KALLELSE. Datum 2014-03-19

KALLELSE Datum 2014-03-19 Sida 1(1) Omsorgsnämnden Isaac Tham Omsorgsnämnden kallas härmed till sammanträde onsdag den 2 april 2014 kl. 09.00 i Tjädernhuset, sammanträdesrum Vargen för att behandla följande ärenden: Ärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordningen 3. Information om konsumentjuridisk rådgivning (L. Ander, kl. 9.00) 4. e-hälsoutveckling (Ä 4-11 M. Forsberg kl. 9.30) 5. Rapport angående minskade platser på SÄBO (M. Henriksson kl. 9.45) 6. Redovisning och förslag på förändring av förvaltningens servicebostäder (C. Nordahl kl. 10.30) 7. SKL:s genomlysning av ekonomin i Hedemora kommun (Ä 8-9 AL. Sjöstrand kl. 11.00) 8. Ekonomisk månadsrapport februari 2014, VoO 9. Rapporter, VoO 10. Flytt av boendestöd Kyrkogatan (Ä 10-19, A. Jacobson kl. 13.00) 11. Uppföljning CEMR 12. Nedläggning av faderskapsutredning, RMS 13. Redovisning av åtgärder i ärende angående ekonomiskt bistånd 14. Förlikningsförslag med Sollefteå kommun 15. Etiska regler för personal inom öppenvården i Hedemora kommun 16. Uppföljning internkontrollplan 2013 17. Internkontrollplan 2014 18. Ekonomisk månadsrapport februari 2014, Soc (M. Paulsson kl. 13.30) 19. Rapporter, Soc Per Jansson (S) ordförande Isaac Tham sekreterare

~HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-02 Sida 6(22) 3. Information om konsumentjuridisk rådgivning Lisbeth Ander, konsumentrådgivare, informerar om hennes arbete under 2013. Beslutsunderlag Konsumentjuridiska rådgivningen Hedemora - Säter - Gagnef 2013, den 16 januari 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av informationen.

HEOEM.ORA KOMMUN ~rvaltningen tnk.?.0'14 uot- 1 6 Dnr............ - -- ---,;,.... ~--- """"----. -... ~~ ---- - - - - - ~ I. -.- '., - ' _.t- I J : 1,' I 11 ' ' ' ' ; t,i _,._ ' ~~!i'~~- -l_ ' _ a - - ;..._ --'- -...... ~-.-...!...l.j.m. '. ~- ;. 1,. le.. -.. ' i f _ <--' I.. Min Yz-tidstjänst som konsumentrådgivare utökades till heltid fr o m 2013-04-01. Syftet med den utökade tiden var att satsa på förebyggande arbete mot olika konsumentgrupper, vilket varit mycket svårt att hinna med på en Yz-tidstjänst! Under år 2013 har jag föreläst om ~ för ~~:T,.,~..-~~ ~-.-.. ~- - J~ pensionärsföreningar, gymnasieelever, elever i åk 9, SFl-elever och Arbete till Unga m fl. Det personliga mötet är oerhört viktigt för många människor som har fastnat i ett problem, som behöver diskuteras. Somliga äldre personer och personer med bristfälliga kunskaper i svenska språket vill dessutom gärna besöka mig på kontoret för att få hjälp. Totalt har jag haft 14 inbokade besök. ---~~. : t I Aggressiva telefonförsäljare, som siktar in sig på äldre personer är fortfarande ett mycket stort problem och det tycks inte minska,

snarare tvärtom. Äldre personer som tidigare varit aktiva skogsägare är en särskilt utsatt grupp - dessa luras ofta in i fleråriga och dyra företagsabonnemang. Vissa telefonbolag tycks ha som affärside att ge sig på pensionärer som tidigare varit aktiva näringsidkare I..- " -~~~ ---..-... ~ --~oe,;_.,,... ---- -- - -,. " Verksamhetsåret 2013 har dominerats helt av föreläsningar för olika målgrupper. Gensvaret från alla tillfrågade har varit över förväntan, vilket visar att behovet av information om och kunskap i konsumenträtt har varit mycket stort! Jag har under året besökt följande föreningar/skolelever/övriga och informerat om konsumenträtt: PRO Husby, Stora Skedvi PRO, RPG Vasaträffen, SPF Hedemora,SPF Tuna-Säterbygden, SPF Husby, Stora Skedvi SPF, Säters PRO, Björbo Floda PRO, Gagnef PRO, PRP Mockfjärd, Gagnef-Floda SPF lsärskolan Säter, Öppna förskolan Mockfjärd, Lärcentrum Hedemora (2 gånger), SFI Mockfjärd, Klockarskolan Säter (4 gånger), Martin Kochgymnasiet Hedemora (2 gånger), Vasaskolan Hedemora (???), Mockfjärdsskolan (2 gånger), SFI Mockfjärd, SFI Hedemora (2 gånger) l unga Till Arbete Säter (2 gånger), Unga Till Arbete Gagnef, Unga Till Arbete Hedemora Kommunala Pensionärsrådet Hedemora, SeniorMässan Folkets Hus Säter

Ungdomsteatern BLI INTE BLÅST, Folkets Hus Säter Lokalpressen har ofta skrivit om föreläsningarna hos pensionärsföreningarna, vilket gett ytterligare spridning åt det viktiga budskapet! Även i samband med teatern "Bli inte blåst" fick vi mycket positiv press. Teatern var ett samarbete mellan konsumentrådgivningarna i Säter, Borlänge och Falun. ~ --~ -~-,,,.- ~ ~ ' < llmänna Reklamationsnämnden, ARN 2013-04-09 Motor 2013-04-25 Motor 2013-05-14 Bostad 2013-06-03 Motor 2013-10-01 Motor 2013-10-28 Bostad 2013-12-02 Bostad Konsumentverket, KOV 2013-03-13 Köp av boende 2013-04-11 Bredband/Tele/TV 2013-11-5-6 Fördjupad konsumenträtt Konsumentverkets utbildningar är, som tidigare, kostnadsfria för kommunerna - det är bara resan t o r som KOV inte betalar. ARN står för resekostnader och traktamente.

-- ~---~ I.. ' "..,J Kontakter Kontakter Kontakter Kontakter 2010 2011 2012 2013 Hedemora 396 399 330 312 Säter 276 338 347 347 Gagnef 235 302 231 218 907 1039 908 877 Jag har mött ca personer i samband med föreläsningarna, men detta ingår inte i ovanstående statistik! Kontakten med politikerna i "mina" tre kommuner är viktig. 2013-03-06 träffade jag Socialnämnden i Hedemora kommun och redovisade 2012 års konsumentverksamhet. Förhoppningsvis är det föreläsningsverksamheten under 2013 som är orsaken till att antalet kontakter har minskat. I samband med föreläsningarna ställs ofta ett antal konkreta frågor från åhörarna, men dessa frågor finns inte registrerade i antalet kontakter. Säter den 13 januari 2014 U.s bet Vi A11vliter

Totalt antal ärenden och kontakttillfällen - Rådgivning och Utåtriktad insats ~~ KONSTAT Gagnef I I Ärenden Ärende Ktf Tid I Antal % Antal % Timmar % I Hedemora Ärende. Ktf Antal ~. Antal % ' Tid Timmar % Rådgivning 216 99,1 216 100,0 65 94,2 Klagomål 204 94,4 204 94,4 62 95,3 Fötfrågan 12 5,6 12 5.6 3 4,7 Vardagsekonomi - Utåtriktad insats 2 0,9 - - 4 5,8 t Totalt 218 100,0 69 100,0 311 99,7 311 100,0 288 92,6 288 92,6 21 6,8 21 6,8 2 0,6 2 0,6 1 0,3 - - 312 100,0 96 90 5 2 98 98,0 94, 1 5,5 0,4 2,0 100,0 - ' Ul'j -01- f 6 Urval: Tidsperiod: 2013-01-01 till 2013-12 31 ; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter. Verksamhet. Rapport skapad 2014 01-13 Sida 1av2

Totalt antal ärenden och kontakttillfällen - Rådgivning och Utåtriktad insats r1:~~ln KONSTAT Säter r- Ärenden Ärende Ktf Tid ' I Antal % Antal % Timmar % Rådgivning 343 98,8 343 100,0 103 92,8 Klagomål 327 95,3 327 95,3 100 96,8 Förfrågan 13 3,8 13 3, 8 3 2,9 Vardagsekonomi 3 0,9 3 0,9 0.3 Utåtriktad insats 4 1,2 - - 8 7,2 Totalt r 347 100,0 111 100,0 l ~ Ärende Antal % 870 99,2 819 94, 1 46 5,3 5 0,6 7 0,8 877 100,0 Verksamhet Ktf Antal % 870 100,0 819 94, 1 46 5,3 5 0,6 - -. Tid Timmar % 264 95,0 252 95,4 11 4,3 1 0,3 14 5,0 278 100,0 Urval: Tidsperiod: 2013-01-01till 2013-12-31; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter, Veli<samhel. Rapport skapad 2014-01-13 Sida 2 av 2

Ärenden per ämnesområde - Rådgivning KON STAT Alkohol och tobak Bilar och andra fordon Boende Energi och vatten Finans och försäkring - ~ = I 1. - ---- ----- Gagnef (216 ärenden) - Hedemora (309 ärenden) - Säter (340 ärenden) - Verksamhet (865 ärenden) HEDEMORA KOMMUN SooliltOrvaJtnrngei; lnk. 2014-01.. 1 6 G) 'tl 'f E 0.,, G) c E :< Hem och hushåll Husdjur -~ -... ----:..::::> Kläder och skor Kultur och fritid -.. -... Livsmedel Personlig vård och tillhörigheter Dnr.... Resor och turism Tele, tv och internet -, Utbildning Vård och hälsa Övriga tjänster övriga varor - = - -li 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Procentuell fördelning Urval: Tidsperiod : 2013-01-0 11111 2013-12-31; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter, Verksamhet (Gagnef, Hedemora, Säter); Ärendetyp: Klagomål, Förfrågan; Partsförhållande: Konsument (K - NI), Näringsidkare (NI - K), Privatköp (mellan privatpersoner}, NI - NI, Annat. Rapport skapad 2014-01-13 Sida 1 av 3

Ärenden per ämnesområde - Rådgivning KON STAT Ämnesområde Klagomål Antal % Gagnef Förfrågan Antal % Summa Antal % Klagomål Antal % Hedemora Förfrågan Antal % Summa Antal % Klagomål Antal % Säter Förfrågan Antal % Summa Antal % Alkohol och tobak Bilar och andra fordon 42 19,4 42 19.4 41 13,3 41 13,3 33 9,7 0,3 34 10,0 Boende 32 14,8 0,5 33 15,3 29 9,4 5 1~ 34 11,0 49 14.4 2 0,6 51 15,0 Energi och vatten Finans och försäkring 3 1,4 21 9,7 3 1.4 3 1.4 24 11, 1 18 5,8 28 9,1 ~ 8 u 19 6,1 36 11,7 11 3,2 24 7,1 0,3 4 1,2 12 3,5 28 8,2 Hem och hushåll 31 10,0 3 1~ 34 11,0 11 3,2 2 0,6 13 3,8 Husdjur 0,3 0,3 Kläder och skor 2 0,9 2 0,9 0,3 0,3 4 1,2 4 1,2 Kultur och fritid 18 8,3 18 8,3 22 7,1 22 7,1 49 14,4 49 14,4 Livsmedel 3 1,4 3 1.4 4 1,3 4 1,3 7 2,1 7 2,1 Personlig vård ooh tillhörigheter 0,5 0,5 2 0,6 2 0,6 4 1,2 4 1,2 Resor och turism 10 4,6 10 4,6 14 4,5 14 4,5 11 3,2 11 3,2 Tele, tv och Internet 53 24,5 5 2,3 58 26,9 76 24,6 3 1,0 79 25,6 86 25,3 86 25.3 Utbildning 2 0,6 2 0,6 8 2,4 8 2.4 Vård och hälsa 12 5,6 0,5 13 6,0 4 1,3 0,3 5 1,6 13 3,8 13 3,8 Övriga tjänster 5 2,3 0,5 6 2,8 11 3,6 11 3,6 11 3,2 3 0,9 14 4, 1 Övriga varor 2 0,9 0,5 3 1,4 5 1,6 5 1,6 5 1,5 5 1,5 Totalt 204 94,4 12 5,6 216 100,0 288 93,2 21 6,8 309 100,0 327 96,2 13 3,8 340 100,0 Totalt - alla typer av varaltjänst 216 309 340 Urval: Tidsperiod: 2013-01-01 lill 2013-12-31; Områd e: Kommun; Gagnef, Hedemora, Säter, Verksamhet (Gagnef, Hedemora, Säter); Ärendetyp: Klagomål, Förfrågan; Partsfömållande: Konsument (K - NI), Näringsidkare (NI - K), Privatl<öp (mellan privatpersoner). NI - NI, Annat. Rapport skapad 2014-01-13 Sida 2 av 3

Ärenden per ämnesområde - Rådgivning ~nla KONSTAT Verksamhet Ämnesområde Klagomål Förfrågan Summa Alkohol och tobak Antal % Antal % Antal % Bilar och andra fordon 116 13,4 1 0,1 117 13,5 Boende 110 12,7 8 0,9 118 13,6 Energi och vatten 32 3,7 2 0,2 34 3,9 Finans och försäkring 73 8,4 15 1,7 88 10,2 Hem och hushåll 42 4,9 5 0,6 47 5,4 Husdjur I 1 0,1. 1 0,1 Kläder och skor 7 0,8.. 7 0,8 Kultur och fritid I 89 10,3. 89 10,3 I Livsmedel 14 1,6.. 14 1,6 Personlig vård och tillhörigheter 7 0,8 7 0,8 i Resor och turism 35 4,0. 35 4,0 Tele, tv och internet 215 24,9 8 0,9 223 25,8 I Utbildning 10 1,2 10 1,2 Vård och hälsa 29 3,4 2 0,2 31 3,6 Övriga tjänster I 27 3, 1 4 0,5 31 3,6 Övriga varor 12 1,4 1 0,1 13 1,5 Totalt 819 94,7 46 5,3 865 100,0 Totalt - alla typer av vara/tjänst I 865 Urval: Tidsperiod: 2013-01-01 bli201 3-12-31; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter, Verilsamhel(Gagnef, Hedemora, Säter); Årendetyp: Klagomål, Förfrågan; Partsförhållande: Konsument (K - NI). Näringsidkare (NI - K), Prlvalköp (mellan privatpersoner). NI - NI, Annat. Rapport skapad 2014-01-13 Sida 3 av 3

it:. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgs nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-02 Sida 7(22) Dnr VO 117-14 012 e-hälsoutveckling Vård- och omsorgsförvaltningen vill påbörja en process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive övergång till digitala trygghetslarm. Socialstyrelsen har meddelat sina krav för att kommunen ska kunna vara med och ansöka om stimulansmedel för projektet. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottet den 19 mars 2014 21 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 mars 2014 Socialstyrelsens skrivelse den 19 februari 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att påbör:ja processen med att skapa möjligheter för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet, inklusive övergång till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Utdrag till Förvaltningschef Regional samordnare E-hälsa, Region Dalarna I""~''"'"'"'""

it. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samman1rädesdalum 2014-03-1 9 Sida 6(1 1) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 21 e-hälsoutveckling Vård- och omsorgsförvaltningen vill påbörja en process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive övergång till digitala trygghetslann. Socialstyrelsen har meddelat sina krav för att kommunen ska kunna vara med och ansöka om stimulansmedel för projektet. Bes luts underlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 mars 2014 Socialstyrelsens skrivelse den 19 februari 20 14 Förslag till omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutskottet besl utar föreslå omsorgsnämnden att uppdra åt förvaltningen att påbörja processen med att skapa möjligheter för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet, inklusive övergång till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Utdrag till Omsorgsnämnden Utdragsbeslyrkande I 7~/UÄ&-----

~HEDEMORA ~KOMMUN VO-ll7-JL/-Ol1 T JANSTESKRIVELSE Datum 2014-03-04 Sida 1(3) Mona Forsberg, 0225 34010 mona.forsberg@hedemora.se Om sorgsnämnden Påbörja process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive att övergå till digitala trygghetslarm Sammanfattning Internationellt och även nationellt pågår ett intensivt forsknings- och innovationsarbete som enligt många bedömare pekar på en omfattande förändring av vården och omsorgen. Detta handlar om användningen av digital teknik för att underlätta livet för gamla och personer med funktionsnedsättning att kunna bo kvar hemma. Robotar för hemmabruk, kognitiv terapi, blodtrycksmätning, minncsträning via internet är exempel som kommer att underlätta vardagen framöver. Ärendebeskrivning Allt fler väljer att bo kvar i sitt eget hem långt upp i åren. Skälen till detta är många, men en allt bättre bostadsstandard med moderna bekvämligheter har starkt bidragit till denna utveckling. Väl fungerande hemtjänst, hemsjukvård och trygghetslarm har också varit viktiga förutsättningar för kvarboende. Modern informations- och kommunikationsteknik samt medicin-tekniska landvinningar kommer successivt göra det enklare och tryggare att bo kvar hemma, för alla dem som så önskar långt upp i åren. Redan idag finns till exempel e-hemtjänst på natten med nattkamera, mikrofon och sensorer som alternativ till att nattpatrullen kommer hem för att kontrollera att allt är okej. Den enskilde blir inte störd på natten och kommunen kan spara personalinsatser. Bakgrund Som ett led i arbetet att förbättra och säkra kvaliteten i socialtjänsten har regeringen och SKL gjort årliga överenskommelser, med början 2010, om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Syftet med dessa överenskommelser har varit att skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare genom att utveckla insatser, verktyg och processer inom hela socialtjänsten med stöd av ny teknik. Kopplat till varje Hedemora kommun Hornsida www.hedemora.se E post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Organ4sationsnr 212000-2254 Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box 201 776 28 Hedemora Besöksadress Vintergatan 2 Hedemora 'relefon 0225-340 00 Fax 0225-341 64 Bankgiro 433-2409

Datum Hedemora kommun 2014-03-03 Sida 2(3) överenskommelse har regeringen via SKL utbetalt stimulansmedel för definierade användningsområden och mål. En betydande del av överenskommelsen rör kommunernas arbete med ehälsa, som också syftar till att uppnå målen i den digitala agendan. Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Ja X X Nej X Jämställdhetschecklistan 1. Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt med en jämställdhetsanalys? (Om svaret på fråga 1 är Nej, hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? 4. Om ojämställdhet upptäckts - föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? Ja Nej X Integration 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? Kan vara lättare med tekniken än språket 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella x skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? Ja X Nej Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? X På vilket sätt? Ekonomi För 2014 finns möjlighet för länen/regionerna att via SKL söka stimulansmedel för att fortsätta bedriva det gemensamma utvecklingsarbetet på ett samordnat sätt. Stimulansmedelen som kan sökas utgör för kommunerna i Dalarnas län tillsammans 2 500 000 kronor för verksamhetsutveckling genom gemensamma projekt, och för samordnare 383 000 kronor. Stimulansbidraget ska användas till projekt och aktiviteter i länet i syfte att nå samtliga mål för den nationella överenskommelsen.

Datum Hedemora kommun 2014-03-03 Sida 3(3} Beslutsunderlag Socialstyrelsens grundkrav för stimulansmedel avseende ehälsoutveckling i kommunerna 2014 Förslag till beslut Vård- och omsorgsförvaltningen fö reslår omsorgsnämnden att påbörja processen med att skapa möjligheter för ökad trygghet, delaktighet och service i hemmet inklusive att övergå till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Mona Forsberg Förval tningschef

ji Socialstyrelsen 2014-02-19 Dnr x 17863/2013 1(4) Utvärdering och analys Dick Lindberg dick.l indberg@socialstyrelsen.se Regionala e-hälsosamordnare Grundkrav för stimulansmedel avseende effälsoutveckling i kommunerna 2014 I regeringens överenskommelse med SKL för 2014 beskrivs tre grundkrav 1 som ska vara uppfyllda för att länen ska få behålla de stimulansmedel som ställts till förfogande för året. Grundkraven är i korthet: Länet lämnar in en konkret projektplan. (Sker av mig for hela regionen) Va1je kommun i länet visar ett beslut från relevant nämnd e ller styre lse o m att påbö1ja processen att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik" inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. (Ska göras av er i kommunerna) Länet presenterar en uppdragsbcskrivning för den regionala samordnaren. (Sker av oss på regionen) I överenskommelsen framgår att grundkravcn ska vara uppfyllda den 3 1 mars 2014. Socialstyrelsen har i uppdrag att bedöma om grundkraven är uppfyllda. För att Socialstyrelsens ska få del av dokumenten kommer SKL att samla in dem och sända dem vidare til l Socialstyrelsen. Detta innebär vidare att länsorganisationerna ombes att samla ihop besluten från kom munerna i respektive län (punkt 2 ovan) och skicka dem till S KL. Samtliga dokument ska vara SKL tillhanda senast den 31 mars 2014. (Ordnar vi reg ionalt.) Nedan finns beskrivet vilka krav på innehåll Socialstyrelsen ställer på dessa dokument, i punktform. Det ställs inga krav på omfång eller former för dokumenten. Vi har också lämnat några exempel på hur det kan se ut. De anger en tänkt nivå på hur detaljerade projektplanerna bör vara. Detta är en lägsta nivå, ingenting hindrar att länsorganisationen gör mer detaljerade projektplaner eller uppdragsbeskrivningar, för sin egen skull. Konkret projektplan Länet lämnar in en konkret projektplan över vad som ska geno11?föras inom de målområden som man avser satsa på, i namngivna kommuner, och på vilket sätt dettaförvänlas bidra till ny/ta för den enskilde eller möjlighet till effektivisering hos huvudmän och utförare. 1 Det finns också ett villkor om egenfinansiering. Rapporteringen om detta finns beskrivet i ett mejl från Socialstyrelsen den 22 januari 2014. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-2.!7 32 52 sociolstyrelsen@soc iolslyrelsen.se www.sociotstyretsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2014-02- 19 Dnr 17863/2013 2(4) Socialstyrel'>ens krav För ett godkännande ska planen in nehålla minst följande fyra uppgifter: Namn på de kommuner som ska delta (Ni kan lämna förs lag på vilka projekt ni verkligen skulle vilja delta i av de 5 områdena) En kortfattad beskrivning av vad som ska genomföras, på "output"-nivä. Vi behöver inte detaljer om alla möten, alla kontakter etc. Ett eller flera mål, dvs. beskrivning på vilket sätt satsningen förväntas bidra ti ll nytta eller effektivisering En preliminär budget för hela projektet, stimulansmedel och egeninsats Nedanstående skriver jag för hela regionen Exem De I - Vad ska göras Mål för insatsen Prel. pro- Ko mmuner jektbudget i som deltar kronor Fem kommuner Genom att göra det 650 000 Karlstad ska lansera en c- enklare för ungdomar tjänst för ungdo- som bor långt från en Torsby mar som vill ungdomsmottagning Hagfors komma i kontakt eller som av olika skäl Sunne med ungdomsmot- inte kan besöka en tagning. ungdomsmottagning Arvika att fä kontakt vill vi öka antalet ungdomar som besöker någon ungdomsmottagning. Fem kommuner Med ett digitalt system 250 000 Karlstad ska gemensamt för trygghetslarm vill upphandla ett nytt vi förbättra tryggheten Torsby system för digitala för länets äldre. Hagfors trygghets larm. S unne Arvika Kommunen ska Genom att al I berörd 160 000 Arvika utrusta a ll berörd socialtjänstpersonal socialtjänstperso- har säker inloggning nal med e-leg för ökar vi datasäkerheten. säker inloggning i Det innebär också att kommunens verk- vi kan bygga ut de samhetssyst:em. mobila redskapen, så att hemtjänsten kan läsa och dokumentera i vcrksamhctssystemct mobilt. Kommunen ska Genom att personalen 300 000 Nyköping upphandla läsplat- kan läsa och dokumen-

SOCl/\I.,STYRELSEN 2014-02- I 9 Dnr I 7863/2013 3(4) tor och implemcn- tera när de är på plats tera en app för hos hemtjänstbrukaren hemtjänstpersona- sparar kommunen 300 len så att de kan timmar ärligen. dokumentera i verksam hetssystemet mobilt. Beslut från kommunerna Varje kommun i länet visar ett beslut.från relevant nämnd eller styrelse om att påbörja processen att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik" inklusive au övergå till digitala trygghets/arm. J konceptet ska ingå en långsiktig plan.för.finansiering, organisation och samverkan inom ehälso-området. Utvecklingen av ef/älsa ska bedrivas i nära samverkan med verksamhetsansvarigaför social!jänsten och med regionala stöd\ trukturer för en evidens baserad praktik i socialtjänsten. I detta ingår att berörda medarbetare i socialtjänsten och hemsjukvården ska ha tillgång till säker ro ll- och behörighetsidcntiftkation som ger möjlighet att dokumentera mobilt och att komma åt information på ett enkelt sätt. Det ingår även att infö ra mobil dokumentation i socialtjänsten, så att medarbetarna kan do kumentera på plats hemma hos brukarna och även komma åt relevant information där - genom surfplattor, mobiltelefoner e ller andra tekniska hj älpmedel. Socialstyrelsens krav (ert uppdrag att siinda till mig) Protokollsutdrag från "re levant nämnd" eller styrelse med ett beslut om att de har för avsikt att påbörja en process att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik" inklusive att övergå till digitala trygghetslarm Kommunen behöver inte ha vidtagit några åtgärder utan det räcker med en avsi ktsförklaring. Det bör framgå att arbetet ska göras i samverkan med de regionala stödstrukturcrna, t.ex. de regionala e-hälsosamordnarna. Ansvarig förvaltning, avdelning eller person bör utses i beslutet. Det kan handla om att påbörja en kartläggning av förutsättningarna för att införa digital teknik, hur finansieringen ska gå till, hur arbetet ska o rganiseras och samordnas. Uppdragsbeskrivoing för regionala c-hälsosamordnare (görs av oss regionalt) Länet presenterar en uppdragsbeskrivning for den regionala samordnaren. Uppdragsbeskrivningen är en ko nkretisering av hur samordnaren ska driva samordning, utveckl ing och implementering av e-tjänstcr och nya arbetssätt, övergång till digitala trygghctslarm för länets alla kommuner, sprida kunskap samt upprätthålla regionala nätverk om e Hälsa där kommunerna ingår. Enskilda utförare ska ges möjlighet att delta i nätverk och aktiviteter.

SOCIALSTYRELSEN 2014-02-19 Dnr I 7863/2013 4(4) Socialstyre/sen.\ kmv I uppdragsbeskrivningen ska följande uppgifter finnas med: Namn på samordnaren Organisatorisk tillhörighet Tjänstens omfattning Beskrivning av arbetsuppgifter där det framgår hur stor andel av tjänsten som samordnaren förväntas lägga på varje arbetsuppgift Beskrivning av hur samordnaren ska verka för att enskilda utförare deltar i nätverk och aktiviteter Exempel på beskriv11i11g av arbetsuppgifter Den regionala e-hälsosamordnaren ska: Ansvara för ett länsgemensamt projekt för att alla kommuner ska övergå till digitala trygghctslarm Delta i nationella samo rdningsgruppen på SKL, och delta i nationella projekt. Ansvara för ett länsgemensamt nätverk med alla kommuner Stötta kommuner som bedriver projekt med stöd av stimulansmedlen och följa upp dessa projekt Arrangera utbildningar för kommunerna inom områdena, digitala trygghetslarm, NPÖ, säker roll- och behörighetskontroll, e- tjänster för allmänheten och socialtjänstens brukare - 40% 10 % 10% 30% 10 %

it. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-02 Sida 8(22) Omsorgsnämnden Dnr VO 118-14 700 5. Rapport angående minskade platser på SÄBO Kommunens MAS, Marianne Henriksson, har skrivit en rapport om konsekvenser för de äldre till följd av minskat antal platser på särskilt boende i kommunen. Besluts underlag Vård- och omsorgsutskottet den 19 mars 2014 22 Vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 26 februari 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Utdrag till Förvaltningschef,,,... ""...,,, I

it.. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdcsdatum 2014-03-19 Soda 7(11) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgs utskottet 22 Rapport angående minskade platser på SÄBO Kommunens MAS, Marianne Henriksson, har skrivit en rapport om konsekvenser för de äldre ti Il följd av minskat antal platser på särskilt boende i kommunen. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 26 februari 20 l 4 Förslag till omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutskottet beslutar att överlämna ärendet till omsorgnämnden utan eget försl ag. Utdrag till Om sorgsnämnden Justerandes sign ~;" (~l\l - 1 Utdragsbestyrkande I ~~t-/l~

it: HEDEMORA ~KOMMUN v o- it & -i L[- t-0 o Datum 2014-02-26 Sida 1(2) Marianne Henriksson/ MAS Åldringar drabbas av undernäring och försämrat allmäntillstånd då antalet platser i Särskilt boende minskat. Larmrapporter kommer om att åldringar drabbas av undernäring. Studier visar att 20-30% av åldringar som söker sjukhusvård är undernärda. Det är ett nationellt problem som också finns T ledemora kommun. Sjuksköterskorna som arbetar på kommunens kortidsavdelning har sett en markant förändring senaste året. Personerna som kommer till korttidsavdelningen har ett försämrat allmäntillstånd, många är undernärda. Undernäring ger ett försämrat hälsotillstånd med stor risk för trycksår, svårläkta infektioner, försämrad rehabiliteringsföm1åga, förvirring och för tidig död. De flesta som kommer till kortidssavdelningen kommer via sjukhuskliniker, men vårdtiderna på sjukhusen är korta och undernäringen har inte uppkommit där utan det har pågått en längre period hemma i ordinärt boende. Äldre, ensamma personer som bor hemma löper stor risk att drabbas av undernäring. Många får mat levererad som färdiglagade matlådor, efter överlämnande så vet man inte riktigt vad som händer, om den blir uppäten eller inte. Hemtjänstpersonal ser att många åldringar inte äter den levererade maten. Måltidssituationen är viktig för åldringar, många äter dåligt och får sämre aptit av att äta i ensamhet. Möjlighet till social samvaro vid måltider förbättrar aptiten, vilket genererar ökat välbefinnande. När åldringar flyttar till särskilda boenden ser man ofta att de börjar äta bättre och att allmäntillståndet förbättras. Personer som vårdas i ordinärt boende har inte möjlighet att få samma tillgång till optimal nutrition som personer boende på Särskilda boenden. Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post kommun@hedemora.se Organisationsrv 212000-2254 PostadrBss Hedemora kommun Box 201 776 28 Hedemora Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon Fax 0225-340 00 0225-341 64 Bankgiro 433-2409

Datum Hedemora kommun 2014-02-26 Sida 2(2) Vård och omsorgsförvaltningen har minskat antalet platser i särskilt boende. Vid den senaste minskningen av antalet platser i Särskilt boende(våren 2013), rådde balans med antalet ansökningar till Särskilt boende och kortidsplatser. Väntetiden för plats på Särskilt boende var inte så lång och personernas allmäntillstånd försämrades inte så markant som i nuläget. Väntetiden för plats till särskilt boende har ökat från 26 dagar våren 2013 till 61 dagar hösten 2013.ldagsläget är det 15 personer som är beviljade plats på särskilt boende, 10 av dessa vårdas på kortidsavdelning i väntan på plats. Övriga vårdas i hemmet, med omfattande hemtjänstinsatser. Det finns 21 personer som har mer än 100 timmar hemtjänst/månad Under 2013 beviljades 91 personer Särskilt boende. Av dessa personer avled 19 personer(21 % ) inom &månader efter att ha flyttat till Särskilt boende, 15 personer(l 7%) avled hann aldrig flytta till Särskilt boende.

it. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgs nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-02 Sida 9(22) Dnr VO 115-14 012 6. Redovisning och förslag på förändring av förvaltningens servicebostäder Förvaltning har idag tre stycken servicebostäder; Backliden 6 och 10 samt I-lökargatan. Det finns tomma lägenheter på Backliden l 0, gemensamhetsutrymmet på Hökargatan är inte ändamålsenligt. Vilka förändringar kan göras för att bättre anpassa verksamheten? Beslutsunderlag Vård- och om sorgsutskottet den 19 mars 2014 20 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 mars 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att arbeta vidare med att få till en ny gemensamhetslokal på Hökargatan alternativt flytta verksamheten. Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att genomföra en nedläggning av Backliden 6 under första halvåret 2014. Utdrag till Förvaltningschef Justerandes sign I"""''""''"'""

A. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-03-19 Sida 5(11) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 20 Redovisning och förslag till förändring av förvaltningens servicebostäder Förvaltning har idag tre stycken servicebostäder; Backliden 6 och 10 samt Hökargatan. Det finns tomma lägenheter på Backliden 10, gemcnsamhctsutrymmet på Hökargatan är inte ändamålsenligt. Vilka förändringar kan göras för att bättre anpassa verksamheten? Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningcns ~jänstcskrivelse den 12 mars 2014 Vård- och omsorgsutskottets beslut Vård- och omsorgsutskottet hcslutar uppdra åt förvaltningen att arbeta vidare med att få till en ny gemensamhetslokal på Hökargatan alternativt flytta verksamheten. Vård- och omsorgsutskottet beslutar uppdra åt förvaltningen att genomföra en nedläggning av Back liden 6 under första halvåret 20 I 4. Utdrag till Förvaltningschef Justerandes sign /~/ U'r~ I

it. HEDEMORA ~KOMMUN V 0 - l 1 s - l L/- 0 11 T JÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-03-12 Sida 1 (3) Carina Nordahl. 0225/34407 carina. nordahl@hedemora.se Redovisning och förslag till förändring av förvaltningens servicebostäder Sammanfattning Förvaltningen har idag 3 servicebostäder Backliden 6 och 10 samt I lökargatan. Idag finns tomma lägenheter i Långshyttan på Backliden I 0. När man har erbjudit brukare att flytta dit vill man inte för det ligger i Långshyttan. Hökargatan har idag för liten gemensamhetslokal för att kunna ta emot det antalet brukare som de enligt plan för LSS 2013-2020 skall kunna ta emot. Ärendebeskrivning Hur kan vi förändra så att vi har servicebostäder där brukarna vill bo? Vilka förändringar kan göras i befintliga servicebostäder? Bakgrund Baekliden I O:s service bostad består av ett trapphus med 6 lägenheter där en lägenhet är gemensamhetslokal. Ytterligare en lägenhet i trapphuset bredvid hör till servicebostaden. Backliden I 0 har i dagsläget 3 tomma lägenheter. En person har aviserat att han vill flytta in på backlidcn 10. I alla lägenheterna bor det killar. Förvaltningen står för hyran ide icke uthyrda lägenheterna för att inte andra personer utan beslut skall flytta in i trapphuset. De två lägenheter som är outhyrda har varit det hela hösten. förvaltningen har erbjudit personer med behov att bo i servicebostad att flytta till Baekliden I 0 men de har tackat nej pga. att servicebostaden ligger i Långshyttan. Baeklidcn 6 har idag tre brukare. Alla lägenheter ligger i samma trapphus samt att gemensamhetslokalen även finns där. På Backliden 6 bor idag bara tj ejer. Alla platser är idag belagda men en person har sagt till att hennes kontrakt skall sägas upp. En person är beviljad permission från rättspsykiatriska avdelningen i Säter och den tredje personen har beviljats boende i Borlänge men det kan få svårt att verkställa inom den tid som de har skyldighet alt göra (6mån). Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post vardochomsorgskontorel@hedemora.se Organisalionsnr 212000-2254 Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box 201 776 28 Hedemora Bosöksadrcss Vintergatan 2 Hedemora Telefon 0225-340 00 Fax 0225-341 64 l:lankgito 433-2409

Datum Hedemora kommun 2014-03-12 Sida 2(3) I-lökargatan har idag 7 brukare kopplade till servicebostaden. En del av brukarna bor i samma byggnad som gemensamhetslokalen och de har behov av närheten till personallägenheten. Övriga bor i kringliggande hus. Gemensamhetslokalen är idag för liten för den stora gruppen brukare som har behov att komma dit. Ytterligare diskussioner med Hedemora bostäder måste till för att servicebostaden skall kunna ta emot så många brukare som planen 2013-2020 anger. Förvaltningen har arbetat med att försöka se om det finns en möjlighet att 13ackliden 6 flyttar in i Backliden 1 O:s tomma lägenheter. Utifrån gjorda riskbedömningar (under hösten 20 I 3) både för brukare och personal ser vi att det finns en möjlighet att avveckla Backliden 6. Två av brukarna erbjuds att flytta in på Backliden 10 och den tredje personen kan bo kvar i sin lägenhet som en satellitlägenhet till Backliden 10. Personer bosatta i en servicebostad kan ha mycket olika problematik. En del av dessa brukare har flyttats runt många gånger på grund av att boendet inte kunnat klara av personernas problematik som kan bestå av att inte kunna hantera sin vardag och i frustrati on slår sönder inredningar och föremål. Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Ja Nej X Jämställdhetschecklistan 1. Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt meden jämställdhetsanalys? (Om svaret på fråga 1 är Nej, hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? 4. Om ojämställdhet upptäckts - föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? Ja Nej X Integration 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? "[Skriv text här]" 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ja Nej

Datum Hedemora kommun 2014-03-12 Sida 3(3) Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? "[Skriv text här)" Ekonomi En nedläggning av Backliden 6 from 116 skulle innebära en besparing på ca 1,5 miljoner. Hökargatans utökning av antalet brukare som bor kopplade till servicebostaden beror på om Hedemorabostäder kan lösa frågan om större gemensamhetslokal. Kan man hitta en lösning så borde det bli billigare än att öppna upp ytterligare en servicebostad. Konsekvenser Att flytta dessa personer kan innebära att de blir oroliga och deras trygghet försvinner och att kostnader för omhändertagandet kommer att öka. Övertalig personal erbjuds omplaceringar via placeringsgruppen. Motivering till beslut En förändring behöver göras för att få tillgång servicebostäder där brukarna vill bo. Att behålla 2 servicebostäder i Långshyttan med ständigt tomma lägenheter och övertalig personal är inte hållbart i längden. Förslag till beslut Att förvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare med att få till en ny gemensamhetslokal på Hökargatan alternativt att flytta verksamheten. Att genomföra en nedläggning av Backliden 6 under 1 :a halvåret 2014 Hf/Y)o. \tordö 1 1 Mona Forsberg Förvaltningschef Utredare

~HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgs nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-02 Sida 10(22) 7 SKL:s genomlysning av ekonomin i Hedemora kommun SKL gjorde en s.k. genomlysning av kommunens ekonomi och den presenterades för politiker och tjänstemän i början av december 2013. En del som berörde socialförvaltningen vidarebefordrades till omsorgsnämnden den 4 december. Inför budgetdiskussionerna presenteras nu den del som berör vård- och omsorgsförvaltningen. Beslutsunderlag SKL:s analyslysgrupps presentation finns tillgänglig på webben tillsammans med övriga kallelsen Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av informationen. Justerandes sign

Hedemora Analysgruppens presentation: Anders Nilsson Signild Östgren 1

Vår grundanalys - Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? - Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? - Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar? - Förbättringsmöjligheter? Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder. 2

Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Hedemora Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr ifo Jfr LSS 1 Skurup Vara Tomelilla Svalöv Sölvesborg Höör Lycksele 2 Timrå Kalix Åmål Hultsfred Gällivare Heby Bräcke 3 Gagnef Båstad Ovanåker Åstorp Åtvidaberg Åmål Boden 4 Mönsterås Leksand Hallstahammar Forshaga Kalix Skurup Emmaboda 5 Mora Mönsterås Fagersta Salem Kinda Håbo Hultsfred 6 Hörby Lysekil Älvkarleby Tierp Härnösand Lilla Edet Kungsör 7 Bromölla Vimmerby Kramfors Hallsberg Nordanstig Nordanstig Mellerud Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se 3

Antal Folkmängd Antalet invånare 2006 2012 18 000 Invånare totalt, antal 16 000 15 380 15 301 15 259 15 195 15 164 15 119 15 064 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4

Antal personer Befolkningsförändringar Ackumulerat 2006 2012 1 200 Ackumulerat immigrationsnetto Ackumulerat födelseöverskott Ackumulerad inrikes nettoinflyttning 1 000 988 800 600 400 400 482 610 748 842 200 248 0-200 -400-600 -800-1 000-80 -127-166 -284-249 -299-356 -390-468 -470-451 -568-654 -821 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 5

Procent Kommunal skattesats Procent, 2006 2012 25,00 21,90 21,90 Skattesats till kommun 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 = 22,63 (skatteväxling hemsjukvård 0,23) 6

Procent Kommunal skattesats 2012 i jämförelse Skattesats till kommun 25,00 22,40 21,59 22,44 21,45 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Hedemora Jämförbara Länet Riket 7

Miljoner kronor Värdet av en skattekrona Miljoner kronor, 2006 2012 30,0 25,0 20,0 20,5 20,9 21,7 22,8 23,7 24,1 24,2 15,0 10,0 5,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8

0 Arets resultat, kommuner 2003-2012 ~All a kom ~ Hedemo ra -.-Liknande Cl>... ~ c -~ >.5 1000... 500 QI Sl.... 0 s:... 0 ~ 0 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-500 9 Sveriges Kommuner och Landsting

0 Arets resultat, kommunkoncerner 2003-2012 ~ Alla kom ~ Hedemora -.-Liknande... cu t'll s::: ftl >.5... Q.I Cl....... 0 g -1000 :=r::: 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10 Sveriges Kommuner och Landsting

Kronor per invånare 800 Räntenetto, kommuner 2003-2012 Alla kom Hedemora Liknande 700 600 500 400 300 200 100 0-100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-200 -300 11

Räntenetto, kommunkoncerner 2003-2012 ~Alla kom ~ Hedemora...,._Liknande 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-200 -+----------------------------- -400 -+----------------------------- ~ -600 -+---------------------------- ~ = :;i. c ~ -800 c.... 0 c ~ -1000-1400 -+----------------------------- -1600 ~--------------------------- 12 Sveriges Kommuner och Landsting

Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, 2006 2012 Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 50 000 45 000 40 000 41 960 45 250 35 000 32 224 34 196 32 912 32 689 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 0 0 0 0 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 13

Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, 2012 i jämförelse Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 60 000 50 000 40 000 45 250 42 274 50 356 40 432 30 000 20 000 16 449 15 832 10 000 11 300 0 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 14

Kronor 25 277 23 090 27 393 26 880 30 406 29 749 32 932 35 996 Eget kapital Kommun och koncern, 2012 i jämförelse Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital kommunkoncern, kr/inv 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 15

Kronor Pensionsförpliktelser Kommun, 2012 i jämförelse 35 000 30 000 25 000 Pensionsförpl o löneskatt ej redov i balansräkning kommun, kr/inv 31 678 27 062 24 524 21 602 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 16

Soliditet, procent 1 8 15 22 29 36 43 50 57 64 71 78 85 92 99 106 113 120 127 134 141 148 155 162 169 176 183 190 197 204 211 218 225 232 239 246 253 260 267 274 281 288 80,0 Kommunkoncerners bokförda förmögenhet (inkl pensionsskuld) 2012 60,0 40,0 20,0 Hedemora Liknande kommuner 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0 17

-17,0-9,7 4,6 8,6 Procent 43,8 49,4 53,6 67,0 Soliditet Exkl. o inkl. pensionsåtagande kommun, 2012 i jämförelse 80,0 Soliditet kommun, (%) Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, (%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 18

Kronor Procent Investeringar Kommunen, 2006 2012 3 000 Nettoinvesteringar, kr/inv Andel av skatter och statsbidrag, procent 6,0% 2 648 2 500 2 419 2 485 5,0% 2 000 4,0% 1 694 1 500 1 315 1 307 3,0% 1 000 1 025 2,0% 500 1,0% 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,0% 19

Några verksamheters nettokostnader 2012 avvikelse mot standardkostnad 20

Sammanfattning ekonomin 2006 2012 Sammanfattning i fyra punkter: 1. Ni når inte era finansiella mål, klarar balanskravet pga engångsintäkter (återbetalningar från AFA) 2. Lägre överskott än genomsnittskommuner 3. Upplåning och investeringar sker främst i företagen 4. Förmögenheten är något lägre än jämförelsegrupp 21

Nyckeltal via Internet På SKL:s webbplats finns databasen Kolada www.kolada.se Här kan man: hitta liknande kommuner studera nyckeltal på karta jämföra kommuner och grupper av kommuner, i tidsserier för nyckeltal om t.ex. ekonomi, verksamhet, arbetslöshet och demografi. Databasen innehåller även färdiga analyser t ex. för vård och omsorgsverksamheten samt förval barn och unga. 22

Varför jämföra och analysera? - Ger ett signalsystem - avvikelser jämfört med andra kommuner - avvikelser över tid - Förklara skillnader - påverkbara och icke påverkbara faktorer - Lära och utveckla - lära sig av goda exempel - ger underlag för bra uppföljning och prognoser - Förbättra den egna redovisningen - höja statusen på statistik och räkenskapssammandraget 23

Avvikelse, procent Några verksamheters nettokostnader 2006 2012 avvikelse mot standardkostnad (%) 60 50 54 Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS 46 40 30 20 10 0-10 21 21 23 22 11 11 12 0 0 0 0-2 -4-5 -3-10 29 29 24 21 20 18 17 15 15 14 10 1110 10 11 11 7 3 4 2 0-3 -7-7 -20 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 24

Några verksamheters nettokostnader 2012 avvikelse mot standardkostnad Bo Grsk Gysk Äo Ifo Totalt LSS Avvikelse procent 16,6 10,4 11,4-7,3 11,2 5,2 2,4 Nettokostnad, kr per inv 5 520 9 413 5 141 10 523 2 861 33 458 7 616 Standardkostnad, kr per inv 4 736 8 524 4 614 11 349 2 574 31 797 7 454 Skillnad 784 889 527-826 287 1 661 162 Skillnad, mnkr 11,8 13,4 7,9-12,4 4,3 25,0 2,4 25

Kronor per invånare Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, 2012 4 500 Hedemora Jämförbara Länet Riket 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Fritid Kultur Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet 26

Kronor Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2006 2012 4 000 3 500 3 000 2 500 Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtg. Konsument- och energirådgivning Turistverksamhet Gator och vägar samt parkering Parker Miljö och hälsa, myndighet Miljö och hälsa, hållbar utveck. Alkoholtillstånd Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Totalt 3 241 3 093 3 146 2 886 2 922 2 675 3 460 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 27

Kronor Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2012 i jämförelse 4 500 4 000 3 500 Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Konsument- och energirådgivning Gator och vägar samt parkering Miljö och hälsa, myndighet Alkoholtillstånd Totalförsvar och samhällsskydd 3 460 3 370 Näringslivsfrämjande åtg. Turistverksamhet Parker Miljö och hälsa, hållbar utveck. Räddningstjänst Totalt 3 922 3 308 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 28

Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 2006 2012 1 400 1 200 1 000 800 Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Totalt 1 295 600 400 200 412 221 431 345 474 321 0-200 -400 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 29

Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 2012 i jämförelse 700 Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Totalt 600 500 504 439 400 300 321 295 200 100 0-100 -200-300 Hedemora Jämförbara Länet Riket 30

Kronor Förskola Totalt, 2006 2012 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 120 000 100 000 97 765 104 652 109 589 111 908 105 777 108 217 112 360 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 31

Kronor Förskola Totalt, 2012 i jämförelse 140 000 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 120 000 112 360 121 810 124 961 123 085 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 32

Procent Förskola Andel inskrivna, 2006 2012 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 100 90 80 70 60 73 78 78 79 86 88 89 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 33

Procent Förskola Andel inskrivna, 2012 i jämförelse Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 100 90 80 89 84 80 83 70 60 50 40 30 20 10 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 34

Kronor Pedagogisk omsorg Totalt, 2006 2012 120 000 Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn 100 000 80 000 77 293 75 337 79 693 93 981 100 270 86 124 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 35

Kronor Pedagogisk omsorg Totalt, 2012 i jämförelse 120 000 Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn 100 000 93 875 91 736 101 001 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 36

Procent Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, 2006 2012 6,0 Barn 1-12 år inskrivna i pedagogisk omsorg, andel (%) 5,0 5,0 4,0 3,0 3,0 3,0 2,0 2,0 2,3 2,1 1,8 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 37

Procent Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, 2012 i jämförelse 3,5 Barn 1-12 år inskrivna i pedagogisk omsorg, andel (%) 3,0 2,9 2,5 2,0 1,8 1,6 1,8 1,5 1,0 0,5 0,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 38

Kronor Fritidshem Totalt, 2006 2012 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 45 000 40 000 37 998 39 184 41 125 41 301 40 608 35 000 34 556 32 821 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 39

Kronor Fritidshem Totalt, 2012 i jämförelse 40 000 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 35 000 32 821 32 347 33 953 32 454 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 40

Procent Fritidshem Andel inskrivna, 2006 2012 60 Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) 50 47 51 49 48 50 51 43 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 41

Procent Fritidshem Andel inskrivna, 2012 i jämförelse 60 Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) 50 51 49 48 51 40 30 20 10 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 42

Kronor Förskoleklass Hemkommun, 2006 2012 70 000 Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev 60 000 50 000 56 911 46 205 50 147 53 536 47 567 47 401 58 181 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 43

Kronor Förskoleklass Hemkommun, 2012 i jämförelse 70 000 Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev 60 000 50 000 58 181 61 290 52 509 52 849 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 44

Kronor Grundskola Totalt, 2006 2012 120 000 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev 103 489 100 570 98 349 100 000 80 000 81 630 85 656 87 940 95 207 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 45

Kronor Grundskola Totalt, 2012 i jämförelse 120 000 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev 100 000 98 349 94 524 100 236 96 669 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 46

Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2006 2012 Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev 120 000 Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev 100 000 80 000 80 600 86 000 88 400 95 488 96 794 99 119 100 213 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 47

Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2012 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev 120 000 100 000 100 213 91 335 94 460 92 092 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 48

Antal Grundskola Lärartäthet totalt, 2006 2012 14,0 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 12,0 10,8 12,2 10,0 9,9 9,4 9,2 9,7 9,5 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 49

Antal Grundskola Lärartäthet, 2012 i jämförelse 14 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 12 12 11 11 12 10 8 6 4 2 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 50

Poäng Grundskola Meritvärde, 2006 2012 250 Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt 200 194 196 197 197 203 194 198 150 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 51

Poäng Grundskola Meritvärde, 2012 i jämförelse 250 Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt 200 198 199 205 205 150 100 50 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 52

Bever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel{%), 2012 (fokus: Hedemora) 1oon -------------- 900. --------------------------------------------------------- 80.0 70.0 60.0 50.0 40.0 30.0 20.0 10.0 0.0 Vasaskolan Jonsboskolan 53 Sveriges Kommuner och Landsting

Kronor Gymnasieskola Totalt, 2006 2012 140 000 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 120 000 111 383 113 131 118 695 100 000 88 366 93 208 101 877 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 54

Kronor Gymnasieskola Totalt, 2012 i jämförelse 140 000 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 120 000 118 695 106 768 120 823 110 394 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 55

Andel Gymnasieskola Frekvens, 2006 2012 Gymnasiefrekvens, (%) 90 80 77,0 79,0 77,0 79,0 76,0 79,0 82,0 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 56

Andel Gymnasieskola Frekvens, 2012 i jämförelse 90 80 70 82,0 Gymnasiefrekvens, (%) 76,7 76,9 76,2 60 50 40 30 20 10 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 57

Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, 2006 2012 Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 100% 90% 80% 70% 60% 78 75 74 72 68 66 65 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11 13 14 6 7 7 6 16 19 20 21 22 21 21 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 58

Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, 2012 i jämförelse Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 100% 90% 22 80% 41 38 70% 60% 65 23 50% 17 21 40% 30% 20% 14 55 43 42 10% 21 0% Hedemora Jämförbara Länet Riket 59

Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2006 2012 Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev 140 000 120 000 100 000 80 000 82 300 89 000 86 000 94 621 104 095 110 454 115 173 60 000 40 000 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 60

Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2012 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev 140 000 120 000 100 000 115 173 102 080 119 038 124 809 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 61

14,4 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 14,2 14,0 13,8 13,6 13,4 13,2 13,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 62 Sveriges Kommuner och Landsting

98,0 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 96,0 94,0 92,0 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 63 Sveriges Kommuner och Landsting

85,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (%) 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 64

85,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 65 Sveriges Kommuner och Landsting

60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 Kostnad äldreomsorg, kr/inv 65+ 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner äldreomsorg, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 66

Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2006 2012 60 000 Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv 65+ 50 000 40 000 741 169 5 097 1 132 917 1 191 603 5 222 5 119 1161 431 145 116 3 458 433 2 025 1 436 2 075 30 000 16 591 16 714 18 322 17 869 17 695 16 535 20 000 10 000 25 179 26 146 25 317 24 223 23 911 24 181 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 67

Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse 60 000 Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv 65+ 50 000 40 000 116 1 436 2 075 576 418 3 266 14 494 831 375 1659 004 3 602 3 045 17 152 16 502 30 000 16 535 20 000 10 000 24 181 31 932 27 578 28 649 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 68

Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2006 2012 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 700 000 630 924 651 598 600 000 525 310 524 237 555 471 535 847 564 095 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 142 268 108 209 109 860 135 296 135 609 144 676 162 925 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 69

Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2012 i jämförelse 700 000 600 000 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 651 598 587 466 594 224 587 993 500 000 400 000 300 000 200 000 162 925 167 376 158 939 155 792 100 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 70

Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2006 2012 18,0 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 16,0 15,3 15,4 14,0 12,0 10,0 10,4 13,5 13,2 12,2 10,1 8,0 6,0 4,0 4,8 4,8 4,8 4,7 4,3 3,8 3,7 2,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 71

Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2012 i jämförelse Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 12,0 10,0 10,1 9,4 11,1 11,1 8,0 6,0 4,0 3,7 5,4 4,7 4,9 2,0 0,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 72

Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, 2006 2012 6 000 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ 5 000 4 579 5 097 5 222 5 119 4 000 3 458 3 000 2 000 2 025 2 075 1 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 73

Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, 2012 i jämförelse 4 000 3 500 3 000 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ 3 266 3 602 3 045 2 500 2 000 2 075 1 500 1 000 500 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 74

Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2006 2012 Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 4 000 3 500 3 626 3 350 3 185 3 660 3 640 3 634 3 393 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 75

Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 4 000 3 500 3 393 3 576 3 342 3 269 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 76

Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2006 2012 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv 0-20 år 9 000 8 000 7 406 7 729 8 136 7 610 7 000 980 6 616 1 779 1 976 1 915 6 651 6 362 6 000 5 000 1 902 1 496 2 207 2 661 1 970 1 579 4 000 3 000 2 563 2 704 2 476 1 767 2 000 1 000 4 524 2 557 3 743 3 499 2 991 2 205 3 016 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 77

Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2012 i jämförelse Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv 0-20 år 8 000 7 000 6 362 6 796 6 943 6 485 6 000 1 579 2 209 1 686 1 802 5 000 4 000 1 767 2 049 2 615 2 290 3 000 2 000 1 000 3 016 2 538 2 642 2 393 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 78

Kostnader för barn och unga 0-19 år Ofärdsindikatorer och Kostnader Barn och unga 0-19 år 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 Hedemora 75 000 70 000 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 Summerad Ofärd Källa: Socialstyrelsen 79

Kostnad barn och unga 0-19 år Riskfaktorer och Kostnad barn och unga 0-19 år 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 Hedemora 75 000 70 000 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Summerad risk Källa: Socialstyrelsen 80

Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2006 2012 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad missbrukarvård, kr/inv 21-64 år 1 600 1 400 1 341 1 285 1 200 1 144 1 177 1 087 1 000 800 600 400 200 867 524 0 343 572 0 572 920 506 0 414 539 0 638 566 0 775 588 0 499 518 105 662 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 81

Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2012 i jämförelse Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad missbrukarvård, kr/inv 21-64 år 1 400 1 285 1 200 1 000 518 992 829 878 800 377 600 105 62 263 12 408 400 200 662 553 554 40 430 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 82

1 500 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hedemora Liknande kommuner IFO, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 83 Sveriges Kommuner och Landsting

Kronor Antal per 1000 invånare Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2006 2012 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 2617 670 27 913 29 032 16 18 24 32 102 24 35 153 30,0 42 166 40 520 25,0 22 20 20,0 15,0 15 000 10 000 5 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10,0 5,0 0,0 84

Kronor Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2012 i jämförelse 45 000 40 000 35 000 30 000 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 42 166 23,4 36 743 37 015 3423,1 606 23,6 23,4 23,2 23,0 22,8 25 000 22,5 22,6 20 000 15 000 10 000 5 000 0 22,2 Hedemora Jämförbara Länet Riket 22,4 22,2 22,0 21,8 21,6 21,4 85

Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, 2006 2012 14 000 Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 12 000 10 000 8 000 8 718 8 874 556 553 291 02 348 04 10 671 594 2323 1 149 11 058 10 970 585 338 4 595 334 4 1 152 1 247 11 928 12 125 595 629 464 9 499 13 1 214 1 190 6 000 4 000 7 859 7 970 8 657 8 924 8 733 9 568 9 708 2 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 86

Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse 14 000 Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 12 000 12 125 629 13 499 10 671 10 000 1 190 616 295 114 980 8 000 6 000 4 000 9 708 8 630 7 291 357 422 25 1 081 6 810 363 343 73 787 2 000 5 247 5 161 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 87

Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, 2006 2012 12 000 Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 10 000 8 000 6 000 4 000 7 859 7 970 1 519 1 492 1 421 1 447 439 280 8 657 8 924 8 733 1 695 1 825 1 724 1 591 1 704 1 415 430 294 290 9 568 9 708 2 146 1 988 1 546 1 387 249 582 2 000 4 481 4 751 4 941 5 101 5 305 5 626 5 752 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 88

Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse 12 000 Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år 10 000 8 000 9 708 1 988 8 630 1 423 6 000 1 387 582 1 581 559 5 247 5 161 4 000 2 000 5 752 5 066 1 717 1 320 767 645 543 574 2 342 2 509 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 89

Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, 2006 2012 1 200 000 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare 1 000 000 893 344 987 275 909 569 917 606 960 061 948 840 894 364 800 000 600 000 400 000 200 000 224 506 217 987 218 862 229 875 182 868 222 135 190 035 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 90

Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, 2012 i jämförelse 1 000 000 900 000 800 000 700 000 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare 894 364 686 365 679 679 714 728 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 190 035 203 559 150 906 180 204 100 000 0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 91

Sammanfattning verksamheterna - Jämfört kommunens nettokostnader med standardkostnaden är det bara äldreomsorgen som har lägre nettokostnader än standardkostnaden. Alla andra verksamheter har högre nettokostnader. Sammanlagt överstiger nettokostnaderna standardkostnaden med 27 miljoner. - Inom barnomsorgen har förskolan låga kostnader jämfört liknande kommuner. - Grundskolan och gymnasieskolan har höga kostnader jämfört liknande kommuner. Lägre personaltäthet och lägre andel godkända. 92

forts - Äldreomsorgen har betydligt lägre kostnader än jämförbara kommuner, ca 29 miljoner. Särskilda boenden är betydligt billigare än jämförbara kommuner men hemtjänsten är något dyrare. Korttidsvården har lägre kostnader än jämförbara. - Totalt kostar individ- och familjeomsorgen mindre än liknande kommuner. Det är missbruksvården som sticker ut. Relativt höga placeringskostnader både inom barn- och ungdomsvården och missbruksvården. - Hedemora är inom funktionshinderområdet en kommun som har högre kostnader än jämförbara kommuner. Framför allt inom LSS och SFB men även inom insatser som beslutas med SoL. 93

Framtidsanalys av ekonomin Hur ser det ut de närmaste åren 94

Ekonomiska förutsättningar för Kristinehamns kommun 2012-2018 Framtidsanalysen består av två delar: En framskrivning av de demografisk betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser fram till 2018. En framskrivning av det kommunalekonomiska resultatet. Denna framskrivningen baserar sig på den demografiska utvecklingen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Denna beräkning görs i löpande priser fram till 2018. 95

Demografisk framskrivning Vad beaktas inte? Den demografiska framskrivningen beaktar inte förändringar i servicenivån orsakade av förändrad efterfrågan eller satsningar/nedskärningar från kommunens sida, utan 2012 års nivå antas gälla under hela perioden. Vad beaktas? Förändring av folkmängden totalt och i olika åldersklasser. Förändringar inom olika målgrupper, t.ex. inom grundskolan hur antalet barn 7-15 år utvecklas. För funktionshinderområdet har vi dessutom antagit en årlig behovsökning på 1 procent utöver demografin. 96

Behov av kommunal verksamhet 2012-2018 ~ T ota lt - övrigt ~ Funktionshindrade ~ Barnomsorg ~ Gymnasieskola - Grundskola 70 ---~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 2012 2013 2014 2015 2017 2018 97 Sveriges Kommuner och Landsting

Verksamheternas kostnader 2012 och 2018 behov av omstrukturering 2012 2018 Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola 142 135-7,5-5,3% Gymnasieskola 81 61-19,6-24,2% Barnomsorg 96 98 2,8 2,9% Äldreomsorg 174 187 12,5 7,2% Funktionshindrade 168 169 0,8 0,5% Övrigt 223 215-7,8-3,5% Totalt 884 865-18,8-2,1% 98

Slutsatser demografisk framskrivning I prognosen minskar befolkningen med 329 personer eller 2,2 % under perioden. Ni har en sammantagen behovsminskning på 2,1% vilket motsvarar 19 miljoner. Förskjutningar mellan åldersgrupperna innebär stora omstruktureringar mellan verksamheterna. Elevantalet minskar i skolan med drygt 250 elever. Det motsvarar cirka 27 miljoner kronor i 2012 års prisnivå. Inom barnomsorgen och äldreomsorgen ökar antalet barn och äldre motsvarande drygt 15 miljoner. Inom äldreomsorgen förväntas en kraftig ökning (drygt 300 personer), men det är framför allt antalet yngre-äldre som ökar. Även inom funktionshinderområdet förväntas en ökning av behoven. 99

forts.. Kommunen har en mycket stor utmaning i att anpassa verksamheterna till förändringarna i olika målgrupper. Framskrivningen bygger på oförändrade kostnader per brukare. För gymnasieskolan där elevantalet minskar kraftigt är det ett mycket tufft beräkningsantagande. Det är långsiktigt avgörande för kommunens ekonomi att verksamheten anpassas till befolknings- och behovsutvecklingen. 100

Ekonomisk framskrivning - Utgångspunkten för framskrivningen är Hedemoras ekonomiska resultat 2012. Hänsyn har också tagits till delårsbokslut och helårsprognos för 2013, inklusive engångsintäkt från AFA Försäkring på 16 miljoner. - Kostnadsutvecklingen (i fasta priser) enligt den demografiska framskrivningen med oförändrad ambitionsnivå, dvs 2012 års servicenivå under hela perioden. - Antaganden för utvecklingen av skatteunderlag m.m. enligt SKL:s cirkulär oktober 2013:53. - I prognosen har vi också räknat in det nya förslaget till utjämningssystem. 101

Förändringar i utjämningssystemet 2013 och 2014 enligt nuvarande och nytt system Utfall Prognos Prognos Förändring Nytt 2014- Kr/invånare 2013 Nuv 2014 Nytt 2014 nuv 2014 Barnomsorg -1 973-2 035-1 336 700 Grundskola -551-583 -495 88 Gymnasieskola 593 777 939 162 IFO -1 137-1 053-611 443 Barn o ung utl bakgr -88-89 -116-27 Äldreomsorg 1 949 2 098 2 493 394 Befolkningsförändr 265 228 182-46 Bebyggelsestrukt -51-51 -77-26 Löner -138-142 -350-208 Kollektivtrafik -435-449 -254 195 Summa kostnadsutjämning -1 566-1 299 375 1 674 Särskilt strukturbidrag 104 Minskat ordinarie strukturbidrag -188 Minskad regleringspost p.g.a. finansiering införandebidrag -271 Övriga förändringar regleringsposten -51 Totalt kr/invånare 1 268 Totalt tkr 18 895 102

Framskrivning av resultaträkning 2012 2018 (mkr) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 169 170 156 159 163 168 173 Verksamhetens kostnader 942 960 971 989 1 018 1 056 1 098 Avskrivningar 15 16 16 16 16 16 16 Verksamhetens nettokostnader -789-805 -830-845 -871-904 -940 Skatteintäkter 583 606 619 639 666 688 709 Generella statsbidrag och utjämning 196 199 219 216 221 225 226 Finansnetto 10 8 8 8 8 8 8 Resultat före extraordinära poster 0 9 16 19 25 17 4 103

Procent Verksamhetens nettokostnader och finansnetto som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning 120,0% 100,0% 100,0% 98,9% 98,1% 97,8% 97,2% 98,2% 99,6% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 104

Resultat om målet är 1% av skatter och bidrag Resultat före eo-poster, % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat om 1%, mkr 8 8 9 9 9 9 Prognos/framskrivning, mkr 9 16 19 25 17 4 Besparingskrav, mkr 0-8 -10-16 -7 5 105

Sammanfattande kommentarer Hedemora redovisade ett noll - resultat 2012. Ett något bättre resultat väntas för året 2013, men båda resultaten är beroende av engångsintäkter. Kommunen har under flera års tid erhållit engångsintäkter i form av konjunkturstöd, SKL-utdelning och AFA-pengar. När det nya förslaget om kommunalt utjämningssystem beslutas förbättras läget för Hedemora. Utan nya höjningar av statsbidragen indikerar framskrivningen att Hedemoras ekonomi ser hyfsat bra ut framöver om kommunen vill nå en rimlig resultatnivå de närmaste åren. Ett finansiellt mål på 1 % av skatter och bidrag innebär ett resultat på 8 miljoner/år. Kalkylen förutsätter att resurser kan flyttas från krympande verksamheter till växande, utan att t.ex. kostnaden per gymnasieelev ökar. 106

Hur väl följer kommunens kostnader demografin Faktisk totalt Demografi inkl reform totalt 105% 100% 95% 90% 85% 80% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 107

Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?

Krav på ett styrsystem - Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten - Transparant och stödjande resursfördelningssystem - Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning - Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas omprioriteringar inom ram - Tydligt regelverk 109

Är din organisation förändringsförmögen? Vilka beteenden/kultur dominerar din organisations vardag? 1. Fokus inåt i organisationen, nöjdhet med status quo grundad upplevd stabilitet, och/eller t idigare framgångar? &., SJALVBELATENHET 2. Fullt av aktivitet och stress som verkar vara driven av ångest och rädsla att förlora? 3. En inneboende nyfikenhet, handlingskraft och ständig vilja att bjuda "in störningar" för att fånga nya möjligheter och undvika faror? FALSK 0 FORANDRINGSFORMAGA ÄKTA FÖRÄNDRINGSFÖRMÅGA 110 Sveriges Kommuner och Landsting

Modell för styrning Från - Budgetfokus - Hålla budget - Intern förvaltning - Tjänstemannamål - Innevarande mål o nästa år - Många mål - Försöker fånga allt - Följa upp - Prat Till - Resultatfokus - Vad fick vi för pengarna - Medborgar-/brukarperspektiv - Politikermål (inriktning) - De närmaste tre åren - Strategiska inriktningar - Fokus på viktiga förbättringar - Utvärdera - Handling

Några centrala lärdomar - Fokus på pengar viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 112

Er utmaning - Att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna och till förändringar i befolkningssammansättningen. - gäller särskilt utbildningsområdet - Att bibehålla och förbättra effektiviteten och den verksamhetsmässiga kvalitén. - Ev. skapa ett utrymme i driftbudgeten för ett utvecklingsprojekt om tidiga insatser (sociala investeringar). - Att förtydliga villkoren (befogenheter/ansvar) för nämndernas driftbudgetar. 113

Vad är Sociala investeringar, hur ska dom redovisas? - Sociala investeringar har blivit ett samlingsnamn för olika verksamhetsutvecklingsprojekt som syftar till att stötta barn och ungdomar som har en särskild problematik. - Ordet investering förvirrar i budget- och redovisningssammanhang. Driftbudgetprojekt är ett bättre namn. - I redovisningen är dessa satsningar inte investeringar i bokföringsmässig mening, de är löpande driftskostnader. - Ofta förefaller dessa satsningar ha karaktären av avgränsade verksamhetsutvecklingsprojekt som i vanlig ordning ska ingå i den årliga driftbudgeten/- redovisningen. 114

Vi gjorde en enkätundersökning vid vårt förra besök. Antalet personer vi träffade var dock endast 12 st så slutsatserna av svaren ska inte övertolkas utan endast ses som indikatorer på förhållandena i kommunen. 115

Ekonomin i Hedemora just nu, vad vår enkätundersökningen visade. Grundskola Kultur o fritid Gymnasieskola Förskola Företagen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 IFO Kommunen som helhet Äldreomsorg Handikapp Infrastruktur 116

Ekonomistyrning i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Budgetprocess Kommunens organisation Åtgärder vid budgetavvikelser Kommunens planering Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Informell styrning Formella regler Tydliga verksamhetsmål 117

Styrningskultur i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Kommunens bästa för ögonen Vision som styr, prioriteringsdialog Budgeten är ett åtagande Kommunens bästa för ögonen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Förtroende mellan pol/tjm Tydliga finansiella mål Tydliga verksamhetsmål 118

Hinder för verksamhetsförändringar i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Särintressen blockerar Rädsla för protester Beslut förhalas av tjm Stämmer Varken eller Stämmer inte -3-2 -1 0 1 2 3 Pol. ej överens om nödvändigheten Ej påverkbara yttre orsaker Svårt att nå stabila majoriteter 119

Budgetavvikelser, Omsorgsnämnden o Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden... 0 ] 330 r-~~------:::::=::::::::::::;;::;;;;:=::~~==:::::::::::::;;;;;;;---...--11f-~~~~~~~~~~-... 12> c: ;320 1~~_J~~:::::~:::::::==:;;;;;::::::::;;::;;;=::::::=:::::!~~~~::::~~~- Utbi ldningsnämnden 2010 2011 2012 2013 120 Sveriges Kommuner och Landsting

Budgetavvikelser för kommunstyrelsen 100 ~ Budget - Bokslut 90 80 70... 0 60 c e ~... 50 a,, c 0!=' ~ 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 121 Sveriges Kommuner och Landsting

Ekonomistyrning våra iakttagelser - Ni bedömer själva att ekonomin är relativt bra. - Missnöje med hur organisation, budgetprocess mm fungerar. - Driftbudgeterna hålls inte av de stora nämnderna. - Förtroendet mellan olika funktionen kan behöva stärkas - Inslag av stuprörstänkande, helhetsperspektivet kan behövas stärkas hos fler funktioner. - Ni har inget tydligt centralt resursfördelningssystem som fångar befolkningsförändringar. 122

När fattas beslut om nya resurser till verksamheternas driftbudgetar.(2013 prognos) ( Budget KF framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan) 2010 2011 2012 2013 Ram i början 7 0 KF budget 4 0 5 13 TA Budget 12-2 0 0 Bokslut -2 5 4 3 Summa 14 3 16 16 123

Funderingar om principer för styrsystemet Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Central styrning Decentraliserad styrning 124

Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ska ni luta er mot central eller decentral modell? - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budgeten vara för verksamheten? Vad innebär det utifrån ett ansvarsperspektiv? 125

Hur gör man decentraliserad verksamhetsbudget realistisk och styrande? Gör den enkel och tydlig (exempel att fundera på) - Rambudget/resursfördelningsmodeller till olika verksamhetsområden - rimliga omprioriteringar får ske inom ramen. - Alla löpande uppräkningar är med från början - ansvaret för osäkerheter läggs på verksamheten att hantera. - Inga tilläggsanslag ges under verksamhetsår - endast vid extraordinära situationer kan TA ges. - Budgeten ska vara realistiskt beräknad - vissa verksamhetsområden är dock mer konjunktur- eller väderberoende än andra. - Seriös utvärdering av ekonomi och verksamhetsmål - tydlig ansvarsprövning med både ris och ros! 126

Roller och ansvar för olika funktioner - När organisation och styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän. - Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut idag, för och nackdelar. Hur skulle ett idealtillstånd se ut? Ett ömsesidigt förtroende och en respekt mellan olika funktioner är A och O, oavsett hur organisation och styrningen är uppbyggd. 127

Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman? 128

Ekonomistyrning behöver vässas Utmaningen ligger i att - Ta kontroll över styrningen tydliga regelverk - Använd budget och uppföljning för skarp styrning - Låt de finansiella målen styra - Se helheten och hantera kommande omfördelningsbehov i verksamheten - Skapa incitament till verksamhetsförändringar - Utvärdera verksamhetens mål och resultat - Våga prioritera! 129

Fastställ tydliga förutsättningar Tydliggör vilka spelregler som skall följas (exempel) - Vem ansvarar/fattar beslut om strukturförändringar? - Får ambitionsnivån sänkas vem ansvarar/beslutar? - Får effektiviteten höjas vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att friställa personal vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att lämna lokaler vem ansvarar/beslutar? - Skapa incitament för att förbättra kvalitet och effektivitet. 130

För att lyckas krävs - Politiken är aktiv och involverad - Politiskt mod, beredd att ifrågasätta heliga kor - Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar - Tendenser till by- och verksamhetspartier hålls tillbaka - Verksamhetsföreträdarna ges en aktiv roll - Mognad att ta ett helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen - Stimulera och belöna nytänkande och effektivitetshöjande förslag - Analyskapacitet centralt - Förtroende i hela organisationen TÄNK OCH AGERA LÅNGSIKTIGT! 131

Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam helhetsbild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. 2. Fastställ tydliga finansiella mål och gör dom heliga! 3. Informera invånare och anställda. - Formulera huvuddragen i er analys i en lättillgänglig text (det här ser vi, och det här måste vi därför göra). 4. Förtydliga er styrmodell, arbeta aktivt med att justera och förbättra den efter hand. 5. Fortsätt med ert arbete med resultat och kvalitetsmätning och gör dom viktiga i uppföljningen. 132