KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(3) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 16 mars 2016 kl 13:00-17.00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn 45 30 01. Enligt uppdrag Iréne Jonsson Kl 13.00: Utbildning i Kalmar kommuns samverkansavtal. Föredragande: Ann Gustafsson. Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. Beslutsärenden 3. Patientsäkerhetsberättelse för år 2015 för elevhälsans medicinska del (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse för år 2015 för elevhälsans medicinska del. Föredragande: Karin Linge. 4. Skador och tillbud förskolebarn och elever 2015 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Karin Linge. 5. Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen 2016 samt uppföljning av 2015 års jämställdhets- och mångfaldsprogram (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen 2016 samt att godkänna uppföljningen av 2015 års jämställdhets- och mångfaldsprogram. Föredragande: Carina Petersson, Lillian Alverö.
Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (3) 6. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Ann Gustafsson. 7. Svar på motion från Patricia Vildanfors (MP) - Källsortering på skolor (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. 8. Svar på motion från Björn Brändewall (L) - Frångå kösystemet så att även friskolor kan ta emot nyanlända elever (bilaga). Föredragande: Åke Gustafsson. 9. Teckna personbiträdesavtal för användande av Googles molntjänst Apps for Education (bilaga). Föredragande: Åke Gustafsson. 10. Svar på motion från Patricia Vildanfors (MP) - Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer (bilaga) - Återremiss från kommunstyrelsen. Föredragande: Liselott Göth-Hallgren. 11. Yttrande över ansökan från Södra skolan i Kalmar AB om godkännande för utökning med förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 och fritidshem vid den befintliga fristående grundskolan Södra skolan (bilaga). Föredragande: Peter Sunnanek. 12. Remissvar - Drogpolitiskt program 2016-2020 (bilaga). Föredragande: Peter Sunnanek. 13. Detaljplan för del av fastigheten Norrliden 2:13 - förskola i Norrliden (bilaga). Föredragande: Torbjörn Hansson. 14. Diskussions- och informationsärenden: a) Lägesrapport - Ny skola på Brofästet (bilaga). Föredragande: Torbjörn Hansson. b) Kalla fakta. Föredragande: Malin Neander c) Lägesrapport för central elevhälsa (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. d) Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola (bilaga). Föredragande: Wolfgang Friedh. e) Giftfri förskole- och skolmiljö. Föredragande: Clas Wolke. f) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde.
Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (3) 15. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 16. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 17. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 160201 Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska del Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad 2013-11-19
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Sammanställning och analys 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 2
Sammanfattning Under verksamhetsåret 2015 har följande åtgärder vidtagits för att öka patientsäkerheten: Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor med utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner samt löpande utvärdering av verksamheten innefattande avvikelserapportering, hantering av inkomna synpunkter från elever, målsmän och andra intressenter. Medicinsk elevhälsapersonal har deltagit vid nationella kongresser med fortbildning och kompetensutveckling (skolsköterskekongress, skolläkarkongress och ledningskonferens för elevhälsapersonal) Samverkansmöten med BUP. Utvecklingsdagar för alla skolsköterskor och skolläkaren. Ständigt pågående aktivt arbete för att ta fram och utveckla säkra rutiner i det medicinska arbetet involverande både skolsköterskor och skolläkare/verksamhetschef. Inrapportering av risker, tillbud och händelser enligt gällande avvikelserutin. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolhälsovården i Kalmar kommun arbetar fortlöpande för att upprätthålla en så hög grad av patientsäkerhet som möjligt. Målet är att bedriva en god och säker vård där risker elimineras genom tidig identifiering och förebyggande arbete. För att minimera risken för vårdskada är det viktigt att bemanningen är fullgod och att personalen har den kompetens som krävs för att bedriva en säker vård. Arbetsmiljön måste vara tillfredställande och det måste finnas tid för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är att: Skolsköterska finns tillgänglig på alla skolor och att dessa har ansvar för ett rimligt antal elever, ca 500 elever per heltidstjänst enligt Kalmar kommuns riktlinjer. Personalen har den kompetens som krävs och ges möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. Riktlinjer och rutiner följs genom systematisk egenkontroll. En fungerande avvikelserapportering finns och att den leder till åtgärder som sedan följs upp. 3
Under 2015 hade verksamheten som mål att fortsätta kvalitetsarbetet med fokus på följande punkter: Arbeta med att säkerställa att medicinsk elevhälsapersonal finns tillgänglig på alla skolor genom att påpeka när brist uppstår. Egenkontroll-utveckla arbetet med journalgranskning. Slutföra arbetet med att införa väntelista i datajournal Uppföljning av vaccinationsrutiner Intern samverkan-förbättrad samverkan internt t ex genom ökad närvaro av elevhälsans olika professioner vid elevhälsateam på enheterna Extern samverkan-förbättrat samverkan externt med fokus på samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar kommun är vårdgivare för den hälsooch sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ansvarar för att verksamhetschef för elevhälsans medicinska del utses. Verksamhetschef Verksamhetschef för elevhälsans medicinska del är skolläkare Karin Linge. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska del är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens och för att de får kontinuerlig fortbildning för att upprätthålla denna. Verksamhetschefen har i detta arbete stöd av samordnande skolsköterska. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Legitimerad sjukvårdspersonal har ett eget ansvar för att arbetet de gör utförs med god kvalité, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och med hög patientsäkerhet. Varje medarbetare är skyldig att identifiera avvikelser och risker i verksamheten och att rapportera dessa. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsans medicinska del har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anpassat efter socialstyrelsens riktlinjer (SOSFS 2011:9). Barn- och ungdomsförvaltningen är ISO-certifierad och elevhälsans medicinska del omfattas därmed av interna och externa revisioner inom ramen för denna kvalitetscertifiering. 4
Datajournalsystemet PMO genomgår fortlöpande kvalitetsförbättringar i syfte att förbättra säkerheten. En gång per månad görs även loggkontroller där man kontrollerar öppnade journaler och samkör dessa med behörighet på de aktuella enheterna. Det finns en utarbetad rutin för avvikelserapportering. Avvikelser rapporteras till verksamhetschefen som sammanställer dessa en gång per månad och fattar beslut om eventuell åtgärd. En gång per månad träffas samtliga skolsköterskor och skolläkaren på ett gemensamt yrkesnätverksmöte. Vid detta möte sker fortbildning och erfarenhetsutbyte i syfte att öka kvalitet och säkerhet i verksamheten. Yrkesnätverksmötet har en stående punkt för information om inkomna avvikelserapporter. I anslutning till denna punkt förs diskussion kring åtgärder för ökad patientsäkerhet. Det finns en utarbetad rutin för anmälan av skada/olycksfall/tillbud barn/elev och dessa uppgifter sammanställs årligen. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll medicinskteknisk utrustning har utförts enligt gällande rutin. Inrapportering till vaccinationsregister har genomförts. Kontroll av hur stor andel elever som utnyttjar möjligheten att ha ett hälsosamtal med skolsköterska har genomförts. Journalgranskning har genomförts där varje skolsköterska tillsammans med en kollega har granskat avidentifierade journalanteckningar med avseende på kvalité och innehåll. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2015 har flera insatser gjorts för att öka patientsäkerheten och ytterligare höja kvalitén i verksamheten. Yrkesnätverksmöten och utvecklingsdagar Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har anordnats en gång i månaden. I samband med dessa möten har utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner genomförts. Dessutom har löpande utvärdering av verksamheten skett. Denna innefattar avvikelserapportering och 5
hantering av inkomna synpunkter (från egen personal, övrig skolpersonal, elever, vårdnadshavare och andra intressenter). Under året har också utvecklingsdagar anordnats där alla skolsköterskor och skolläkaren genomgick utbildning i Först hjälpen till psykisk hälsa, med inriktning mot ungdomar. Denna utbildning arrangeras av NASP(Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) vid Karolinska Institutet. Utbildning inom bland annat följande områden har också anordnats under året: SIG-socialtjänstens program mot kriminalitet bland ungdomar Socialtjänstens utredningsprocess och stöd till familjer Barnkonventionen Första hjälpen till psykisk hälsa Ortopedi Språkutvecklande arbetssätt inom specialpedagogiken Deltagande i kurser och konferenser Samtliga skolsköterskor inom organisationen har deltagit i Skolsköterskeföreningens årliga skolsköterskekongress. Syftet med detta är att säkerställa att skolsköterskorna bibehåller och utvecklar sin kompetens då det är en mycket viktig faktor för att kunna bedriva ett patientsäkert arbete. Skolläkaren har deltagit i Skolläkarföreningens årliga konferens Skolläkardagarna och har därmed fått möjlighet att inhämta aktuell information avseende elevhälsa och skolhälsovård, medicinska forskningsresultat, organisatoriska frågor och lagstiftning. Skolläkare och samordnande skolsköterska har också deltagit i nationell ledningskonferens med fokus på ledningsfrågor inom elevhälsa och skolhälsovård. Delar av skolsköterskegruppen har deltagit i lokala konferenser med olika innehåll bland annat om mansrollen och våld bland unga, ungdomar i kris i samband med brott, ungas utsatthet på nätet och könsstympning. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Intern samverkan Elevhälsateam där skolans personal och elevhälsans personal gemensamt identifierar elever som är i behov av elevhälsans insatser s.k. utökade EHT Samordning av insatser inom elevhälsan Information om nya elever på skolorna så att dessa får ta del av elevhälsans rutinmässiga insatser som görs i hälsofrämjande och förebyggande syfte Regelbundna möten mellan skolläkare och skolpsykolog Regelbundna möten med all central elevhälsapersonal och förvaltningens administrative chef 6
Extern samverkan Fungerande rutin för remittering till annan vårdgivare när behov av detta finns Regelbundna möten med externa samverkansparter såsom BHV, ungdomsmottagning, socialtjänst, primärvård, sjukhuskliniker m fl. Regelbundna möten med barn- och ungdomspsykiatrin där övergripande samverkansfrågor diskuteras och där även specifika elevärenden kan tas upp. Skolläkarens deltagande vid barn- och ungdomsklinikens utbildningsmöte en gång per vecka. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rapportering av risker och händelser Det finns rutiner för hur elevhälsans medicinska personal går till väga för att rapportera risksituationer och avvikelser inom verksamheten. Genomgång av inkomna risk- och avvikelserapporter sker veckovis så att akuta åtgärder kan vidtas vid behov. Inkomna rapporter analyseras och sammanställs av verksamhetschefen tillsammans med samordnande skolsköterska veckovis. Genomgång och analys av de aktuella risk- och avvikelserapporterna sker också vid regelbundna yrkesnätverksmöten en gång per månad. Verksamhetschefen vidtar lämplig åtgärd beroende på avvikelsens karaktär och gör vid behov anmälan enligt Lex Maria. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Under året har 13 avvikelserapporter inkommit till verksamhetschefen. Dessa har hanterats enligt den rutin för avvikelserapportering som gäller. Ingen av avvikelserapporterna har föranlett anmälan enligt Lex Maria. Fyra rapporter rör journalföring och dokumentation Fyra rapporter rör samverkan, vårdkedja och informationsöverföring Två rapporter rör vaccinationsarbetet Två rapporter rör tekniska frågor En rapport rör hälsosamtalet Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har ett system för att ta till vara klagomål, beröm och synpunkter. Inkomna klagomål och synpunkter gällande verksamheten sammanställs och behandlas löpande en gång i månaden vid Ledningens genomgång. Inga klagomål eller synpunkter har under året nått verksamhetschefen. Verksamheten har inte heller tagit emot några klagomål eller synpunkter från Patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg(ivo). Sammanställning och analys 7
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Avvikelserapporteringen omfattar både risker och händelser. Det finns en strukturerad plan för hur dessa hanteras och följs upp. Sammanställning av avvikelserapporterna sker i patientsäkerhetsberättelsen. Under verksamhetsåret har inga klagomål eller synpunkter på verksamheten framkommit via det system som vårdgivaren har för detta, från Patientnämnd eller från IVO. 13 avvikelserapporter har inkommit under året vilket är färre än föregående verksamhetsår. Samtliga avvikelserapporter har hanterats enligt de rutiner som finns för detta. Föregående verksamhetsår berörde en stor andel av rapporterna datajournalsystemet. I år finns inga rapporter gällande detta trots att det under året funnits brister i systemet. En ny upphandling av driftansvar för journalsystemet har genomförts och databasen kommer att överföras under innevarande verksamhetsår. Upphandlingen och implementeringen av driften har varit en långdragen process. Bedömningen är att det varit en underrapportering av driftstörningar i datajournalsystemet då de som drabbats av detta varit medvetna om att denna process pågått. Förhoppningen är att driftssäkerheten och kvalitén i systemet kommer att öka i och med den förändrade driftsformen. Fyra rapporter berör journalföring och dokumentation. Det handlar om felaktig eller utebliven dokumentation bland annat rörande vaccinationer. I samtliga fall har den felaktiga eller uteblivna dokumentationen inträffat tidigare och under året upptäckts. I den nya vaccinationsrutin som under verksamhetsåret följts upp finns klara riktlinjer för dokumentation. Fyra rapporter berör samverkan, vårdkedja och informationsöverföring. Någon tydlig analys av dessa är svår att göra då det rör sig om vitt skilda händelser. Övriga rapporter berör tekniska frågor i två fall, vaccination i två fall och hälsosamtal i ett fall. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Elevhälsans bedriver frivillig vård och samtycke från elev och vårdnadshavare är en förutsättning för insatser. Elever har rätt att själva söka elevhälsans personal och kontakt tas med vårdnadshavare i de fall där man bedömer att detta är lämpligt eller nödvändigt. Eleverna informeras om att skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer har tystnadsplikt och om vad detta innebär. De får också information om att tystnadsplikten kan brytas i vissa situationer t ex vid misstanke om att barn far illa. Information till och samverkan med elever och vårdnadshavare är en viktig del av elevhälsans arbete. Information skall vara anpassad efter elevens behov, ålder, kunskap och situation och kan t ex beröra följande områden: Beskrivning av elevhälsans medicinska del(roll och uppdrag) 8
Information inför vaccinering Information inför hälsobesök och inför eventuell uppföljning av hälsobesök Information om vidtagna åtgärder vid symtom eller skada Det är viktigt att elevhälsans personal uppmärksammar faktorer som kan medföra svårigheter i informationsöverföringen t ex behov av tolk. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Beskriv vilka resultat som har uppnåtts. Strukturmått Skolsköterska har funnits tillgänglig på alla skolor under verksamhetsåret. Antalet elever per skolsköterska avviker inte i alltför stor utsträckning från de riktlinjer som finns. Elevhälsans medicinska personal har deltagit utbildningsinsatser och utvecklingsarbete i planerad utsträckning. Avvikelserapportering har fungerat tillfredsställande och har lett till adekvata åtgärder. Processmått Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har genomförts enligt planering med verksamhetsutveckling och utbildningsinsatser för kompetensökning. Utvecklingsdagar med fokus på Första hjälpen vid psykisk ohälsa hos ungdomar har genomförts. Egenkontroll genom strukturerad journalgranskning har genomförts. Nya vaccinationsrutiner har följts upp och utvärderats. Arbetet med att förbättra intern samverkan genom s.k. utökade EHT har fortsatt. Arbetet med att förbättra extern samverkan har fortsatt genom regelbunden kontakt med bl a BUP, BHV, Barn- och ungdomskliniken och Barn- och ungdomshälsan Avvikelserapportering har skett enligt gällande rutin och rapporteringen har följts av analys och åtgärd i syfte att minimera risk för vårdskada att förbättra patientsäkerheten och att öka verksamhetens kvalité. Samtliga skolsköterskor har deltagit i nationell skolsköterskekongress. Skolläkaren har deltagit i Skolläkarföreningens årliga kongress. Skolläkaren och samordnande skolsköterskan har deltagit i nationell ledningskonferens. Resultatmått 13 avvikelserapporter har inkommit. De rapporterade händelserna har analyserats, bedömts och re- levanta åtgärder har vidtagits. 9
Inga av händelserna har lett till allvarlig vårdskada. Detta visar att systemet för rapportering av risker och händelser är välfungerande och leder till åtgärder som förbättrar patientsäkerheten. Inga klagomål har inkommit från IVO eller Patientnämnd Inga allvarliga vårdskador har inträffat och inga Lex Maria anmälningar har gjorts. Elevhälsapersonalen har fått tillgång till utbildning och innehar den kompetens som krävs för att bedriva en patientsäker verksamhet. Bemanningssituationen har varit god. Måluppfyllelse Elevhälsans medicinska del har under året bedrivit en god och säker vård i enlighet med de mål som satts upp det vill säga att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja eleverna mot utbildningens mål. Övergripande mål och strategier för kommande år Elevhälsans uppdrag och mål är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Under kommande år kommer kvalitetsarbetet att fortsätta med fokus på följande punkter: Säkerställa att medicinsk elevhälsapersonal finns tillgänglig enligt kommunens riktlinje 500 elever per heltidsarbetande skolsköterska. En översyn av detta kommer att bli nödvändig då elevantalet i kommunen stiger och skolsköterskornas och skolläkarens arbetsuppgifter förändrats och utökats i och med tillskottet av många nyanlända elever. Arbete med kvalitetssäkring av verksamheten genom fördjupad genomgång av Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats och verksamhetens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats är ett nyligen reviderat dokument utarbetat av Svenska skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor, representanter från barnhälsovården, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. Dokumentet fungerar som stöd för utveckling av elevhälsans medicinska insats. Arbete med att utarbeta vägledningsdokument för hantering inom elevhälsan av flickor som utsatts för eller riskerar att bli utsatta för könsstympning Fortsatt arbete med att förbättra samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken genom regelbundna samverkansmöten. 10
Skador och tillbud Förskolebarn 2015 (jämfört med 2014) 1
90 80 Barnets ålder 77 70 70 68 60 57 58 50 51 46 45 46 2014 40 2015 32 30 20 10 0 1 2 3 4 5
180 160 Kön 160 169 140 120 117 100 80 104 2014 2015 60 40 20 0 Flicka Pojke
250 222 Anmälan avser 200 184 150 2014 2015 100 76 60 50 0 Skada/olycksfall tillbud annan ohälsa 4 4
300 250 Aktivitet/sysselsättning 240 261 200 150 100 2014 2015 50 0 1 2 0 0 0 0 4 4 14 9 7 3 0 0 0 1 3 1 0 0
300 Vuxen person närvarande 250 237 248 200 150 2014 2015 100 50 27 38 0 Ja Nej
90 80 78 82 Var på kroppen 70 66 71 60 57 50 40 50 2014 2015 33 30 20 19 10 0 Huvud/ansikte/hals Handled/hand/finger Tänder/mun Övrigt
250 237 Bedömning av händelsen 208 200 150 100 2014 2015 50 29 31 25 18 0 Inte kunnat förhindras eller förutses Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse 2 0
140 132 Bedömning av skadan 120 107 105 100 94 80 60 2014 2015 40 20 9 10 0 Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)
Skador och tillbud elever 2015 (jämfört med 2014) 1
60 57 Elevens ålder 50 44 40 37 36 30 20 29 29 31 32 28 21 23 29 21 16 14 25 12 16 16 2014 2015 10 0 6 3 1 0 0 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
200 180 Kön 183 160 140 137 120 110 100 80 96 2014 2015 60 40 20 0 Flicka Pojke
300 Anmälan avser 250 250 213 200 150 2014 2015 100 50 40 19 0 Skada/olycksfall tillbud annan ohälsa 1 3
140 120 133 Aktivitet/sysselsättning 100 89 80 60 56 53 2014 40 35 42 2015 23 24 20 0 13 8 0 0 3 7 7 8 3 5 3 2 1 11
250 Vuxen person närvarande 200 194 157 150 100 99 2014 2015 76 50 0 Ja Nej
120 Var på kroppen 100 97 80 69 60 40 59 49 50 60 45 41 2014 2015 20 0 Huvud/ansikte/hals Handled/hand/finger Tänder/mun Övrigt
200 180 189 Bedömning av händelsen 160 163 140 120 100 80 2014 2015 60 56 60 40 20 0 Inte kunnat förhindras eller förutses 23 25 12 2 Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse
200 180 184 Bedömning av skadan 160 140 120 100 110 103 89 2014 2015 80 60 40 20 10 7 0 Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö Planeringssekreterare Peter Sunnanek Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden Syftet med programmet är att säkerställa att förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete sker på ett systematiskt sätt så att jämställdhet och mångfald blir en del av vardagen på skolor och förskolor i Kalmar kommun. Jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och ungdomar 2016 Jämställdhets- och mångfaldsfrågorna är särskilt angelägna för Barn och ungdomsnämndens ansvarsområde eftersom arbetet med barn och ungdomar lägger grunden för kommande generationers attityder och värderingar. Nedan beskrivs de mål och åtgärder som tagits fram för att ge alla individer samma möjligheter. Detaljerat mål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. Beskrivning Skolan ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Trots detta är det stor skillnad mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i år 9. Läsåren 2012/2013 till 2014/2015 var skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet 18,1 till förmån för flickorna. Nätverksutvecklarna och enhetsutvecklarna i jämställdhet och mångfald är en resurs i arbetet. Mätning SiRiS Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Beskrivning Förskolan, skolan och fritidshemmen ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Det finns skillnader i nationella prov i svenska och matematik till förmån för flickor i åk 3. Nätverksutvecklarna och enhetsutvecklarna i jämställdhet och mångfald är en resurs i arbetet. Mätning Nationella prov och betygsstatistik som tas från Procapita Resurser Inom befintlig budget Dokument- och ärendehantering Dokument- och ärendehantering
2 (2) Jämställdhets- och mångfaldsarbete för medarbetare 2015-2017 Förvaltningen ska kännetecknas av en jämlik syn på de anställda. Alla anställda har samma värde, rättigheter och skyldigheter. Nedan beskrivs de mål och åtgärder som arbetsgivaren och representanter för arbetstagarna tagit fram i samverkan i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Mål: Mångfalden av medarbetare inom olika yrkeskategorier ska främjas och alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet. Åtgärder: Vid rekrytering ska samtliga tjänster tillsättas genom kompetensbaserad rekrytering, vilket beskrivs i kommunens rekryteringsprocess. En tydlig och specificerad kravprofil som endast innehåller färdigheter och egenskaper som är kopplade till tjänsten, ska ligga till grund för urval och tillsättning. Detta främjar en objektiv rekrytering och medför att urvalet blir större eftersom man minskar risken för att fördomar och schablonföreställningar om hur människor ska vara för att passa på en arbetsplats får betydelse. En specificerad kravprofil ska också användas vid tillsättningen av tjänsterna som förstelärare. Ansvarig för åtgärd: Rekryterande chef Mätning och uppföljning: I förvaltningskontorets kundenkät till cheferna. Mål: Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap. Åtgärder: Medarbetare som är föräldralediga ska erbjudas möjlighet att få information, medarbetarsamtal, lönesamtal och delta i personalsammankomster. Ansvarig för åtgärd: Närmaste chef Mätning och uppföljning: I förvaltningskontorets kundenkät till cheferna. Mål: Det övergripande målet är att ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering, kränkningar eller trakasserier samt att alla medarbetare ska veta vart de ska vända sig om det skulle inträffa. Delmål: Andel medarbetare som upplevt sig utsatta, samt andel medarbetare som inte vet vart de ska vända sig ska årligen minska med minst 2 procentenheter. Åtgärd: Cheferna kommunicerar den kommungemensamma rutinen gällande diskriminering och kränkande behandling, för att den ska bli känd för och efterföljas av samtliga medarbetare. Ansvarig för åtgärd: Närmaste chef Mätning och uppföljning: I medarbetarenkäten. Mål: Att inga könsbundna skillnader i lön och övriga arbetsvillkor ska finnas. Åtgärd: Utöver den kommungemensamma kartläggningen kommer en analys för jämställda löner ske på förvaltningsnivå. Detta gör arbetsgivaren i samverkan med fackliga företrädare. Vid eventuella osakliga löneskillnader kommer en handlingsplan att upprättas. Ansvarig för åtgärd: Förvaltningschef Mätning och uppföljning: I samband med avstämningen för lönerevisionen.
Handläggare Datum Lillian Alverö, Carina Petersson och Peter Sunnanek 2016-03-02 Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2015 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och ungdomar Uppföljningen inleds med en sammanfattning av måluppfyllelsen angående jämställdhetsoch mångfaldsarbetet i förskola och skola 2015. Sammanfattande uppföljning gällande jämställdhets- och mångfaldsarbete i förskola och skola Resultatet i betyg i åk 9, visar på skillnad mellan könen som ökar och att det flickorna drar ifrån. Det finns fortfarande skillnader i nationella prov i åk 3 mellan flickor och pojkar. En modell för fortsatt arbete är att rektor/förskolechef och nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald, analyserar enhetens resultat nedan och mot bakgrund av det föreslår åtgärder för fortsatt arbete. Mål: I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. Resultatet på vårterminens betyg visar att skillnaden mellan könen ökar och att flickorna ytterligare dragit ifrån. Skillnaden är nu 26,4 poäng i åk 9. Detta är en tendens som vi kan se när meritvärdet är på väg uppåt att de starka grupperna är de som höjer sina värden mest. Det är samma tendenser för gruppen elever med högutbildade föräldrar som också ökar mer i meritvärde än gruppen elever med lågutbildade föräldrar. Målet är inte uppnått. Adress Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx lillian.alvero@kalmar.se
2 (9) Genomsnittligt mertvärde åk 9 300 250 200 150 100 50 Flickor Pojkar 0 Mål: Under året ska förskolan, skolan och fritidshemmen öka förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Det finns fortfarande skillnader i flickors och pojkars resultat i nationella prov i åk 3. I svenska är det 4 % och i matematik är det 10 % skillnad till förmån för flickor. Det varierar mycket mellan de olika enheterna. Målet är delvis uppnått.
3 (9) Nationella prov matematik åk 3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Matematik G flickor Matematik G pojkar Nationella prov svenska och sva åk 3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svenska och sva G flickor Svenska och sva G pojkar Enheterna följer upp arbetet med mål 2 i olika stor omfattning. I huvudsak beskrivs att: Förskolors innemiljö kartläggs och analyseras för att den pedagogiska miljön ska ge lika möjligheter för alla barn. Enhetsutvecklare har pedagogiska diskussioner på APT utifrån jämställdhetsmålen. Fritidshem erbjuder aktiviteter för ge möjlighet att pröva och känna sig bekväma i s.k. könsöverskridande aktiviteter. Några förskolor använder makequality för att redovisa och följa upp jämställdhetsarbetet. Perspektivet jämställdhet finns vid inköp av nytt material. Det finns en ökad medvetenhet och nyfikenhet hos pedagogerna att öka förutsättningar för alla barn att utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Nätverksutvecklarrna är stöd i enheternas arbete. Nätverksutvecklarna i jämställdhet och mångfald arbetar utifrån uppdrag från rektor/förskolechef och exempel på uppdrag är: Introduktioner till jämställdhet och mångfald för hela personalgrupper. Förmedla fördjupad kunskap i jämställdhet och mångfald. Vara stöd i arbetet med att förbättra pedagogiska miljöer både inom- och utomhus. Skapat pedagogiska caféer med fokus på jämställdhet och mångfald. Utbildning makequality.
4 (9) Gemensamma enkäter För att följa upp målet att öka förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet, visas nedan svar på två frågor ur gemensamma enkäter: Jag anser att flickor och pojkar behandlas lika av personalen på skolan. Lärarna på min skola tar hänsyn till elevers åsikter. Flickor och pojkar svarar mer lika på frågorna i åk 3-5 och ger högre svar än 6-9. Allmänt ger pojkar högre svar än flickor på båda frågorna. Måluppfyllelsen är hög. 2015 2014 2013 Elever 6 9 Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 90,8% 91,9% 87,1% 90,7% 90,5% 91,9% Jag anser att killar och tjejer behandlas lika av personalen på skolan 84,7% 91,3% 79,9% 89,6% 83,4% 89,4% Elever 3 5 Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 96,8% 97,9% 96,8% 97,9% 97,9% 98,1% Jag anser att killar och tjejer behandlas lika av personalen på skolan 89,9% 92,8% 89,9% 92,8% 90,3% 90,1% Vårdnadshavare Jag upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter Jag upplever att flickor och pojkar behandlas lika 100,0% 95,9% 100,0% 94,4% 100,0% 94,2% Elever 6-9 A Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter B Jag anser att killar och tjejer behandlas lika av personalen på skolan 90,0% 70,0% 50,0% 30,0% 10,0% A B A B A B 2013 2014 2015 Allmänt ger pojkar högre svar än flickor på båda frågorna. Flickor Pojkar Elever 3-5 A Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. B Jag anser att killar och tjejer behandlas lika av personalen på skolan. 90,0% 70,0% 50,0% Flickor 30,0% Pojkar 10,0% A B A B A B 2013 2014 2015 Elever i åk 3-5 ger högre svar än i åk 6-9. Flickor och pojkar svarar mer lika på frågorna.
5 (9) Vårdnadshavare A - Jag upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. B - Jag upplever att flickor och pojkar behandlas lika. 90% 70% 50% 30% A B 10% 2013 2014 2015
6 (9) Del 2: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete för medarbetare Uppföljningen inleds med en sammanfattning av måluppfyllelsen angående jämställdhetsoch mångfaldsarbetet för medarbetare år 2015. Därefter redogörs det mer ingående för resultatet av åtgärderna för varje mål. Sammanfattande uppföljning gällande medarbetare Förvaltningen har ännu inte använt sig av kompetensbaserad rekrytering fullt ut, då cheferna i samband med årets rekryteringar liksom föregående år använt sig av kravprofiler i varierande grad. Nästan alla chefer har erbjudit föräldralediga lönesamtal och medarbetarsamtal, men andelen har minskat något sen föregående år. Andel medarbetare som inte vet vart de ska vända sig vid diskriminering, kränkning eller trakasserier har under året minskat, dock inte i så stor omfattning att vi uppnår vårt delmål. Däremot uppnår vi delmålet gällande medarbetare som upplevt sig utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier, eftersom andelen har minskat med 2,2 procentenheter. Vi har åter igen uppnått vårt mål gällande jämställda löner, då vi kunnat konstatera att det inte förekommit några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Mål: Mångfalden av medarbetare inom olika yrkeskategorier ska främjas och alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet. Som en åtgärd för att främja mångfalden ska förvaltningen i samtliga rekryteringar använda sig av kompetensbaserad rekrytering enligt kommunens rekryteringsprocess. Enligt förvaltningskontorets kundenkät som årligen skickas ut till förvaltningens rektorer och förskolechefer, framkommer det att 25 av totalt 27 chefer har genomfört rekryteringar det senaste året. Av dessa svarar nio att de använt sig av kravprofiler i samtliga rekryteringar, vilket är samma antal som föregående år. Två chefer har, liksom föregående år, inte använt sig av kravprofiler alls. Övriga chefer menar att de använt sig av kravprofiler till en viss grad. Under 2015 har rekryteringen av förskollärare samordnats inför terminsstarterna. Detta har medfört att merparten förskolechefer samt lokalt fackliga företrädare har deltagit i rekryteringsarbete, där kravprofiler varit en röd tråd genom hela processen. I rekrytering av förskolechef, rektor och förstelärare har specificerade kravprofiler använts i samtliga fall, vilket har främjat lika möjligheter till utveckling i arbetet. Mål: Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap I förvaltningskontorets kundenkät framkommer det att 22 av 27 chefer haft föräldralediga medarbetare. Av dessa 22 chefer menar 21 att de erbjudit de föräldralediga lönesamtal och 19 att de erbjudit föräldralediga medarbetarsamtal. Utöver detta menar 17 att de bjudit in de föräldralediga till personalsammankomster. Sammanfattningsvis innebär detta att det är något lägre andel chefer som erbjudit föräldralediga denna form av samtal och sammankomster jämfört med föregående år. Mål: Att ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering, kränkningar eller trakasserier samt att alla medarbetare ska veta vart de ska vända sig om det skulle inträffa. Cheferna har under året kommunicerat den kommungemensamma rutinen gällande diskriminering och kränkande behandling som finns i verksamhetshandboken. I 2015 års medarbetarenkät framkommer det att den andel medarbetare som upplevt sig utsatta av diskriminering, kränkningar eller trakasserier har minskat från 6,1 % (enligt medarbetarenkäten 2014) till 3,9 %. Detta innebär att delmålet att minska med minst 2 procentenheter under året har uppnåtts.
7 (9) Andel medarbetare som inte vet vart de ska vända sig om de skulle bli utsatta för detta har enligt den senaste medarbetarenkäten minskat från 6,2 % till 6,0 %. Även om detta innebär en viss förbättring, har delmålet att minska med minst 2 procentenheter inte uppnåtts. Mål: Att inga könsbundna skillnader i lön och övriga arbetsvillkor ska finnas. I samband med förvaltningens avstämning för löneöversyn år 2015 konstaterade parterna för arbetstagarna samt arbetsgivaren, att det inte förekom några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, som utför samma eller likvärdigt arbete.
8 (9) Del 3: Kartläggning av personal och lön uppdelat på kön 2015-12-31 Antal medarbetare, sysselsättningsgrad och ålder Nedanstående uppgifter utgår från tillsvidareanställda medarbetare (exklusive vilande anställningar) 2015-12-31. Bilden nedan visar fördelningen mellan kvinnor och män inom hela barn- och ungdomsförvaltningen, som sett likadan ut de senaste åren. Tillsvidareanställda i barn och ungdomsförvaltningen 82 % Kvinnor 18 % Män Nedanstående tabell visar uppgifter för verksamheter som har fler än 30 medarbetare. Ledning och administration visas dock inte i denna tabell. Istället presenteras uppgifter gällande medarbetare i ledningsfunktion, nedbrutet i respektive yrkesroll separat i nästkommande tabell. Antal tillsvidare Genomsnittlig sysselsättningsgrad anställda Medelålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Förskola 569 28 97,6 % 97,3 % 43,9 40,0 Fritidshem 70 37 99,6 % 100,0 % 46,3 45,4 Förskoleklass 32 4 96,9 % 100,0 % 45,1 50,5 Grundskola 378 146 97,6 % 97,8 % 47,1 50,7 Särskola 32 10 97,4 % 98,8 % 47,5 42,3 BoU 1165 251 97,6 % 98,1 % 45,7 48,3 Antal tillsvidareanställda Kvinnor Män Rektor 12 3 Förskolechef 9 3 Bitr. skolledare 14 10 Totalt 36 17 Frisknärvaro och sjukfrånvaro Frisknärvaro innebär andel medarbetare som inte har några sjukdagar alls under ett kalenderår. Frisknärvaron under år 2015 är generellt sett högre för män än för kvinnor. Totalt sett är frisknärvaron lägre än föregående år. Den negativa förändringen är större för män än för kvinnor, vilket går att utläsa i nästa tabell i de två första raderna. I nästa tabell visas även sjukfrånvaro i procent av arbetstid (gällande alla anställningsformer). Sjukfrånvaron är generellt sett högre för kvinnor än för män. Totalt sett är den högre än föregående år och den har ökat i högre grad för kvinnor än för män. En av förklaringarna till att kvinnorna har högre sjukfrånvaro bedöms vara att de utgör en större andel av de anställda, inom verksamheter som också har högre sjukfrånvaro. Exempelvis
9 (9) har förskolan i genomsnitt en sjukfrånvaro på 7,7 % av arbetstiden under år 2015, medan motsvarande sjukfrånvaro inom grundskolan är 4,5 %. Kvinnor Män Totalt Frisknärvaro 2015 27,5 % 39,8 % 29,7 % 2014 29,5 % 45,5 % 32,4 % Sjukfrånvaro 2015 6,8 % 3,0 % 6,0 % 2014 6,1 % 2,8 % 5,5 % Föräldraledighet Det antal föräldraledighetsdagar som en tillsvidareanställd medarbetare i genomsnitt tar ut (exkl. partiell föräldraledighet), har minskat med 2,5 dagar det senaste året och låg på ett genomsnitt på 17,5 dagar under år 2015. Män tog i genomsnitt ut 8,6 dagar under året, till skillnad mot kvinnor som i snitt tog ut 19,5 dagar. Hur denna föräldraledighet har förändrats över tid, kan utläsas i diagrammet nedan. Genomsnittligt antal föräldraledighetsdagar per medarbetare 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lön Kvinnornas medellön i förvaltningen är 94,8 % av männens medellön år 2015. Detta beror dock inte på löneskillnader inom yrkesroller och verksamheter, utan på löneskillnaderna mellan verksamheter. Det vill säga att kvinnorna i högre utsträckning arbetar inom verksamheter med lägre medellön. Om fokus istället flyttas till medellön inom verksamheterna har kvinnorna en något högre medellön än männen, sett till de stora verksamheterna grundskola och fritidshem. Inom verksamheten förskola, som också är relativt stor, är skillnaden mellan kvinnor och mäns lön marginell. Nästa tabell beskriver skillnaden mellan tillsvidareanställda kvinnor och mäns medellöner. Dels gällande olika verksamheter och dels gällande yrkesroller i ledningsfunktion. Kvinnors medellön i % av mäns medellön Skillnad i kronor Förskola 99,8 % 51 Fritidshem 100,8 % 216 Förskoleklass 95,5 % 1298 Grundskola 102,3% 701 Särskola 105,5 % 1454 Rektor 88,4 % 6125 Förskolechef 102,4 % 1056 Bitr. skolledare 95,7 % 1684 BoU 94,8 % 1584 Kvinnor Män
Handläggare Datum 2016-02-01 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2015 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Kommunhälsan Kommunledningskontoret AdressBox 611, 391 26 Kalmar BesökSveaplan 1 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 01 99
2 (17) Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015 Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 är arbetsgivaren skyldig att årligen följa upp och dokumentera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerat. En enkät har därför besvarats av chefer, skyddsombud/ arbetsplatsombud, facklig företrädare och andra med tilldelade arbetsmiljöuppgifter. Svaren redovisas i denna rapport. Behov av åtgärder ska tas upp i lednings- och samverkansgruppen på respektive förvaltning. Innehållsförteckning Sida Bakgrundsuppgifter... 3 Uppgiftsfördelning... 5 Samverkan... 7 Kunskaper... 8 Aktiviteter... 9 Rutiner... 11 Ohälsa, olycksfall och tillbud... 12 Uppföljning... 14 Företagshälsovård... 15 Förbättringsförslag och förtydligande... 16
3 (17) Bakgrundsuppgifter Vilken roll har du i arbetsmiljöarbetet? Namn Antal % A. Chef 24 33,3 B. Skyddsombud/arbetsplatsombud eller facklig 35 48,6 företrädare C. Annan roll 13 18,1 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Kön Namn Antal % A. Kvinna 57 79,2 B. Man 15 20,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Arbetsplats Barkestorp Barkestorpsskolan Björkenäs Djurängsskolan Djurängsskolan Dörbyskolan Dörbyskolan Dörbyskolan Falkenbergsskolan Falkenbergsskolan Falkenbergsskolan Funkaboskolan Funkaboskolan
4 (17) Funkaboskolan Förskolan Lindeberga Sjöängen Förskolan Lindeberga Sjöängen Förskolan Lindö Förskolan Malmen-Oxhagen Förskolan Oxhagen-Malmen Förskolan Pulpeten/Smedjan Förskolan Rinkabyholm Förskolan Rinkabyholm Förskolan Rinkabyholm/Rinkabyholmsskolan Förskolan Trollet Förskolan Trollet Förskolan Ögonstenen Förskolan Ögonstenen Halltorp Halltorpsenheten Halltorpsenheten Kalmarsundsskolan Lindeberga förskola Lindsdalsskolorna Lindöskolan Lindöskolan Lindöskolan Lindöskolan Ljungbyholmsskolan Ljungbyholmsskolan Oxhagen/Malmen Oxhagen-Malmen Oxhagen-Malmens förskolor Rinkabyholms förskola Rinkabyholms förskola Rinkabyholmsskolan Rockneby Rockneby Rockneby Rockneby förskola Rocknebyskolan Rocknebyskolan Rocknebyskolan Rocknebyskolan Sjöängens förskola
5 (17) Sjöängens förskola Trekanten Trekantens förskola Trekantenskolan Trollet Åby Uppgiftsfördelning Arbetsmiljöuppgifter har fördelats i lämplig omfattning i organisationen Namn Antal % A. Instämmer helt 33 45,8 B. Instämmer i stort sett 37 51,4 C. Instämmer delvis 1 1,4 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Jag bedömer att personer med tilldelade arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga befogenheter för att kunna fatta beslut Namn Antal % A. Instämmer helt 34 47,2 B. Instämmer i stort sett 32 44,4 C. Instämmer delvis 5 6,9 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
6 (17) Jag bedömer att personer med tilldelade arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga resurser i form av ekonomiska medel och/eller personal Namn Antal % A. Instämmer helt 12 16,7 B. Instämmer i stort sett 30 41,7 C. Instämmer delvis 17 23,6 D. Instämmer inte alls 7 9,7 E. Kan inte svara 6 8,3 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Jag bedömer att personer med tilldelade arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga kunskaper när det gäller arbetsmiljöfrågor Namn Antal % A. Instämmer helt 20 27,8 B. Instämmer i stort sett 36 50 C. Instämmer delvis 13 18,1 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 2 2,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) När flera olika arbetsgivare bedriver verksamhet på samma arbetsställe är ansvarsfördelningen för arbetsmiljöfrågorna klargjord Namn Antal % A. Instämmer helt 14 19,4 B. Instämmer i stort sett 17 23,6 C. Instämmer delvis 9 12,5 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 30 41,7 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
7 (17) Samverkan Jag känner till innehållet i Kalmar kommuns samverkansavtal Namn Antal % A. Instämmer helt 39 54,2 B. Instämmer i stort sett 23 31,9 C. Instämmer delvis 8 11,1 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 2 2,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Jag upplever att samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare fungerar bra i samverkansgruppen/ skyddskommittén när det gäller arbetsmiljöfrågor Namn Antal % A. Instämmer helt 46 63,9 B. Instämmer i stort sett 19 26,4 C. Instämmer delvis 5 6,9 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 2 2,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Arbetstagarna ges möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet Namn Antal % A. Instämmer helt 45 62,5 B. Instämmer i stort sett 19 26,4 C. Instämmer delvis 7 9,7 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
8 (17) Kunskaper Jag bedömer att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om riskfaktorer, exempelvis hur ohälsa och olycksfall kan förebyggas Namn Antal % A. Instämmer helt 15 20,8 B. Instämmer i stort sett 32 44,4 C. Instämmer delvis 23 31,9 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Jag bedömer att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om friskfaktorer, exempelvis hur hälsa kan främjas Namn Antal % A. Instämmer helt 14 19,4 B. Instämmer i stort sett 41 56,9 C. Instämmer delvis 14 19,4 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Mina egna arbetsmiljökunskaper är tillräckliga för mitt uppdrag Namn Antal % A. Instämmer helt 17 23,6 B. Instämmer i stort sett 41 56,9 C. Instämmer delvis 13 18,1 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 0 0 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
9 (17) Vid introduktion av nyanställda ges information om arbetsmiljörisker, säkerhetsregler och andra arbetsmiljörutiner på arbetsplatsen Namn Antal % A. Instämmer helt 19 26,4 B. Instämmer i stort sett 18 25 C. Instämmer delvis 19 26,4 D. Instämmer inte alls 5 6,9 E. Kan inte svara 11 15,3 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Aktiviteter Vi genomför fysiska skyddsronder minst vartannat år Namn Antal % A. Instämmer helt 58 80,6 B. Instämmer i stort sett 10 13,9 C. Instämmer delvis 1 1,4 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 2 2,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Vi genomför brandskyddsronder varje kvartal Namn Antal % A. Instämmer helt 48 66,7 B. Instämmer i stort sett 11 15,3 C. Instämmer delvis 2 2,8 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 11 15,3 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
10 (17) Vi använder medarbetarenkäten som ett underlag för att diskutera förbättringsområden i den psykosociala arbetsmiljön Namn Antal % A. Instämmer helt 55 76,4 B. Instämmer i stort sett 11 15,3 C. Instämmer delvis 2 2,8 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 2 2,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Vi identifierar, bedömer och åtgärdar arbetsmiljörisker Namn Antal % A. Instämmer helt 45 62,5 B. Instämmer i stort sett 22 30,6 C. Instämmer delvis 3 4,2 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 2 2,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Vi har kartlagt friskfaktorer på vår arbetsplats Namn Antal % A. Instämmer helt 19 26,4 B. Instämmer i stort sett 21 29,2 C. Instämmer delvis 13 18,1 D. Instämmer inte alls 14 19,4 E. Kan inte svara 5 6,9 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
11 (17) Vi tar hänsyn till arbetsmiljökonsekvenser när större förändringar i verksamheten planeras Namn Antal % A. Instämmer helt 32 44,4 B. Instämmer i stort sett 27 37,5 C. Instämmer delvis 12 16,7 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Vi upprättar handlingsplaner för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart Namn Antal % A. Instämmer helt 32 44,4 B. Instämmer i stort sett 16 22,2 C. Instämmer delvis 19 26,4 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 3 4,2 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Rutiner Jag känner till arbetsmiljölagen och de föreskrifter inom arbetsmiljöområdet som gäller för vår verksamhet Namn Antal % A. Instämmer helt 24 33,3 B. Instämmer i stort sett 35 48,6 C. Instämmer delvis 12 16,7 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 0 0 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
12 (17) Jag känner till Kalmar kommuns rutiner, processer och policys inom arbetsmiljöområdet Namn Antal % A. Instämmer helt 23 31,9 B. Instämmer i stort sett 30 41,7 C. Instämmer delvis 17 23,6 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Jag bedömer sammantaget att vi har de rutiner och metoder som behövs för att kunna bedriva ett bra arbetsmiljöarbete Namn Antal % A. Instämmer helt 31 43,1 B. Instämmer i stort sett 31 43,1 C. Instämmer delvis 8 11,1 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 2 2,8 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Ohälsa, olycksfall och tillbud Vi arbetar föredömligt med arbetsanpassnings- och rehabiliteringsfrågor Namn Antal % A. Instämmer helt 23 31,9 B. Instämmer i stort sett 25 34,7 C. Instämmer delvis 14 19,4 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 8 11,1 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
13 (17) Vi rapporterar arbetsskador Namn Antal % A. Instämmer helt 43 59,7 B. Instämmer i stort sett 21 29,2 C. Instämmer delvis 4 5,6 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 3 4,2 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Vi följer upp arbetsskador Namn Antal % A. Instämmer helt 37 51,4 B. Instämmer i stort sett 25 34,7 C. Instämmer delvis 2 2,8 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 6 8,3 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Vi rapporterar tillbud Namn Antal % A. Instämmer helt 37 51,4 B. Instämmer i stort sett 21 29,2 C. Instämmer delvis 11 15,3 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
14 (17) Vi följer upp tillbud Namn Antal % A. Instämmer helt 31 43,1 B. Instämmer i stort sett 28 38,9 C. Instämmer delvis 7 9,7 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 4 5,6 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Uppföljning Vi följer upp och utvärderar beslutade arbetsmiljöåtgärder Namn Antal % A. Instämmer helt 38 52,8 B. Instämmer i stort sett 29 40,3 C. Instämmer delvis 4 5,6 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Allvarliga arbetsmiljörisker och andra arbetsmiljöfrågor som inte kan lösas på arbetsplatsen förs vidare till en högre nivå i organisationen Namn Antal % A. Instämmer helt 40 55,6 B. Instämmer i stort sett 20 27,8 C. Instämmer delvis 5 6,9 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 7 9,7 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)
15 (17) Företagshälsovård Jag känner till kommunhälsans uppdrag och verksamhet Namn Antal % A. Instämmer helt 39 54,2 B. Instämmer i stort sett 20 27,8 C. Instämmer delvis 11 15,3 D. Instämmer inte alls 2 2,8 E. Kan inte svara 0 0 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) Vi anlitar kommunhälsan när den egna verksamhetens resurser och kompetens inte räcker till Namn Antal % A. Instämmer helt 42 58,3 B. Instämmer i stort sett 20 27,8 C. Instämmer delvis 8 11,1 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 1 1,4 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72) När vi anlitar kommunhälsan får vi bra stöd Namn Antal % A. Instämmer helt 31 43,1 B. Instämmer i stort sett 17 23,6 C. Instämmer delvis 14 19,4 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 10 13,9 Total 72 100 Svarsfrekvens 100% (72/72)