FÖRORD För att unga, innovativa tillväxtföretag skall växa krävs finansiella resurser. Den finansiella infrastrukturen för unga, innovativa tillväxtföretag beskrivs i denna rapport, som har skrivits av Docent Lennart Ohlsson och Ekon. Dr. Niklas Arvidsson på uppdrag av Sörmlands Regionförbund. Regionförbundet sökte en bättre förståelse av bristerna i den Sömländska kapitalinfrastrukturen, vilka i rapporten belyses med intervjuer och statistik. Författarna har även lämnat förslag till åtgärder för att mildra den svåraste kapitalbristen. Författarnas förhoppning är att rapportens slutsatser om kapitalbristerna skall leda till åtgärder. Några nationella åtgärder har riktats mot mindre företags finansiering men fokuserar inte på den nämnda, i Sörmland svåraste och långvarigaste kapitalbristen. Efter intervjuerna torde bristen ha förvärrats påtagligt p.g.a. finanskris och recession. Allt talar för att tillgången på riskkapital från affärsänglar till unga innovativa tillväxtföretag försämrats ytterligare jämfört med rapportunderlaget. I kriser föds dock ofta helt nya affärsidéer. De kan när krisen mildras ta fart och bilda framtidens tillväxtföretag. Men förutsättningen för ett land eller, som här Sörmland, är att det finns tillgänglig finansiering för de nya tillväxtföretagen. Rapporten visar i sina tolknings- och förslagsdelar hur det är möjligt att utan offentligt kapital åtgärda bristen på ängelkapital. Kompetenskomplettering, bättre kapital- och kunskapsorganisering samt fungerande syndikeringsvägar till externt kapital och kompetens är botemedlen. Centrum för bank och finans har i andra miljöer visat att sådana botemedel är möjliga att implementera. Sörmlands Regionförbund, dess VD Göran Norberg samt Lars-Gunnar Gårdö tackas för bidrag med finansiering, hjälp med kontakter samt diskussion av frågeställningar och slutsatser. Stort tack också till de många intervjuade representanterna från banker, företag och revisorer i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Slutligen tackas Eva Ohlsson som medverkat i studiens utformning och bidragit till analys och innehåll. Stockholm, 25 februari 2009 Kent Eriksson Professor och Forskningsansvarig Centrum för bank och finans 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Slutsatser och idéer om satsningar på förbättrad kapitalinfrastruktur...sid. 3 2. Inledning...sid. 6 Rapportens syften och disposition...sid. 6 3. Kapitalinfrastrukturen kartläggning...sid. 7 Utbudet av kapital genom banker och andra finansiella aktörer...sid. 7 Efterfrågan av kapital näringslivsstrukturer och företagande...sid. 9 4. Kapitalmarknadsbrister undersökningens problemställningar och design...sid. 13 Intervjumetodiken...sid. 13 Typiska orsaker till kapitalmarknadsproblem...sid. 14 Delmarknader med effektivitets- och produktivitetsproblem bestämningsfaktorer...sid. 16 5. Bedömningarna av fyra bristområden inom Sörmland...sid. 19 Mikrofinansieringens problematik...sid. 19 Venturefinansieringens problematik...sid. 22 Expansionsfinansieringens problematik...sid. 27 Generationsskiftesfinansieringens problematik...sid. 31 6. Fördjupningsstudie inom Eskilstunaområdet...sid. 34 APPENDIX 1: INTERVJUGUIDE...sid. 40 APPENDIX 2: INTERVJUADE OCH ANDRA KÄLLOR...sid. 47 APPENDIX 3: FINANSIELLA AKTÖRER I SÖRMLAND...sid. 48 2
1. Slutsatser och idéer om satsningar på förbättrad kapitalinfrastruktur Vi kan dra ett antal slutsatser kring Sörmlands kapitalinfrastruktur utifrån studien. För det första är det uppenbart att det finns tecken på tydliga brister inom samtliga fyra potentiella bristområden. De mest allvarliga bristerna har att göra med tillgång till både kapital och kompetens för venturebolag. Banker, företagare och revisorer pekade enhälligt ut detta område som det som med störst förbättringsbehov. Som framgår av kartläggningen (se del 3) av kapitalinfrastrukturen finns en rad aktörer som klassats som finansföretag. Det är fullt möjligt att de trots namn som tyder på annan verksamhet i själva verket har sin huvudsakliga verksamhet inom finansiella transaktioner (jfr SCB:s kriterium för branschklassning). Troligen kan det i många fall röra sig om aktiehandel. Det kan dock inte uteslutas att här också finns företag som investerar i onoterade bolag eller att företagen har ägare som kan tänka sig sådana investeringar om det skapades en bättre infrastruktur för detta. Det finns även betydande brister inom de tre övriga delarna, dvs. mikro-, expansions- och generationsskiftesfinansiering. Det är dock svårt att rangordna dessa tre generellt men det finns tydliga indikationer på att bristerna är svårare för vissa specifika undergrupper inom mikro- och expansionsfinansiering. Inom mikrofinansiering finns det tydliga svårigheter för grupper som är svagt etablerade i samhället och därmed inte har lyckats bygga förtroendefulla relationer med banker och andra finansiärer. Denna grupp omfattar framför allt unga, kvinnor och invandrare. Inom expansionsfinansiering finns det speciella svårigheter för företag som befinner sig i en slags mellanklass där investerings- och lånebehoven ligger runt 10-20 MSEK. Om de dessutom inte är traditionella industriföretag med investeringar i fasta tillgångar utan kanske tjänsteföretag och/eller vars affärsidéer snarast bygger på att omorganisera en branschstruktur ökar svårigheterna ytterligare. Även om bristerna inom generationsskiftesfinansiering bedömdes vara mindre allvarliga eftersom förändringar i skattesystemet idag underlättar dessa, finns det farhågor även här. Den stora kullen 40- talister har ännu inte gått i pension så behovet av skiften till följd av pensioneringar kommer att öka framöver. Vissa intervjuresultat tyder även på att en del lösningar på finansiering av generationsskiften inte är hållbara vid försämrade konjunkturer eller i sina skattelösningar. Analysen visar att de ovan nämnda finansiella delmarknaderna ofta saknar både viktiga finansiella aktörer och har en alltför kostsam infrastruktur. Materialet tyder dessutom på att det kan finnas en dold, ej tillgodosedd efterfrågan inom alla fyra bristområdena. Identifiering av problem och problemlösningar på dessa områden borde sålunda också vara viktiga att undersöka för Sörmland. Vi konstaterar att det visserligen finns kroniska, nationella orsaker till bristerna men att det även finns förbättringar som kan åtgärdas lokalt och regionalt. Åtgärdsidéer Generella förslag till förbättringsåtgärder som har i sin grund i denna rapport om Sörmland kan grupperas i tre områden, nämligen: Direkta insatser för att åtgärda kapitalmarknadsbrister Indirekta insatser som förstärker tillgången på finansiering Nyckelaktörerna i ett åtgärdsprojekt och deras roller 3
Direkta insatser för åtgärdande av kapitalmarknadsbrister Denna rapport visar att den mest allvarliga och akuta bristen på finansiering gäller unga, innovativa företag med tillväxtpotential, s.k. ventures. Det finns en planerad förstärkning av offentliga finansieringskällor men denna är både otillräcklig och kräver som regel matchande privat finansiering. Det torde vara orsaken till att samtliga intervjuade i Sörmland såväl som andra, nationella bedömare utpekar gruppen affärsänglar som en kritisk grupp. Dessa slutsatser liknar vad som funnits i studier av andra miljöer som exempelvis Roslagen 1. Vår slutsats är därför att de starkaste behoven för Sörmland att få bukt med sina kapitalmarknadsbrister rör ventures och deras naturliga finansiärer bland affärsänglarna. Detta kan visserligen delvis förbättras genom förstärkningar på den offentliga sidan och nya politiska initiativ, men studien visar att det parallellt med bristen på affärsänglar också finns brister i infrastrukturen. Förslag till åtgärder för att råda bot på sådana brister omfattar: 1. En satsning på att starta affärsängelbolag med öppna syndikeringsmodeller. Detta innebär att bolagets finansiering syndikeras med finansiering från affärsänglarna själva samt från andra finansieringskällor inom och utanför regionen. 2. Kapitalinsatser som kompletteras med kompetenstillförsel, dvs. kompetens för att välja ventures med god potential och rimlig risk liksom för att följa upp insatserna med styrelsearbete och andra affärsstödjande insatser. 3. Skapa affärsängelbolag med lokal förankring i de miljöer varifrån nya entreprenörer kan komma att växa fram men även med länkar till änglar från omgivande kommuner. 4. Skapa en process för affärsänglar som i gemensam samverkan bygger en modell för uppsättning och utveckling av affärsängelbolag (jmf. projektet i Norrtälje). Dessa rekommendationer innebär inte att övriga identifierade kapitalmarknadsbrister skall negligeras. Däremot innebär rekommendationerna både en tidsprioritering av insatserna och en bedömning av att det är viktigt för regioner att med dessa åtgärder adressera den svåraste bristen först. Skälet är att den skapar möjligheter till snabbare kompetensuppbyggnad via spridning av erfarenheter mellan affärsängelbolag samt en stark infrastruktur. Insatser med indirekt, men kraftfull påverkan på kapitalmarknadsbrister Det har på andra håll visat sig att en god del av finansieringsbristen beträffande ventures inte har att göra med vare sig oacceptabla risker för tänkbara finansiärer eller brist på kapital. Utbudet av riskkapital kan många gånger existera men hämmas av höga sök- och transaktionskostnader i marknaden för nystartade eller oprövade ventures. Ett exempel på sådana kostnaders betydelse är framväxten av Connect-organisationen under de senaste tio åren i Sverige. Den har snabbt sänkt sökkostnaderna för affärsänglar som söker attraktiva investeringsobjekt, särskilt i Stockholm där en nära samverkan med Almi Stockholm, Svenska 1 Se följande rapporter: Edsbäcker, G., Ohlsson. E, "Norrtäljeprojektet - en resultatrapport", KTH - Centre for Banking and Finance, 2006; Ramström, D., "Norrtäljeprojektet - att mobilisera företagsamheten, en utvärdering av forskningens roll inom ett utvecklingsprojekt i Norrtäljeregionen september 2002 - maj 2005", red. Edsbäcker, G., KTH - Centre for Banking and Finance, 2006; och: Berggren, B., Lundahl, N. And Silver, L., 2008, The emergence of a business angel network the clash of different perspectives on investment strategies, i Hallén, L. et al Networks in regional development, forthcoming. 4
Riskkapitalföreningen och olika service providers ytterligare förstärkt kostnadssänkningen. När Riskkapitalföreningen stödd av Nutek anlitade advokatfirmor för att ta fram standardkontrakt som passar affärsänglar och venturegrundare ledde detta till en ytterligare sänkning av de höga transaktionskostnader som uppträder vid både förstagångs- och följdfinansieringar. Av de fyra identifierade bristområdena på kapitalmarknaden kan två bedömas ha särskilt höga sök- och transaktionskostnader, nämligen venturemarknaden och marknaden för finansiering av mikroföretag. Nyckelaktörerna i ett åtgärdsprojekt och deras roller Rapportförfattarna har sålunda dragit tre slutsatser för Sörmlands del avseende insatser som kan förstärka dess kapitalinfrastuktur: 1. Tydliga brister kring finansieringen av ventures samt svag organiseringen och professionaliseringen av affärsänglar. 2. Åtgärder som stärker kapitalinfrastrukturen och sänker venturegrundarnas och affärsänglarnas sök- och transaktionskostnader är motiverade och angelägna. 3. Ytterligare undersökningar kring de övriga tre kapitaldelmarknader krävs innan mer konkreta åtgärdsförslag lämnas. Detta gäller i synnerhet området mikrofinansiering vars underlag via intervjuer och publicerat material sannolikt är det svagaste. Om bara den första slutsatspunkten skulle gälla och den enbart gällde för en (kommun- )region så funnes ingen anledning till att identifiera nyckelaktörer som kan fungera som bärare av ett länsomfattande projekt med tydliga inslag och poänger av lärande genom ömsesidigt utbyte av information och erfarenheter. Nu är dock åtgärderna av sådan art att det finns latent stora tids- och kostnadsvinster att göra om man parallellt driver affärsängelspår i flera angränsande kommuner. Därför föreslås en struktur omfattande följande nyckelaktörsgrupperingar: 1. En för varje kommunregion aktörsgrupp bestående av representanter för kommunerna och bankerna samt med inslag av andra service providers och företagarrepresentanter 2. En aktörsgrupp sammanhållen av Regionförbundet och stödd av Länsstyrelsen som har tre uppgifter. Första uppgiften är att genomföra ytterligare undersökningar. Den andra är att via informationsutbyte och följeforskning av åtgärdspaket skapa ett gott erfarenhetsutbyte för affärsänglar, näringslivsföreträdare och politiker. Den tredje uppgiften är att bedöma lämpliga åtgärders angelägenhet och konkreta utformning. Följeforskning är angelägen av flera skäl. För det första är inte den svenska affärsängelmarknaden särskilt väl utvecklad i jämförelse med t.ex. USAs och Storbritanniens. Den verkar också kunna bli föremål för nya politiska reformer. För det andra är svensk forskning om affärsänglar ofta bara en sammanställning av statistik. När forskningen om affärsänglar går djupare i analysen är den ofta fallbaserad. Affärsängelnätverk och affärsängelbolag är sällsynta föremål för systematiska studier. En följeforskning som jämför olika, ungefär samtidiga affärsängelbolag skulle därför ha nationellt intresse. 5
2. Inledning Denna rapport utreder den sörmländska kapitalinfrastrukturen genom att: 1. kartlägga aktörerna på utbudssidan utifrån den näringsstruktur de betjänar med finansiering, 2. identifiera vilka bedömningar bankledningarna i de tre större städernas bankkontor har om eventuell brist på finansiering för fyra utvalda delmarknader samt 3. fördjupa bristanalysen med intervjuer i Eskilstuna av företagare och revisorer Givetvis är inte kapitalmarknaden i Sörmland isolerad till den inlåning bankerna har och den kapitalmassa som andra finansbolag och privatpersoner förfogar över. Det befintliga kapitalutbudet i en region, eller för Sverige som helhet, kan även vara väsentligt större än efterfrågan på kapital eller, tvärtom väsentligt mindre. Geografiskt avgränsade delmarknadernas utbud av kapital är inte heller helt isolerade från varandra utan likviditet kan överföras mellan dem om det från tid till annan uppstår överefterfrågan eller överutbud. Kapital kan lätt flöda över geografiska gränser. Det betyder att det inte är självklart hur en brist på finansiering skall definieras och tolkas till sina orsaker. Ändå måste det konstateras att kapitalmarknaden karakteriseras av en betydande differentiering mellan och specialisering av såväl efterfrågeaktörer företagen och deras ägare som utbudsaktörer. Att matchning av utbud och efterfrågan sker smidigt på varje enskild delmarknad är därför inte självklart. Dessutom är det ofta så att insatser av kapital går hand i hand med insatser av kompetens, vilket innebär att även aktörer som revisorer, konsulter och andra bör ses som en del av kapitalinfrastrukturen. Vissa av dessa aktörer ersätts dessutom ibland inte kontant utan med riskbärande finansiella instrument och tar därmed även rollen som finansiär. Rapportens syften och disposition Rapporten har disponerats i tre delar med delvis olika, delvis överlappande syften. Den ena kartlägger Sörmlands utbudsaktörer på kapitalmarknaden och jämför dessa med näringsstrukturen. Syftet med denna del är att få en så fullständig bild som möjligt av tänkbara finansiärer av företag och företagare. Den täcker sålunda in inte bara bankväsendet utan också en rad andra finansföretag som redovisas i offentlig statistik. Den andra delen redovisar resultaten av en intervjuundersökning till bankledningarna i de tre större kommunerna, dvs. Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Dessa intervjuer har fokuserat på bankernas bedömningar i Sörmland inom fyra nationellt utpekade marknadsbrister. Denna del av rapporten syftar till att försöka identifiera områden som kan hanteras genom konkreta åtgärder av regionens aktörer. I denna del problematiseras egenskaper och funktioner på de fyra delmarknaderna för Sörmland och Sverige. På så vis kan intervjumaterialet ge mer hållbara slutsatser om marknadsbristerna och deras orsaker. Den tredje delen gör en djupare analys av Eskilstunaområdet genom att även studera hur företagare och revisorer ser på efterfrågan av kapital och finansiering kopplat till de fyra bristområden vi identifierat. Genom att jämföra Eskilstunabankernas svar i del två med företagarna och revisorernas svar i denna del får vi därmed en djupare förståelse av kapitalinfrastrukturen inom Eskilstuna. Dessa slutsatser och tolkningar sammanfattas i slutet av huvudtexten i rapporten. Ett antal bilagor kompletterar huvudtexten. 6
3. Kapitalinfrastrukturen kartläggning Denna del av rapporten har som målsättning att ge en övergripande bild av kapitalinfrastrukturen i Sörmland sett från utbudsaktörerna och en övergripande bild av efterfrågesidan. De som bidrar med finansiering är banker och andra finansföretag medan de som har behov av finansiering är företag inom industri och tjänstesektorer. I det första skedet, som rapporteras i denna skrift, har intervjuarbetet framför allt fokuserat på att ge en bild av brister i utbudet på finansiering. Kartläggningen av efterfrågan är därför endast översiktlig i denna fas. I nästa skede planeras en djupare analys av efterfrågan och av tänkbara finansiärer vid sidan av bankerna. Därigenom fås en bättre helhetsbild av den sörmländska kapitalinfrastrukturen. Utbudet av kapital genom banker och andra finansiella aktörer För att få en överblicksbild av näringslivsstrukturen och därmed även kapitalinfrastrukturen i Sörmland har vi studerat arbetstillfällen och förvärvsarbetande i de stora kommunerna i Sörmland (Tabell 1). Denna bild indikerar att det kan finnas brister på utbudssidan i den sörmländska kapitalinfrastrukturen. I samtliga dessa tre kommuner samt i länet som helhet är andelen sysselsatta inom finansiella tjänster och företagstjänster klart lägre än för Sverige som helhet. Siffran för Sverige är 14 procent, Eskilstuna 11 procent, Nyköping 10 procent, Katrineholm 8 procent och Sörmlands län 9 procent. Att notera är dessutom att Sörmland framför allt Eskilstuna och Katrineholm har en relativt stor industriell sektor jämfört med övriga landet. Sammantaget indikerar detta att Sörmlands industriellt stödjande verksamhet i form av finansiell verksamhet och andra tjänster inklusive olika former av konsulter och rådgivare är underdimensionerad i relation till länets stora industriella sektor. Å andra sidan är det troligt att de sörmländska företagen även söker finansiering utanför länets gränser. Sammantaget pekar dock detta på att finanssektorn i Sörmland är liten i relation till länets behov. Tabell 1. Arbetstillfällen och förvärvsarbetande 2005 totalt Eskilstuna Nyköping Katrineholm Sörmland Sverige Antal % Antal % Antal % % % Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 718 2 508 2 450 3 2 2 Tillverkning, utvinning 8572 21 2360 11 2854 21 21 17 Energi, vatten, avfall 370 1 186 1 123 1 1 1 Byggindustri 2056 5 1479 7 967 7 6 6 Handel och kommunikation 6430 16 4102 19 1822 13 16 19 Finansiell verksamhet, företagstjänster 4452 11 2226 10 1060 8 9 14 Utbildning och forskning 4180 10 2503 12 1526 11 11 11 Vård och omsorg 7388 18 4328 20 3168 23 19 16 Personliga och kulturella tjänster 2687 7 1624 8 676 5 7 7 Offentlig förvaltning mm. 2125 5 1854 9 670 5 6 6 Ej specificerad verksamhet 1087 3 231 1 211 2 2 1 Totalt 4006 100 2140 100 13527 100 100 100 5 1 Källa: SCB En mer detaljerad analys av utbudet av kapital visar att de stora affärsbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea, Swedbank samt fristående sparbanker är etablerade i Sörmland och tillgodoser sörmländska företag med finansieringsmöjligheter. Dessutom finns Sörmlands Provinsbank samt Internetbanker närvarande. Bankerna erbjuder i stort sett deras sedvanliga produktutbud till företag med kapitalbehov (Tabell 2). 7
Tabell 2. Exempel på finansiella produkter till företagskunder enligt beskrivningar på bankernas egna hemsidor. Bank (kontor) Exempel på finansiella produkter Handelsbanken (Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm) Konto med kredit (finansiering rörelsekapital), Fakturabelåning, Konto med kredit i utländsk valuta, Leasing och avbetalning, Vagnpark och Administration, Billån till personalen, Finansiering av fordon, maskiner och inventarier, Byggnadskredit och investeringslån, Bankgarantier (Betalning, Anbud, Förskott, Fullgörande, Garantitid), Hantering av export och import risker, Projektfinansiering, och Säljstödjande finansiering Nordea (Eskilstuna och Nyköping) SEB (Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm) Kontokredit (rörelsekapital som kan utnyttjas vid behov), Fakturabelåning (kredit med kundfakturor som säkerhet), Garanti (om någon affärspart ställer krav på säkerhet), EUkredit (kredit med EU-stöd som säkerhet), Företagskontokredit, Leasing, Billeasing, Avbetalning, Lån och Kreditskydd. Enkla lånet företag. Lån på mellan 30 000 och 300 000 kronor i upp till fem år. Besked inom 24 timmar under vardagar. För att få låna behövs: ett checkkonto i banken och kunna visa upp två reviderade bokslut för att få ett lån utan säkerhet. Om detta inte finns krävs säkerhet i form av borgen. Dessutom sker kreditprövning. Övriga tjänster: Factoring, Checkkrediter, Bilfinansiering, Leasing, Riskkapital (via SEB Venture Capital), Fastighetsfinansiering. Swedbank Swedbank Corporate Finance erbjuder kvalificerad rådgivning till ägare, styrelser och företagsledningar inom Börsintroduktioner, Företagsförvärv & Avyttringar (M & A), Kapitalanskaffningar och Övriga ägarrelaterade frågor Övriga tjänster: Exportfinansiering, EU-kredit, Fakturakredit, Fastighetsfinansiering, Kontokredit företag, Leasing, Lånesyndikering, Ränteriskhantering, Projektfinansiering, Bilfinansiering, Ränteswap och Rederifinansiering Sörmlands Erbjuder i stort sett samma tjänster som Swedbank (se ovan) Sparbank (Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Flen, Vingåker, Malmköping, och Oxelösund) Eskilstuna Rekarne Sparbank (Eskilstuna) Erbjuder i stort sett samma tjänster som Swedbank (se ovan) Sörmlands Provinsbank (Nyköping) Banklån, Avbetalningslån med utrustning som säkerhet, Leasing, Checkkredit, Fakturabelåningskrediter, Fastighetskrediter, Cash management, Trade and export financing, och Corporate Finance. I detta sammanhang bör vi dock påpeka att bankernas tjänster och affärsinriktning framför allt syftar till att finansiera pågående verksamhet i existerande bolag och nya bolag genom lån men däremot inte att finansiera mer riskfyllda och entreprenöriella företag genom att bankerna tillför ägarkapital. Sådan mer risktagande finansiering tillhandahålls exempelvis genom ALMI eller andra privata aktörer. Trots bankernas gedigna närvaro i Sörmland finns det sålunda troligen brister inom kapitalinfrastrukturen med inriktning på företagens tidiga faser genom tillförsel av riskfyllt ägarkapital. Det finns samtidigt en mängd sörmländska företag som åtminstone enligt Branschregistret verkar inom den finansiella sektorn (Appendix 3). Dessa skulle kunna verka som finansiärer i företags tidiga etableringsfaser och motiverar en djupare studie av dessa företag. Det är samtidigt sannolikt att många av företagen, som t.ex. investeringsbolag och värdepappersfonder, i första hand investerar i börsnoterade företag och därmed inte tillför 8
riskkapital till den sörmländska kapitalinfrastrukturen. De personer vi intervjuat indikerade heller inte att dessa finansföretag var verksamma i Sörmland med inriktning på sörmländska investeringsobjekt. En annan potentiell källa till finansiering exempelvis av ovan nämnda riskfyllda satsningar utgörs av enskilda personers privata förmögenheter där en jämförelse visar att det exempelvis i kommunerna Trosa och Gnesta finns förmögenheter klart över riksgenomsnittet. Dessa utgör potentiella källor till finansiering av företag. Däremot ligger övriga kommuner i länet samt länet som helhet under riksgenomsnittet (Tabell 3). Men även om Sörmlands genomsnittliga förmögenheter och inkomster är lägre än riksgenomsnittet kan det finnas enskilda personer med starka finanser. Vi kan förvänta oss detta framför allt i kommuner där medianinkomsten är väsentligt lägre än medelinkomsten 2, vilket gäller Trosa, Gnesta, Strängnäs och Nyköping. Det är dessa individer som eventuellt kan aktiveras för att finansiera företag i dess tidiga skeden. Det finns sålunda indikationer att finns individer i Sörmland med större förmögenheter och inkomster som eventuellt skulle kunna aktivera sitt kapital för att finansiera Sörmländska företag. Intervjuerna med bankerna pekade dock på att det inte finns så många aktiva affärsänglar i Sörmland idag vilket innebär att det kan finnas en outnyttjad potential till finansiering i dessa individer. Tabell 3. Nettoförmögenheter och förvärvsinkomster i genomsnitt per person - 2005 Medelinkomst (tkr) Medianinkomst (tkr) Nettoförmögenheter (medelvärde förmögenhetsskattepliktiga tillgångar; tkr) Trosa 232 214 651 Gnesta 231 223 557 Sverige 235 222 546 Strängnäs 249 232 519 Nyköping 235 225 483 Flen 216 213 477 Sörmland 227 221 435 Katrineholm 216 213 376 Eskilstuna 215 216 375 Vingåker 212 214 361 Oxelösund 241 236 315 Källa: SCB Vad gäller utbudet av kapital inom Sörmland indikerar den sammantagna kartläggningen att den finansiella strukturen är underdimensionerad trots att de stora affärsbankerna är etablerade i samtliga av de tre stora orterna. Eventuellt finns det å andra sidan en outnyttjad potential som kan realiseras om det går att aktivera finansbolag samt individer med större privata förmögenheter. Efterfrågan på kapital näringslivsstrukturer och företagande Företagens demografi, dvs. tillkomst, växt och frånfälle av företag, satt i relation till företagsklimatet är en källa till förståelse av kapitalbehov. Företagsklimatet i Katrineholm, Gnesta, Oxelösund och Flen är enligt Svenskt Näringsliv låg rankat i jämförelser med andra kommuner i Sverige. Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs rankas ungefär i mitten av alla 2 Denna tendens är en indikation på en skev inkomstfördelning, dvs. att det finns flertalet personer som har inkomster klart över genomsnittet och som därmed skulle kunna agera privata finansiärer. 9
svenska kommuner medan Trosa och Vingåker rankas högt. Studerar vi enbart förutsättningarna för nyföretagande rankas de tre kommuner i norra Sörmland Trosa, Gnesta och Strängnäs mycket högt (Tabell 4). Samtidigt visar statistik över nyföretagande i Sörmland att antalet nystartade företag växt stadigt sedan slutet på 90-talet (Figur 1). Vi kan därmed se att antalet nystartade företag i Sörmland växt de senaste 10 åren ungefär i samma takt som hela riket trots att företagsklimaten i de sörmländska kommunerna med några undantag inte är bland de starkaste i Sverige. Bortsett från Trosa, Gnesta och Strängnäs återfinns samtliga Sörmländska kommuner på den undre halvan i Svenskt Näringslivs ranking. Frågan blir då vad i företagsklimatet som hindrar tillväxten för sörmländska företag? Tabell 4. Näringslivsklimat i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm jämförelser mellan samtliga svenska kommuner (dvs. 290 kommuner) Ranking totalt Ranking företagande Ranking nyföretagande Ranking allmänhetens attityder till företagande Ranking Sammanfattande omdöme om företagsklimatet Vingåker 80 246 275 87 29 Trosa 37 33 25 15 56 Strängnäs 77 113 56 119 115 Eskilstuna 150 192 118 208 165 Nyköping 138 119 162 129 175 Oxelösund 208 288 290 247 226 Flen 207 149 183 238 227 Gnesta 238 164 34 182 265 Katrineholm 281 213 200 278 282 Källa: Lokalt företagsklimat, Svenskt Näringsliv Figur 1. Företagsdemografi i Sörmlands län 1990-2006 Källa: Sörmlands Regionförbund 10
Hård konkurrens Svag efterfrågan Dålig lönsamhet Begränsad tillgång till lån Begränsad tillgång till externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Brist på egen tid Lagar, myndighetsföreskrifter, tillståndskrav och liknande Andel (%) Ett tydligt svar är att ett specifikt problemområde inom Sörmländska företagsklimatet rör kapitalinfrastrukturen. I en Nutek studie 3 av hinder för tillväxt bland småföretagare i Sverige upplevde hela 34 procent av de tillfrågade i Sörmland att begränsad tillgång till lån var ett hinder för tillväxt medan motsvarande siffra för Västmanlands och Örebro län var 18 procent och riksgenomsnittet var 19 procent (Figur 2). Dessutom angav 23 procent att begränsad tillgång till externt ägarkapital var ett hinder medan motsvarande siffra för Västmanlands och Örebro län var 19 procent och riksgenomsnittet var 20 procent. De mest allvarliga hindren för tillväxt för Sörmländska småföretagare var brist på egen tid, lagar och myndighetsföreskrifter samt hård konkurrens. Tillgången till lån respektive externt ägarkapital upplevdes sålunda inte som de mest kritiska hindren för tillväxt men det var för dessa två faktorer som Sörmland visade de största bristerna i relation till Örebro och Västmanland respektive hela riket. En förbättrad kapitalinfrastruktur inom Sörmland skulle med andra ord kunna utgöra en stark förbättring sett i relation till övriga län. Figur 2. Upplevda hinder för tillväxt för småföretagare i Sörmland (= Län), Örebro och Västmanland (=Länsgrupp) respektive Sverige (= Riket). 60 50 40 30 20 37 37 36 36 33 34 34 34 29 29 18 19 23 20 19 34 35 33 55 52 51 42 43 41 Län Länsgrupp Riket 10 0 Under de intervjuer vi genomfört i denna studie, som redovisas i mer detalj under respektive bristområde nedan, indikerades dessutom att det finns dolda brister i kapitalinfrastrukturen. Dessa dolda brister är fall där entreprenörer och företag som har kapitalbehov inte ens söker finansiering av banker eller andra eftersom de inte tror de kommer att få låna kapital överhuvudtaget. Storleken på dessa dolda brister är naturligtvis svåra att uppskatta, men det 3 Källa: Företagens villkor och verklighet 2005 (Nutek/SCB) som redovisar en enkätundersökning av 20 000 svenska småföretag med färre än 50 anställda. Studien speglar det totala företagsbeståndet regionalt och branschmässigt. I Sörmlands län tillfrågades 976 företag med svarsandel på nästan 67 %. 11