9 (3.2) 5.9 (3.2) 600 (2000) 4.1 (2.2) 5.2 (2.9) 6.5 (3.5) 6.5 (3.5) 6.5 (3.5) 3-28

Korrektionfaktorer i terräng Search Object 15-60% vegetation or hilly 60-85% vegetation or mountains Over 85% vegetation Person 0.5 0.3 0.1 Vehicle 0.7 0.4 0.1 Aircraft less than 5,700 kg 0.7 0.4 0.1 Aircraft over 5,700 kg 0.8 0.4 0.1 Sökning längs förmodad färdväg (TS) Används normalt när en luftfartyg eller ett fartyg har försvunnit utan spår längs en känd rutt. Används ofta som initial sökinsats på grund av den enkla planeringen och implementeringen. Består av en snabb och relativt grundlig eftersökning längs den planerade färdvägen för den nödställda farkosten. Eftersökning kan ske längs ena sidan av färdlinjen och återgå i motsatt riktning på den andra sidan (TSR). Sökning kan ske längs den planerade färdvägen, en gång på vardera sidan. Därefter fortsätter sökresursen sin väg och återkommer inte (TSN). Luftfartyg används ofta för TS på grund av sin höga hastighet. FLYGFARKOSTENS FÖRMODADE FÄRDVÄG Sökning längs förmodad färdväg, retur (TSR) 3-29