Fatta vilken synergi! 7 april, 20 april och 10 maj Ett kreativt möte mellan socialsekreterare och ungdomar som har kontakt med socialtjänsten Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som arbetar med ungdomar som har föräldrar som har psykisk ohälsa eller missbruk genom olika typer av stödinsatser som läger, ungdomsgård och stödjande samtal. Maskrosbarn erbjuder också stödinsatser genom samarbeten med socialtjänsten däribland coachprogrammet och helgläger. Maskrosbarn arbetar med ett omfattande påverkansarbete genom utbildningar och inspiration för offentlig sektor. Fatta vilken synergi! är samskapande, kreativa och nyskapande workshops där socialsekreterare och ungdomar som har kontakt med socialtjänsten träffas under en dag för att förstå varandras perspektiv samt reflektera kring vilka problem som kan uppstå om man som ung har kontakt med socialtjänsten. Men framförallt är det en dag fylld av inspiration, lösningar, möjligheter och idéer på hur socialtjänstens arbete med barn och ungdomar kan bli ännu bättre. Fatta vilken synergi! är en del av det större projektet Kompis Jag är bara en påse med pengar vars syfte är att undersöka ungdomars upplevelser av insatser från socialtjänsten. Projektet är treårigt och finansieras med stöd från Allmänna Arvsfonden.
INNEHÅLL Inledning... 3 Varför gör vi det här?... 3 Processen... 4 Del 1 Lära känna... 5 Jag är här därför att... 5 Leka... 6 Alla behövs... 8 Del 2 Utmaningar i mötet med socialtjänsten... 9 Vad kan vara svårt i mötet med soc?... 9 Del 3 Idéer och lösningar... 11 Idéer och lösningar... 11 Prototyper... 15 Del 4 Perspektivskifte... 17 Avslutningsvis... 19 Vad kan vi göra bättre?... 22 Fler reflektioner från er deltagare... 23 2
INLEDNING/VARFÖR 3 Varför ska vi göra det här? Socialtjänsten står inför stora utmaningar. Utmaningar som ger socialsekreterare sämre förutsättningar att göra det bästa för barn och familjer. Utmaningar som ofta ger stora konsekvenser för de barn och ungdomar som behöver stöd och hjälp av samhället. Vi på Maskrosbarn möter ungdomar som är besvikna, inte känner sig hörda och missuppfattade av socialtjänsten. Ungdomar som ofta tänker att socialtjänsten försöker förstöra eller att just deras socialsekreterare inte vill dem väl. Men vi på Maskrosbarn möter också, varje dag, fantastiska socialsekreterare som göra allt de kan och trollar med knäna med de, ofta ganska små möjligheterna som de har inom myndigheten. Socialsekreterare som inte vill något hellre än att lyssna, förstå, hjälpa och göra livet bättre för barn. Bilderna går inte ihop. Varför uppfattar många ungdomar motsatsen av socialtjänsten? Många förändringar måste göras på en politisk eller organisatorisk nivå för att förändra socialtjänsten för både personal och de familjer som de möter. Men vissa förändringar borde vi kunna göra genom att hjälpa varandra att se nya möjligheter. Kan vi, vuxna och barn, förstå varandra på ett bättre sätt? Kan ett perspektivskifte, från båda sidor, göra förändringar inom socialtjänsten? Kan ungdomar vara med och bidra till utvecklingsarbetet inom socialtjänsten? Vi är övertygade om det. I dessa reflektioner växte projektet Fatta vilken synergi! fram. Projektet vill skapa en arena med riktiga möten mellan två grupper av människor som sällan möts utanför myndighetsrummet. Projektet bygger på att, vuxna och ungdomar ska få delta på lika villkor, att allt är möjligt och att barn och vuxna tillsammans kan lösa några av de utmaningar som socialtjänsten står inför. I en projektgrupp av två vuxna och två ungdomsledare arbetade vi med utvecklingen av modellen som workshopen bygger på. Vi hittade tidigt metoden Tjänstedesign, som bygger på att involvera brukare/kunder i framtagningen av tjänster som kan lösa framtidens utmaningar. Mer om tjänstedesign kan du läsa på www.svid.se Inom projektet deltog 21 ungdomar och 25 socialsekreterare som arbetar inom olika enheter inom barn och familj i stadsdelar och kommuner i Stockholm. Vi arrangerade tre likvärdiga workshops under våren 2016. I detta dokument kan du läsa om resultat och reflektioner kring workshopsens genomförande.
Processen Processen som vi arbetar med i workshopsen kan ses som ett andetag, där vi öppnar upp för många olika tankar, idéer, åsikter och reflektioner kring både utmaningar och lösningar. För att sedan smalna av, eller prickoritera som vi har valt att kalla det, för att hitta det som känns mest aktuellt för grupperna att arbeta vidare med. Intro Lära känna Problembeskrivning Idégenerering Lösning Inledning Andetag Avslutning 4
Jag är här därför att Deltagarna hade alla olika drivkrafter, orsaker och tankar kring varför just de valde att delta i projektet. Vi började dagarna med övningen Jag är här därför att där alla deltagare anonymt fick skriva ner varför de var där. Övningen kommer från Maskrosbarns stödverksamhet och görs under många läger och träffar med ungdomar, för att tidigt visa att vi har saker gemensamt. Här är några av deltagarnas orsaker: DEL 1 LÄRA KÄNNA - Jag är här därför att min mamma är psykiskt sjuk och situationen hemma funkar inte på grund av det - Jag är här därför att jag är nyfiken på Maskrosbarn och för att jag tror att dagen kommer att hjälpa mig att göra ett bättre jobb! - Jag är här därför att jag vill kunna hjälpa andra - Jag är här därför att jag vill vara med och förändra - Jag är här därför att min mamma är alkoholist och jag vill inspirera och inspireras - Jag är här därför att jag vill vara bättre på mitt jobb när jag träffar ungdomar - Jag är här därför att jag är nyfiken, det är nytt och lärorikt - Jag är här därför att jag vill bli bättre - Jag är här därför att det Maskrosbarn gör och står för är otroligt viktigt och jag är här för att min mamma är psykiskt sjuk och alkoholist 5
Leka På Maskrosbarn älskar vi att leka, så vi inledde självklart våra workshops med att leka! Vi tror att vi, oavsett förutsättningar, kan mötas i leken! Lekar skapar gemenskap, vi kan släppa vår fasad och delta på samma nivå. Att leka är också fantastiskt kul och ett bra sätt att lära känna varandra, vilket detta första avsnitt av dagen handlade om! Deltagarna fick mötas i en Speeddejt och den klassiska Maskrosbarns-leken Människa till människa. Väldigt roligt, det kändes bra att möta ungdomarna på en plats som de ägde vilket gav ett visst maktbyte där de var experter och vi skulle lyssna och förklara utan att behöva komma i försvar vilket var väldigt nyttigt och roligt. Kändes som vi befann oss i en position där vi alla kunde mötas på samma nivå vilket jag tycker är viktigt och något som kan gå förlorat när barn och ungdomar kommer till oss på vårat kontor. 6
På lika villkor Vårt första mål med workshopen var att skapa ett klimat där alla deltog på lika villkor, det var helt avgörande för hur resten av dagen skulle utvecklas. Under workshopen hade ingen fel, inget visste mindre än någon annan och ingen var bättre än någon annan. Men vad betyder egentligen på lika villkor? Det fick deltagarna tillsammans ta reda på genom leken Stjärnan och diskussioner i blandade grupper. Tillsammans kom vi överens om att på lika villkor för oss är att; - Gilla varandras olikheter - Lyssna aktivt - Inte tolka för mycket - Samma rättigheter och skyldigheter - Ge samma förutsättningar - Mötas halvvägs - Snälla och omtänksamma - Alla får göra sin röst hörd - Ingen är bättre än någon annan - Se varje person som unik - Öppet sinne - Dela - Nyfiken - Schysst dialog - Kompromissa - Delta! - Ärliga - Närvarande - Rättvis - Inga gränser Dagen som helhet var fantastiskt lärande och upplysande, informativ på ett bekvämt sätt för samtliga där broar kunde byggas och förståelse för varandras sidor och behöv kunde lyftas på en neutral plats på ett skojigt och givande vis 7
Alla behövs Genom skattjakten Bakjakten fick alla deltagare en uppgift att hitta en ingridiens, där kakan inte kunde bakas om alla inte bidrog med sin del. För den andra frågan som vi ställde oss i en diskussion var varför vi alla behövdes samlas tillsammans. Varför kan inte ungdomarna och socialtjänsten sitta på varsin kammare och fundera på hur socialtjänsten kan bli bättre? Det här är varför det är bättre att göra det tillsammans; - Öppna upp varandras förståelse - Hitta bättre lösningar tillsammans - Påverka varandra - Olika erfarenheter och perspektiv - Spräcka myter om soc - Inse likheter i våra olikheter - Det finns flera sidor av allt - Ju fler desto bättre och desto mer kan vi förändra - Här är vi på samma nivå - Barn och vuxna möts på ett annat plan - Skapa gemenskap - Alla har med sig något unikt - Skapa något nytt och värdefullt Jag tycker att det var skitcoolt och asbra för miljön var avslappnad och där fanns andra vuxna som står på oss ungdomars sida. Det kändes inte riktigt som att prata med myndigheten socialtjänsten utan snarare som människorna som jobbar där. Det blev mer mänskligt och mindre pressat möte där alla fick synas lika mycket. 8
DEL 2 UTMANINGAR I MÖTET MED SOCIALTJÄNSTEN Vad kan vara svårt i mötet med soc? Det finns en del utmaningar, hinder och svårigheter för unga när de har kontakt med socialtjänsten, vi ville komma fram till vilka som workshopens deltagare upplevde i sin vardag. Vi började detta avsnitt om utmaningar genom en Intervju parvis, där en ungdom och en socialsekreterare tillsammans fick komma fram till vilka utmaningar eller föreställningar som finns hos ungdomar i mötet med socialtjänsten. Vi fortsatte med en Cafédialog där deltagarna i grupper om fyra fick en minut var på sig att svara på frågeställningarna; - Varför tror du att vissa ungdomar hatar soc? - Vilka fördomar eller rykten har du hört av kompisar eller läst om i media? Allt dokumenterades på en stor vägg och i grupp fick de sedan Prickoritera i den stora mängden av problem, och bestämma sig för vilka 6 problem som de tyckte att vi skulle arbeta vidare med. Här är några av problemen som gick vidare i processen under våra tre workshops; - TILLIT - KOMMUNIKATION - OKUNSKAP - VUXNAS EGEN UPPFATTNING (OM VAD BARN BEHÖVER) - KASS MILJÖ - RÄDSLA - FELBEDÖMNINGAR - DÅLIGT RYKTE - BLIR EJ LYSSNAD PÅ - MAKTOBALANS - FÅR FEL HJÄLP - SVÅRT ATT VARA ÄRLIG 9 Vi fortsatte med Värderingsövningar med ärliga reflektioner kring varför dessa problem gör det svårt för ungdomar och socialsekreterare att möta varandra i myndighetsrummet. Vi tog oss vidare i processen genom att välja ut de 3 problem som varje workshop ville arbeta vidare med för avsnittet om lösningar.
Jag tar med mig flera viktiga tankar och frågor som belystes under dagen hur jag kan ändra och utveckla mitt arbete och mig själv som socialsekreterare. Fick väldigt goda åsikter från ungdomarna och övriga kollegor och även praktiska tips på hur det kan påföras i arbetet. Var en väldigt rolig, utmanande och givande dag och jag blev så imponerad av er planering av workshopen och ungdomarna som kom. Gick från er med en känsla av upprymdhet. Jag tar med mig massa inspiration, framförallt hur jag ska möta ungdomar i framtiden såsom förslaget att inte använda anteckningsblock samt mer prata om formen för samtalet/kontakten med ungdomarna. 10
Idéer och lösningar DEL 3 IDÉER OCH LÖSNINGAR Om det finns utmaningar, hinder och svårigheter vilket vi hade enats om i vårt tidigare avsnitt, så finns det också lösningar, idéer och möjligheter att göra saker bättre! Vi bestämde oss i detta avsitt om lösningar att allt är möjligt, idag behöver vi inte bry oss om politiker, lagar, föräldrar eller budget! Idag bestämmer vi allas idéer är lika viktiga. Idag säger vi ja! På varje workshop hade vid detta avsnitt 3 utmaningar som vi gärna ville lösa, och vi skulle försöka oss på att göra det under fortsättningen av dagen! Vi började med en Idégenerering där alla deltagare enskilt och sedan i par fick komma på idéer, lösningar, möjligheter för att lösa de 3 utmaningarna. På varje workshop kom deltagarna på hundratals idéer på hur socialtjänsten kan arbeta ännu bättre i arbetet med barn och ungdomar. Även i detta avsnitt fick grupperna Prickoritera för att komma fram till vilka av idéerna som de ville arbeta vidare med. Från hundratals idéer till 30 idéer till 10 idéer och slutligen 4 5 idéer som följde med till nästa avsnitt som var byggande av Prototyp. Här är 109 av de idéer/tankar/reflektioner och möjligheter som grupperna kom fram till (se nästa sida); 11
Mindre förändringar: 1. Se ungdomen, kom under ytan. Skratta ihop! 2. Skicka vykort på ungdomens födelsedag 3. Dela med sig mer av sig själv som socialsekreterare 4. Låta ungdomen vara med och planera mötena, Var? Hur? När? 5. Berätta privata saker för varandra 6. Mysigare möten 7. Prata med ungdomar och krossa hatet! 8. Alltid sammanfatta och berätta vad konsekvensen blir 9. Prata om rädslor och fördomar i första mötet med ungdomen 10. Göra saker som man säger att man ska göra, inte lova saker man inte kan hålla 11. Förklara vad soc är och vad du gör 12. Fråga om det är rätt uppfattat 13. Ge mer info om sekretess och tystnadsplikt 14. Var genuint nyfiken 15. Första gången info grundläggande info om soc i första kontakten 16. Känn in stämningen hur kan vi anpassa? 17. Vara tydlig 18. Dela med sig av kunskaper och erfarenheter 19. Berätta om lagar och regler 20. Fråga Vad behöver du? 21. Lär känna individen 22. Var tydlig och visuellt visa vart ungdomen är och vad som sker i processen 23. Diskutera 24. Var lättillgängliga 25. Var kreativ 26. Höras kontinuerligt 27. Hålla vad som sägs, annars förklara varför 28. Att soc säger vad de tänker och varför 29. Var ärliga om hur situationen ser ut och hur framtiden kommer att bli 30. Mer tid med sin socialsekreterare utanför kontoret för att öka tillit och trygghet 31. Gör tillitsövningar 32. Visa mer känslor och empati 33. Träffas och prata oftare 34. Både ha längre och kortare möten, beroende på vad en vill 35. Var tydlig med vad som går att göra och vad som inte går 12
Mindre förändringar: 36. Leverera alltid beslut face 2 face 37. Träffa ungdomen ensam 38. Utvärdera kontakten, ta upp ris och ros 39. Ungdomen får minst 1 minut då den inte blir avbruten 40. Träffas ute ex på café 41. Ringa och kolla läget 42. Socialsekreteraren frågar ungdomen om den känner sig bra bemött 43. Berätta varför mina önskningar inte går att uppfylla, så att jag förstår. Var tydlig. 44. Fråga mer 45. Redogöra ifall föräldrakontakt behövs 46. Checklista som lämnas muntligt och skriftlig till ungdomen 47. Aldrig döma 48. Uppstartsmöte där vi tillsammans bestämmer hur kommunikationen och processen se ut 49. Ses första gången på en annan plats där man kan lära känna varandra mer 50. Att soc inte ger upp på ungdomen och inte vill prata eller ses 51. Mer information om hjälpen man kan få 52. Ge ungdomar mer hjälp från socialtjänsten utan att det krävs en utredning 53. Visa och förklara alla lösningar 54. Tro på ungdomen 55. Berätta mer om rättigheter och skyldigheter 56. Båda berättar lite mer om sig själva 57. Mindre känsla av förhör i mötet, mer diskussion 58. Våga presentera omplacering när man känner att sammanbrott är på väg 59. Ringa och smsa regelbundet för att kolla läget 60. Alltid gå igenom utredningen tillsammans 61. Göra roliga saker tillsammans 62. Börja mötet med om ungdomen har frågor 63. Kontakt innan mötet med ungdomen, så denne kan förbereda sig 64. Upprepa information varje gång man träffar en ungdom 65. Våga bygga relationer 66. Ge information om all hjälp, inte bara det som du som vuxen tror är rätt 67. Spela in samtalen istället för att anteckna eller anteckna tillsammans så alla ser 13
Förändringar som kräver mer: 1. Tydligare arbete med rekrytering av 23. Medborgarkunskap nytt skolämne familje- och jourhem om vad myndigheter gör 2. Fler och mer allvarliga uppföljningar 24. Studiebesök på socialtjänsten för 3. Färre ärenden per handläggare skolor 4. Ha olika miljöer för olika möten 25. Ha samma socialsekreterare under 5. Mer info om socialtjänsten i media hela processen på soc 6. Mer utbildning för personalen, ledarna 26. Informera om socialtjänsten på för utbildningen är brukare skolor 7. Soc-fältare 27. Obligatorisk välkomstfika på soc 8. Utveckla individuella insatser 28. MER tid för möten med ungdomar 9. Bättre socionomutbildning, ex ansök- 29. Att man kanske hittar på något med ningsprov, mer som polisen varandra för att lära känna varandra 10. Budget för att kunna ta med ungdomar 30. Ha en broschyr om hur soc funkar på fika/aktiviteter 31. Ambassadörer för soc, för kunskap 11. Socialtjänstens hemsida ska vara + positiv bild anpassad till yngre människor 32. Kontrollera familjehem mer 12. Möjlighet att matchas med en handläggare 33. Kortare tidsperspektiv i utredning, 13. Spendera mycket mer tid med barnen, tätare möten som en kontaktperson 34. Alla socialsekreterare borde gå på 14. Förändra socialtjänsten efter målgrupperna 35. Ut och träffa folk, jobba mer upp- workshop på Maskrosbarn J 15. Använda internet mer, ungdomarnas sökande! egna kanaler 36. Ha mer att erbjuda och fler alternativ, anpassat till individen 16. Jobba för att få ett bättre rykte 17. Mer roliga insatser för barn 37. Lättare att få byta handläggare om 18. Att uppsägningstiden för en socialsekreterare måste sträcka sig tills 38. Socialsekreterare på plats i skolan kemin inte funkar påbörjade utredningar är slut 39. Checklista info gjord av ungdomar 19. Högre krav för anställning, ex person- om vad som är viktigt lighetstest 40. Socialtjänsten föreläser på skolor 20. Obegränsat med tid vid nyplaceringar 41. Utbilda socialsekreterare i kommunikation med barn 21. Snabba utredningar, snabba beslut, snabbt sätta igång med insatser 42. Mer utbildning i brukarperspektiv 22. Alla barn får ett ombud 14
Prototyper Med 4 5 lösningar kvar i processen och avsnittet som handlade om lösningar fick nu de blandade grupperna i uppdrag att skapa en Prototyp av sin idé. Till deras hjälp fanns ett helt rum av pysselsaker, lego, lera, färger etc. Vissa grupper valde att skapa och andra att spela upp en teaterpjäs. Grupperna började med att konkretisera sin idé med hjälp av ett Processblad för att sedan kasta sig in i pysselrummet. Efter en mycket intensiv halvtimme fick alla grupper pitcha sin idé och alla deltagare gick på Vernissage med Pommac och vindruvor! Grupperna arbetade med väldigt olika idéer. Vissa grupper gjorde teaterpjäser som visade olika möten mellan ungdomar och socialtjänsten vid det första mötet, hur delaktighet och gemenskap skulle kunna skapas. Delaktighet, gemenskap och samarbete var ledord för flera andra grupper där de skapade collage, installationer med lera, lego eller pyssel. Hur vi gör det första mötet på socialtjänsten bättre för ungdomar var det också flera andra grupper som arbetade vidare på, där döda anteckningsblocket var en idé, där gruppen ville att socialtjänsten ska sluta anteckna på papper och istället använda sig av Ipads eller motsvarande. En grupp arbetade med uppstartsmöten som modell, där ungdomen och socialtjänsten tillsammans ska förbereda och bestämma hur processen ska se ut, innan utredningsarbetet inleds. En annan grupp visade upp en teaterpjäs som visade hur socialtjänsten kan ha en presentation för elever på skolor. Vi fick också se flera reklamfilmer både om socialtjänsten som vände sig till barn och familjer, men även reklamfilmer på hur vi skulle kunna rekrytera fler bra familjehem. Några grupper arbetade med den fysiska platsen som ungdomar möter socialtjänsten, där en grupp arbetade med iden Cafémaskrosen, en öppen plats dit ungdomar kan komma och möta socialtjänsten på sina egna villkor, där tröskeln att söka hjälp är mindre än den är i dagens befintliga system. En grupp arbetade vidare på en idé om stöd och information på internet och skapade en plattform likt barnombudsmannens hemsida Koll på soc. 15
Min övergripande känsla efter dagen var positiv och upplyftande, jag gick därifrån och kände mig inspirerad och motiverad att utveckla mitt arbete. Upplägget med att varva seriösa samtal, lekar och kreativa övningar roligt och tiden gick därmed fort samtidigt som jag lärde mig mycket. Det jag främst tar med mig är att jag ska rucka lite på att ha en så stark professionsroll och vara lite mer personlig. Jag tar också med mig det faktum att många ungdomar och barn känner att det är svårt att skapa tillit och känner rädsla. Jag tar även med mig att jag känner mig stärkt i att mycket av det jag gör faktiskt är bra, dagen var bra på så sätt att den både lyfte fram det positiva som redan görs och de problem som finns. 16
Micro-idéer DEL 4 PERSPEKTIVSKIFTE Trots tre fullspäckade dagar, var de inte riktigt slut än. Vi rundade av dagarna med en övning kring Micro-idéer. Om våra prototyper framförallt hade handlat om systematiska förändringar som vi inte kunde gå hem och ändra på imorgon, utmaningar och lösningar som kanske behöver chefsbeslut, budget eller omstruktureringar så handlade denna, sista övning om vad jag, oavsett om jag var ungdom eller vuxen, kunde gå gem och göra imorgon. En sak som de hade blivit inspirerade till, lärt sig eller fått bekräftat under dagen. Vi bad deltagarna att vara aktivister i sitt eget system. Att vi alla måste arbeta på små förändringar från olika håll. Vårt eget system kan både vara arbetsplatsen, bland vänner, i skolan, på Maskrosbarn eller vart man än befinner sig. Detta var en helt magisk runda som visade på hur mycket deltagarna hade inspirerat varandra under dagarna. Ungdomarna och socialsekreterarna lyfte att de skulle; 17 - Sprida bra saker om soc - Uttrycka mina behov - Ha förståelse - Tänka på miljön och fråga ungdomen vart den vill ses - Lära känna ungdomen bättre - Sprida en mer positiv vild av soc - Diskutera vilken kontakt som ungdomen vill ha - Ha bra uppstartsmöten vid utredningar - Våga vara personlig - Berätta mer om mig själv - Uttrycka min åsikt mer - Sprida även de bra sakerna med soc - Ringa oftare! - Uppstartsinfo vid utredningar - Fokusera på en sak - Jag har mer respekt nu, det finns bra soc.sek - Fråga om alla insatser som finns - Belysa bra saker om soc - Fråga!! - Det finns engagerade socsek - Sprida info till mina kollegor - Berätta för ungdomar att budget och politiska beslut kan vara orsaken till inget stöd, så att de förstår varför - Nyansera bilden av soc och socsek inför andra ungdomar - Försäkra sig om att ungdomen förstår - Förändringar i mitt bemötande av ungdomar - Fokusera på barnet - Våga ställa krav som ungdom på soc - Vara i en annan miljö - Bryta soc dåliga rykte - Inspiration till att orka kämpa och förändra - Investera mer tid - Vara ännu tydligare - Sprida kunskap om lagstiftning - Bygga mer relationer - Dubbelkolla förstår du? - Inte snacka skit om soc - Ställa massa frågor - Hänvisa till tex. koll på soc - Soc vill det bästa! Sprida det till andra ungdomar - Ta en promenad - Promota sig själv mer - Förändra förhållningssätt - Stå på mig - Anpassa mitt språk - Höra av sig till soc oftare - Prata om möjligheter på arbetsplatsen - Förbättra miljön - Prata om andra saker utöver det som gäller utredningen - Höra av sig oftare för att jag bryr mig - Träffas på andra ställen än soc.kontor - Skapa en relation och hitta gemensamma samtalsämnen - Anpassa efter individen - Träffa ungdomen utan att den är i en insats - Vara mer ute i fält - Förändra mina möten - Tänka på vad jag säger om soc - Ge en lista på insatser till de ungdomar jag möter
Jag fick nya perspektiv och tankeställare för hur jag ska agera i min roll i förhållande till ungdomen Att inte alltid tro att ungdomarna vill höra så lite som möjligt av mig utan att vissa vill att jag hör av mig för att bara kolla läget. Det har jag redan börjat med! Jag tror att jag kan se soc-handläggare med andra ögon. Mer förståelse för dem. Att de vill att vi ungdomar ska må bra, att de står på samma sida som oss. Men att det finns saker som förhindrar dem att göra vissa saker som kan bero på budget eller andra skäl. 18
19 Avslutningsvis Vi i projektgruppen gick in i detta projekt med höga förväntningar, men utan fullständig kontroll över hur genomförandet skulle bli. Det är ovanligt att arbeta så, att processen händer när deltagarna i projektet möts, och inte är förutbestämt innan. Men det var ju också det som gjorde det här projektet så otroligt spännande! Vi hade en förhoppning om att vuxna och barn skulle få mötas på en neutral arena, där förståelse för varandra skulle väckas och i och med det, nya idéer och lösningar på utmaningar och problem. Vi hoppades att vi skulle ha djupa samtal, känna, skratta, leka, vara kreativa, få visa upp Maskrosbarns bästa sida och äta massor av gott fika. Men vi visste ju inte om det skulle bli så. Nu i efterhand kan vi se att allt det där hände, och mer därtill! Att alla deltagare i workshopsen medverkade till att skapa ett helt unikt litet rum där vuxna och barn var lika mycket värda, där allas åsikter var okej, där det fanns ett stort framtidsfokus och driv att förändra. Det är en väldigt stor sak. Vi vill tacka alla ungdomar i projektet för att ni så generöst gav av er tid, era tankar och känslor, trots att vi vet att många av er har svåra upplevelser av att möta myndigheter. Ni gav dagen en ärlig chans och var lika fina med våra gäster som ni är med varandra! Stolta är vi över er! Att ni vill använda allt det där svåra som ni har varit med om, för att göra det bättre för andra barn och unga är stort. Förebilder är ni! Och tusen tack alla socialsekreterare som kom, utan att ni visste vad ni gav er in i, lekte och var kreativa, lyssnade aktivt och visade så mycket respekt för våra ungdomar och vår gemensamma plats. Så rörda är vi över alla möten som ni tillsammans skapade med er nyfikenhet för varandra Att ni visade varandra ömsesidig respekt, trots att ni inte alltid delade samma åsikter eller upplevelser! Vilket hopp ni gav oss alla, att socialtjänsten rör sig framåt. Vi är så tacksamma för att vi tillsammans skapade riktiga möten, som annars sällan sker mellan vuxna och barn. För processen skapade vi tillsammans, där vi i projektgruppen kunde bistå med ramarna som ni fyllde med innehåll. Slutligen vill vi förmedla att ni gav oss en känsla av att det inte alltid behöver vara så svårt, förändringar behöver inte alltid vara dyra, ta tid eller kräva beslut. Förändringar kan också vara nyanser, ett nytt perspektiv, hur man säger hej eller i vilken ordning information ges. Vi ska aldrig förminska det, trots att stora förändringar också behövs, att små saker kan spela väldigt stor roll. Att vi vuxna gör någonting, även fast vi inte måste. Vi tar projektet och lärdomarna vidare genom att; Vi bjuder in alla deltagare i projektet till en träff under hösten 2016 Dokumentation av alla möjliga förändringar kommer på ett kreativt sätt delas med socialkontor i Sverige genom ett utskick i slutet av 2016. Deltagarna i detta projekt kommer att vara med och utforma innehållet. Projektgruppen arbetar vidare på några av deltagarnas idéer under hösten 2016 Maskrosbarn samarbetar med Cecilia Grefve, nationell samordnare av den sociala barn och ungdomsvården på socialdepartementet. Inom ramen för Maskrosbarns Arvsfondsprojekt Kompis jag är bara en påse med pengar driver vi under 2017 en nationell kampanj som vänder sig till chefer och politiker för att uppmärksamma socialsekreterare och ungdomars gemensamma önskningar på förändringar inom socialtjänsten. Under 2017 kommer vi att erbjuda Fatta vilken synergi workshops till kommuner runt om i landet, med stöd från Allmänna Arvsfonden.
Som avslutning på dagarna gjorde vi en runda med hela gruppen, där de fick dela med sig av vad de hade lärt sig och inspirerats till av varandra under dagarna. Vi i projektgruppen var helt tårögda i rundan. Det var helt otroligt vilken förståelse grupperna hade fått för varandra, bara på en dag! Många ungdomar uttryckte att de hade hatat soc hela sin uppväxt, men att de nu hade träffat fina människor under dagen som hade lyssnat på dem och som hade förklarat saker för dem på ett respektfullt sätt. Nu förstod de att det inte är den enskilda socialsekreterarens fel, att det är lätt att ta ut all sin frustration och ilska över situationen på dem men att det är lagar, resurser, politiska beslut och dyl. som styr socialtjänsten. Att ungdomarna och socialsekreterarna under dagen fick se att de känner frustration och ledsamhet för samma system som inte fungerar och att de tillsammans faktiskt kan förändra det, från olika håll! Ungdomarna beskrev att de skulle sprida till sina kompisar att socialsekreterare också kan vara bra och ge en mer nyanserad bild av socialtjänsten. Många socialsekreterare beskrev i rundan att de verkligen hade det svårt på deras arbetsplatser, att de var frustrerade och överhopade med ärenden. De ville komma till oss på workshop för att känna att de inte bara arbetade med byråkrati. Att de verkligen behövde energi och inspiration och att de efter den här dagen var taggade och redo att gå tillbaka till jobbet med ny energi och förståelse för klienterna som de möter! Vi är så tacksamma att vi får möjlighet att arbeta i detta projekt! För vi tror att en nyckel till förändringar inom socialtjänsten ligger i att vi förstår varandra vuxna och barn. Tack till Allmänna arvsfonden! 20
Vad kan vi göra bättre? 21
Det skulle vara bra om politiker var på plats och även chefer från socialtjänsten. Det kan hända att man tar med sig information men lite ändringar sker. Vad kan vi göra för att det ska bli ändringar om det så är möjligt. Jag skulle säga att det skulle läggas liiite mer tid på att lära känna varandra, om än bara 5 minuter! Jag skulle nästan velat att det skulle varit längre, typ två dagar. Det kändes som att man precis hade börjatlära känna varandra och hade vi fortsatt kunde vi kommit fram till ännu mer grymma saker! Jag anser att man borde ägna en kvart åt att prata om socialtjänstens förutsättningar utifrån lagar, riktlinjer, praxis, budget etc då kanske ungdomarna får mer insikt i varför det blev som det blev. Samt vad som händer med barn/ungdomar när de har kontakt med socialtjänstens så är det traumatisk och man har svårt att ta in information, man förenklar verkligheten för att stå ut med den livssituation man befinner sig i. Det enda jag kan komma på är att man skulle vilja ha mer tid ihop. Kanske tre utbildningsdagar efter varandra eller så. Kan vara värt att fundera på om måltiderna ska ätas vid mindre bord istället för långbord, jag tror det skulle göra det lättare att fortsätta eventuella diskussioner även under måltiderna. Lite beroende på vad som är syftet med workshopen. Men många förslag som uppkom i diskussioner var väldigt teoretiska och svåra att förverkliga. Man hade kunnat fokusera mer på svårigheten med att de inte kan genomföras och på förslag som är mer genomförbara. Förändringar vi faktiskt kan göra. Samtidigt var det härligt att få spåna fritt och höra vad ungdomarna önskar, det gav en tydlig fingervisning till mig om hur ungdomarna skulle vilja att det såg ut. Utifrån att det mot slutet av dagen blev väldigt spännande diskussioner (som man ville fortsätta) så vore det bra med mer tid, och kanske mindre lek på förmiddagen, även om lite lek är jättebra! Tycker det blev lite kort tid att prata om möjlighet att förbättra och förändra, om det går att komma in på det tidigare så vore det fantastiskt. 22 Ha mer tid för samtal och kanske köra två dagar istället för en.
Fler reflektioner från deltagarna 23
Jag tar med mig att det faktiskt finns personer inom socialtjänsten som är öppna och redo för att acceptera de brister som finns och jobba för att förbättra deras arbete. Jag ser inte socialtjänsten som jävla soc längre och förstår att mycket har med pengar att göra. Jag har fått lära mig en del om varför det ser ut som det gör och kan förstå det på ett annat sätt. Jag tyckte att det var en mycket bra och lärorik dag! Jag tycker att vi kom överens om många viktiga punkter. Det kändes bra att få prata om problem och om lösningar, alla lyssnade jättebra lixom! Dagen i helhet tyckte jag var mysig och väldigt lärorik. Det var fint att det blev så pass bra kontakt mellan oss som är unga och de som jobbar på socialtjänsten. Jag hade inte förväntat mig att alla var så unga; dem passade inte in i min bild av typiska socseks. Alla var så himla fina. Mötena med dem har gett mig en otroligt positiv bild. Det var framförallt roligt! Var fint att se att socialsekreterarna kunde slappna av och faktiskt möta oss ungdomar på det här sättet. Att kunna vara på samma nivå för en stund. Och att arbeta tillsammans på ett roligt sätt, väldigt häftigt! De förstod alla saker som vi pratade om, och några var maskrosbarn de oxå eller kom från liknande hem så de kunde relatera! Det funkade jättebra tycker jag, det hela va avslappnat och bra helt enkelt! J Jag hade nog lite bilder i huvud hur det skulle se ut, att det skulle bli lite stelt. Men det blev inte så utan det kände bra att träffa dem. Det kändes också bra att dem tog sin tid att komma till projektet. Mycket kommunikation. Jag fick ju inte bara säga massa själv utan fick också höra från socialsekreterarna hur dom upplever vissa saker och vad som kan gynna både ungdomen och socialsekreterarna i sitt jobb. Vad jag tar med mig är att allt med soc inte är dåligt och att det finns människor på soc som själva tycker att det kan bli bättre och som jobbar för att det ska bli det Det jag tar med mig är en förståelse för de begränsningar socialtjänsten faktiskt har och att det faktiskt (oftast) är väldigt fina människor bakom deras profession som har ett brinnande intresse för att göra det bästa för de barn/unga som är utsatta. Fick det bevisat under workshopen vilket var en bra insikt! 24
Att jag behöver tillåta mig själv vara mer kreativ i mitt arbete, att bemötande och relation behöver få ta tid och att det kräver andra former än hur vi idag jobbar. Att jag ska använda mig mer av organisationen Maskrosbarn i mitt arbete samt rekommendera det till ungdomar som jag kommer i kontakt med. Tar framförallt med mig att ungdomarna inte känner sig lyssnade på eller delaktiga, ska jobba på att hitta sätt att få mina ungdomar mer delaktiga och lyssnade på. Dagen som helhet var fantastiskt lärande och upplysande, informativ på ett bekvämt sätt för samtliga där bror kunde byggas och förståelse för varandras sidor och behov kunde lyftas på en neutral plats på ett skojigt och givande vis. Min känsla av dagen var mycket positivt! Jag har aldrig tidigare i arbetet mött ungdomarna på ett sådant här sätt och i ett liknande forum. Jag upplevde inget i detta avseende som negativt. Jag upplevde ungdomarna som respektfulla mot både varande och mot oss. Jag upplevde även att de tog dagen på allvar och att vi tillsammans verkligen ansträngde oss för att komma på lösningar. Eftersom dessa ungdomar är experter på det vi jobbar med är det egentligen förvånande att detta inte görs i större omfattning runt om i landet. Ingen utbildning med prisbelönta och välutbildade föreläsare jag gått på tidigare har gett lika mycket som denna dag. Att möta ungdomarna gör det mer konkret och inte lika teoretiskt som det annars lätt blir på planerings- eller utvecklingsdagar. Ungdomarna som deltog var väldigt fina personer och de imponerade verkligen på mig genom att vara så öppna och välkomnande. Det var lärorikt för mig men också lite bedrövande (men viktigt!) att höra om några av ungdomarnas erfarenheter av kontakt med socialtjänsten. Det var mycket roligt och givande. Jag hade nog förväntat mig mera agg från ungdomarna. Jag tänker också att det är så gott som omöjligt att bedriva ett förbättringsarbete utan att blanda in de som verkligen vet hur det känns att vara i underläge i kontakt med oss. Det var en en fantastisk och väldigt viktig dag. Det var kul och givande på många sätt. Att se ungdomar som inte har haft det så enkelt och ändå väljer att ställa sig upp och fortsätta sträva efter att må bra och nå sina drömmar är fantastiskt. Jag tror alltid på ungdomar och dem bekräftade känslan ännu mer. Jag tror att det är otroligt viktigt att möta, lyssna och vara närvarande med ungdomar som vi jobbar med, vilket jag tycker att ni på maskrosbarn verkligen gör oss alla inblandade en tjänst. Ni gör ett otroligt fint och stort jobb! 25
Jag tar med mig flera viktiga tankar och frågor som belystes under dagen hur jag kan ändra och utveckla mitt arbete och mig själv som socialsekreterare. Fick väldigt goda åsikter från ungdomarna och övriga kollegor och även praktiska tips på hur det kan påföras i arbetet. Var en väldigt rolig, utmanande och givande dag och jag blev så imponerad av er planering av workshopen och ungdomarna som kom. Gick från er med en känsla av upprymdhet. Så otroligt mycket, främst ungdomarnas mod och vilja att förändra för andra barn och ungdomar till det bättre så de ska slippa gå igenom det dem upplevde/ upplever. Sedan jag var hos er har jag ändrat mitt sätt att arbeta på många olika sätt. Som jag sa då när vi i slutet satt i ringen är det på strukturell nivå svårt att få igenom en förändring idag men mitt förhållningssätt och mitt sätt att arbeta på går att förändra redan här och nu, så jag har bland annat gett mer förslag till mina ungdomar och barn på sätt att hålla mötena på, jag skriver allt som jag skriver ner på en tavla synligt för alla i rummet och går i slutet igenom mötet som jag uppfattat det för att vara säker på att jag förstått rätt. Jag hör även med ungdomarna vad de vill exakt få ut av mötena och hur de vill lägga upp arbetet. Mycket positivt! Jag har aldrig tidigare i arbetet mött ungdomarna på ett sådant här sätt och i ett liknande forum. Jag upplevde inget i detta avseende som negativt. Jag upplevde ungdomarna som respektfulla mot både varande och mot oss. Jag upplevde även att de tog dagen på allvar och att vi tillsammans verkligen ansträngde oss för att komma på lösningar. Eftersom dessa ungdomar är experter på det vi jobbar med är det egentligen förvånande att detta inte görs i större omfattning runt om i landet. Ingen utbildning med prisbelönta och välutbildade föreläsare jag gått på tidigare har gett lika mycket som denna dag. Att möta ungdomarna gör det mer konkret och inte lika teoretiskt som det annars lätt blir på planerings- eller utvecklingsdagar. Nyttigt, dels eftersom vi fick möjlighet att bara vara och diskutera vilket jag tror var bra för både dem och oss men också, som det nämndes flera gånger under dagen, borde vara självklart att man pratar om förbättringsområden med de ungdomar som det faktiskt gäller. 26
Jag tycker att dagen var jätterolig och väldigt lärorik. Det var jättekul att träffa dom från soc! Jag fick sån energi och hopp när jag lämnade er. Jag informerade mina kollegor om dagen hos er och om ungdomarnas önskemål och vad de vill ha mer eller mindre av. Framförallt tar jag väl med mig att tänka på hur jag bemöter ungdomar. Jag tar med mig så otroligt mycket, främst ungdomarnas mod och vilja att förändra för andra barn och ungdomar till det bättre så de ska slippa gå igenom det dem upplevde/ upplever. Sedan jag var hos er har jag ändrat mitt sätt att arbeta på många olika sätt. Som jag sa då när vi i slutet satt i ringen är det på strukturell nivå svårt att få igenom en förändring idag men mitt förhållningssätt och mitt sätt att arbeta på går att förändra redan här och nu, så jag har bland annat gett mer förslag till mina ungdomar och barn på sätt att hålla mötena på, jag skriver allt som jag skriver ner på en tavla synligt för alla i rummet och går i slutet igenom mötet som jag uppfattat det för att vara säker på att jag förstått rätt. Jag hör även med ungdomarna vad de vill exakt få ut av mötena och hur de vill lägga upp arbetet. Min övergripande känsla efter dagen var positiv och upplyftande, jag gick därifrån och kände mig inspirerad och motiverad att utveckla mitt arbete. Upplägget med att varva seriösa samtal, lekar och kreativa övningar roligt och tiden gick därmed fort samtidigt som jag lärde mig mycket. Det jag främst tar med mig är att jag ska rucka lite på att ha en så stark professionsroll och vara lite mer personlig. Jag tar också med mig det faktum att många ungdomar och barn känner att det är svårt att skapa tillit och känner rädsla. Jag tar även med mig att jag känner mig stärkt i att mycket av det jag gör faktiskt är bra, dagen var bra på så sätt att den både lyfte fram det positiva som redan görs och de problem som finns. 27