Sundbyberg 2007-10-10 Vår referens: Mikael Klein Arbetsmarknadsstyrelsen 113 99 Stockholm Dnr 07-3567-20 Arbetsdepartementet för känndom YTTRANDE ÖVER PM OM EXTERN SAMVERKAN I ARBETSFÖRMEDLINGENS FRAMTIDA ORGANISATION Handikappförbundens samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vårt mål är ett samhälle för alla. Det samhället präglas av solidaritet, jämlikhet och full delaktighet för alla människor. Handikappförbundens samarbetsorgan representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000 enskilda medlemmar. PM et har p.g.a. den korta remisstiden, inte sänts ut till våra medlemsorganisationer för synpunkter, men frågan har diskuterats i olika sammanhang främst i vårt interna arbetsmarknadsnätverk bestående av ett flertal förbundsrepresentanter. Sammanfattning: Den centrala frågan i regeringens ambition om att få fler i jobb, handlar om att hitta sätt att överbygga hinder till arbete för dem med funktionsnedsättning. Insatser för personer med funktionshinder är inte någon marginell fråga för en liten intressegrupp. Det är en reell fråga för var femte svensk i arbetsför ålder, och en nyckelfråga för arbetsmarknadspolitiken. Den nya myndigheten Arbetsförmedlingen har naturligtvis ett extraordinärt ansvar för detta. Till skillnad från arbetsmarknadens parter, återfinns handikapprörelsens medlemmar både på och i stor utsträckning utanför arbetsmarknaden. Många har den personliga erfarenheten av att gå både in och ur arbete och vet vilka förutsättningar som krävs för att kunna jobba. Samlat i handikapprörelsen finns en god kunskap om både hinder och framgångsfaktorer för arbete, och den varierande bredd av insatser som behövs för olika grupper. Vi vill naturligtvis bidra med våra kunskaper och erfarenheter till den nya myndigheten. 1
Myndighetens förslag När nuvarande AMS och länsarbetsnämnderna vid årsskiftet ombildas till den nya myndigheten Arbetsförmedlingen, diskuteras hur den framtida samverkan med externa aktörer ska organiseras. De viktigaste motiven för samverkan sammanfattas enligt i tre punkter: Vidmakthålla och fördjupa kunskaperna om branscher och yrken Samverkan med andra politikområden för förbättrad lokal/regional anpassning speciellt med avseende på kompetensförsörjnings- och integrationsfrågorna Tydliggöra och öka förståelsen för Arbetsförmedlingens uppdrag och ge möjlighet till insyn för andra aktörer. Målet är att bidra till en fungerande arbetsmarknad. I det PM som presenterats av AMS, framgår att myndigheten planerar samverkan med externa parter i följande delar av den nya myndigheten: En rådgivande nämnd för myndighetens ledning, bestående av arbetsmarknadens parter utsedda av generaldirektören. Ett flertal branschråd på regional (för vissa även central) nivå i organisationen, med syfte att förbättra matchningen inom specifika branscher. Ett arbetsmarknadsråd i princip i vart och ett av de 68 arbetsmarknadsområdena, bestående av lokala aktörer (parterna, kommuner, myndigheter) Arbetsmarknadsråden ska understödja den lokala samverkan och vara ett strategiskt stöd för tvärsektoriella frågor, huvudsakligen inom fyra områden: Mobilisering av arbetskraftsutbudet, säkra kompetensförsörjning, understödja en god sysselsättningsutveckling samt samverka kring integrations- och jämställdhetsfrågor. Därutöver beskriver PM et de olika samverkansorgan som finns idag, utan att redogöra för hur den samverkan kommer se ut i den nya organisationen. Den samverkan som idag är reglerad i förordning, kommenteras med följande: Partnerskap för regional tillväxt (RTP), samarbetet ska fortsätta i den nya organisationen. Regionala kompetensråd RKR), ska fortsätta, oklart vilken myndighet som blir ansvarig. Partnerskap för strukturfonderna, Arbetsförmedlingen bör vara med. Centrala delegationen för arbetslivsinriktad rehabilitering, DAR, inget förslag. Galaxen, med uppgift att ordna anpassat arbete och rehabilitering för personer med funktionshinder med anknytning till byggsektorn, är inte reglerad i förordning och bör prövas i diskussion med berörda parter. Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet som idag sker i länsvisa samordningsförbund, ska Arbetsförmedlingens medverkan utredas vidare. Genomförandet av samverkansstrategin ligger på linjens chefer, och fram till 2009 kommer ett särskilt projekt att bedrivas för att stödja etablerandet av de 68 Arbetsmarknadsområdena. 2
Regeringens inriktning: Fler i jobb Den svenska sysselsättningsstrategin följer EU s gemensamma strävanden, fastslagna i Lissabonstrategin. Stora delar av EU har samma demografiska utmaning som Sverige, med en växande äldre befolkning. Färre förvärvsarbetande ska i framtiden försörja fler äldre och upprätthålla välfärden. En central del i Lissabonstrategin är att bredda arbetskraftsutbudet. För vissa EU-länder innebär det en satsning på att få fler kvinnor i förvärvsarbete och att få människor att kvarstå i arbetslivet i högre åldrar. Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och en relativt hög faktisk pensionsålder. De grupper som i Sverige behöver mobiliseras är framförallt utrikes födda personer, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Regeringens övergripande inriktning är att få fler i jobb. Utanförskapet ska minskas och fler ska få sin försörjning genom eget arbete. En absolut majoritet av dem som står utan arbete, utgörs av personer med ohälsa. Var tionde svensk i arbetsför ålder är t.ex. förtidspensionerad (uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning). Därtill kommer de långvarigt sjukskrivna och de som alltjämt blir av med jobbet p.g.a. sjukdom eller skada. Detta handlar inte om tillfälligt sjuka, utan personer som p.g.a. en kromisk sjukdom eller skada har en permanent funktionsnedsättning. Medan utrikes födda och ungdomar relativt snabbt kan mobiliseras i arbetskraften när efterfrågan ökar, så kvarstår hindren för personer med funktionsnedsättning, oavsett konjunkturläge. För att tillvarata arbetsförmågan hos den som har en funktionsnedsättning, krävs helt olika typer av stöd, beroende på den individuella situationen. Insatser krävs inom en rad olika politikområden, och dessa måste vara samverkande och sträva efter samma mål. Den centrala frågan i regeringens ambition om att få fler i jobb, handlar om att hitta sätt att överbygga hinder till arbete för dem med funktionsnedsättning. Insatser för personer med funktionshinder är inte någon marginell fråga för en liten intressegrupp. Det är en reell fråga för var femte svensk i arbetsför ålder, och en nyckelfråga för arbetsmarknadspolitiken. Den nya myndigheten Arbetsförmedlingen har naturligtvis ett extraordinärt ansvar för detta. AMS sektorsansvar Arbetsmarknadsstyrelsen har tillsammans med tretton andra myndigheter, redan idag ett särskilt ansvar för att uppfylla målen i handikappolitiken. Inriktningen är fastslagen av riksdagen i den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken, Från patient till medborgare. Syftet är, som titeln antyder, att åstadkomma ett perspektivskifte i synen på personer med funktionsnedsättningar och att mainstreama handikappolitiken inom samhällets alla sektorer. I ett arbetsmarknadspolitiskt sammanhang innebär det att synen på personer med funktionsnedsättning måste ändras från att vara objekt för åtgärder till att ses som en faktisk resurs i arbetslivet. AMS sektorsansvar är inte reglerat i förordning, utan i myndighetens instruktion, myndighetens själva grundlag, vilket understyrker vikten av ansvaret. Vi förväntar oss att den nya myndigheten kan ta ett betydligt större ansvar för frågan än vad AMS gjort. Sektorsansvaret påbjuder myndigheten en ledande roll i arbetet med att genomföra handikappolitiken inom sin samhällssektor, vilket förutsätter ett aktivt agerande både i den egna verksamheten, men också gentemot andra myndigheter och samhällsaktörer. 3
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att AMS uppnått endast ett av fyra uppställda etappmål för genomförandet av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Regeringen gör dessvärre, liksom AMS, ingen djupare analys om orsakerna till detta. Handikapprörelsens roll Den samlade handikapprörelsen organiserar runt en halv miljon svenskar, en mycket heterogen grupp med starkt varierande behov och förutsättningar. Till skillnad från arbetsmarknadens parter, återfinns handikapprörelsens medlemmar både på och i stor utsträckning utanför arbetsmarknaden. Många har den personliga erfarenheten av att gå både in och ur arbete och vet vilka förutsättningar som krävs för att kunna jobba. Samlat i handikapprörelsen finns en god kunskap om både hinder och framgångsfaktorer för arbete, och den varierande bredd av insatser som behövs för olika grupper. Vi vill naturligtvis bidra med våra kunskaper och erfarenheter till den nya myndigheten. Det gäller dock att hitta former som passar både myndigheten och oss, om vår medverkan ska bli optimal. Våra erfarenheter från Delegationen för arbetslivsinriktad rehabilitering, DAR, både centralt och regionalt, är att den typen av samverkan inte är särskilt effektiv, varken för oss eller för myndigheten. Däremot känner vi en stark oro, att DAR s funktion försvinner i den nya myndigheten, utan att ersättas av organiserad samverkan i någon annan form. Handikapprörelsen kan ha olika roller gentemot den nya myndigheten, och vi kan bidra med olika typer av kunskap, beroende på vilket behov myndigheten ser i olika verksamheter och i olika delar av organisationen. Själva tror vi att det är viktigt att skilja på följande roller: Den politiska rollen att bistå myndigheten med att genomföra den arbetsmarknadspolitiska inriktningen, såsom den är formulerad av regeringen och i Lissabonstrategin. Den partsberättigade rollen att bistå myndigheten att genomföra den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och att utveckla sitt ansvar som sektorsmyndighet. Den kompetensförsörjande rollen att förse myndigheten med adekvat kunskap kring olika funktionsnedsättningar i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vi föreslår därför Att Handikappförbunden bereds representation i den nya myndighetens rådgivande nämnd för att komplettera arbetsmarknadens parter med perspektivet av utanförskap från arbetsmarknaden. Att lokal handikapprörelse bereds representation i de arbetsmarknadsråd som ska etableras runtom landet. 4
Att det i samråd med oss, arbetsmarknadsdepartementet och myndigheten Handisam, snarast utreds hur arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska organiseras i den nya myndigheten. Att det i samråd med oss, snarast utreds hur kompetensen kring olika funktionshinder ska säkerställas inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inom den nya myndigheten och på vilket sätt handikapprörelsen bäst kan bistå med kompetens i den verksamheten. Vi ser fram emot en fortsatt dialog! Med vänlig hälsning HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN - 43 handikappförbund i samverkan Ingemar Färm Ordförande Örjan Brinkman Generalsekreterare. 5