Stockholms stads utbildningsförvaltning - Skolans digitala utveckling Jan Hylén
Dagens text Om omvärldsbevakning Tre megatrender globalisering, demografiutveckling och teknikutveckling Förvaltningspolitisk trend Paus Forskning om en dator till varje elev Svensk skola idag och framöver
Om omvärldsbevakning
Varför omvärldsbevakning? Framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad William Gibson
väntade oväntade önskvärda oönskade
Underrättelsecykeln Definiera behoven Ta beslut Samla information Distribuera information Analysera information
Underrättelsecykeln 1. Definiera behoven: a) Vad är vårt långsiktiga mål? b) Vad behöver vi för att nå dit? 2. Samla information a) Meningsfull information b) Svårare att sortera än att hitta info 3. Analysera: a) Fakta är inte kunskap, koppla tillbaka till mål och behov
Underrättelsecykeln 4. Distribuera i organisationen a) Låt inte omvärldsbevakaren få monopol på kunskapen b) Skapa en gemensam bild skicka inte bara ut veckobrev 5. Fatta beslut hur kommer vi närmare våra mål? 1. Definiera behoven
Tre megatrender som påverkar
Globaliseringen Hyperkonkurrens Flexibilitet, omställningsförmåga Konkurrensfördelar Kontinuerliga innovationer och förbättringar
Demografiutvecklingen
Demografiutvecklingen Allt friskare befolkning och mer välutbildad befolkning Fler kan och vill jobba längre Ger fler karriärbyten under livet Livslångt lärande viktigare än någonsin förr Skolan måste förbereda människor och utbildningssystemet måste hantera behoven
Demografiutvecklingen Barn som börjar skolan 2014 går i pension 2072, förutsatt oförändrad pensionsålder We are currently preparing students for jobs that don t yet exist Using technologies that haven t been invented In order to solve problems we don t even know are problems yet. (Källa: Fish & McLeod, Shift Happens, Wikispaces.com)
Teknikutvecklingen
Arbetsmarknaden förändras Trender i efterfrågad kompetens i USA 1969-1999 Källa: Levy and Murnane 2005
Arbetsmarknaden förändras av AI och robotik
I riskzonen Logistik Serviceyrken Administration (Enklare journalistik) Minst utsatta Management Utbildning Vård Perception och fingerfärdighet Kreativitet Social intelligens
OECDs ministermöte 2010 Minskad efterfrågan på manuellt arbete/ industriarbete Kraftig minskning i rutin- och regelbaserade tjänsteyrken genom datorisering, outsourcing Ökad efterfrågan på kommunikativa, analytiska, problemlösande förmågor Nu behövs fokus på nya kompetenser och hur dessa ska komma alla till del.
Vad är framtidskompetenser? Kompetens en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter (Swedish Standards Institute) Kognitiva och icke-kognitiva kompetenser
Är detta nya frågor? Många internationella initiativ: Unesco (Learning the Treasury Within) OECD (DeSeCo) EU (8 nyckelkompetenser) Amerikanska storföretag (21st Century Skills) New Zeeland, Singapore, Irland Inte mycket diskussion i Sverige Ingen ny fråga det nya är att alla behöver dessa kompetenser
Förvaltningspolitisk trend
Effektkedjan
Trend mot ökat intresse för utfall Ökat fokus på output och outcomes inte input Mätning av kvalitet Krav på dokumentation, genomskinlighet, möjlighet till ansvarsutkrävande (accountability) Rättssäkerhet för individen NMP, utvärderingsmonstret
Tre skikt av utvärdering Utvärdering av specifika program och reformer System för att leda verksamheter och förbättra verksamhetens prestationer Utvärdering genom jämförelse mellan en mångfald av organisationer och verksamheter (jmfr PISA) Typ av mål / vem sätter målen Målen satta av uppdragsgivaren, dvs. den som initierat programmet eller reformen Interna mål alt. mål satta av uppdragsgivaren men för den specifika verksamheten Externt satta mål (t.ex. av internationell organisation), alt. mål satta av uppdragsgivaren Bakomliggande logik Har implementeringen genomförts effektivt, har uppsatta mål nåtts Uppdragsgivaren (eller organisationen själv) vill säkra kvalitet, ansvar och resultat Jämförelse och transparens skapar förbättrade prestationer
Om konsten att läsa och skriva Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram för vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund! De människor vi möter i böckerna liknar de levande. De talar som vi, andas som vi, gråter och skrattar som vi. Men sträcker vi ut armarna för att omfamna dem griper vi i tomma luften. O Lagercrantz
Vad säger forskningen om en dator till varje elev?
Hur ser sambanden ut? Så här: Bättre tillgång till it Mera användning av it i lärandet Bättre resultat Eller så här:
Hur ser sambanden ut?
Hur ser sambanden ut? Sällan kausala relationer utan statistiska samband Många faktorer som påverkar och påverkas inbördes samband inte klarlagda Två diken man kan ramla i: Tro på enkla samband och entydiga resultat Inte våga säga någonting alls Försiktighet i slutsatser, men visst vet vi en del
Varför syns inte IT i skolresultaten? Stora satsningar men magert utfall varför? Vad är det vi vill mäta? Traditionella kunskaper eller framtidskompetenser? Tröskeleffekt Används IT tillräckligt mycket för att en mätbar effekt ska kunna uppstå? Skillnad med 1:1 Produktivitetsparadoxen IT syns överallt utom i produktivitetsstatistiken Ca 10 år senare p.g.a. förändringar i organisation, rutiner, produkter
Internationella studier om 1:1 Ökad motivation för skolarbete, frånvaron och disciplinproblem minskar Bättre kontakt med föräldrar, ökad insyn I många fall förbättras resultaten Matematik Naturvetenskapliga ämnen Skrivning och läsning Uppsatsskrivning
Hur säkra är dessa resultat? Kvasiexperimentell metodik Undersökningsgrupp och kontrollgrupp Kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder Statistik, intervjuer, klassrumsobservationer Stora undersökningsgrupper (>30 000) och fleråriga studier Statistiskt signifikanta resultat kan ej förklaras av slumpen
Internationell forskning om lärplattor Forskning har saknats, men nu börjar studier publiceras främst om högre utbildning, små studier med få deltagare ofta kvalitativ inriktning Hittills begränsad forskning som påvisar förbättrade kunskaper, däremot många som visar på högre motivation, kreativitet och engagemang Likartade resultat som för 1:1 med bärbar PC men: resultaten tycks komma snabbare och starkare motståndet är mindre, tekniktröskeln är lägre
Varför så få svenska studier? Få skolforskare som arbetar med kvantitativa metoder Svårt att hitta kontrollgrupper Vilka typer av resultat är vi intresserade av? Mäta traditionella kunskaper via nationella prov Mäta framtidskompetenser Måluppfyllelse i bredare mening
Unos Uno
Design och metodik Heterogena studieobjekt Olika e-mogna, olika åldrar, olika storlek på skolorna, både kommunala och fristående, både PC och ipads Både kvantitativa och kvalitativa metoder Flerårig studie Slutsatser med fokus på genomförande och effekter (+ och -), inte elevresultat
Utmaningar Nationell nivå inga digitala prov Skolan måste garantera att eleven inte fuskar vid nationella prov Lokal nivå Resursfrågan, change management Skolnivå E-mognad och förändringsmöjligheter Lärarnivå Digital kompetens, samarbete, motivation I lärmiljön Vem styr över tekniken
Framgångsfaktorer (enligt Unos Uno) 1. Lärarnas digitala kompetens 2. Lokal bank av digitala resurser som delas 3. Enhetlig digital miljö i kommunen (och kanske för flera kommuner) 4. Datorer får inte ersätta lärare 5. Rektors förmåga att driva utveckling
1. Lärarnas digitala kompetens Digital literacy Kunskap om verktygen (hårdvara, mjukvara, många olika verktyg) Förmåga att utvärdera och skapa digitala material Kunna leda klassrumsarbetet och skapa meningsfulla arbetsuppgifter för eleverna: lärarlett arbete i grupp Kunna integrera it i ämnet, hitta lösningar i vardagen som är meningsfulla och spar tid
2. Lokal bank av digitala lärresurser Alla lärare kan inte skapa sitt eget material Arbetsdela! Organisera om! Mer gemensamma metoder?! Flytande gräns mellan undervisning och material På sikt mer förlagsproducerade material och tjänster Learning Analytics öppnar möjligheter men innehåller svåra frågor
3. Enhetlig digital miljö Ökar möjligheterna att dela resurser Ökar möjligheterna till effektiv kompetensutveckling Minskar kostnader för underhåll och utveckling Beställarkompetens och upphandlingsrutiner
4. Ersätt inte lärare med datorer Se hela kostnaden även dolda personalkostnader Digitaliseringen är en kommunfråga inte en skolfråga Central / Förvaltningsnivå Decentraliserad / Skolnivå Teknik / hårdvara Administrativa program Pedagogiska program 1 4 7 2 5 8 Lärarnivå 3 6 9
5. Rektors förmåga att driva utveckling Ett förändringsprojekt inte ett IT-projekt Det måste få ta tid
Fas 1 År 1 - Skaffa datorer - Se till att de funkar - Avtal - Eluttag Fas 2 År 2 - Teknisk lärarutbildning typ PIM - IT-pedagoger Fas 3 År 3 Gartners Hype Cycle - Prövande undervisning - Pedagogisk fortbildning, typ Tänk Om - Lärspridare - Nätverket kraschar Fas 4 År 4 - Organiserad pedagogisk utveckling med definierat helhetsansvar; Rektor och arbetslag - >50 % av lärarna använder datorn rutinmässigt Fas 5 År 5 - Etablerade och testade metoder - Kunskapsbank - Enhetlig digital lärmiljö Källa: UnosUno 2012
Kort om Learning Analytics
Vad är Learning Analytics? Learning Analytics handlar om att samla de (digitala) spår som studenter lämnar efter sig och använda dem för att förbättra lärandet (Eric Duvall)
Varför Learning Analytics Från skolbuss lika för alla Till egen bil individualiserad utbildning
Varför Learning Analytics?
Visionen med Learning Analytics
Detaljerad återkoppling till läraren
Var står vi idag? Scalable Learning och flipped classroom används av ca 2 000 studenter på KTH Uppsala och Stockholms universitet Rekarnegymnasiet i Eskilstuna
Learning Analytics utmaningar Standards och interoperabilitet Vem äger data och var lagras data Integritet, PUL, etiska frågor Analysfärdigheter, visualisering
www.laceproject.eu FP7 LACE Hendrik Drachsler, @Hdrachsler, 15 September 2014 54
Skolverkets roll Ansvarar för delprojekt om skolnivån Öka medvetenhet hos praktiker, skolforskare och beslutsfattare Skapa mötesplatser för praktiker, skolforskare, beslutsfattare och företag som sysslar med LA Metoder: lyfta fram existerande exempel, medverka vid seminarier och konferenser, hålla webinars, skriva artiklar
jan.hylen@educationanalytics.se