Att våga se och kunna stå kvar En kartläggning om ungdomars livsutrymme i Norrbotten och Västerbotten

Att våga se och kunna stå kvar En kartläggning om ungdomars livsutrymme i Norrbotten och Västerbotten 1

2 Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län Kartläggning: Att våga se och kunna stå kvar Kartläggning genomförd av: Katarina Sandling Jonsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Illustratör: Matilda Hall Upplaga: 200 ex.

Förord Länsstyrelserna har tre regeringsuppdrag inom ramen för det fjärde jämställdhetspolitiska målet, Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Ett av dessa tre uppdrag handlar om att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt att förebygga hedersrelaterat förtryck. 1 Sedan 2011 innefattar uppdraget även insatser som syftar till att motverkar att unga blir gifta mot sin vilja. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten önskade få ökad kunskap om vilket livsutrymme som ungdomar i Övre Norrland har. Kartläggningen av ungdomars livsutrymme är den första inom detta område som Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten har genomfört. En liknande kartläggning har tidigare genomförts i Gävleborgs län, Ingen annan kan leva mitt liv, och erfarenheterna från den har varit utgångspunkter för vår kartläggning. I det arbete Länsstyrelserna gör utgår vi från mänskliga rättigheter, kvinnokonventionen, barnkonventionen och svensk lagstiftning. Kartläggningen är ett komplement till fortsatta insatser i arbetet med att barn och unga ska få tillgång till sina rättigheter i Norrbotten och Västerbotten. Hedersrelaterat våld och förtryck så som mäns våld mot kvinnor generellt grundar sig i föreställningar kring makt, kön och kultur och arbete för att motverka detta behöver bedrivas på flera fronter och av ett flertal aktörer i samhället. Vår förhoppning är resultaten från kartläggningen kommer att användas som underlag i verksamheter som möter barn och ungdomar. Luleå och Umeå, 2015 Karin Börjesson Enhetschef Social hållbarhet och Samhällskydd Länsstyrelsen i Norrbotten Curt Hörnqvist Enhetschef Livsmiljö Länsstyrelsen i Västerbotten Lisa Lindström Utvecklingsledare Länsstyrelsen i Norrbotten Maria Stefansson Utvecklingsledare Länsstyrelsen i Västerbotten 1 Regeringsbeslut IJ2007/2460/JÄM Uppdrag till länsstyrelserna om insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. 3

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1- Kartläggningens bakgrund, syfte och genomförande 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Syfte 8 1.3 Urval av kommuner 8 1.4 Avgränsningar 8 1.5 Genomförande 8 1.5.1 Samarbete med skolorna 8 1.5.2 Förutsättningar för analysarbete 8 2 - Resultat 10 2.1 Skolan 11 2.2 Fritiden 13 2.3 Hemsysslor 14 2.4 Vänner 16 2.5 Studier 18 2.6 Kärlek 19 2.7 Att få leva med eller gifta sig med vem man vill 20 2.8 Utsatt för kontroll, förbud, hot och våld? 21 2.9 Några röster från kartläggingen 23 3 - Avslutande diskussion 25 Fler uppslag 26 Referenslista 27 Bilaga 1 Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter 28 Bilaga 2 Ingen annan kan leva mitt liv 29 Bilaga 3 Handlingsplan Skr 2007/08:39 30 4

Sammanfattning Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten har genomfört en kartläggning av ungdomars livsutrymme. Syftet har varit att få en tydligare bild av om det finns ungdomar i våra län som lever under begränsningar som påverkar deras skolgång, deras fritid och deras liv. Begränsningarna Länsstyrelserna kartlagt består av förbud, kontroll, förtryck och våld det kan vara att elever inte får delta i viss undervisning eller att de bara tillåts ha umgänge med personer som är godkända av familj och släkt. Det kan också handla om mycket allvarliga frågor som våld eller att utsättas för kroppsliga ingrepp. Kartläggningen har genomförts med en digital enkät som riktat sig till 9:or och årskurs 2 på gymnasiet i sex kommuner; tre i Norrbotten och tre i Västerbotten. Frågorna i enkäten har avspeglat indikationer på begränsningar som personal bör vara uppmärksam på avseende alla ungdomar, men frågorna speglar också indikationer som är typiska vid hedersrelaterat våld och förtryck. Deltagande i enkäten har varit frivilligt och frågorna har inte varit tvingande; elever har kunna svara på de frågor som de anser vara relevanta detta med tanke på frågornas känsliga art. Svarsfrekvenser varierar därför på olika frågor och den högsta säkerställda svarsfrekvensen är 1 193 elever. Det betyder att våra slutsatser måste ses som indikatorer och inte som vetenskapligt belagda fakta. Det är 1 048 elever som slutfört enkäten i sin helhet. Resultaten från våra län är så gott som identiska. Därför finns ingen separat analys av de olika länens svar, utan denna rapport redovisar slutsatser som vi kan dra kring ungdomars livsutrymme i båda länen. Avseende frågan om aktiviteter i skolan fick vi ett intressant resultat rörande könsuppdelad sim- och idrottsundervisning, som var den aktivitet som eleverna trodde deras föräldrar skulle ha mest emot att de deltog i. Siffror kan avspegla att många elever reagerar på att könsuppdelning är ovanligt och att de tror att deras föräldrar skulle uppleva detta som olämpligt kanske för att jämställdhet lyfts tydligt i skolan idag. De aktiviteter, som eleverna annars uppger är minst ok att de deltar i, är bland annat läxläsningsgrupper efter skolan, klass- eller skolfest eller terminsavslutning vid jul. Ämnen, eller undervisnings moment, som påverkas av begränsningar är bland annat sex- och samlevnad, simning killar och tjejer tillsammans, musik, biologi och religionskunskap. De begräsningar som elever upplever på fritiden kan vara att de inte får vara ute lika sent som alla andra, inte får gå på disco eller till fritidsgården, samt att de inte får sova över hos kompisar. I kartläggningen fanns en fråga om vem som utför sysslor hemma. Vår utgångspunkt var att om man växer upp i ett hushåll där rigida könsroller är norm så är det lätt att ta med sig detta tänk in i vuxenlivet. Ojämställdhet är något man lär sig och det reproduceras från en generation till en annan. I Sverige har vi ännu inte någon jämn fördelning av det obetalda hem- och hushållsarbetet och den bilden bekräftas i denna rapport. Ungefär 40 % anger att alla hjälps åt, 14 % anger att pappa utför hemsysslor och 22 % anger att det är mamma. 3 % anger att bröder hjälper till och 5 % anger att systrar hjälper till. Vi frågade också om det var ok att umgås med vänner av det motsatta könet. 1 091 elever har svarat och en stor majoritet, ca 93 %, anger att de alltid eller ofta får umgås med vänner av det motsatta könet. 5 % anger att de ibland får umgås med vänner av det motsatta könet, medan 2 % anger att de aldrig får göra det. Dessa 2 % motsvaras av 21 elever i våra skolor som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön. 5

Får eleverna välja om de ska studera vidare och vad de ska studera? Att få ta egna beslut om studier är det självklara för många av eleverna som deltagit i kartläggningen. Av 1 084 elever svarar 93 % ja, visst. 4 % säger dock att de måste välja en viss utbildning att de får studera men under vissa villkor. 1 % av eleverna säger att de själva inte får bestämma. 2 % anger att de inte vet om de kommer att få bestämma om sina studier. Det betyder att totalt 7 % av våra barn och ungdomar, 78 tjejer och killar, begränsas helt eller delvis i sina studieval eller är osäkra på om de kommer att få bestämma själva. På frågan om det är ok med deras föräldrar att eleverna har ett kärleksförhållande svarar 91 % av 1 082 elever att så är fallet. 1 % av eleverna, 10 personer, anger att det är ok ifall de förlovar sig eller lovar att gifta sig med den personen och 1 %, 12 personer, svarar att det är ok om de sköter det hela diskret. 3 %, 30 personer, uppger att det inte är ok. 4 %, 45 personer, vet inte. Här finns det stora skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. 97 % av eleverna med svensk bakgrund uppger att deras föräldrar är ok med att de har ett kärleksförhållande medan samma siffra för eleverna med utländsk bakgrund är 67 %. Resultatet av kartläggningen visar också att det finns många ungdomar som känner oro för att tvingas in i arrangerade äktenskap. På frågan om föräldrar eller andra vuxna kommer att bestämma om giftemål har 1 077 elever svarat och 91 % av dessa är inte alls oroliga för det. I Norrbotten och Västerbotten, har 93 elever vilket motsvarar 9 % svarat att de känner en liten till mycket stor oro för att vuxna ska bestämma vem de ska gifta sig med. 12 elever är mycket oroliga för det. Det är ingen större skillnad mellan tjejers och killars svar, utan den skillnad som förekommer är störst mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Slutligen frågade vi om vad eleven kan ha blivit utsatt för av familjemedlemmar eller någon annan vuxen de bor med. Vi har fått 1 202 svar på de olika svarsalternativen och det är tydligt att många barn och ungdomar har utsatts för olika typer av begränsningar, kontroll, hot och/eller våld. Det elever tycks löpa störst risk att blir utsatta för är att få sin mobil, e-post, dagbok, väska eller sitt rum kontrollerat mot sin vilja, att bli kontrollerade av syskon eller uppringda på mobilen hela tiden, att bli tvingade att hålla koll på sina syskon eller att bli kallade kränkande tillmälen som idiot, värdelös, lös- eller horaktig. Några andra slutsatser är att fler tjejer än killar har blivit kontrollerade och fler killar än tjejer har tvingats kontrollera syskon. Fler tjejer har blivit kallade kränkande tillmälen, medan fler killar har blivit ivägskickade hemifrån. Avseende könsstympning eller omskärelse uppger 13 elever att de utsatts för detta. 12 elever uppger att de utsatts för sexuella övergrepp. En slutsats av resultaten är att det är av oerhört stor vikt att inte förenkla bilden av hedersrelaterat förtryck och tro att detta bara gäller elever med utländsk bakgrund. Denna kartläggning, liksom den kartläggning som genomfördes i Gävleborgs län, Ingen annan kan leva mitt liv, visar att det finns elever med svensk bakgrund som lever i en situation som gör att de exempelvis inte får umgås med motsatta könet och att de känner en oro för att vuxna ska bestämma vem de ska leva med eller gifta sig med. Ser vi inte dessa elever sviker vi dem. Samtidigt visar kartläggningen på skillnader mellan elever med olika bakgrund som motiverar att verksamheter som möter barn och ungdomar har särskild kännedom om hedersrelaterade frågor och en kompetens att stötta de som kan vara utsatta. 6

1- Kartläggningens bakgrund, syfte och genomförande 1.1 Bakgrund På nationell nivå i Sverige finns styrdokument och lagar som ska hjälpa oss att uppmärksamma barns och ungdomars behov och rättigheter. I Sverige finns lagar som slår fast att våld mot barn och unga är en brottslig handling och att det är ett brott att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Lagen mot tvångsäktenskap har också nyligen stärkts. I Prop. 2009/10:232 10; Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter lyfts att: Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Det finns också en nationell handlingsplan, Skr 2007/08:39; Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I inledningen till handlingsplanen står det: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och utvecklas. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av handlingsplanen. Det skiljer sig från övriga våldsformer genom dess kollektiva karaktär, vilket innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Länsstyrelserna arbetar på regional nivå - på uppdrag av regeringen och utifrån det fjärde jämställdhetsmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar har rätt till kroppslig integritet. Länsstyrelsen ska främja och lämna stöd till regionala insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld. Vi ska också lyfta allas rätt till sina mänskliga rättigheter och särskilt uppmärksamma barns rättigheter. Länsstyrelsernas utgångspunkt har varit att begränsningar av ungdomars livsutrymme kan förekomma i alla familjer. Det kan röra ungdomar med utländsk eller svensk bakgrund, ungdomar som lever i strikt religiösa familjer och att det kan förekomma bland familjer i minoritetsbefolkningar. Det kan även finnas andra skäl till att ungdomars livsutrymme begränsas - skäl som har med den individuella familjesituationen att göra. Definition av hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. I sin extrema form kan kontrollen leda till hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Från Faktabladet om Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 2007-2010. 7

1.2 Syfte Kartläggningen av ungdomars livsutrymme är den första på detta område som Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten genomför. En liknande kartläggning har tidigare genomförts i Gävleborgs län, Ingen annan kan leva mitt liv. Erfarenheterna från och utformningen av frågor i den kartläggningen har varit utgångspunkter för vår kartläggning av ungdomarna livsutrymme. Syftet med vår kartläggning i Norrbotten och Västerbotten har varit att få en tydligare bild av om det finns ungdomar i våra län som lever under begränsningar som påverkar deras skolgång, deras fritid och deras liv. Vi ville också kunna jämföra resultatet med den tidigare kartläggningen som gjorts i Gävleborg. Ett ytterligare syfte med kartläggningen var också att synliggöra barn och ungdomars levnadsvillkor, och erbjuda kartläggningen som ett kunskapsunderlag till kommunerna i våra län. 1.3 Urval av kommuner Kartläggningen har genomförts i tre kommuner i varje län. Vi har valt större kommuner för att få så stort underlag som möjligt och för att kunna garantera elevernas anonymitet. Urvalet är inte baserat på kommunernas socioekonomiska situation, utan urvalet baseras framförallt på möjligheten att nå så många elever som möjligt. Utvalda kommuner var Umeå, Skellefteå och Lycksele i Västerbotten och Luleå, Boden och Kiruna i Norrbotten. Vi har vänt oss till den största årskursen med 9:or i kommunens största skola och till årskurs två på de största nationella programmen på gymnasieskolan. Vi har strävat efter att få en jämn fördelning av tjejer och killar, och efter att nå grupper med elever med både svensk och utländsk bakgrund. 1.4 Avgränsningar Länsstyrelserna övervägde att även rikta kartläggningen till elever inom skolornas särskoleverksamheter. Vi bedömde dock att det samarbete som skolorna bjöds in till var relativt omfattande och tidskrävande och det skulle ha behövts särskild förberedelse och många personliga anpassningar för att kartläggingen skulle ha kunnat omfatta ungdomar i särskoleverksamhet. 1.5 Genomförande Kartläggningen genomfördes genom en digital enkät, som tog cirka 20-25 minuter att svara på. Den bestod av raka och känsliga frågor om hur ungdomarna påverkas av våld, hot och förtryck. Det fanns ett förord som beredde eleverna på frågorna och som innehöll en påminnelse om att elevhälsan kunde erbjuda samtal om eleverna kände att frågorna blev jobbiga. Enkäten testades på lärare och elevhälsopersonal och genomfördes på en årskurs 9:a innan övriga elever fick ta del av den. Frågorna har också bearbetats i samråd med elevhälsopersonal, lärare och med den resurgrupp i hedersfrågor som Länsstyrelserna samordnar. Vi utgick även från slutsatser i Skolverkets publikation Hedersrelaterat våld och förtryck Skolans ansvar och möjligheter, där de lyfter vanliga utmaningar kring deltagande exempelvis i olika ämnen. Mellan september 2014 fram till april 2015 genomfördes enkäten, totalt under åtta månader. Svarsperioden fick vara relativt lång eftersom skolorna, särskilt gymnasieskolorna med långa perioder av arbetsplatsförlagt lärande, skulle ha goda möjligheter att planera in och genomföra kartläggningen. Enkäten lades ut på en webbundersida som bedömdes som svår att hitta av misstag och information om webbsidan spreds bara till berörda skolor och till personal som skulle vara delaktiga. Vi bedömde att risken för att elever skulle vilja fylla i enkäten flera gånger som försumbar. Enkätsvaren har varit omöjliga att spåra tillbaka till elever och har garanterat eleverna anonymitet. Länsstyrelserna uppmuntrade till att sätta enkäten i ett sammanhang då mänskliga rättigheter kunde diskuteras. Detta har dock varit upp till varje skola och klass att besluta om. 8

1.5.1 Samarbete med skolorna Inför kartläggningen har Länsstyrelserna sökt kontakt med alla kommuners förvaltnings- och verksamhetschefer och elevhälsochefer. I nästa steg gjordes utskick till aktuella rektorer och vi besökte alla skolor. Besöket syftade till att få förståelse för skolornas situation och till att fånga upp eventuella önskemål om information och kompetensutveckling på området. Vi delade också ut litteratur och handböcker. Till stöd för arbetet på skolorna lade länsstyrelserna upp webbsidor med information om kartläggningen, länk till enkät och bildspel med en presentation av hederrelaterat våld och förtryck. Rektor fick även förproducerade mail till all personal som skulle genomföra enkäten. Det har varit upp till rektor och personal att i slutänden besluta om vilka klasser och grupper som ska ingå. En del skolor har avsett det så viktigt att få med elever med utländsk bakgrund att man säkerställt att de som ännu inte hunnit lära sig svenska i så hög utsträckning fått hjälp med översättning. Andra har bedömt att skolan inte vill genomföra enkäten i grupper där de finns elever som inte varit så länge i Sverige, som språkintroduktionsgrupper på gymnasiet. Utmaningar olika för olika skolor Svårt att få återkoppling från förvaltningschef och högre skolledning Oklara och sena besked om att skolor har valt att inte delta, fördröjde kartläggningens slutförande Oklara skäl till att klasser inte deltog trots besked om att de skulle medverka Nya prioriteringar ledde till att skolor avstod från att medverka Positiva erfarenheter olika för olika skolor Erbjudandet om samverkan och kompetensutveckling har bemötts mycket positivt Kontakter har skapats med flera skolor och personal har erbjudits att delta i befintliga nätverk Erfarenhetsutbyten med skolpersonalen har berikat Länsstyrelsens bild av vilka elever som påverkas av begränsningar Många skolor har visat att de är medvetna om indikationer på exempelvis hedersrelaterat förtryck och att de aktivt arbetar för att hjälpa eleverna som har problem Besöken på skolorna har synliggjort kompetensutvecklingsbehov 1.5.2 Förutsättningar för analysarbetet I analysarbetet har Länsstyrelsen utgått ifrån två totalrapporter, resultatet från de enkäter som slutfördes i sin helhet och resultatet från alla svar, även från de elever som inte slutförde hela enkäten. Enkäten konstruerades så att eleverna inte tvingades att svara för att komma vidare i enkäten, detta med tanke på frågornas känsliga art. Det betyder dock att svarsfrekvensen på frågorna varierar och att våra slutsatser måste ses som indikatorer och inte som vetenskapligt belagda fakta. När vi utgick från resultatet från de enkäter som slutfördes i sin helhet fick vi en totalsvarsfrekvens som försiktigt kunde jämföras mot svaren i de stora fleralternativfrågorna. Då kunde slutsatser dras om i vilka situationer som eleverna upplevde de starkaste begräsningarna. Resultaten från de enkäter som slutfördes i sin helhet visade också hur många elever som avstod från att svara på vissa frågor. Avseende frågor med bara fyra-fem alternativ så har vi tagit hänsyn till alla elevers svar, oavsett om de slutfört hela enkäten eller valt att svara på vissa frågor. Vill vi att svaren från alla elever som deltagit synliggörs. Återkoppling av resultaten ges till alla kommuner som har en svarsfrekvens som är så hög att elevernas anonymitet inte riskeras vid återkopplingen. 9

I fokus för denna sammanställning är totalresultat och jämförelse mellan olika grupper för att kunna få en övergripande bild av situationen. När det är relevant görs också jämförelser med den tidigare kartläggningen i Gävleborgs län, Ingen annan kan leva mitt liv. 2 - Resultat Enkäten har öppnats 1 905 gånger och det synliggör alla som öppnat enkätlänken, inklusive personal som bara tittat på frågorna för att kunna bilda sig en uppfattning om enkäten. Eftersom frågorna inte har varit tvingande har elever inte behövt bocka i alternativ för att komma vidare i enkäten. Så elever har kunnat svara på de frågor som de ansåg vara relevanta, och de har inte alltid slutfört enkäten i sin helhet. Detta ledde till att det är olika svarsfrekvenser på olika frågor. Den högsta säkerställda svarsfrekvensen är från 1 193 elever, men enkäten har slutförts i sin helhet och skickats in av 1 048 elever. Vid uträkningar utgår vi från svarsfrekvensen i just den aktuella frågan och när vi utgår från de elever som slutfört i sin helhet så anger vi det och förklarar varför. I Norrbotten har 294 elever svarat på enkäten, och i Västerbotten motsvaras siffran av 898 elever. Analys av Norrbottens och Västerbottens svar visar att resultaten från våra län är nästan identiska och därför finns ingen separat analys av de olika länen. I denna rapport redovisas alltså slutsatser som vi kan dra om ungdomars livsutrymme i både Norrbotten och Västerbotten. Kartläggningen visar inte på några markanta skillnader i flickors och pojkars begränsningar, det är viktigt att uppmärksamma de begränsningar som båda könen lever under. Ett område som det vore intressant att fortsätta arbeta med och analysera vidare är flickors och pojkars (eventuellt olika) upplevelser och effekter av begräsningarna. Vilken kommun bor du i? 0 100 200 300 400 500 600 113 91 90 1. Boden 2. Kiruna 3. Luleå 151 4. Lycksele 5. Skellefteå 228 6. Umeå 519 10 Tabell 1: Elevfördelning kommun

Totalt har 357 elever i årskurs 9 svarat, och 836 elever på gymnasienivå. Fördelningen mellan killar och tjejer är relativt jämn; 554 killar och 611 tjejer har deltagit. 22 elever som definierar sig som av ett annat kön än kille eller tjej har också deltagit. 252 elever har angett att de och deras föräldrar är födda i ett annat land än Sverige, eller att de är födda i Sverige, men deras föräldrar är födda i ett annat land. Det är dessa elever som vi i denna kartläggning betraktar som elever med utländsk bakgrund. 901 elever har angett att de och deras föräldrar är födda i Sverige, eller att de själva är födda i ett annat land medan deras föräldrar är födda i Sverige. Det är dessa elever som vi i denna kartläggning betraktar som elever med svensk bakgrund. 2.1 Skolan Första skolfrågan handlar om vilka aktiviteter som föräldrar eller andra vuxna tycker det är ok att eleven delta i. I tabellen som följer på nästa sida syns svaren från de elever som slutförde enkäten. Det betyder att vi vet att 1 048 elever har tittat på frågorna och sedan kan vi jämföra med vad de svarat, eller avstått från att svara på. Som vi tidigare lyft fram så blir svaren endast indikatorer på vad eleverna upplever som lättast att delta i. Det kan finnas andra skäl till att en elev avstått från att svara, enkät-trötthet, oengagemang eller att hen inte vet. Intressant var att könsuppdelad sim- och idrottsundervisning vad den aktivitet som de flesta eleverna trodde att deras föräldrar skulle misstycka om eleverna deltog i. Siffror kan avspegla att många elever reagerar på att könsuppdelning är ovanligt och att de tror att deras föräldrar skulle uppleva detta som olämpligt kanske för att jämställdhet lyfts tydligt i skolan idag. Det är sedan relativt liten skillnad mellan flera alternativ. De aktiviteter som eleverna uppger är minst ok att de deltar i är, i fallande ordning: Läxläsningsgrupper efter skolan Sex- och samlevnad Klass- eller skolfest Simning killar och tjejer tillsammans och musikundervisning Biologi Terminsavslutning vid jul Religionskunskap Bild och skol- eller klassresa med övernattning Bryter vi upp resultatet och ser på skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ser vi att elever med svensk bakgrund har svårast att få ett godkännande att delta i: Könsuppdelad sim- och idrottsundervisning Läxläsningsgrupp efter skolan Klass- eller skolfest Elever med utländsk bakgrund har svårast att få ett godkännande att delta i: Könsuppdelad sim- och idrottsundervisning Sex- och samlevnadsundervisning Simning tjejer och killar tillsammans Terminsavslutning vid jul Det tycks inte var någon större skillnad mellan killars och tjejers resultat avseende denna fråga. Detta är en stor fråga med många alternativ och vi kan utgå ifrån att elever ibland inte orkat svara på alla frågor. Det kan också vara så att vissa alternativ inte varit aktuella; som övernattning i samband med skolresa. Det kan finnas elever vars föräldrar eller vårdnadshavare inte anser att några av dessa aktiviteter är ok, och att det då följaktligen finns elever som inte kunnat bocka i något av alternativen. Tittar vi på den gruppen som inte svarat att något av alternativen är ok så finns det en stor skillnad mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. I detta fall utgår vi från alla elever som svarat, oavsett om det slutfört eller inte. Bortfallet av elever med svensk bakgrund är 9-23 %. Bortfallet bland elever med utländsk bakgrund är 33-42 %. 11

En jämförelse med Gävleborgs resultat i kartläggningen Ingen annan kan leva mitt liv visar på att resultaten är snarlika. Resultaten från deras tre kommuner visar att sex- och samlevnad är det undervisningsmoment som möts med starkast begränsningar i deltagande. Deltagande i undervisning i biologi och religion ligger också lägre, samt gemensam simning för både killar och tjejer. Skolfester är ofta inte heller ok att delta i. Vilka av följande aktiviteter tycker dina föräldrar, eller andra vuxna du bor med, att det är ok att du deltar i? 0 200 400 600 800 1000 1200 1. Studiebesök 1022 2. Skol-/klassresa över dagen 850 845 1008 987 973 972 1000 979 986 979 3. Skol-/klassresa med övernattning 4. Klass- eller skolfest 5. Sex- eller samlevnadsundervisning 6. Idrottslektion - killar och tjejer tillsammans 7. Idrottslektion - killar och tjejer var för sig 8. Simning - killar och tjejer tillsammans 9. Simning - killar och tjejer var för sig 10. Religionskunskap 11. Musikundervisning 999 987 12. Praktik på arbetsplats - prao, APL... 13. Bild 981 962 983 1002 1002 14. Biologi 15. Läxläsningsgrupp efter skolan 16. Terminsavslutning vid jul 17. Skolavslutning i juni 18. Friluftsdagar 12

2.2 Fritiden I frågan om vad som är ok att göra på fritiden har vi som i förra frågan utgått från svaren från de elever som slutförde hela enkäten, alltså 1 048 personer. Då kan vi titta på vilka alternativ som har minst positiva svar och jämföra med ett möjligt maximalt totalantal. De finns samma skäl till bortfall av svar som i förra frågan, och det vi får fram är indikatorer på aktiviteter som är svårast att få delta i. Får du göra följande saker för dina föräldrar (eller andra du bor med): 920 940 960 980 1000 1020 1. Vara ute ungefär lika sent som dina klasskamrater 973 2. Gå till fritidsgården 982 996 3. Vara ute i området där du bor efter skolan 4. Gå hem till kompisar på kvällen 1007 997 5. Gå på tjejmiddag(om du är tjej) eller killmiddag (om du är kille) 989 6. Sova över hos en kompis 1014 7. Använda internet för att chatta med vänner 4 1000 8. Gå på födelsedagsfest om det är både killar och tjejer där 960 1001 9. Ha fritidsintressen utanför hemmet; idrotta, gå kurser, sjunga, spela instrument eller annat 10. Gå på disco 1014 11. Gå på bio med kompisar 13

Frågorna som ställs avspeglar typiska områden som kan begränsas om ett barn eller en ungdom lever under sträng kontroll. Det är naturligtvis också områden som tidvis kan begränsas för alla barn och ungdomar av olika skäl vardagkväll, läxor ska göras och så vidare. De resultat som dock sticker ut är att: elever upplever att de inte får vara ute lika sent som alla andra de får inte gå på disco de får inte gå till fritidsgården de får inte sova över hos kompisar Det skiljer relativt lite mellan alternativen och denna typ av begränsning är ju inget som ensamt bekräftar att ett barn eller en ungdom lever under starka begränsningar. I ett annat scenario kan det istället vittna om ett gott föräldraskap och det finns dessutom många barn och ungdomar som inte själva är intresserade av dessa aktiviteter. Svaren på denna fråga kan istället ses som indikatorer, som tillsammans med annan information kan vara anledning till att se närmare på en elevs situation. De områden som finns ovan är de största problemområdena för både elever med svensk och utländsbakgrund och för tjejer och killar. Det är mycket små skillnader mellan grupperna. Gör vi en försiktig analys av den totala mängden elever som svarat på enkäten, men som inte bockat i något alternativ alls, finns det även här en stor skillnad mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Avseende elever med svensk bakgrund finns det ett bortfall av elever mellan 10-12 %. För elever med utländsk bakgrund är bortfallet mellan 24-38 %. Bland dessa finns alltså de som inte orkat svara, men också de som inte kunnat bocka i något alternativ. Jämförelse med Gävleborgs resultat visar att de alternativ som är svårast för ett barn eller en ungdom att få delta i är; att gå på disco eller till fritidsgården, att delta i kill- eller tjejmiddag eller att få gå och träna. Att få vara ute lika sent som sina kompisar är den vanligaste begränsningen. 2.3 Hemsysslor Det förekommer att elever som lever under starka begräsningar får ta ett stort ansvar hemma. En ojämlik fördelning av hushållssysslor kan också vara en indikator på att familjen lever i ett hierarkiskt system som kan medföra begränsningar av barn och ungdomars livsutrymme. Om man växer upp i ett hushåll där rigida könsroller är norm så är det lätt att ta med sig detta tänk in i vuxenlivet. Ojämställdhet är något man lär sig och det reproduceras från en generation till en annan. I en av Ungdomsstyrelsens rapporter, Unga och våld, undersöks attityder till jämställdhet. Rapporten visar att maskulinitet inverkar på benägenheten att använda våld. I rapportens analys framkommer det att risken att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar 3,2 gånger för killar som har stereotypa föreställningar om kön. Resultatet pekar på att om man har stereotypa attityder kring könsroller, maskulinitet och femininitet är det riskfaktorer för våldsamt beteende. Samtidigt vet vi att det obetalda hem- och hushållsarbetet är ojämnt fördelat i allmänhet i Sverige, så precis som i de tidigare frågorna så är detta en indikator som vi bör vara medvetna om utan att övervärdera den. 14

Vem eller vilka utför hemsysslor som att städa, laga mat, tvätta? 0 200 400 600 800 736 256 1. Alla hjälps åt 2. Pappa 400 3. Mamma 57 4. Bror 5. Syster 91 6. Jag 242 7. Någon annan 49 Bilden av det ojämnt fördelade hushållsarbetet bekräftas i enkätsvaret. Ungefär 40 % anger att alla hjälps åt, 14 % anger att pappa utför hemsysslor och 22 % anger att det är mamma. 3 % anger att bröder hjälper till och 5 % anger att systrar hjälper till. 13 % av eleverna anger att de själva hjälper till. En jämförelse mellan tjejer och killar visar att 12 % av killarna anger att de hjälper till, medan 14 % av tjejerna anger samma sak. Det finns några skillnader mellan elever med svensk eller utländsk bakgrund, men de är inte stora. Elever med svensk bakgrund anger att i 42 % av fallen hjälps alla åt, 15 % anger att pappa utför sysslor, 22 % anger att mamma utför sysslor, 3 % anger att bröder hjälper till och 4 % att systrar hjälper till. Elever med utländsk bakgrund anger att i 36 % av fallen hjälps alla åt, 10 % anger att pappa utför sysslor, 21 % anger att mamma utför sysslor, ca 5 % anger att bröder hjälper till och ca 7 % anger att systrar hjälper till. 15

2.4 Vänner Får du umgås med vänner av det motsatta könet? 0 200 400 600 800 1000 1200 953 1. Alltid 57 2. Ofta 3. Ibland 60 4. Nej, aldrig 21 16 Som i de andra enkätsvaren som består av färre svarsalternativ så utgår vi från svaren från alla elever som svarat på den här frågan, inte bara de som slutfört hela enkäten. På denna fråga har 1 091 elever svarat och en stor majoritet, ca 93 %, anger att de alltid eller ofta får umgås med vänner av det motsatta könet. 5 % anger att de ibland får umgås med vänner av det motsatta könet, medan 2 % anger att de aldrig får göra det. De 2 % motsvaras av 21 elever i våra skolor som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön. Kartläggningen i Gävleborg visar ett liknande resultat. Där är andelen elever som anger att de alltid eller ofta får umgås med en vän av motsatt kön mellan 94,9 och 97,7 % (beroende på kommun). Andelen elever som anger att de aldrig får umgås med en vän av motsatt kön är mellan 1,4 och 2,4 %. I de tre kommuner som ingår i Gävleborgs kartläggning motsvaras det av 23 elever som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön. Om de tidigare frågorna i enkäten har motsvarat svagare indikatorer på att ett barn eller en ungdom har ett begränsat livsutrymme, så ger svaren på denna fråga, och följande frågor, tydligare indikatorer på att elever inte får utöva sina mänskliga rättigheter. Varje barn har rätt att utvecklas socialt och få möjlighet att delta, och bidra till, ett jämställt samhälle. Om en vän är kille eller tjej borde inte avgöra om en vänskap ska få utvecklas eller inte. Det kan vara ett tecken på att ett barn eller en ungdom befinner sig i en hederskontext som med tiden kan medföra även större begränsningar.

Får du gå hem till vänner av motsatta könet på fritiden? 0 200 400 600 800 1000 934 1. Ja, alltid 2. Ofta 67 3. Ibland 49 4. Nej, aldrig 33 Bilden av begränsningar som framträder blir ännu något tydligare när det blir fråga om att få gå hem till vänner av det motsatta könet. 1083 elever har svarat på denna fråga och 93 % anger att de alltid eller ofta får besöka vänner av motsatt kön hemma. 5 % anger att de ibland får går hem till vänner av motsatt kön och 3 % anger att de aldrig får göra det. För att förtydliga hur många individuella elever som lever under starka begränsningar så kan vi jämföra aldrig-alternativen i frågorna om eleven får umgås med en vän av motsatt kön eller om eleven får gå hem till en vän av mottsatt kön. Vår kartläggning visar att det är 21 elever som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön. Den siffran stiger till 33 elever som i nästa fråga säger att de aldrig får gå hem till en vän av motsatt kön. Som med alla enkäter finns det alltid felmarginaler och det kan finns skäl som gör att det är olämpligt för elever att följa kompisar hem; långa resvägar, sena skoldagar eller något som rättfärdigar att föräldrar säger nej. Att aldrig få umgås med vänner av motsatt kön förblir dock en stark indikator på att det saknas förtroende i relationen mellan förälder och barn och ungdom, och att det är ett försök att kontrollera barnen och ungdomarnas sociala liv. Det är 1 % av tjejerna som anger att de aldrig får umgås med vänner av motsatt kön, och 3 % av tjejerna anger att de aldrig får följa en vän av motsatta könet hem. Det är 2 % av killarna som anger att de aldrig får umgås med vänner av motsatt kön, och 3 % av killarna anger att de aldrig får följa en vän av motsatta könet hem. 1 % av elever med svensk bakgrund anger att de aldrig får umgås med vänner av motsatt kön, och 0,5 % att de aldrig får följa en vän av motsatta könet hem. För elever med utländsk bakgrund motsvaras siffrorna av 6 % och 13 %. I Gävleborgs kartläggning kommer de fram till ett liknande resultat. Siffran över elever som aldrig får gå hem till en vän av motsatt kön är totalt 27 elever och det är tydligt att de positiva siffrorna över dem som säger att de alltid eller ofta får gå hem till en vän av motsatt kön är lägre än siffrorna som handlar om att de får umgås. 17

2.5 Studier Att få ta egna beslut om studier är det självklara för många av eleverna som deltagit i kartläggningen. Av 1 084 elever svarar 93 % ja, visst. Redan på alternativet efter det synliggörs att studierna kan villkoras eller begränsas. Som alltid finns det naturligtvis skäl till att föräldrar, med sin unika kännedom om sina egna barn, försöker påverka deras livsval. Det kan delvis förklara att 4 % säger att de måste välja en viss utbildning. Det tredje alternativet; att andra bestämmer det åt eleven, blir tydligt begränsande. 1 % av eleverna säger att de själva inte får bestämma. Det motsvaras av 13 elever i våra län. Även det sista alternativet som 2 % valt; att eleven inte själv vet om de kommer att få bestämma om sina studier, är oroväckande. Det betyder att 7 % av våra barn och ungdomar, 78 tjejer och killar, begränsas i sina studieval eller är osäkra på om de kommer att få bestämma. 13 tjejer och killar vet att vuxna kommer att avgöra deras studieval. Får du själv bestämma om du ska studera vidare? 0 200 400 600 800 1000 1200 1006 1. Ja, visst 13 46 2. Ja, men på vissa villkor - mina föräldrar, eller andra vuxna, vill att jag väljer en viss utbildning 3. Nej, det bestämmer mina föräldrar, eller andra vuxna 4. Vet inte 19 18 Avseende skillnader mellan killar och tjejer tycks killarna leva under tydligare begräsningar när det gäller studieval. 95 % av tjejer säger att de själva avgör sitt studieval, medan 91 % av killarna uppger detsamma. 2 % av killarna uppger att vuxna kommer att bestämma åt dem, vilket motsvaras av 1 % bland tjejerna. Bland elever med utländsk bakgrund säger 83 % att de självklart får bestämma själva, 9 % säger på vissa villkor, och 4 % säger att föräldrar eller andra vuxna kommer att bestämma. 4 % vet inte. Bland elever med svensk bakgrund säger 95 % att de självklart får bestämma själva, 3 % säger på vissa villkor, och 0,5 % säger att föräldrar eller andra vuxna kommer att bestämma. 1 % vet inte.

2.6 Kärlek Tillåter dina föräldrar dig att ha ett kärleksförhållande - att ha en pojkvän eller flickvän? 0 200 400 600 800 1000 1200 985 1. Ja, det har min föräldrar inget emot 10 2. Ja, om jag förlovar mig eller lovar gifta mig med den personen 1 12 3. Ja, om jag sköter det diskret så det inte blir skvaller eller rykten 4. Nej, det är inte ok 30 5. Vet inte 45 1 082 elever har svarat på denna fråga och 91 % har svarat att föräldrarna inte har något emot att de har ett kärleksförhållande. 1 % av eleverna, 10 personer, anger att det är ok ifall de förlovar sig eller lovar att gifta sig med den personen och 1 %, 12 personer, svarar att det är ok om de sköter det hela diskret. 3 %, 30 personer, uppger att det inte är ok. 2 %, 45 personer, vet inte. 1 % av eleverna med svensk bakgrund vet inte om det är ok att de har ett kärleksförhållande, vilket motsvaras av 15 % bland eleverna med utländsk bakgrund. Slår vi ihop alternativen med att lova gifta sig, vara diskreta och att absolut inte få ha en relation, så blir siffran 1 % för elever med svensk bakgrund och 18 % för elever med utländsk bakgrund. Denna fråga visar att totalt 9 %, eller 97 elever, inte med säkerhet kan svara att deras föräldrar inte har något emot att de blir kära och att de agerar på den känslan. Det motsvarar de elever som svarat på de sista fyra svarsalternativen. Det är inte någon nämnvärd skillnad mellan tjejer och killars svar. Skillnaden finns mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. 97 % av eleverna med svensk bakgrund uppger att deras föräldrar är ok med att de har ett kärleksförhållande medan samma siffra för eleverna med utländsk bakgrund är 67 %. I Gävleborg ställdes frågan om föräldrarna skulle acceptera att eleven hade en pojk- eller flickvän och där hade 159 elever angett att det skulle vara förenat med vissa villkor, att de inte skulle få det eller att de Inte visste om det var ok. 19

Precis som i de andra frågorna finns det många nyanser bakom föräldrars beslut att låta sitt barn eller ungdom få frihet att pröva sina vingar på olika områden. Detta med kärleksrelationer kan vara en av de mest utmanande frågor en förälder ställs inför i sitt föräldraskap, eftersom det är ett sådant tydligt steg in i livet som ung vuxen. Misstag kan få stora konsekvenser och som förälder vill du skydda ditt barn. En förälder kan också ibland av goda skäl vilja vara säker på att sexdebuten inte sker för tidigt vissa barn mognar sent och kan vara lättpåverkade. Att ha en god dialog med sitt barn och med värme sätta gränser är inget som strider mot de mänskliga rättigheterna. Däremot, att skuldbelägga, hota och tvinga barn och ungdomar kan utgöra hot mot deras integritet. 2.7 Att få leva med eller gifta sig med vem man vill I utredningen Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap kom det fram att under året 2011 upplevde minst 250-300 personer en ganska akut, eller akut, risk att bli gift mot sin vilja. Från och med 1 juli 2014 stärktes sedan skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Två nya brott infördes i brottsbalken. Barn kan inte heller längre få dispens att gifta sig i Sverige. Kartläggningen i Norrbotten och Västerbotten, liksom kartläggningen i Gävleborg, bekräftar bilden av att det finns ungdomar som känner oro för att tvingas in i arrangerade äktenskap. Är du orolig för att någon förälder, eller annan vuxen, ska bestämma vem du ska leva med eller gifta dig med? 0 200 400 600 800 1000 1200 984 1. Jag är inte alls orolig för det 61 2. Inte särskilt orolig över det 3. Jag är ganska orolig över det 20 4. Mycket orolig 12 Denna fråga om giftemål har 1 077 elever svarat på och 91 % är inte alls oroliga för att någon annan ska bestämma vem de ska gifta sig med. 9 %, eller 93 elever i Norrbotten och Västerbotten, svarar dock att det finns en liten till mycket stor oro för att vuxna ska bestämma vem de ska gifta sig med. 12 elever är mycket oroliga för det. I Gävleborgs kartläggning framgår det att ca 11 % känner liten till mycket stor oro för att andra vuxna eller föräldrar ska bestämma vem de ska gifta sig med. Det motsvaras i deras under sökning av 130 elever. 30 av dessa elever är mycket oroliga för att bli bortgifta. 20

Det är ingen större skillnad mellan tjejers och killars svar, utan den skillnad som förekommer är störst mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. 78 % av elever med utländsk bakgrund uppger att de inte alls är oroliga för att bli bortgifta, jämfört med 95 % av elever med svensk bakgrund. 9 % av elever med utländsk bakgrund uppger att de inte är särskilt oroliga för att blir bortgifta, medan 7 % uppger att de är ganska oroliga och 5 % mycket oroliga för det. Totalt är det 49 elever med utländsk bakgrund som känner liten till stor oro inför att bli bortgifta. 5 % av eleverna med svensk bakgrund uppger att de inte är särskilt oroliga för att blir bortgifta, medan cirka 1 % uppger att de är ganska oroliga för det. Ingen av de svenska eleverna är mycket orolig. Totalt är det 44 elever med svensk bakgrund som upplever liten till ganska stor oro inför att bli bortgifta. 2.8 Utsatt för kontroll, förbud, hot och våld? I rapporten Våld och hälsa från Nationellt Centrum för kvinnofrid (NCK) lyfts utsatthet såväl i tidig ålder som vuxet liv fram som en faktor för ohälsa. NCK:s rapport visar dessutom att tidig utsatthet för våld har kopplingar till utsatthet för våld även senare i livet. Detta betonar vikten att tidigt arbeta med frågor rörande våld och erbjuda stöd. Den sista frågan i enkäten är en lång fleralternativfråga med direkta frågor om vad eleven kan ha blivit utsatt för av familjemedlemmar eller någon annan vuxen de bor med. En del av alternativen kan många känna igen som inte alltför kontroversiella åtgärder om en förälder känner oro för sitt barn eller ungdom, kanske vid misstänkt drogbruk eller annat destruktivt beteende. Ju längre vi kommer ned på skalan blir kontrollen och dominansen från föräldrar eller andra vuxnatydligare, för till sist avspela hur många ungdomar som utsätts för tydligt brottsliga handlingar. Vi har fått 1 202 svar på denna fråga och vi har synliggjort svaren från alla elever, inte bara de som slutfört hela enkäten. 11 %, 130 elever, har fått sin e-post, dagbok, väska eller sitt rum kontrollerat mot sin vilja 10 %, 124 elever, har blivit kontrollerade av syskon eller blivit ständigt blivit uppringd på mobilen 4 %, 47 elever, har blivit förbjudna att umgås med någon de är kär i 10 %, 117 elever, har blivit tvingade att hålla koll på andra syskon 6 %, 76 elever, har fått känna sig utanför familjegemenskapen 4 %, 53 elever, har blivit ignorerade och utsatts för att familjemedlemmar låtsas att de inte finns 7 %, 88 elever, har fått höra att en familjemedlem skäms över dem 10 %, 116 elever, har blivit kallade kränkande saker; idiot, värdelös, lös- eller horaktig 5 %, 60 elever, har hotats med våld 5 %, 55 elever, har blivit sparkade eller slagna 5 %, 64 elever, har blivit dragna i håret, nypta eller spottade på 4 %, 46 elever, har blivit instängda eller inlåsta 7 %, 86 elever, har blivit hotats med att de kommer att bli utkastade hemifrån 2 %, 26 elever, har blivit utkastade och har inte fått komma hem på ett tag 5 %, 58 elever, har hotats med att bli ivägskickade hemifrån 2 %, 21 elever, har blivit ivägskickade 1 %, 13 elever, har fått genomgå kroppsliga ingrepp, som könsstympning eller omskärelse 1 %, 10 elever, har inte fått söka vård för skador eller problem som uppstått efter ingreppet 1 %, 12 elever, har utsatts för sexuella övergrepp. 21

Fler tjejer än killar har blivit kontrollerade och fler killar än tjejer har tvingats kontrollera syskon. Fler tjejer har blivit kallade kränkande saker. Att ha blivit utsatt för hot om våld, våld, utkastning och instängning skiljer något mellan tjejer och killar men uppvisar större likheter än olikheter. Fler killar har dock blivit utkastade hemifrån. Avseende könsstympning eller omskärelse uppger 1 tjej, 11 killar och 1 elev av annat kön att de utsatts för detta. Det finns både elever med svensk och utländsk bakgrund som angett att de utsatts för könsstympning eller omskärelse, men det är vanligare bland elever med utländsk bakgrund. När det kommer till sexuella övergrepp uppger 9 killar, 1 tjej och 2 elever av annat kön att de utsatts för detta. Både elever med svensk och med utländsk bakgrund löper störst risk att blir utsatta för att: 1. Få sin mobil, e-post, dagbok, väska eller sitt rum kontrollerat mot sin vilja 2. Bli kontrollerade av syskon eller uppringda på mobilen hela tiden 3. Blir tvingade att hålla koll på sina syskon 4. Bli kallade kränkande tillmälen som idiot, värdelös, lös- eller horaktig Begränsningarna som de utsätts för kan vara lite mer eller mindre vanliga beroende på vilken grupp vi tittar närmare på, men likheterna överväger. Det ger belägg för att det krävs nyanserade ingångar och att det är viktigt att se till alla individer oavsett bakgrund. Kartläggningen i Gävleborg har inte lika många svarsalternativ som vi valt att ha med i vår kartläggning, men flera av alternativen är liknande. De eleverna i Gävleborg framhåller att de löper störst risk att blir utsatt för är (med liten skillnad mellan de tre kommunerna på sista alternativet): 1. Att blir kallad kränkande saker, som t ex idiot, värdelös, hora, bög 2. Att blir dagen i håret, nypt eller spottad på 3. Att bli sparkad eller slagen 4. Att få höra att de skäms över en/att bli kontrollerad av syskon eller uppringd hela tiden/ hot om att bli slagen 22

Har någon familjemedlem eller annan vuxen du bor med gjort något av följande mot dig? Markera det du tycker passar in - och kom ihåg att du är anonym, ingen kan spåra svaren till dig. 0 50 100 150 47 130 124 1. Kontrollerat din mobil, din e-post, dagbok, väska eller rum mot din vilja 2. Kontrollerat dig genom att skicka syskon efter dig, eller ringt din mobil hela tiden 3. Förbjudit dig att umgås med någon som du är/varit kär i 4. Tvingat dig att hålla koll på andra syskon 53 60 76 88 117 116 5. Fått dig att känna dig utanför familjegemenskapen 6. Låtsats som att du inte finns; ignorerat dig 7. Sagt att de skäms för dig 8. Kallat dig för känkande saker, som idiot, värdelös, lös- eller horaktig 9. Hotat med att slå dig 55 10. Sparkat eller slagit dig 64 11. Dragit dig i håret, nypt eller spottat på dig 46 12. Stängt eller låst in dig mot din vilja 86 13. Hotat med att kasta ut dig hemifrån 21 26 58 14. Kastat ut dig och inte låtit dig komma hem på ett tag 15. Hotat med att skicka iväg dig hemifrån 16. Skickat iväg dig hemifrån 13 10 12 17. Tvingat dig att genomgå kroppsliga ingrepp, som könsstympning eller omskärelse 18. Inte låtit dig söka vård för skador eller problem som uppstått under eller efter ingreppet 19. Utnyttjat dig sexuellt 2.9 Några röster från kartläggingen Eleverna gavs möjlighet att i fri text skriva kring tre olika frågor. Här följer några olika exempel som på olika sätt belyser vad barn och ungdomar reagerar på, eller vill uttrycka. Deras svar visar bland annat på nyanser, eller brist på nyanser, som det kan vara bra att vara medveten om. Finns det något du vill göra men inte får? Nej, mina föräldrar litar på att jag inte gör dumma saker. Det ända de vill är att jag meddelar om jag ska sova över hos en kompis så att de vet att jag inte kommer hem. Det funkar för oss eftersom att jag kan ta ansvar, jag kan kommunicera med mina föräldrar och för att vi har förståelse för varandra. Min familj är bra, och jag är tillåten att göra flera saker, för att mina föräldrar vet att jag aldrig skulle göra vissa saker. 23