OPERATIONSSJUKVÅRD OPERATIONSSJUKVÅRD Operationssjukvård Ann-Catrin Blomberg OPERATIONSSJUKVÅRD

Relevanta dokument
Riksföreningen anser och rekommenderar

Vem får göra vad på operationsavdelningen?

Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD

Riksföreningen anser och rekommenderar

Riksföreningen anser och rekommenderar

Arbetsväxling hur och varför?

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Riksföreningen anser och rekommenderar

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

April Bedömnings kriterier

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:21

Operationsjournal

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Det här händer på Centraloperation

Operationssjuksköterskans profession och kompetens

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Akuta kejsarsnitt. Ove Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Preop-Cop-Lund-SUS VIP- Verksamhetsområde Intensiv och Perioperativvård. Linda Blixt. Centraloperation Lund: Ortopedi.

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

Det här händer på Centraloperation

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Det här händer på operationsavdelningen

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för Informationshantering och journalföring i Hälso- och sjukvården. Norra närvårdsområdet Skaraborgs kommuner

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård. VT 2011 Kurs: Omvårdnad med inriktning mot operationssjukvård 10,5 hp 3OM213

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Vem är du, Steriltekniker?

Patientsäker omvårdnad

ANELÄK Kirurgisk diatermi

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Rutin vid bältesläggning

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Manual för hantering av akutlista Orbit 5

Operation. Att rätt material är viktigt för att kunna arbeta effektivt är en sanning också vid kirurgiska ingrepp, stora som små.

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Manual. Checklista för säker kirurgi 2.0

Kursintroduktion IN Kursintroduktion; läs kursplan, studiehandledning innan kursintroduktion. Att vårda och vårdas inom intensivvård

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0

Nav-X styrbara RF-enheter DFU-0177 NY REVISION 5

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Behövs verkligen den skriften?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m:

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i. kommunal hälso- och sjukvård. Allmän del. Reviderat

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

Användning av WHO:s checklista för säkerhet vid operationer och operationssjuksköterskans medverkan

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad. STUDIEHANDLEDNING Specialistutbildningen inriktning mot operationssjukvård

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Infektion Ärrbildning Brännskador

Medicintekniska produkter

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

Utbildningsmaterial kring delegering

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Riktlinjer för. Låneinstrument

Studiecirkel Säker vård alla gånger

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Maria Åling. Vårdens regelverk

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250

Så effektiviserar du och upprätthåller hygien vid dentoalveolär kirurgi med tonvikt på implantatbehandlingar

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Transkript:

OPERATIONSSJUKVÅRD Operationssjukvård 11 11 24 Ann-Catrin Blomberg OPERATIONSSJUKVÅRD OPERATIONSSJUKVÅRD Operationssjukvård. Vad är det? Vad innebär det att vara operationssjuksköterska? 1

Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestuderandes uppfattningar av specialistsjuksköterskans yrkesfunktion inom operationssjukvård och psykiatrisk vård, samt vilka faktorer av betydelse vid val av dessa specialistutbildningar Resultat Tre uppfattningar av operationssjuksköterskans yrkesfunktion framkom: Osjälvständig assistent Ansvarsfull ordningsman Fragmenterad vårdare Osjälvständig assistent Hon/han bara står där och räcker verktyg Stereotyper arbetsuppgifter Ansvarsfull ordningsman Hålla sterilt Egen planering Hålla ordning Fragmenterad vårdare ofullständig vårdprocess Ser ej hela människan Inga riktiga möten 2

Blegeberg, B. & Blomberg A-C. (2008). Nurses conceptions of the professional role of operation theatre and psychiatric nurses. Vård i Norden, 3, 9-13. Operationsjuksköterska Tekniskt kunnig Hygieniskt ansvarig i operationsteamet Patientsäkerheten är tillfredsställande Planera patientens vård i samband med operation Etiskt förhållningssätt Goda anatomiska kunskaper Teamwork - Bra arbetsmiljö Vad gör operationssjuksköterskan på operationssalen? Arbetsledande funktion hygieniskt ansvar Instrumenterar och assisterar Överblick över operationsteamet Ansvarig för patientens omvårdnad Dokumentation 3

Vad innebär att ha ett hygieniskt ansvar Se till att utrustning, instrument och material som används under operationen är intakta och sterila samt att detta bevaras under hela operationen. Kontroll på omgivningen t.ex personal, inte mycket spring ut och in på salen, koll att personal rör sig så att instrumentbord o dyl bibehåller steriliteten Aseptik HÅLLA DET RENA RENT OCH DET STERILA STERILT Bryta smittvägar Exogen smitta från personalen Endogen smitta från patienten själv 4

LAF-TAKETS FLÖDE Vad innebär att instrumentera? Planera sina arbetsuppgifter så att hon/han alltid ligger steget före under operationen Alltid ha ett öga i operationssåret för oförutsedda händelser där det krävs ett snabbt handlande 5

Ansvar för patientens omvårdnad Förhindra tryckskador Förhindra perioperativa nervskador Perioperativa nervskador Övre extremiteter Plexus brachialis Smärta i skuldran Ömhet ovan nyckelbenet Domningar, förlamning, Nedsatt känsel i armen. Nervus ulnaris KLOHAND Nedsatt finmotorik i handen Nedre extremiteter Nervus Fibularis Oförmåga att dorsalreflektera foten s.k tuppgång Nervus obturatorius, femoralis, isciadicus Risk för skada vid operationer i benstöd Vanlig skada i samband med höft-operationer 6

Compartment syndrom Förhöjt tryck i ett anatomiskt rum med försämrad perfusioni vävnader som leder till vävnads död Tiden i benstöd > 2 tim Vinkling i höft och knä Hur högt benen legat ovan hjärtat Anemi och tryckfall under operationen Postoperativt klagar över smärtor i benet Dorsalreflektion utlöser smärta i underbenet Känselbortfall perifert om skadan Blodtomt fält Uppmärksamma patienter med nedsatt förmåga att förmedla smärta t.ex generell/regional anestesi OBS! Upphävda pulsationerdistalt är ett sent tecken då skadan redan är irreversibel PREOPERATIVA FÖRBEREDELSER AV PATIENT operationsdagen Patienten skall vara försedd med identitetsband (2008: 14). Och aktuella handlingar enligt gällande rutiner. Patienten ska förses med rena kläder efter den preoperativa helkroppsstvätten och sängen/britsen ska vara renbäddad och märkt med patientens namn. Be patienten att borsta tänderna eller skölja munnen (tandproteser) Patienten skall ha glasögon, proteser och hörapparat med sig skall vara märkta med patientens namn (ej kontaktlinser). En protesburk märkt med patientdata för förvaring av protes alt hörapparat under operationen. Inga smycken med ner till operation. OBS! Piercing 7

Patienten ska ha varit på toaletten före evpremedicinering i så nära anslutning till operationen som möjligt. Dokumentera tiden för miktion. Patient med KAD/stomi skall ha ny uribag/stomipåse. Kontrollera den patientens preoperativa förberedelse Dagkirurgiska patienter. Viktigt att följa upp informationen. OBS! NAVELN Om parigt organ/extrtemitet skall opereras. Kontrollera att det är markerat. Planerad stomi skall vara markerad. OBS! Stödstrumpor enligt gällande rutiner Information som operationssjuksköterskan behöver preoperativt Patientens Identitet Att planerad operation överensstämmer med vad patienten uppger och journalanteckning Informationen tillräcklig Inspektion av operationsområdet Tidigare operationer Inskränkningar i höfter och knän operationsläget Diatermi RISKER! Allergier 8

Diatermi Dia genom Termi värme Monopolär Patienten i en kontinuerlig strömkrets Neutralplatta (diatermiplatta) Skärning och koagulation Bipolär Koagulation Risk BRÄNNSKADOR! Kontinuerlig strömkrets neutralelektrod E A - 0 2 Aktuella lagar och föreskrifter SFS 1982:763 Hälso-och sjukvårdslagen SFS 1993:584 Om medicinska produkter SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter AFS 1994:8 14 lämplig skyddsutrustning tillhandahålles och användes SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso-och sjukvården samt SFS 2008:355 Patientdatalagen SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. 9

SOSFS 1982 Föreskrifter om åtgärder mot att material oavsiktligt kvarlämnas i samband med operationen Kontroll före operation Före operation skall den som är ansvarig för instrumenteringen räkna och notera antalet dukar, kompresser, torkar, instrrument, kanyler, suturnålar samt kontrollera att de är intakta. Kontroll under operationen Innan operationssåret sluts, skall den som är ansvarig för instrumenteringen kontrollräkna allt material och rapportera resultatet till operatören. Denne är skyldig att lämna erforderlig tid för denna kontroll 10

Kontroll efter operationen Efter operationen skall den som är ansvarig för instrumenteringen kontrollräkna allt framtaget material. Detta skall göras innan patienten lämnar operationssalen. Om allt stämmer skall den som är ansvarig bekräfta detta med sin signatur. Om något inte stämmer skall detta omedelbart meddelas till operatören, Vid osäkerhet skall röntgenkontroll göras. 11

Ansvarsfall Kom tillbaka med knivblad efter operationen Glömde operationsduk i buken Tog av misstag bort hela bröstet Opererades i fel knä Märkning uteblev patient opererades på fel sida Faktorer som påverkar turordningen i operationsprogrammet Patientens status Operationens omfattning i tid Aseptiken Tillgänglig personal-, lokal-, utrustningsresurser Tillgänglighet på UVA och IVA. 12

Suturmaterial Icke resorberbart material Resorberbart material Trådens dimension Ju fler nollor desto tunnare och finare tråd Nålens skärning Hudsutur En skärande 3/8 formad nål Intracutant Ofärgad tråd Dokumentation Preop diagnos omvårdnadsstatus omvårdnadsåtgärder Intra-op omvårnadsåtgärder Checklista över allt material, dokumentation av medicinsk teknisk apparatur Anmärkningar, observationer och hygienska aspekter 13

Perioperativ omvårdnad Omvårdnad i samband med patientens operation Preoperativ fas Börjar när patienten får reda på att han/hon skall opereras och slutar när patienten flyttas över på operationsbordet Intraoperativ fas Patientens förberedelser, operationens genomförande samt patienten uppvaknande och transport till uppvakningavdelningen Postoperativ fas Avslutas när patienten inte längre behöver vård relaterat till operationen Studiebesök OP Kontakta Ansvarig specialistutbildningen inriktning mot operationssjukvård Ann-Catrin.Blomberg@kau.se Huvudhandledare CSK lotta.olsson@liv.se 14

Terminologi Incision snitt Tomi ett snitt som läggs för att öppna ett organ Centes instick i ett hålrum Scopi undersökning av kroppshåligheter med hjälp av ett rörformigt instrument försett med ljus Dissektion isär skärande. Skarpt eller trubbigt Excision skär ut en bit Resektion skär bort en bit av ett organ Terminologi Ektomi Exstirpation: Fullständigt bortagande av helt organ Amputation Änden av en kroppsdel avlägsnas Stomi Anläggning av en ny öppning Anastomos Ny förbindelse mellan två närliggande organ Plastik Löser ett kirurgiskt problem genom att omforma den anatomiska anatomin Ruptur bristning Abrasio Avskrapa, skrapa Evulsio Rycka, slita 15