För effektiv och kreativ kommunikation Världens största maskin för vattenskärning Mars 2011 www.insidenr.se 1000 nya jobb på 10 år Sanering & Bygg 20-årsjubilerar Kompletterar med elektriker Framtidstro i Sölvesborg Uppdämt behov av betong Röd tråd från förskolan till högstadiet ger gymnasiebehörighet nyheter intervjuer reportage
Nu har vi öppnat vår nya fabrik i Karlskrona www.fardigbetong.se Välkommen att ringa eller besöka oss: 0104-50 54 40, Tennvägen 12, Torskors industriområde 2 INSIDE NäringslivsRevyn
innehåll mars 2011 Lyckad etablering i Sölvesborg 9Levins Elektriska AB:s etablering i Sölvesborg är en riktig solskenshistoria. Vi har vuxit i lågkonjunkturen och nu är vi mellan sex och sju man som arbetar heltid här. Våra firmabilar syns överallt och nya kunder har börjat kontakta oss på eget initiativ, vilket känns riktigt bra, konstaterar Sölvesborgsprofilen Johan Broberg som i praktiken ansvarar för Sölvesborgskontoret. dessutom Världens största maskin Köper företag och växer... 22 för vattenskärning...4 Uppdämt behov av betong... 23 Framtidstro i Sölvesborg...6 Växer närmare 50 procent... 24 Samarbete mellan Spännande projekt... 24 skolor och företag...7 1000 nya jobb på 10 år... 25 Liten firma gör stora jobb...8 Infokanalen en reklaminformations- och musikkanal... 26 Skärpta energikrav ger uppsving...10 Medvind på landsbygden... 27 Satsar för framtiden...13 Ny filialchef hoppas nyanställa... 28 Kompletterar med elektriker...15 Det självklara valet för Ett av Sveriges största ridhus...16 geografisk information... 29 Röd tråd från förskolan till högstadiet ger gymnasiebehörighet...18 Sanering & Bygg 20-årsjubilerar... 31 Nygammal takentreprenör... 30 Snörekord och översvämning...20 Jättesatsning Kraftfull insats för jobb...21 ger framtidstro... 32 Foto: FREDRIK BJÖRCK KOMMENTAR Nu är det vår! På bara en vecka har i tur och ordning sånglärkan, tofsviporna, tranorna och stararna kommit. Dessvärre så även den obligatoriska vårförkylningen vilken sätter lite käppar i produktionen. Solen börjar i alla fall värma lite när den väl visar sig. Sommartiden står snart för dörren och förhoppningsvis är det bara de tjocka isarna som fortsätter att påminna om att det nyss var vinter. I årets första nummer av Inside NäringslivsRevyn har Olofströms och Sölvesborgs kommuner valt att presentera sig lite extra. Olofströmmarna använder lättnaderna i strandskyddet till att exploatera attraktiva, strandnära lägen med närhet till service och bjuder in till mässan Olofström i medvind den 7 maj. Sölvesborgarna väntar på att byggnation av E22 ska komma igång. När det väl händer är de rustade till tänderna med nya industri-, affärs- och bostadsområden. Och Blekinge Offshores vindkraftspark utanför Hanö. Det finns planer på att utveckla vindkraftsparken till ett turistmål. En glädjande nyhet i sammanhanget är att varvet i Nogersund är i färd med att bygga en båt från grunden. Det var ett tag sedan svensk varvsindustri hörde av sig. Karlskrona kommuns Barn & Ungdomsförvaltning satsar på att vässa konkurrenskraften inom de naturvetenskapliga ämnena. Idag (den 15 mars) tävlar Nättrabyskolans elever i RoboCup Junior på Kreativum. Den nationella tävlingen RoboCup Junior innehåller både samarbets- och tävlingsmoment. Det är ett spännande sätt att introducera ungdomar i ämnet teknik, samtidigt som de utvecklas genom praktiska övningar i konstruktion och programmering. Tävlingsgrenen heter räddning. Eleverna ska klara av att programmera sin robot så att den både kan följa en linje och söka igenom ett omarkerat område, samt leta efter och rädda skadade i ett tänkt katastrofområde. Bara alltför aktuellt i skrivande stund. Här i Sverige, inte minst i Skåne och Blekinge, har vindkraftsetableringarna råkat i blåsväder. Det är egentligen lite konstigt. De ska ju inte stå så länge. När man avvecklar ett vindkraftverk blir det som mest ett ganska nätt fundament kvar förutsatt att återvinningen fungerar om 25 till 50 år. KATI BROTZEN Martin Svensson martin@gl-tryck.se Ägare / VD Hans Mossberg hm@gl-tryck.se Redaktör/Ansv. utgivare Peter Karlsson peter.inside@telia.com 0707-36 78 66 Marknad Omslaget: Metrias Stefan Hermansson i färd med att mäta en fastighet på det nya området Sjöbo Väst. Mätutrustningen har kontakt med 16 satelliter och centraldatorn på Lantmäteriets huvudkontor i Gävle, vilket ger en noggrannhet på 1-2 centimeter. Foto: KATI BROTZEN. Flexibilitet är vår styrka. Peter Öjerskog peter.ojerskog@swedenoffroad.com 0708-52 99 13 Reporter Kati Brotzen insidenr@sjobo.nu 0411-712 56 Reporter Fäladsgatan 4 291 59 Kristianstad 044-10 07 77 Fax 044-21 22 00 Marcus Svensson info@insidenr.se Redigerare Karlskrona 0455-842 80 Nättidningen www.insidenr.se Utges av GL-Tryck Försäljning AB Vi trycker små och stora upplagor, Vi trycker små och stora upplagor, tidskrifter och informationsblad. Vi står gärna till förfogande som er totalleverantör. Det vi själva inte kan trycka eller producera tidskrifter ordnar och vi genom informationsblad. vårt stora nätverk. Vi Grunden står till gärna ett långvarigt till förfogande samarbete tror som vi är er Bra kvalitet totalleverantör. Rimliga priser Det vi själva inte Lyhörd inställning kan Flexibilitet trycka eller producera ordnar Välkommen! vi genom vårt stora nätverk. Välkommen till... i Kristianstad AB Box 5047, 291 05 Kristianstad Tel 044-10 07 77 Fax 044-21 22 00 hm@gl-tryck.se www.gl-tryck.com Besöksadress: Västra Fäladsgatan 4 Tel 044-100 777 hm@gl-tryck.se www.gl-tryck.com Asfalt och Betong AB 010-448 0455-447 67 00 Grevavägen 11 370 24 Nättraby Fax: 010-449 23 00 www.skanska.se INSIDE NäringslivsRevyn 3
Världens största mask Det här är en fantastiskt fin maskin! säger VD Lennarts Svensson. WJS, Water Jet Sweden AB, i Ronneby har byggt världens största vattenskärningsmaskin. Måtten är hela 6x15 meter. Kund är Kockums i Karlskrona. WJS, Water Jet Sweden AB, i Ronneby har byggt världens största vattenskärningsmaskin. Måtten är hela 6x15 meter. Kund är Kockums i Karlskrona. Det här är en fantastiskt fin maskin! säger VD Lennart Svensson. WJS bjöd in till internationellt öppet hus för att visa världens största vattenskärningsmaskin som sålts till Kockums Karlskrona. Företaget visade även sina övriga maskiner och serviceorganisation. Vi har både nationella och internationella gäster här i dag. Plus ett antal underleverantörer, berättar VD Lennart Svensson. Aldrig tidigare i världen har det byggts en så 4 INSIDE NäringslivsRevyn här stor maskin för vattenskärning. Skärområdet är hela 6x15 meter vilket innebär att den specialdesignade x-bommen som bär skärhuvudena är 7 meter. Längden på maskinen är hela 15 meter. För att kunna leverera till Kockums varv i Karlskrona måste vi delvis demontera maskinen, avslöjar Lennart Svensson. Stor precision Maskinen har ett CNC styrsystem från leverantören Fanuc. Ett konventionellt skärhuvud i 2D och ett Beveljet som kan skära i 45 grader. Trots sin världsunika storlek är precisionen fantastiska 0,08 millimeter. Maskinen kommer att användas av Kockums för att skära fartygsdetaljer i kompositmaterial. Rekordmaskinen har tagit fem månader att ta fram. Ett 10-tal konstruktörer, montörer och elektriker har varit inblandade. WJS-koncernen har idag drygt 60 anställda. God orderingång Fördelen med vattenskärning är att det inte blir någon värmeutveckling som kan deformera eller minska hållbarheten i materialet. Samt att man flexibelt kan skära i vilka material som helst. WJS känner av den uppåtgående konjunkturen. Orderboken är fulltecknad fram till semestern. Vi känner av en ökad stabilitet på marknaden, säger VD Lennart Svensson. Text & foto: PETER ÖJERSKOG
in för vattenskärning Aldrig tidigare i världen har det byggts en så här stor maskin för vattenskärning. Skärområdet är hela 6x15 meter vilket innebär att den specialdesignade x-bommen som bär skärhuvudena är 7 meter. Längden på maskinen är hela 15 meter. Sevicetekniker Per-Erik Olsson visar kontrollpanelen från leverantören Fanuc där en person ensam kan sköta den 6x15 meter stora vattenskärningsmaskinen. WJS har sitt eget användargränssnitt PanelOne. WJS-koncernen, Water Jet Sweden AB, i Hulta i Ronneby har idag drygt 60 anställda. Rekordvattenskärningsmaskinen har tagit fem månader att ta fram. Ett 10-tal konstruktörer, montörer och elektriker har varit inblandade. INSIDE NäringslivsRevyn 5
Framtidstro i Sölvesborg Sölvesborgs kommun har tagit fram ambitiösa planer för den kommunala utvecklingen och markanvändningen fram till år 2020. Nu väntar vi bara på att Trafikverket ska börja med byggnationen av den nya E22-sträckningen och att Pågatågstrafiken ska komma igång med halvtimmestrafik 2012/13, säger näringslivschef Ivar Skogseid, som ser ljust på Sölvesborgs utvecklingsmöjligheter. Sölvesborgs kommuns planering omfattar många olika aspekter av samhälls- och näringslivsutveckling. Här presenterar Näringslivskontoret några: Nya Sölve verksamhetsområde mellan gamla och nya E22 Kämpaslättens företagsområde Nytt industriområde i Nogersund Ljungaviken ny stadsdel öster om Sölvesborgsviken Centrumplanen med tänkbara förtätningsområden Visuell kontakt med E22 I distributionssamhället är visuell kontakt med E22 viktigt för företagare som överväger nyetablering. Regeringen har dock ännu inte tilldelat Trafikverket de medel som krävs för byggnation av E22:s nya sträckning. Den skulle, enligt verkets egna planer, ha varit i full gång. Vi trycker på via de kanaler som står oss till buds, säger näringslivschef Ivar Skogseid. Nya Sölve verksamhetsområde erbjuder 150 000 kvadratmeter industrimark i bästa läge mellan gamla och nya E22. I väster begränsas området av järnvägen och i öster byggs det ut kring korsningen mellan Mjällbyvägen och gamla E22. Gröna zoner kommer att skilja områden för boende och verksamhet åt. Kämpaslättens företagsområde är beläget på västra sidan om Kämpaslättsvägen i närheten av nya och planerade bostadsområden. Det ger möjlighet att utveckla området för extern handel, det vill säga handel med sällanköpsvaror som exempelvis vit- och kapitalvaror. Servar vindkraften Sölvesborgs kommun har höga förväntningar på kringeffekterna som kommer att genereras av Blekinge Offshores vindkraftspark utanför Hanö. Fullt utbyggt motsvarar vindkraftsparken investeringar på närmare 50 miljarder kronor! 6 INSIDE NäringslivsRevyn Vi hoppas att den ska ge mellan 150 200 arbetstillfällen i driftsfasen, alltså efter själva etableringsfasen, vilket är oerhört många i en kommun som Sölvesborg. Därför projekterar vi ett nytt industriområde i direkt anknytning till Nogersunds nyligen utbyggda fiskehamn. Varje vindkraftverk i denna storlek beräknas behöva 0,5 personer årligen för att sköta drift och underhåll lokalt, därtill kommer service till dem som arbetar med vindkraften. Näringslivskontoret i Sölvesborgs kommun består av två personer, näringslivsutvecklare Anette Ingemansson och näringslivschef Ivar Skogseid. De nås på naringslivskontoret@solvesborg.se Sölvesborg är tillsammans med Karlskrona svenska partners i EU-projektet South Baltic Offer där vi ser havsbaserad vindkraft som en ny affärsmöjlighet för våra underleverantörsföretag, men även som en ny typ av utflykts- och besöksmål. Som ett exempel på nya affärsmöjligheter kan jag nämna att varvet i Nogersund är i färd med att bygga en båt från grunden, för första gången på många år. Det är naturligtvis av största vikt att visa prov på kompetens och konkurrenskraft nu när en av Sveriges största vindkraftparker byggs fem kilometer utanför vår kust. Vision 2020 För att Sölvesborgs kommun ska kunna växa från knappt 17 000 till 20 000 invånare år 2020 är nya planerade bostadsområden en avgörande faktor. Det enskilt största är Sölvesborgs nya stadsdel Ljungaviken, mittemot centrum på andra sidan om Sölvesborgsviken. Ljungaviken kommer att förbindas med staden genom en gångoch cykelbro. Bostadsområdet byggs ut i tre etapper som kommer att omfatta cirka 550 bostäder och rymma mellan 1 000 och 1 200 personer när vi har byggt färdigt. Den första etappen omfattar flerfamiljshus närmast vattnet med villatomter bakom. Ett sjuttiotal personer köar till tomterna i den första etappen, men det är svårt att veta det verkliga intresset så här tidigt i processen. Vi planerar en massiv marknadsföringsinsats av området och här ska finnas bostäder som passar för alla. Vi hoppas bland annat kunna bygga marklägenheter i form av hyresrätter som vi vet att det finns ett stort intresse av. Ett led i arbetet med att öka Sölvesborgs attraktionskraft som bostadsort är att öka pendlingsmöjligheterna framförallt mot Skåne. Vi har medverkat i arbetet med Pågatåg Nordost som förhoppningsvis ger oss halvtimmestrafik kring årsskiftet 2012/13. Nettorondellen till Ljungaviksbron Kommunen har under 2010 utarbetat ett förslag till förnyad centrumplan där man sökt möjligheter att förtäta och bygga ihop stadskärnan. Vi vill knyta ihop Sölvesborgs centrala delar och skapa ett sammanhängande stråk från Netto rondellen till Ljungaviksbron. Det är viktigt att behålla en levande stadskärna med livaktig centrumhandel. Sedan kan man inte förvänta sig att allt ska förbli vid det gamla. Det är bara positivt om en flyttkedja kommer igång. Verksamheter behöver växa och utvecklas. Och ibland finns bättre förutsättningar för expansion på nya lägen. De gamla lokalerna tas snart över av nya intressenter och då får fastighetsägarna ett bra tillfälle att genomföra nödvändiga moderniseringar av sina lokaler. Text & foto: KATI BROTZEN
Samarbete mellan skolor och företag Välkomna till Tekniskt LärCenter i Sölvesborg! hälsar rektor vuxenutbildningen Jim Thorstensson, gymnasiechef Rolf Nilsson och rektor TLC Anders Jonasson. Här har Furulundsskolan sina yrkesutbildningar. Sölvesborgs gymnasieskola Furulundsskolan har satsat stora resurser på nya TLC, Tekniskt LärCenter, som innehåller de yrkesförberedande programmen. Dessutom har man fått nya lokaler för utbildningarna inom media, musik och fotboll. Vi samarbetar med skolor och företag i Skåne Nordost för att locka elever till våra utbildningar i Sölvesborg! Från årsskiftet bytte Gymnasieförbundet namn och blev större. Det nya namnet är Sölvesborgs-Bromöllas Kommunalförbund. I den nya organisationen ingår som tidigare gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning i Bromölla och Sölvesborg men även en serviceorganisation inom IT, lön och personaladministration samt kost och städ. Sölvesborgs-Bromöllas Kommunalförbundet samarbetar med fler kommuner i nordöstra Douglas Alexandersson är elev på Elprogrammet. Elprogrammet har 18 platser och även här går man allt mer mot det industrielektriska med installationer och automation där robotar och andra datorstyrda maskiner är en viktig del. Skåne med snabba tågförbindelser emellan; Kristianstad, Hässleholm, Hörby, Osby, Perstorp och Östa Göinge. Förbundet samverkar också med företagen i regionen och har regelbundna träffar. Spännande program Sölvesborgs gymnasieskola Furulundsskolan har senaste åren satsat stora resurser på att bygga nya undervisningslokaler. TLC, Tekniskt LärCenter, innehåller flera av de yrkesförberedande programmen. Dessutom har man fått nya lokaler för utbildningarna inom media, musik och fotboll. En ny idrottshall ger eleverna på skolans idrottsprofil nya och bättre förutsättningar. Furulundsskolan har normalt 900 elever. Men en demografisk svacka väntas de närmsta åren och därför gäller det att locka till sig elever, även från grannkommunerna. TLC innehåller främst yrkesutbildningarna El, Industri och Fordon medan Bygg håller till i Bromölla. Friskolor konkurrerar Bland de teoretiska programmen dominerar Samhällsvetenskap och Naturvetenskap. Skolans specialutformade program inom media, musik och fotboll har ersatts av andra alternativ som tillgodoser behoven. Det är viktigt att vi är minst lika bra och håller en spets på våra program som friskolorna för att konkurrera med dem, säger gymnasiechef Rolf Nilsson. Inom Industriprogrammet får eleverna inte bara lära sig svetsning utan också bredda sig mot industriteknik för att få en bredare och mer allsidig kompetens. Efter lågkonjunkturen har industrin nu all time high och ropar efter svetsare och kunnig folk, säger rektor Andes Jonasson på TLC. Elprogrammet har 18 platser och även där går man allt mer mot det industrielektriska med Torbjörn Björk är lärare på Elprogrammet och visar denna nya roboten som TLC skaffat. Den har kostat 700.000 kronor och innehåller mycket datorteknik. Av arbetssäkerhetsskäl är roboten omgärdad av skyddade plexiglas. installationer och automation där robotar och andra datorstyrda maskiner är en viktig del. En extra satsning görs under vårterminen då ny robot installeras på elprogrammet. Denna satsning har kunnat genomföras tack vare medel från Ljungbergsfonden. Viktig vuxenutbildning Kommunalförbundet har även vuxenutbildning som fungerar som en stötdämpare i konjunkturerna. Går arbetsmarkanden dåligt går det bra för vuxenutbildningen. Staten gör en extra satsning på gymnasial yrkesutbildning för vuxna. Satsningen innebär bland annat vidare/fort/omskolning bland annat inom svets och plåt. Prioriterade för denna satsning är de som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det går riktigt bra och vi har 130 elever! Staten kommer att även att satsa på en lärlingsutbildning för vuxna. Vi kommer att ansöka om platser för lärlingsutbildning, så vi förhoppningsvis kan starta upp till hösten, berättar rektor Jim Thorstensson på Vuxenutbildningen. Text & foto: PETER ÖJERSKOG INSIDE NäringslivsRevyn 7
Liten firma gör stora jobb Elvamannafirman Bo Ahlquist Maskin AB fick uppdraget att bygga den tre kilometer långa vägen som ska förbinda den nya stadsdelen Ljungaviken, öster om Sölvesborgsviken, landvägen med resten av Sölvesborg. Arbetet inleddes i månadsskiftet oktober/november förra året och ska vara klart den 28 oktober. Entreprenaden är värd 24 miljoner kronor och vår största hittills, konstaterar vd Linus Ahlquist. Högskoleingenjör och tredje generationens entreprenör Linus Ahlquist tog över Bo Ahlquist Maskin AB i oktober 2008 efter sin far som startade företaget för femton år sedan. Företaget har sitt säte i Lur, utanför Hästveda, och verkar från kust till kust. Bo Ahlquist Maskin AB, BAMAB, omsätter i storleksordningen 20 miljoner kronor om året. Vi gör hur små jobb som helst, förutsatt att resorna inte blir för långa. Men, över vintern har vi fokuserat på två stora entreprenader: vägen till Ljungaviken i Sölvesborg och så exploaterar vi ett industriområde åt Höganäs kommun. Höganäsuppdraget är värt 10 miljoner kronor, upplyser Linus Ahlquist. BAMAB:s exploateringsuppdrag ligger ofta i klassen 5-10 miljoner. Vi är generalentreprenörer i båda projekten.vi har gjort liknande jobb åt bland andra Tobias Högberg förbereder ett broschakt vid Siretorpskanalen. Han arbetade tidigare som webbdesigner, men valde att omskola sig till ett mer kreativt yrke. I bakgrunden ses Johan Åkesson. Maskinparken som används under arbetet med vägen till Ljungaviken omfattar bland annat tre bandgrävare, en hjulgrävare, lastmaskin och vält. Foto: Bo Ahlquist Maskin AB. Helsingborgs stad, Hässleholms-, Kristianstad-, Lunds- och Älmhults kommuner. Pågående projekt I Höganäs är det ett industriområde som byggs ut. När vi drar fram vatten- och avloppsledningar korsar vi en gammal lertäkt, där man brutit lera för keramiktillverkningen, och ett nedlagt stenkolsbrott, berättar Henrik Lundstedt som leder arbetet i Höganäs och fortsätter: Vi bygger bland annat ett sedimenteringsmagasin en damm och gator. Landvägen till Ljungaviken går under arbetsnamnet Ny väg öster om Sölvesborgsviken. Uppdraget omfattar en sju meter bred och tre kilometer lång väg med en tre meter bred gångoch cykelväg som löper parallellt bilvägen. Med tillhörande rondell och diverse anslutningar tillkommer ytterligare cirka 300 meter. De kringboende välkomnar den nya vägen samt gång- och cykelvägen som kommer att knyta samman bostadsområdena med Sandvikens badplats och golfbanan, säger Linus Ahlquist. BAMAB står för arbetet med vatten, avlopp, gator, räcken och stängsel och belysning. Vi lägger också tomrör för fiberkabel. Markstabilisering Det som gör uppdraget i Sölvesborg speciellt ur entreprenörens synvinkel är att nerfarten till Sandviken och golfbanan byggs på löst lagrad lera, varvad med gyttja och silt. Vägen korsar också Siretorpskanalen som nu flyter genom en rörbro. Det här är alltså gammal havsbotten som kräver markstabilisering ner till tre meters djup. Markstabiliseringen utförs av en underentreprenör som blandar in cement i den lösa leran med hjälp av en kraftfull visp. Det går åt enorma mängder material när en helt ny väg byggs och det är en fördel ju närmare det kan hämtas. Bröderna Björklund i Vånga levererar grus och sand medan Sydbeläggning i Höör står för asfalten. Text & foto: KATI BROTZEN Foto: Bo Ahlquist Maskin AB Återfyllnad kring ny pumpstation. I grävmaskinen Per-Ola Sonborn, bredvid pumpstationen Jonas Nielsen och Johan Åkesson. Alla börjar från början hos Bo Ahlquist Maskin AB, ofta redan i samband med sin praktiktid. I vår företagskultur formas man till en kompetent, kreativ och lösningsfokuserad lagarbetare. Vi har goda referenser som visar att vi utför de mest skiftande uppdrag på ett bra sätt, förklarar Linus Ahlquist, som står mellan arbetsledarna Henrik Lundstedt (till vänster på bilden) och Johan Åkesson. 8 INSIDE NäringslivsRevyn
Från vänster Johan Broberg, Stefan Book och antennansvarig Richard Grönroos uppe på bostadsrättsföreningen Lejonets tak i centrala Sölvesborg. Hyresvärdens representant Greger Ohlsson är mycket nöjd med den stabila funktionen det vore inte roligt om TV-apparaterna slutade fungera i samtliga 64 lägenheter. Lyckad etablering i Sölvesborg Foto: FREDRIK BJÖRCK Levins Elektriska AB:s etablering i Sölvesborg är en riktig solskenshistoria. Vi har vuxit i lågkonjunkturen och nu är vi mellan sex och sju man som arbetar heltid här. Våra firmabilar syns överallt och nya kunder har börjat kontakta oss på eget initiativ, vilket känns riktigt bra, konstaterar Sölvesborgsprofilen Johan Broberg som i praktiken ansvarar för Sölvesborgskontoret. Även om Levins Elektriska AB bara är ett par år gamla i Sölvesborg så är företaget del av den starka och välrenommerade Levinsgruppen med säte i Hässleholm. Inom gruppens affärsområden finns en för branschen unikt bred kompetens som bland annat omfattar elinstallationer, hiss, service och underhåll, telefoni, datakommunikation, parabol och kabel-tv, säkerhet och brandlarm samt industriautomation. En lokal kontakt räcker för att kunden ska få tillgång till hela Levinsgruppens utbud. Levinsgruppen prioriterar närheten till kunderna och har cirka tre mil mellan sina kontor. De små avstånden gör att vi kan samarbeta om stora och eller tekniskt krävande uppdrag, förklarar Stefan Book, platschef för Sölvesborgsenheten. Kärnan i vår verksamhet är och förblir dock snabb och säker service. Det är en hederssak för oss att alltid hålla vad vi lovar, säger Johan Broberg med eftertryck och fortsätter: det känns extra viktigt eftersom många av oss bor här och har våra nätverk i trakten. Kvalitet i alla led Stefan Book och Fredrik Björck delar affärschefsskapet i Levins Elektriska AB. Företaget är fullständigt miljö- och kvalitetscertifierat sedan 2005. Det ger kunden extra trygghet i form av systematisk dokumentation av arbetsprocesser, materialval, säkerhet med mera. Säkerhet och optimal prestanda är alltid högprioriterade aspekter av vårt arbete, säger Stefan Book och fortsätter: Tillexempel bostadsrättsföreningar, skolor och räddningstjänsten har märkt vad det betyder och uppskattar vår antennansvarige Richard Grönroos stabila lösningar på AV-sidan. ßMontör Andreas Parkersson, nyanställd hos Levins, arbetar med att montera uttagsstolpar i Sölvesborgs gästhamn. àsynoptikbutiken på Sölvesborgs shoppinggata lyser vackert i kvällsmörkret tack vare Levins Elektriska. Foto: Johan Broberg. Massiva energibesparingar Fredrik Björck är också platschef i Kristianstad och specialist på energibesparingar inom belysningsområdet. De kundgrupper som har störst nytta av hans kunskaper är de som har gamla eller nya T8-armaturer och de som har andra typer av armaturer utan styrutrustning som anpassar ljusmängden efter behovet. Vi erbjuder minst 25-procentiga besparingar hos kunder som ljuset tänt många timmar per dygn. I ett nyligen avslutat projekt, en stor lagerhall utan dagsljus och med gamla T8-armaturer, kunde vi spara in hela 35 procent av belysningskostnaderna. Detta utan att förlora mer än 10 procent av ljuset och utan att byta armaturerna. Efter bara 15 månader har hela investeringen betalat sig och kommer att generera besparingar motsvarande 100 000 kronor om året. Till energibesparingstjänsten hör en finansiell tjänst i form av ett leasingavtal som gör investeringen lönsam från dag ett. Arbetar brett Levins har många uppdrag i Sölvesborgstrakten. Vi är i full gång med att byta ut brand- och inbrottslarmet på Nymölla. Vi gör också all gatubelysning i Sölvesborgs nya stadsdel öster om Sölvesborgsviken. Redan tidigare gjorde vi belysning, eluttag och en smartcardlösning för de fem bryggorna i innerhamnen. Nu monterar vi samma typ av uttagsstolpar i gästhamnen. Ett annat uppdrag är säkerhetslarmet, som håller larmklass 3, i Eriksbergs Viltparks nya VIP-avdelning. Vi har också gjort Synoptiks fräscha butik med hela 102 ljuspunkter. Och Xlent Design som ligger granne med Synoptik. Text & foto: KATI BROTZEN INSIDE NäringslivsRevyn 9
Skärpta energikrav ger uppsving Några av Ventex medarbetare; innehavaren Jörgen Granath samt montörerna Fredrik Nilsson, Robin Mattisson, Thomas Olausson, Ulf Petersson och Per Björklund. Företaget har totalt åtta montörer. Ventex Entreprenad AB i Sölvesborg har många ventilationsprojekt i gång; exempelvis restaurang och motell i 1950-talsstil i Bromölla och en ny förskola i Karlshamn. Företaget hoppas också att villamarknaden ska vakna i och med skärpta byggnormen för energisparande ventilation och uppvärmning. Detta kommer att ge ett uppsving för ventilationsbranschen, förutspår Jörgen Granath. Ventex Entreprenad arbetar just nu med egna ventilationslösningar och produkter för så kallade passivhus, välisolerade villor som huvudsakligen värms upp av den värme som människor och belysning alstrar. I nybyggda hus har man skärpt byggnormen för energihushållningen. Det innebär att till/ frånluft med återvinning krävs i framtiden. Rådande kombinationer med frånluftsventilation via värmepump med dagens produkter kommer inte att räcka till, säger Jörgen Granath. Här är några andra av de spännande ventilation/värme/kyla/ styrprojekt som Ventex håller på med just nu: Prästslättens förskola i Karlshamn. Ny grossist butik i Strömma i Karlshamn. Jörgen Granath. 24 stycken nypoducerade lägenheter i Karlshamn Renovering med uppgradering av ventilation och styrning för ökad komfort samt bättre ekonomi i 150 lägenheter i kvarteret Hummern i Sölvesborg som Sölvesborgshem äger. Filmpalatset i Bromölla. Ny komfortkylanläggning. Nytt kontor och bilverkstad i Stilleryd, Karlshamn. Ny ICA-butik i Hällevik på Listerlandet. Mest spännande är kanske Skåneporten nära E22 i Bromölla. Här byggs restaurang och motell i genuin amerikanska 1950-talsstil! På sikt ska det också bli bensinstation och utebiograf i samma utförande. Slutligen planerna på ett 16-våningshus på andra sidan Sölvesborgsviken. Ett verkligt landmärke längs Blekingekusten! Vi hoppas att kunna börja projekterar ventilation för skyskrapan under hösten, avslöjar Jörgen Granath på Ventex Entreprenad AB i Sölvesborg. Text & foto: PETER ÖJERSKOG Ventex Entreprenad AB i Sölvesborg har byggt upp en flotta av företagsbilar för att kunna serva kunderna på bästa sätt. Till de mest spännande projekten hör restaurang och motell i 50-talsstil och 16-våningars skyskrapa. 10 INSIDE NäringslivsRevyn
INSIDE NäringslivsRevyn 11
Kakel & Klinker Vi gör rent hus i industrin. MMB är ett miljöserviceföretag som erbjuder kompletta lösningar för industri och företag. Vi har erfarenhet och specialkompetens inom allt från vakuumsugning, vattenbilning och vattenblästring till högtrycksspolning och ytbehandling. Vi satsar kontinuerligt på kompetensutveckling och ny teknik. Med kreativa lösningar skapar vi möjligheter. Ingen ska tvingas vänta på att få bli ren, miljövänlig och fullt produktiv - vi står till tjänst dygnet runt. Industrivägen 1, 294 39 Sölvesborg. Tel: 0456-64 60 00. E-post: info@mmb.se. Läs mer på www.mmb.se 12 INSIDE NäringslivsRevyn
VMAB satsar för framtiden Västblekinge Miljö AB i Mörrum, VMAB, är en banbrytande aktör i satsningar på biologisk behandling. Bolaget fortsätter på den inslagna vägen. I enlighet med de nationella och regionala miljömålen planerar bolaget för den biogasanläggning som beräknas stå färdigbyggd och i drift under 2012. Med den nya anläggningen i drift, beräknas koldioxidutsläppet minska med 4 200 ton om året, säger Krisztina Andersson, informatör vid VästblekingeMiljö AB. Bolaget ägs av de tre kommunerna Karlshamn, Sölvesborg och Olofström och uppdraget är att samordna avfallshanteringen i de tre ägarkommunerna. I sitt nya tillstånd har bolaget möjlighet att biologiskt behandla matavfall och annat organiskt avfall. Statligt investeringsstöd Hösten 2010 fick Västblekinge Miljö AB besked om att Energimyndigheten beviljat statligt investeringsstöd på 19 miljoner kronor. Ett välkommet besked som innebär att bolaget kan skissa vidare på framtidsplanerna om en biogasanläggning till den befintliga anläggningen i Mörrum i västra Blekinge. Anläggningen ska producera cirka 1,8 miljoner kubikmeter gas/år Fakta Termisk behandling Den anläggning som planeras har en termisk behandling med en torrrötningsteknik, det vill säga matavfallet rötas i den konsistens som avfallet uppkommer från. Metoden innebär en stabil drift som inte störs av främmande föremål som plast- eller papperspåsar. Efter rötning kommer rötresten att komposteras och bearbetas för att bli olika jordförbättringsprodukter. Biogasen som utvinns ska, till största delen, användas som fordonsbränsle. Investeringen uppgår till 60-65 miljoner kronor. Till projektet är Avdelningen för Bioteknik vid Lunds Universitet knutet för forskning, vetenskaplig uppföljning och spridning av resultaten från behandlingen i full skala. Projektets nationella och vetenskapliga mål Projektets nationella och vetenskapliga mål är att i full skala kunna Hösten 2010 fick Västblekinge Miljö AB besked om att Energimyndigheten beviljat statligt investeringsstöd på 19 miljoner kronor. Ett välkommet besked som innebär att bolaget kan skissa vidare på framtidsplanerna om en biogasanläggning vilket motsvarar cirka två miljoner liter bensin per år. Målsättning Vår målsättning är att vi ska bli självförsörjande på biogas i regionen i och med nysatsningen, fortsätter Krisztina Andersson. I Blekinge källsorterar samtliga kommuner sitt matavfall och vi ser att övriga regioner i sydöstra Sverige visa att rötning av organiskt avfall, i fast fas, under vissa förutsättningar är ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt bra alternativ och komplement till traditionell våtrötning. Projektet är direkt kopplat till nationellt miljömål. Miljömålet säger bland annat att 35% av det organiska hushållsavfallet ska genomgå behandling senast 2010. Projektet ska även bidra till det regionala miljömålet för Blekinge län när det gäller begränsad klimatpåverkan. Enligt målen ska utsläppet av klimatpåverkande gaser, räknat som koldioxid/capita, minska med 35% mellan åren 1995 och 2010 (från 5,9 ton/år och person till 3,8 ton/år och person). Ytterligare ett regionalt miljömål, som åtgärden ska bidra till är, att länets energiförsörjning så långt som det är möjligt ska bygga på förnybara energikällor. följer samma trend. Den kompetens som finns i länet måste tillvaratas och utvecklas. Efterfrågan på biogas är både stor och snabbt ökande och därför är samarbete med kommuner och bolag, både i och utanför regionen en nödvändighet. Termisk behandling med stabil drift Den nationella biogasstrategin prioriterar substrat, det vill säga avfallsprodukter som innebär att kretsloppet kan slutas. Rötning av avfallsprodukter, som innebär att kretsloppet kan slutas, ger unika samhälleliga mervärden som inte tillkommer annan bioenergi. Stra Biogasen som utvinns ska till största delen användas som fordonsbränsle. Investeringen uppgår till 60-65 miljoner kronor. tegin pekar även på ytterligare möjligheter att producera biogas från avfall och slam samt att öka gasuttaget ur deponier. Den nationella målsättningen om 35 procents biologisk behandling är viktig för att kommunerna ska prioritera rötning före bränning, säger Krisztina Andersson. Perstorpsvägen 101-20 375 91 Mörrum Tel 0454-593 50 kundtjanst@vmab.se www.vmab.se INSIDE NäringslivsRevyn 13
14 INSIDE NäringslivsRevyn Kristanstad_helsida_VBOL_nyform.indd 1 2011-01-04 16:05:24
Erfarne elektrikern Leif Arlefur (till vänster) har anställts som projektledare för Lernia Bemannings elektrikersatsning i Karlskrona. Regionchef Robert Jönsson är mycket nöjd med att Lernia blir en mer komplett leverantör. Kompletterar med elektriker Lernia Bemanning kompletterar sitt utbud med industrielektriker. Erfarne projektledaren inom el och automation Leif Arlefur har anställts. Vi ska vara en komplett leverantör, säger regionchef Robert Jönsson. Lernia Bemanning kan erbjuda elektriker i hela södra Sverige. Erfarna yrkesmän främst för industrin. Vi har inte haft den kompetensen förut men nu har vi tagit in den. Kunderna kan vända sig till oss för att få alla sina kompetensbehov uppfyllda, säger regionchef Robert Jönsson. Leif Arlefur är sedan 17 februari projektledare för Lernias elektrikersatsning. Han är karlskronit och kommer närmast från Dalkia i Ronneby där han varit chef för el och automation. Där hade jag i princip samma uppgift. berättar Leif Arlefur. Erfaren chef Han har även arbetat som fristående konsult inom el och automation åt diverse större konsultföretag. Jag kommer att vara spindeln i nätet som ser till att allt går rätt till och att elektriker finns på rätt plats allt efter kundernas behov. Med en erfaren projektledare för el och auto Lernia Bemanning kompletterar sitt utbud med industrielektriker. Foto: Kati Brotzen. mation hos Lernia säkerställs att alla lagar och förordningar följs och kunderna kan känna trygghet. Det finns ett stort behov av elektriker. Vi blir ju mer och mer elberoende i samhället. Söker personal Med Leif Arlefur fortsätter Lernia Bemanning att växa. Förutom i Karlskrona har man även kontor i industritäta Olofström och 12 andra orter i södra Sverige. Lernia utbildar även sedan länge elektriker. Det går bra för Lernia, 2010 var ett fantastiskt framgångsrikt år för oss säger regionchef Robert Jönsson och tillägger: Vi växer och söker personal inom alla områden. Exempelvis ekonomi, kontor, administration, montörer, CNC, svets, logistik, truckförare och nu elektriker mot industrin! Text & foto: PETER ÖJERSKOG INSIDE NäringslivsRevyn 15
BRA, Blekinge Rot AB, bygger ett av Sveriges största ridhus i Ronneby. Totala golvytan är på 7000 kvadratmeter och ridhuslängan hela 190 meter lång. Närmast stora ridhuset med internationella mått som möjliggör tävlingar. Ett av Sveriges största ridhus BRA, Blekinge Rot AB, bygger ett av Sveriges största ridhus i Ronneby. Totala bottenytan är på 7000 kvadratmeter och ridhuslängan hela 190 meter lång. Kommunens investering är på närmare 45 miljoner kronor. Ett prestigejobb! konstaterar platschef Göran Larsson. Ridklubben i Ronneby har hittills huserat vid Ronnebyån, mellan Ronneby Brunn och golfbanan. Men till försommaren flyttar man till kommunens nya ridhus i Påtorp öster om staden. En helt ny väg dit har byggts från östra hamninfarten. Ronnebys nya ridhus är närmast gigantiskt stort. Totala bottenytan är 7000 kvadratmeter och ridhuslängan upptar 190 meter. Jag har bara hört talas om ett ridhus som är större och det ligger VINNANDE BYGGKONCEPT BYGGKONCEPT FÖR FÖR V VILLOR LANTBRUKSBYGGNADER INDUSTRILOKALER INDUSTRILOKALER VI TILLVERKAR VI HAR LEVERERAT BETONG VÄGGARNA OCH ANDRA TILL STALLARNA BETONG - ELEMENT FÖR VILLOR, LANTBRUK OCH INDUSTR I. I. KRÖNSNÄS 598 92 VIMMERBY TEL 0492-105 99 INFO@PREFABBETONG.SE KRÖN S I WWW.PREFABBETONG.SE INFO@PRE FABBETONG. SE WW W FABBETONG. SE Det är vi som utför El, Tele och Datainstallationer i Göteborg, säger Göran Larsson, platschef hos totalentreprenören BRA, Blekinge Rot AB. 190 meter långt Det norra ridhuset är 90 meter långt och har en höjd på 12 meter. Ridbanan är så stor att tävlingar kan hållas, så det huset har även en stor läktare. Södra ridhuset är 70 meter långt, cirka 11meter högt och här genomförs träningen. Ridhusens väggar har plåtfasad med ljusinsläpp i transparent plast. Ridhusen förbinds av en mellanbyggnad i två plan som innehåller entré, personalutrymmen, omklädningsrum, kontor, café, etcetera. Österut sträcker sig de två stallen likt en stämgaffel. De har totalt 60 boxplatser, ena längan är för klubbens medlemmar och den andra för privat uthyrning. Väggarna är i prefabricerad betong. Utanför Ett prestigejobb! konstaterar platschef Göran Larsson. stallarnas långsidor grävs gödselgropar. Investeringen för Ronneby kommun ligger på 40-45 miljoner kronor, upplyser Göran Larsson. BRA, Blekinge Rot AB, är totalentreprenör. Under sig har man Hallabro Elektriska AB Ronneby 0457 44888 www.hallabroel.se Vi utför VS-entreprenaden NVS Installation Ronneby Karlskrona 010-475 15 10 00 50 www.nvs.se 16 INSIDE NäringslivsRevyn
Vi utför alla typer av markarbeten 0477-554 90 Österut sträcker sig de två stallen likt en stämgaffel. De har totalt 60 boxplatser, ena längan är för klubbens medlemmar och den andra för privat uthyrning. Väggarna är i prefabricerad betong. Handikapphissar Varuhissar Dörrautomatik Ramper Ridhusen förbinds av en mellanbyggnad i två plan som innehåller entré, personalutrymmen, omklädningsrum, kontor, café, etcetera. Boklövsvägen 26, 342 53 Lönashult ake@hissteknik.com www.hissteknik.com Telefon 0470-75 70 28 Fax 0470-75 70 29 Mobil 070-568 27 10 Åke Din leverantör till det professionella lantbruket Ridhusens väggar har plåtfasad med ljusinsläpp i transparent plast. Här syns stora ridhusets gavel mot mellanbyggnaden. Till försommaren står anläggningen färdig efter 1,5 års byggtid. leverantörer för mark, el, VS, ventilation, målning och golv. Som mest har 18 man jobbat på bygget. Starten gick i januari 2010 och till försommaren 2011 ska det vara klart. Den största utmaningen har varit de ofantliga takstolarna i limmat trä i stora ridhuset. De har en spännvidd på 30 meter och en höjd på en meter. Vikten är 3,5 ton styck som ska lyftas till 12 meters höjd. Det var första gången vi gjorde ett sådant stort limträprojekt, berättar Göran Larsson. Ridanläggningen är miljövänligt energieffektiv eftersom man använder både jordvärme och solfångare. Tidigare stora byggen som Blekinge Rot bidragit med i Ronneby är Soft Center och Ågården. Ridhusanläggningen är ännu en fjäder i hatten. Varje projekt är en fantastisk resa och ridhuset i Ronneby är ett av de större uppdrag vi haft, säger Göran Larsson, platschef på BRA, Blekinge Rot AB. Text & foto: PETER ÖJERSKOG Vi har monterat hängrännor och stuprör, taksäkerhet samt övriga garneringsarbeten i plåt 0150-487700 Grattis Ronneby Ryttarförening till Sveriges kraftigaste och tystaste stallinredning Stabil Boss Made in Asarum by Ute Boxen AB www.uteboxen.se tel: 0454-320120 G. Landsvägen 62, 370 24 Nättraby Tel 0455-166 55 info@platochjarn.se INSIDE NäringslivsRevyn 17
Röd tråd från förskolan till högs Karlskrona Barn- & Ungdomsförvaltning prioriterar undervisning i ämnena matematik, biologi, fysik, kemi och teknik. I arbetet använder man sig av flera modeller. Skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, Matteskatten samt Matteambassadörer. Gemensamt är att programmen följer eleverna under hela deras tid i förskola och grundskola. Målet är att så gott som alla elever ska uppnå gymnasiebehörighet och att profilera de kommunala skolorna genom goda resultat. Karlskrona kommun deltar också i Skolverkets försök med riksrekryterande spetsutbildningar på gymnasienivå. Hösten 2009 startade Leonardo, en matematisk spetsutbildning vid Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona. Skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, innebär att undervisningen i teknik och NO-ämnena vävs in i det dagliga arbetet på ett självklart sätt. Från och med förskolan använder barnen ett naturvetenskapligt tillvägagångssätt som underlättar vidare inlärning/utbildning och ger fördelar på lång sikt. Det gör att Karlskronas kommunala NTA-skolor, förskolor och pedagoger resultatmässigt hävdar sig väl i konkurrensen. Det finns forskning som indikerar att barn som får en tidig och naturlig introduktion till teknik och NO, gör bättre resultat på de nationella proven och går ut grundskolan med markant högre behörighetsgrad än genomsnittet i såväl NO-ämnena som i de övriga, berättar matteutvecklare Lena Lund, Karlskrona Barn- & Ungdomsförvaltning. Kommunens målsättning är att alla elever ska nå full behörighet till gymnasiet i matematik, biologi, fysik, kemi och teknik. NTA erbjuder pedagogerna materiel, trygghet och kompetensutveckling. Programmet växer organiskt och i samklang med den nya läroplanens målbeskrivningar, förklarar Lena Lund och fortsätter: Vinsterna är särskilt stora i låg- och mellanstadiet, där NO-ämnena ofta varit eftersatta och lärarna saknat utrustning, kompetens och självförtroende. NTA i förskolan ger leken en extra dimension av lärande och upptäckarglädje. Skolutveckling NTA-programmet innebär att kommunen organiserar arbetet med teknik och NO-ämnen. NTA-samordnaren är spindeln i nätet. I Karlskrona kommun heter hon Marie Hansson och är mellanstadielärare i Fridlevstad. Till sin hjälp har hon NTA-utbildare, exempelvis Therese Persson som är temautbildare i NO åk 6-9 och förskolelärare Inga-Lill Olofsson som utbildar kollegor inom förskolan. De ser till att alla får den kompetens- utveckling som behövs för att arbeta med NTA. Samtliga NTA-pedagoger genomgår introduktion, grundutbildning, vidareutbildning i NTA och heldagsutbildningar i varje aktuellt tema. Teman kan vara allt ifrån från frö till frö i biologi till ellära och matens kemi. Till varje tema hör en färdigpackad NTA-låda med experimentmaterial och handledning. Under temautbildningarna går pedagogerna igenom materielen i experimentlådorna och diskuterar pedagogiska frågor. NTA-lådor En fördel med lådorna är att de ger en snabb temastart eftersom en klassuppsättning av allt som behövs för att genomföra temat finns med. Innan vi började med NTA gjorde vi också experiment. Då ägnade jag mycket tid åt att få fram allt material, så det blev inte så ofta. Lådorna innehåller lärar- och elevhandledningar med en genomtänkt arbetsgång som garanterar att man når målet i läroplanen, berättar Marie Hansson och fortsätter: Genom att vi arbetar systematisk säkerställer vi NO och teknikundervisningen från förskolan till högstadiet. Marie Hansson har ett 70-tal NTA-lådor i cirkulation ute på förskolor och skolor i Karlskrona kommun. Det är kö så vi hoppas få fler! NTA-lådorna för förskolan innehåller till NTA-lådor för temat matens kemi. När Kerstin Lönn på Solkattens förskola i Fridlevstad plo med liv och lust. Det blir fem, vad enkelt! ropar en glad Vatten är spännande. Här flyttar vi vatten utan att röra det. Hur? Jo genom undertryck i en slang! Tur att det finns mycket vatten! Foto: Inga-Lill Olofsson exempel utrusning för att mäta och väga, räkna antal, timglas för att mäta tid, mönster och sortering. Lådorna skickas runt mellan NTA-förskolorna så att det kommer nya och spännande saker. NTA-nätverk Det finns lokala NTA-nätverk i nästan hela Karlskrona kommun. Personal från förskolor, barn i pedagogisk omsorg det som tidigare kallades dagbarnvårdare/dagmammor och skolor i ett område ordnar gemensamma träffar. Pedagogerna bollar frågor inom nätverket Genom att vi träffas vet alla exakt vad alla andra har arbetat med, förklarar Marie Hansson och fortsätter: Systemet är genomsiktligt vilket innebär att elever och lärare inte behöver börja om från början på varje nytt stadium utan kan gå direkt till fördjupning det ger kontinuitet. Från vänster: matteutvecklare Lena Lund, Karlskrona Barn- & Ungdomsförvaltning och NTAsamordnare Marie Hansson, mellanstadielärare i Fridlevstad. 18 INSIDE NäringslivsRevyn Hampus på Solkattens förskola i Fridlevstad har gjort ett tittskåp med silvriga rymdvarelser. Det innehåller mycket matte: mäta upp och klippa ut tapeter och golv. Dessutom träning i att se saker ur olika perspektiv. Bygger på nyfikenhet NTA är raka motsatsen till elever som vrålpluggar inför ett prov, utan vare sig sammanhang eller tid till eftertanke, för att sedan glömma allt. NTA tar avstamp i barnens inneboende nyfikenhet och intresse och kretsar kring teman som till exempel matens kemi. Varje tema tar mellan 8 och 10 veckor och är anpassat till respektive åldersgrupp och läroplanens målbeskrivning. När vi ska starta temat får vi en låda med väl utprövat materiel och handledning för såväl lärare som elever. Det gör att man som lärare
tadiet ger gymnasiebehörighet Det anslås i skolan, läggs ut på hemsidan och alla elever får en papperskopia att ta med sig hem. Problemet är ofta ett påstående i form av en bild som lockar till kreativa lösningar. Vi premierar deltagande genom att lotta ut ett pris per termin i varje klass. ckar fram en räknesaga flockas femårsgruppen och deltar pojke. På Åvägens skola i Nättraby ser personalen det kompetenta barnet. Vi har en välbesökt utforskarvrå där barnen själva kan undersöka olika fenomen inom naturvetenskap/teknik. Där finns magneter, lampor och batterier, konvexa och konkava speglar, förstoringsglas, ficklampor ballonger, sugrör, virvelflaskor med mera, berättar förskolelärare Inga-Lill Olofsson. kan fokusera på att skapa nyfikenhet och väcka intresse hos barnen. Elever och lärare börjar med att exemplifiera och klargöra vad de vet om det aktuella temat. De ställer frågor, tydliggör mål och planerar temaperioden tillsammans. Vi skriver upp frågorna på ett blädderblock så att de ingår i ett sammanhang. När vi har 10 till 15 forskningsuppdrag, kopplar vi dem till kursplanen, säger Ann-Margret Morén, mellanstadielärare i Fridlevstad. Sedan gör elever och lärare förutsägelser, utforskar bland annat genom experiment doku menterar och stämmer av. Därefter är det dags att återkoppla resultaten med de ursprungliga frågeställningarna, formulera och presentera de nyvunna erfarenheterna samt ställa nya frågor. Det gör att även NO-ämnena och teknik kan betecknas som kommunikationsämnen. Alla går in för experimenten med liv och lust. Eleverna lär sig ett strukturerat arbetssätt och att argumentera vetenskapligt, vilket de kan tillämpa på andra ämnen också. Frida Widebrant och Emil Johansson i klass 6 på Fridlevstadskolan visar hur de arbetar med NTA-temat matens kemi. Först och främst gäller säkerhetsregler som att använda skyddsglasögon. Det är tillåtet att använda alla sinnen utom smak. Först tillsätter vi 6 droppar vatten och ser vad som händer. Det löser sig nästan helt. Kan det vara socker? undrar Frida Widebrant. tydligt redovisade förkunskapskrav. Ämnet för den första lådan är taluppfattning. Lådan är fylld av lekar, spel, kommunikationsmatte, laborationer, utomhusmatematik och matte promenader. Den andra handlar om mätning och den tredje om geometri. Allt som allt ska det bli sex lådor. Lådorna underlättar för lärarna, som inte har tid att göra material själva. Matteskatten delfinansieras av Skolverket tack vare en bra ansökan som uppfyllde regeringens intentioner. Matteambassadör Lillemor Lundberg undervisar på högstadiet i Nättrabyskolan och har använt matteskatten i sin sjätteklass. På torsdagar brukar jag dela upp klassen i tre grupper. En använder matteskatten, en spelar mattespel på datorerna och en ägnar sig åt problemlösning i boken. Variationen gynnar alla. Matteskatten gör det lättare att arbeta med matte i grupp. Uppgifterna är roliga att jobba med. Eleverna tänker inte på att det är matte och hinner mer än vanligt. Matteskatten använder ofta öppna utsagor och konkretiserar begrepp som till exempel bråktal. På Hasslöskolan arbetar man mycket för att locka föräldrarna att delta i matematikens förtrollande värld. Vi använder oss av veckans problem. Matteambassadörer Matematik är ett prioriterat område inom Karlskrona Barn- och Ungdomsförvaltning. Personal inom förskola och skola erbjuds och genomgår kompetensutveckling inom matematikområdet. En stor del av dessa pedagoger är nu matematikambassadörer för respektive skola/rektorsområde. Matematikambassadörer är pedagoger med särskilt intresse och ansvar för matematikundervisningen. Matteambassadörerna Ulla Peterson och Ing- Marie Karlsson undervisar på Hasslöskolan. Ulla Peterson har en förskoleklass medan Ing-Marie Karlsson undervisar på lågstadiet. De är mycket glada för att de nappade på erbjudandet om kompetensutveckling. Det är det bästa jag har gjort under mitt yrkesliv! utbrister Ulla Peterson. År 2005 läste hon 7-poängskursen Matematikdidaktik för pedagoger i verksamhet på BTH. Vi varvade föreläsningar med praktik i våra egna klasser. De nya kunskaperna gick att använda på en gång. Jag blev bättre på att få barnen att förstå. Jag använde konkreta exempel och färdiga övningar från utbildningen samt laborationer. Dessutom fick jag tillgång till ny litteratur. Ulla Peterson hade 79 kurskamrater som var aktiva från förskola till årskurs 9. Alla hade användning för sina nya kunskaper. Så när jag erbjöds att läsa ytterligare fyra poäng så tackade jag ja till fördjupningskursen Meningsfull matematik. I egenskap av matematikambassadörer har Ulla Peterson och Ing-Marie Karlsson funnit varandra och blivit vana att leta upp och presentera nytt material för sina kollegor. Text & foto: KATI BROTZEN Matteskatten Matteskatten är ett projekt för att utveckla matematikundervisningen i Karlskrona kommun. Skolorna får färdiga lådor, i stil med NTA-lådorna, som innehåller pedagogiskt material och handledning. Med den skillnaden att en och samma låda ska passa från förskoleklass till årskurs 9. Lådorna innehåller svårighetsnumrerade uppgifter med I Nättrabyskolan deltar klass 8 och 9 A i ett projekt som integrerar matematik och teknik med de övriga NO-ämnena. Temat kulminerar i tävlingen RoboCup Junior på Kreativum. INSIDE NäringslivsRevyn 19
Snörekord och översvämning Det har fungerat bra ändå! säger arbetsledare Frida Stålebjer hos Skanska Asfalt och Betong AB Infraservice Syd som står vid en av företagets fyrhjulsdrivna jourbilar. Trots att vägarna i Blekinge drabbades av snörekord i december och översvämningar i november och januari! Vägarna i Blekinge drabbades av snörekord i december och översvämningar i november och januari. Det blev även en tuff vinter i år för Skanska som sköter länets vägar på entreprenad. Det har fungerat bra ändå! konstaterar arbetsledare Frida Stålebjer. För två år sedan la Trafikverket, som då hette Vägverket, ut skötseln av 166 mil väg i Blekinge på entreprenad. Skanska Asfalt och Betong AB Infraservice Syd i Vambåsa, mellan Skanska besiktigar de 166 milen väg i Blekinge i olika intervall. Från tre gånger varje vecka för delar av E22 till varannan vecka för de mindre. En snörik vinter och stora temperaturvariationer ger mycket skador; hål i beläggningar, sättningar, påkörda skyltar, igensatta trummor, etcetera som måste åtgärdas. 20 INSIDE NäringslivsRevyn Karlskrona och Ronneby, tog hem kontraktet. Det blev en tuff första vinter 2009 10 som varade länge. Årets vinter 2010 11 startade ännu tidigare och tuffare den värsta under 2000-talet hittills! med snörekord i december. I Eringsboda uppmättes närmare en meter snö. Men vi har mätt snödrivor på uppåt tre meter längs blåsiga kustvägen utefter Blekinges östkust, berättar arbetsledare Frida Stålebjer. När det är så kallat särskilt väder med extremväder under ett dygn måste Skanska ta in extra resurser från sina många underleverantörer där GKF är huvudleverantör. Vi hade många sådana dygn i december. Det har varit fullt upp hela tiden, både för våra entreprenörer och för oss på Skanska, konstaterar Frida Stålebjer. Höga snödrivor Besvärligast har det varit där kustvägarna går över öppen åkermark och det blåser upp stora drivor på vägen, exempelvis E22 över Ramdalaslätten mellan Karlskrona och Jämjö. Snörekorden i januari omringades av översvämningar både i november och januari. Värst var det i november på E22 vid Ramdala. Här var det så mycket vatten på vägen att man endast hade ett körfält öppet i mitten av vägen. Trafiken fick dirigeras med hjälp av tillfälliga trafikljus. Vi fruktade att E22 skulle kollapsa vilket inneburit stora trafikstörningar, avslöjar Frida. Skanska hade mycket personal på plats för att sätta upp avstängningsmaterial men även för att pumpa vatten över vägen, som dock var svårt att bli av med då det stod mycket vatten i hela området kring Ramdala. Eftersom det inte finns några bra omledningsvägar över Ramdalaslätten hade man i värsta fall fått omdirigera trafiken ända från Kalmar. Vi hade vårt katastrofsläp på plats med avstängningsmaterial och omledningsskyltar. Men vi behövde aldrig använda det! Daglig besiktning Skanska besiktigar de 166 milen väg i olika intervall. Från tre gånger varje vecka för delar av E22 till varannan vecka för de mindre vägarna. En snörik vinter och stora temperaturvariationer ger mycket skador; hål i beläggningar, sättningar, påkörda skyltar, igensatta trummor, etcetera som måste åtgärdas. En stor städning väntar i vår när snön försvunnit. Vi använder bland annat en snabelbil som lagar sprickor och hål med emulsion och sten, berättar arbetsledare Frida Stålebjer på Skanska Asfalt och Betong AB Infraservice Syd i Vambåsa. Text & foto: PETER ÖJERSKOG INFRASERVICE 010-476 14 99