Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Relevanta dokument
Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Byggherredialog i Fullriggaren

FULLRIGGAREN MALMÖS NYA GRÖNA

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Från vision till verklighet kommun och byggherrar i samverkan Lone Åkesson

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Hållbara städer Malmö Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst Verksamhetsrapport 2012

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Miljöbyggprogram SYD - riktlinjer, stöd och incitament för en ekologiskt hållbar utveckling

Järva. Järva. Byggdes boende lägenheter 700 hus radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

På väg mot en hållbar framtid

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

Fossilbränslefri kommun 2025

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

Hållbara städer Malmö Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst Verksamhetsrapport 2013

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

VästRA HAMNEN Kv Sk onaren HYREsRättER

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Hyllie Vattenparksgata 37, lgh Malmö, Väster, Hyllievång.

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Svenska Bostäders arbete på Järva

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Umeå Europas miljöhuvudstad Sara Wård Edvall, Miljöstrateg

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Kommunala miljökrav på byggnader. Nora Smedby Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Att ställa energikrav vid nybyggnation

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Malmö skapar möjligheter

UPPLÄGG. Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden. Frågor. Lars Böhme, landskapsarkitekt

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Välkomna till miniseminariet Solenergi i stadsplaneringen

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

SnABbT, snyggt och hållbart

Hållbara stadsbyggnadsprojekt. Projekt som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer år 2009

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Positive Footprint Housing

Västra hamnen. Nybyggda hyresrätter i. för dig som söker något utöver det vanliga. SLUPEN 4 Fregattgatan 13-17, Malmö

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Klimatkontrakt för Hyllie

Vad händer på Passivhusfronten?

studenter, anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

Politik för gestaltad livsmiljö

Eje Sandberg

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING

Miljöprogram för Malmö stad

ALVESTA NÄSTA!

Gröna exempel från Växjö kommun

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

SABOs miljörapport 2014

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Tjänsteskrivelse. Preliminära nämndsmål för servicenämnden 2016

Aktivitetsplan miljö för Stockholms Kooperativa Bostadsförening

LÅGAN och utvecklingen av lågenergibyggnader i Sverige - förr, nu och i framtiden

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

UNGBO 12:S MARKANVISNINGSTÄVLING MED UNGDOMSTOUCH

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

myter om energi och flyttbara lokaler

Inte för de fyrkantiga. Historien om Glasvasen

Transkript:

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen Malmö Tor Fossum Miljöforvaltningen Malmö stad

Fakta om Malmö Malmö är regionens tillväxtcentrum 300 000 invånare Ökande befolkning tjugofem år i rad 30% av stadens invånare är födda utomlands Malmöbor från 174 olika länder Ung befolkning: 48% är under 35 år

5 Öresundsregionen en av de mest expansiva regionerna av Europa Sverige Danmark Köpenhamn Malmö Öresundsregionen omfattar Skåne, Själland, Lolland-Falster, Mön och Bornholm ett område på 21 203 km² 3,7 miljoner invånare, 1,2 miljoner på den svenska sidan och 2,5 miljoner på den danska sidan Källa: www.oresundsregionen.org

1979

30 000 arbetsplatser försvann på slutet av 90-talet Har utvecklats från industristad till kunskapsstad de sista 15 åren

Malmö nu och nu

Bo01-Framtidsstaden Demonstrationsprojektet Framtidstaden i det hållbara informations- och välfärdssamhället Höga kvalitets- och miljömål Drivkraft för hållbar stadsutveckling i Malmö Internationellt ledande exempel på hållbart stadsbyggande

2002

Många små projekt 20 byggherrar Över 30 olika arkitekter

Hållbarhetsfokus Bo01 Marksanering Byggprocess Energi Kretslopp Biologisk mångfald Transporter Kvalitetsprogram Stöd från LIP - 220 miljoner

100 % lokalt förnybar energi Sol, vind och vatten Distrikts värmepump Årlig energi balans Energieffektiva byggnader (105 kwh/m2/år) Campaign for take off award

Steg mot hållbarhet Steg 1 Demonstrationsprojekt: Bo01 Steg 2 Mainstream: Flagghusen, Bo02 Steg 3 Mainstream + demonstrationsprojekt Fullriggaren, Bo03

Flagghusen, Bo02

September 2008

Byggherredialogen, Det Goda Samtalet 650 lägenheter 70 % hyreslägenheter 13 byggherrar

Hållbarhetsöverenskommelse Energieffektiva byggnader Utfasning av farliga ämnen i byggmaterial Fuktsäkert byggande Tillgänglighet Trygghet Rimliga hyresnivåer

Steg mot hållbarhet Steg 1 Demonstrationsprojekt: Bo01 Steg 2 Mainstream: Flagghusen, Bo02 Steg 3 Mainstream + demonstrationsprojekt Fullriggaren, Bo03

Bo03 Fullriggaren

Fullriggaren 50 byggherrar anmälde intresse, 10 valdes ut. Hållbarhetsöverenskommelsen för Flagghusen återanvänds Varje projekt ska innehålla en miljöspets

Hållbara städer Fullriggaren Utvald som ett av tre projekt p g a: helhetsgrepp med integrerade lösningar för hållbar stadsutveckling är en förebild och åskådningsexempel för tillämpad miljöteknik, samt underlätta spridning och export höga beräknade klimateffekter (minskning av CO2 och växthusgaser) innovativa lösningar Ska vara ett nationellt skyltfönster tillsammans med de övriga valda projekten

Fullriggaren. ByggVesta P-huset. Illustration: Fojab Arkitekter 1 2 3 4 5 7 Fullriggaren, Västra hamnen: 20,6 miljoner SEK P-Huset, Västra Hamnen: 1,8 miljoner SEK 19 18 17 11 8 9 10 Rosengårdsstråket: 4,8 miljoner SEK 16 15 1 4 12 1 3 21 20 Klimatneutrala modellstadsdelar: 0,6 miljoner SEK Admin, info, utvärdering: 1,9 miljoner SEK

Åtgärder Fullriggaren med stöd från Delegationen Energieffektiv nyproduktion Individuell mätning av varmvatten och värme Belysningsstyrning Avfallskvarnar i alla lgh knuten till central insamling Urban vindkraft Klimatsmart grönska Bil och cykelpool Parallella uppdrag

P-Huset Syfte: att bygga ett mycket energisnålt P-hus som till 50 % är självförsörjande på energi att skapa en modell för energisnåla parkeringshus P-huset. Illustration: Fojab Arkitekter Delåtgärder: Energieffektiv, närvarostyrd belysning energibesparing 30 procent Solcellsfasad 166 m 2, totalt 20 000 kwh/år Urbana vindkraftverk 4 st., totalt 24 000 kwh/år Grön vägg 166 m 2 Plug-In 37 laddstolpar för elfordon installeras

Fakta Fullriggaren - 81730 m²bta enligt detaljplanen - 624 lägenheter: 464 hyresrätter, 129 bostadsrätter, 31 ägarlägenheter - Förskola med 4 avdelningar 9 LSS-lägenheter och 12 sociala lägenheter - Parkeringshus med 450 platser - 2 kontor på drygt 9000 m²bta - 19 fastigheter - Byggstart sommar 2010 - Färdigställande 4 kv. 2011-4 kv. 2012

Tomtnr Byggherre 1 ByggVesta AB 2, 4, 19 Botrygg Bygg AB 3 Fastighets AB Briggen 5, 6 Stena Fastigheter Malmö AB 7 Nevsten Fastighets AB 8 Byggnads AB Tornahem 9 Ej anvisad 10 Parkering Malmö 11 White arkitekter AB 12, 14 Haga Gruppen 13 Bengt Nevsten Fastigheter 15, 16 HSB 17, 18 Derome Hus AB

Satsningar inom Fullriggaren Sveriges största samling lågenergi- och passivhus 2/3 lågenenergi 1/3 passivhus (inklusive Byggvestas egenvärmehus) Energieffektiva kontor enligt kraven till Green Building Solvärme kopplat till fjärrvärme Förnybar energi försörjer p-huset, solceller och urban vindkraft Organisk avfall tas omhand genom avfallskvarnar för biogasproduktion Låg p-norm mot bil- och cykelpool för de boende Grönytefaktor 0,5 Gröna tak och väggar

Miljöbyggprogram SYD 1. Energi 2. Innemiljö - hälsa och komfort 3. Urban biologisk mångfald 4. Fuktskydd 5. Ljudmiljö 6. Materialval - utfasning av farliga ämnen 7. Beständighet och resurshushållning Avfall Förnybar energi 8. Klimatanpassning 9. Hållbara transporter

Miljöbyggprogram SYD Olika miljöklasser A (bästa alternativ) B (bra val) C (basnivå) Samtliga klasser innebär hårdare krav än Boverkerkets Byggregler (BBR). Internetbaserad plattform. www.miljobyggprogramsyd.se

Energikrav för bostäder A - Enligt definition för Passivhus 50kwh/m2/år köpt energi www.energieffektivabyggnader.nu B - Enligt definition för Minienergihus 70 kwh/m2/år köpt energi) www.energieffektivabyggnader.nu C - Max 85 kwh/m2/år

Erfarenheter så långt Många byggherrar, svårare än med få, men alla visar höga ambitioner och god vilja Lär sig jobba i projekt för första gången, redovisning o d Ny teknik Urban vindkraft, utveckling av nytt svensk verk Vidareutveckling av Malmömodellen för avfallskvarnar Känd teknik, men ny för flera byggherrar; omläggning av produktionen Svårt att hitta konsultkompetens på solenergiområdet

Uppkomna svårigheter Urbana vindkraftverk nytt för handläggare i kommunen Urbana vindkraftverk har svårigheter att uppfylla utlovat prestanda producerat energi, buller, vibrationer Vissa upphandlingsformer ger svårigheter i förhållande till redovisning av kostnader Särskild fokus måste läggas på att säkerställa beräknad energiprestanda Korrekta indata, jämförande kalkyler i tredjeparts program

Tack för uppmärksamheten!! tor.fossum@malmo.se www.malmo.se

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011