VERKSAMHETSPLAN

Relevanta dokument
UMEÅ UNIVERSITET PROTOKOLL

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR DEMOGRAFI OCH ÅLDRANDEFORSKNING (CEDAR)

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Riktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Handlingsplan för internationalisering

VERKSAMHETSPLAN

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion

Diarienummer STYR 2014/973

Verksamhetsberättelse för 2005

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB

Fakulteten för teknik. Strategi

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE

Institutionen för kulturvetenskaper

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Handlingsplan för hållbar utveckling

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN CENTRUM FÖR REGIONALVETENSKAP (CERUM)

FORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Bedömning av arbetsprestationer

Verksamhetsplan 2013

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

din väg in till Högskolan i Skövde

Mål och strategier för Centrum för polisforskning

Plattform för Strategi 2020

FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Forskning och utbildning inom ITS-området

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR EKONOMISK HISTORIA

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå

Foto: Casper Axelsson. Verksamhetsplan för Vaartoe Centrum för samisk forskning. Vaartoe Centrum för samisk forskning

Forskande och undervisande personal, vägledning för bedömning av arbetsprestationer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Handlingsplan för

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR BIOBANKSFORSKNING

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning

1. Meriteringsmodellen

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN: SÖKSTRATEGIER Odontologiska fakultetens strategiska prioriteringar för forskning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN

Policy för externa projektansökningar från självfinanserade forskare vid MMK

UFV 2003/39 CK

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

APPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.

Psykologiska institutionen

Riktlinjer och bedömningsgrunder för rekrytering och befordran av lärare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen

Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse februari 2016

Transkript:

2006-05-20 VERKSAMHETSPLAN 2006-2008 för Vaartoe - Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet Umeå universitet är det naturliga navet för samisk forskning i Sverige och har sedan flera år också tagit ansvar för satsningar inom den samma. Här finns en betydande kompetens inom skilda ämnesområden. Genom inrättandet av Vaartoe/Centrum för samisk forskning (CeSam) har ett stabilt fundament skapats, som arbetar för att i första hand stärka forskning med samisk tematik vid Umeå universitet. Den långsiktiga ambitionen är att få ett nationellt ansvar för samisk forskning och redan nu är Vaartoe/CeSam engagerat i nationellt och internationellt nätverksarbete, kvalitetsarbete för enskilda ämnesdiscipliner, olika forskningsprojekt, samverkan med Sametinget och Jordbruksdepartementet, doktorandrekrytering, publiceringsverksamhet och flera andra koordinerande och informerande insatser. De ekonomiska resurserna är emellertid allt för begränsade, varför förstärkningar behövs för att kunna realisera de högt ställda målsättningarna. Bakgrund En av de viktigaste anledningarna till att universitetsstyrelsen vid Umeå universitet den 1 april år 2000 beslutade att inrätta en ny forskningsenhet, Vaartoe/CeSam, är att Sverige idag saknar ett samlande och koordinerande organ inom hela det samiska forskningsfältet, som garanterar och stödjer att en ämnesmässig mångfald och kvalitet kan upprätthållas och initierar och samordnar större nationella och internationella forskningsprojekt. I en första etapp har Vaartoe/CeSam, sedan etableringen, arbetat med att skapa nationella kontaktytor mellan olika forskargrupper och forskningsdiscipliner samt med att undersöka förutsättningar för att skapa en fungerande infrastrukturell basmiljö, som innebär att viktiga resurser för samisk forskning samlas till och distribueras från Umeå. Förutsättningarna för att en sådan kraftsamling kan lyckas är också utomordentligt goda eftersom samisk forskning sedan länge är en väl omhuldad specialitet vid Umeå universitet. CeSam har därtill inlett ett omfattande samarbete med den för verksamheten centrala Institutionen för arkeologi och samiska studier.

I det målprogram som inrättats för verksamheten vid Vaartoe/CeSam stadgas att: centret skall fungera som en resurs i forskning och forskarutbildning och utgöra ett forum och en mötesplats för de institutioner och avdelningar vid Umeå universitet och övriga universitet och högskolor i landet som bedriver forskning om samer, samiska språk och samiska förhållanden i övrigt. Nuläget: Organisation och personal Med nuvarande resurser är Vaartoe/CeSam delaktigt i ett grundläggande arbete för att stärka den samiska forskningen, framför allt vid Umeå universitet. För det dagliga arbete ansvarar föreståndaren, med Vaartoe/CeSam:s styrelse som stöd för framarbetandet av de strategier som ligger till grund för dessa uppgifter. För närvarande har Vaartoe/CeSam ett fakultetsanslag (utöver lokalkostnader) på ca 1,45 mkr, vilken är avsedd att räcka till - en föreståndare (100%) - en forskningslektor (50%) - en sekreterare (75%) - driftskostnader Med stöd av projektmedel från Riksbankens jubileumsfond har Vaartoe/CeSam sedan maj 2005 haft en projektassistent anställd (100%). Denna tjänst löper ut i maj 2007 och det är angeläget att försöka erhålla ytterligare medel, så att den kan förlängas i tid. Föreståndaren är inte bara administrativ ledare för enheten, utan även utformare av verksamheten. Tillsammans med en rad förtroendeuppdrag och forskning innebär detta att han har ett omfattande ansvarsområde. Under den kommande perioden blir det av stor vikt att synliggöra Vaartoe/CeSam:s verksamhet både internt vid Umeå universitet och vid forskningsinstitutioner i hela Sverige. Styrmedlet för synliggörandet av Vaartoe/CeSam:s verksamhet är de ansvarsområden och aktiviteter som finns upptagna i strategiplanen. Personalbesättningen vid Vaartoe/CeSam har kunnat utökas tack vare forskningsanslag. Åren 2004-2006 var särskilt gynnsamma i detta avseende. Genom EU-finansiering har Vaartoe/CeSam tillsammans med Nordiskt Samiskt Institut i Kautokeino kunnat starta ett forskningsprojekt inriktat på rennäringens ekonomi. I början av 2005 meddelade Vetenskapsrådet att Centrum för Befolkningsstudier (CBS), vari Vaartoe/CeSam är en del, beviljats det prestigefyllda stödet till starka forskningsmiljöer. För Vaartoe/CeSam:s del

innebär det medel till forskning för föreståndaren på 50%. Dessutom kommer en forskare att placeras på Vaartoe/CeSam under fyra år (men avlönas av CBS). Genom ett projektanslag från FAS skapas ytterligare utrymme för forskning. I juni 2006 erhöll forskargruppen inom Den åldrande befolkningen och levnadsvillkor ett omfattande så kallat Linné-stöd från Vetenskapsrådet. Vaartoe/CeSam har en bärande del i projektet, som också kommer att finansiera Vaartoe/CeSam:s sekreterare med 25%. Därtill har två doktorand vid Institutionen för historiska studier placerats på Vaartoe/CeSam. Därutöver har Vaartoe/CeSam erhålli medel från Sametingets kulturråd och Statens kulturråd för en samisk kulturutredning (100% till en forskningsassistent under ett år 2005-2006). De erhållna forskningsanslagen gör att det skapas förutsättningar för att kunna behålla projektassistenten, vilket också är helt nödvändigt om forskningstid ska kunna friläggas för föreståndaren. Under 2006 kommer personalens uppgifter att bestå av: Föreståndare (100% anställning, varav 50% externfinansierad forskning) - ledning, utveckling och administration av Vaartoe/CeSam - koordinering och samarbete med andra institutioner - arbete med forskningsnätverk - projektansökningar - styrelseledamot av NOR och CERUM - ledamot av Council of the University of the Arctic - ledamot av Barents 2010 - UmU:s representant i Nordkalottensamarbetet - ordförande för Humanistiska fakultetens internationaliseringskommitté - ledamot av UmU:s internationaliseringskommitté - handledning av doktorander - utåtriktat arbete (innefattande den tredje uppgiften) - forskning Forskningslektor (50% anställning) - forskarskola - projektansökningar - utåtriktade kontakter - redigering och publicering - fortlöpande information Sekreterare (75% anställning) - påkallat administrativt arbete: - ekonomi (beredande ansvar) - personal - arkivering - administrativt ansvar för projektet Den åldrande befolkningen och levnadsvillkor

- bokförsäljning - hemsidan - information - Projektassistent (100% anställning) - arbete med strategiplan vid universitetet - arbete med studentrekrytering - informationsverksamhet - utvecklingsarbete med hemsidan - konferensadministration Forskarassistent (100% anställning, januari-juni 2007) - forskning i rennäringsprojektet Bemanningsutvecklingen har varit positiv, i den mening att Vaartoe/CeSam:s arbetsstyrka befunnit sig i ständig tillväxt. Det förklaras av att enheten dragit in externa pengar. Detta kommer att ha en positiv effekt på verksamheten också under 2006. De externa anslagen är emellertid tidsbegränsade, varför den grundläggande ambitionen att utöka den fasta verksamheten kvarstår som högst angelägen. Vaartoe/CeSam:s uppgift är att öka kontaktytan och samarbetet mellan de forskare i Sverige som idag är verksamma inom forskning med samisk tematik. Man skall dessutom verka för en väsentlig utökning av densamma, samt stärka rekryteringen till sådan forskning. Forskningen med samisk tematik skall ske i ett nära samarbete mellan olika universitet och högskolor, i Sverige såväl som internationellt. VISION FÖR PERIODEN 2006-2008 Organisation Vaartoe/CeSam:s verksamhet innefattar idag det strategiska arbetet med att skapa utökade resurser för samisk forskning. Därtill kommer forskning, projektarbete, ansökningar och nationellt samt internationellt nätverksarbete. Det finns en ambition om att Vaartoe/CeSam ska kunna byggas ut till en betydligt mer omfattande verksamhet med motsvarande resurser för att kunna ansvara för de uppgifter som är aktuella. Flera statliga utredningar har påpekat ett behov av sådan verksamhet. Som en respons har Vaartoe/CeSam

under 2006 utrett förutsättningarna för och kraven på en sådan enhet. Den skulle behöva en organisation strukturerad utifrån såväl nationella som internationella perspektiv, med ansvarsområden främst knutna till forskning, utredning och information. Tänkbara uppgifter för ett utbyggt Vaartoe/CeSam: att koordinera nationell samisk forskning, att skapa en kreativ miljö för samisk forskning, att åta sig och förmedla forskningsuppdrag, att hålla seminarier och konferenser om samisk forskning, att kontinuerligt sprida information om forskningsresultat Vaartoe/CeSam skall vidare ha ett ansvar att initiera nya forskningsprojekt, samt att skapa förutsättningar för att fler doktorander kan beredas tillträde att genomföra forskarutbildning inom det samiska forskningsfältet, för vilken ett särskilt ansvar måste tas. En viktig strategi för att arbeta mot ovan givna målsättningar är framtagandet av en samisk strategiplan för i första hand Umeå universitet. En sådan finns redan vid universitetet i Tromsø och ålägger samtliga institutioner att beakta sina möjligheter att medverka i den forskning som specifikt berör det nordliga området och den samiska tematiken. På så vis åskådliggörs och möjliggörs ett bättre resursutnyttjande på det akademiska området, samtidigt som samarbetsprojekt inom och utom universitetet underlättas. Konkreta målsättningar för år 2006 blir att utöka Vaartoe/CeSam:s ansvarsområde med internationaliseringsuppgifter inom Barentsprojekt och University of the Arctic, att utöka insatserna för forskningssamordning samt att intensifiera ansträngningarna att bli en nationell resurs för samisk forskning i Sverige. För 2007-2008 är målsättningen att vidareutveckla dessa uppgifter, att utöka samarbetet med landets övriga universitet samt att utveckla informations-arbetet. Sametinget har i samarbete med Jordbruksdepartementet initierat arbetet med en samisk forskningsstrategi i Sverige. Vaartoe/CeSam:s föreståndare var ingick i expertgruppen vid framtagandet av den första rapporten. Detta arbete kommer att påverka och ha konsekvenser för CeSam:s fortsatta verksamhet. Det är högst angeläget att Vaartoe/CeSam i den utsträckning enheten blir involverad tar del i det fortsatta arbetet med utvecklingen av en övergripande samisk forskningsstrategi i Sverige.

Personal Ett Centrum för Samisk forskning med ett nationellt ansvar behöver byggas upp med åtminstone fem till sex heltidstjänster. De finansiella förutsättningarna innefattar även medel för lokaler, en relativt omfattande mobil verksamhet samt digitaliseringsutrustning för internetverksamheten. Det skall finnas personella resurser att ansvara för, i tur och ordning: Ledning Administration Forskningssamordning och nätverk Forskningsprojekt Interaktiv portal Rekrytering av studenter och doktorander Internationalisering Arkiv, biblioteks-, musée- och undervisningsfrågor Utredning Information Publicering Vaartoe/Cesam skall alltså eftersträva hög kompetens inom fälten ledning/administration, studierekrytering, forskningsnätverk / samarbete och informationsarbete. Först och främst måste grundbemanningen (se nedan) säkras. Därefter behöver ett tillskott göras till verksamheten, som innebär att ytterligare en tjänst (fo.ass/postdoc) tillkommer. Detta möjliggör ytterligare insatser inom några av de listade verksamhetsområdena. Rekrytering, (interaktiv) information och utbildning hör till dem som bör prioriteras, samtidigt som föreståndaren ges ökat möjlighet att fokusera på forskningssamordning, nätverksarbete och tillskapandet av nya forskningsprojekt. För att uppfylla den storskaliga visionen behövs en basresurs som landar på minst 5 mkr. Detta skulle göra det möjligt att konsekvent kunna arbeta mot att fullfölja strategiplanens målsättningar. Det innebär ett tillskott av knyta ytterligare tre heltidsanställningar till Vaartoe/CeSam, samt en sekreterartjänst på 100%. Därutöver skulle det vara eftersträvansvärt att erhålla resurser så att Vaartoe/CeSam även har fysiska och finansiella möjligheter att ta del av gästforskarverksamhet och att möjliggöra stöd till riktade insatser inom den samiska tematiken, för såväl studenter, doktorander, som forskare. En av CeSam:s angelägnaste uppgifter blir att arbeta för en tillförsäkran av de finansiella resurser som är nödvändiga för en fullskalig verksamhet. Detta görs i samarbete med Humanistiska fakulteten och Umeå universitets centrala ledning och riktar sig mot en statlig grundfinansiering. Konkret målsättning för år 2006 blir att utöka personalstyrkan med minst 1,0

heltidstjänst för inre arbete på Vaartoe/CeSam samt att knyta minst 1,0 externfinansierad forskare till avdelningens personalstyrka. Dessutom bör personalen vidareutbildas vad gäller till exempel sättningsarbete för tryckalster samt för de arbetsmoment som en utbyggd webverksamhet kräver. Under perioden 2007-2008 kommer ansträngningar att göras för att nå målet om en storskalig verksamhet. Grundutbildning Vaartoe/CeSam har ingen direkt uppgift att vara ansvariga för grundutbildningsverksamheten vid Umeå universitet. Det är emellertid en ambition att bistå i det generella pedagogiska arbete som berör den samiska tematiken, samt att personalen, inom ramen för sin ämnesexpertis och vid påkallat behov, deltar i aktuella moment inom universitetets utbildningar. Peter Sköld är ledamot i styrgruppen för projektet International Master s Diploma In Sustainable Northern Communities, som arbetar inom The Canada- EU Program For Cooperation In Higher Education And Training. Konkreta målsättningar för år 2006 att är inleda ett samarbete med Fakulteten för lärarutbildning samt att aktivt deltaga i utbildningsprogrammet North2North inom University of the Arctic. I dessa och andra grundutbildningsfrågor kommer samarbetet med Institutionen för arkeologi och samiska studier att intensifieras. Dessutom kommer Vaartoe/CeSam att medverka till att göra samisk historia till en profil för Umeå universitet i den planerade nationella mastersutbildningen i historieämnet. För perioden 2007-2008 innefattas även ansatser för att ta fram ett underlag samt finansiering för en lärobok i samisk historia samt att medverka inom regionala utbildningsprojekt. Forskarutbildning Vaartoe/CeSam har inget eget ansvar för ämnesdisciplinär forskarutbildning vid universitetet, utan denna handhas av de olika institutionerna. Vaartoe/CeSam:s målsättning är att stärka inslagen av samisk tematik inom samtliga ämnesområden i syfte att förbättra de generella och specifika kunskaps-nivåerna, samt underlätta en ökad rekrytering till forskarutbildningen. Tillsammans med Institutionen för arkeologi och samiska studier kommer arbetet med ett forskarutbildningsnätverk att konkretiseras, tack vare medel från Sametingets kulturråd. Dessutom kommer institutionen och

Vaartoe/CeSam att under hela treårsåerioden utdela två studentpriser, till bästa C- eller D-uppsats eller examensarbete, i syfte att stimulera rekryteringen till forskarutbildning med samisk tematik. Det skall bli lättare för studenter vid landets universitet och högskolor att välja kurser eller kursmoment med samisk tematik. Möjligheterna till distansundervisning måste utvecklas och de olika behoven noga ses över. Kompetens skall tillhandahållas för de studenter som önskar fördjupa sina kunskaper i form av examensarbeten eller uppsatser. Det måste finnas en lyhördhet för såväl specifika samiska önskemål, som från andra håll i samhället. Vaartoe/CeSam skall utgöra ett kunskapscentrum för den samerelaterade forskning och utbildning som bedrivs i landet och internationellt. Ett konkret uttryck för denna strävan är det samarbete som pågått tillsammans med projektet Den Lärande Mötesplatsen under ledning av Helen Larsson vid Lapplands Kommunförbund (LKF) i Kiruna. Här har distansundervisningens utbyggnad och en anpassning till det samiska behovet varit centrala teman. Vaartoe/CeSam ser som en viktig uppgift att arbeta för tillskapandet av ett kursutbud som i sin förlängning skapar vägar in i forskarutbildning. På Umeå universitet berör tillskapandet av en samisk strategiplan även väsentliga delar av forskarrekryteringen och institutionernas möjligheter och beredvillighet att ägna sig åt den samiska tematiken. Konkreta mål för år 2006 är att inventera pågående doktorandarbeten med samisk tematik i landet samt att bygga upp det forskarnätverk som finansieras av Sametingets kulturråd. För perioden 2008-2009 är ambitionen att, i samarbete med Tromsø universitet, Nordiskt Samiskt Institut och Giellagas Institutha i Oulu, utveckla samarbetsformerna inom forskarutbildningen. För hela perioden 2006-2008 gäller att personalen inom ramen för sin ämnesexpertis arbetar som handledare åt doktorander vid Umeå universitet. Forskning Eftersom det i en vidare kontext är nödvändigt att enheten skall kunna fungera som en samarbetspartner med koordinerande funktioner till övriga universitet och högskolor i landet som bedriver samisk forskning bör en stor del av arbetet inriktas mot kontaktskapande verksamheter som syftar till uppbyggande av nationella kontaktytor, forskningsprojekt och nätverksuppbyggande. Dessa insatser bör emellertid göras även i ett vidare internationellt samarbete. Ett omfattande sådant har påbörjats med University of the Arctic (UArctic), som är ett samarbetsorgan för 90 nordliga universitet och högskolor i åtta länder i det cirkumpolära området. Umeå universitet har genom Vaartoe/CeSam tillsammans med Luleå Tekniska universitet ställt en gemensam ansökan till Utbildnings- och Utrikesdepartementen om en svensk

nationell finansiering av UArctic. Frågan behandlas under hösten 2006 och om utfallet blir positivt är Vaartoe/CeSam:s ambition att knyta väsentliga delar av resurserna till att expandera sitt ansvarsområde. Dessutom ingår Vaartoe/CeSam som en del i det nu påbörjade Barents 2010-projektet. Målsättningarna är att dessa initiativ ska förbättra möjligheterna till framtida undervisnings- och forskningssamarbeten. Vaartoe/CeSam:s föreståndare ansvarar också för planeringen av framtida internationell forskning. Han har utsetts till ordinarie ledamot av Working Group 11 (Arctic Science in the Public Interest) inom ICARP II (2nd International Conference on Arctic Research Planning 2005). Detta är ett samarbetsprojekt på initiativ av International Arctic Science Committee (IASC) och Northern Research Forum (NRF), som beräknas pågå under en tioårsperiod. Föreståndaren valdes 2004 till president för nätverket Demography/Family inom European Social Science History Association, med ansvar för arrangemanget av de stora internationella konferenserna i bland annat Lissabon, Amsterdam och Paris fram till 2010. Föreståndaren är representant för Umeå universitet i Phoenix Thematic Network on Health and Welfare Policy. Nätverket koordineras av University of Evora och finansieras med EU-medel, inom Socratesprogrammet (Erasmus Thematic Networks). Det erhåller också stöd Portugals regering Government och samarbetar med andra institutioner: the Milbank Memorial Fund, the Gulbenkian Foundation och the Compostela Group of Universities. För att stärka aktiviteterna relaterade till det sydsamiska området fortsätter Vaartoe/CeSam:s samarbete med Högskolan i Nesna och Sydsamiskt Center i Hattfjelldal. Per Axelsson är nationell koordinator i BOREAS-projektet Home, Hearth and Household in the Circumpolar North, som beviljats stöd av European Science Foundation och Vitterhetsakademien.Tillsammans med forskare från Norge, Canada, Amerika, England och Ryssland kommer en omfattande forskningsaktivitet att genomföras de närmaste åren. Vaartoe/CeSam kommer också att vara med i styrgruppen för det nordiska arkeologinätverket för samisk forskning som beviljades stöd av NordForsk under 2006, samt att fullfölja projektintentionerna tillsammans med virologer och infektionsforskare inom ett epidemiprojekt, samt ett hälsoforskningsprojekyt tillsammans med Lapplands Södra Forskningsenhet i Vilhelmina och Nuuk University på Grönland. Vaartoe/Centrum för Samisk forskning bedriver internationell spetsforskning och ingår som en väsentlig del i Centrum för Befolkningsstudier, som i februari 2005, i mycket hård konkurrens, erhöll Vetenskapsrådets stöd till starka forskningsmiljöer. VR:s egen beredningsgrupp framhöll särskilt de samiska historiedemografiska delarna av projektet som mycket intressanta. Under de kommande fem åren kommer Peter Sköld och Per Axelsson att arbeta med källmaterial tillhörande Befolkningsdatabas över Sápmi, Demografiska

databasen. Det befolkningshistoriska forskningsområdet har ännu inte beaktat vare sig samerna eller Sápmi i någon större utsträckning. Vi lever fortfarande i ovisshet om såväl den grundläggande befolkningsutvecklingen som den mer detaljerade kunskapen om mortalitetsmönstret. Projektet erbjuder en öppning att börja komma tillrätta med dessa brister. Det föreliggande projektet kommer att bli ett betydelsefullt bidrag för den generella förståelsen av de demografiska erfarenheterna under en kolonisationsprocess. Det unika forskningsmaterialet med individdata från Befolkningsdatabas över Sápmi under en lång, sammanhängande tidsperiod möjliggör studier utan internationell motsvarighet idag. På så sätt kommer projektet att bli ett viktigt bidrag till utvecklingen både av det historie-demografiska forskningsfältet och forskningen kring ursprungsbefolkningar. Forskning baserad på Befolkningsdatabas över Sápmi kommer att ligga i förgrunden för forskningsaktiviteterna vid Vaartoe/CeSam under hela perioden 2007-2009. Peter Sköld ingår i styrgruppen för projektet Åldrande befolkning och levnadsvillkor som för samman forskning om (a) demografiska processer, (b) äldres deltagande i arbets- och samhällsliv samt (c) hälsa, minne och kognition. Projektet nominerades av rektor vid Umeå universitet som för Linnéstöd. I juni 2006 meddelades VR att projektet erhållit stöd med 80 mkr under en tioårsperiod, samt erhållit 10mkr till en forskarskola. Etablerade forskningsmiljöer går in i samarbeten som väcker nya frågeställningar och perspektiv på tidigare forskning. Forskningsprogrammet omfattar två forskningsmiljöer Centrum för befolkningsstudier (CBS) och forskargruppen kring BETULA-projektet vid Psykologiska Institutionen som Vetenskapsrådet tidigare bedömt som starka forskningsmiljöer. Från samhällsvetenskaplig fakultet medverkar dessutom forskare från institutionerna för Kulturgeografi, Statistik och Nationalekonomi. Från humanistisk fakultet medverkar forskare från institutionerna för Historiska Studier samt Kultur och Media. Från medicinsk fakultet medverkar forskare från Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin (Enheten för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap). Forskningen utgår också från det omfattande internationella samarbete som de medverkande forskarna har med andra forskningsmiljöer. De empiriska studierna kommer att bl.a. utgå från fyra unika longitudinella databaser som finns vid Umeå universitet: Demografiska Databasen, BETULA, ASTRID och VHU-databasen. De sökande forskningsmiljöerna vid Umeå Universitet har under åren utvecklat en kompetens för analys av longitudinella individdata och en viktig del i det fortsatta arbetet är att vidareutveckla metoder för analys av dessa data. Den samiska delen har av de internationella experterna framhållits som mycket viktig. Härmed öppnas nya och spännande forskningsfält för Vaartoe/CeSam. Sveriges regering presenterade den 22 mars 2005, sin proposition Forskning för ett bättre liv. Betraktad i ett samiskt perspektiv är det ganska mager läsning. Samisk forskning diskuteras bara under rubriken om en hållbar rennäring. Forskningen om rennäringen syftar till att utveckla kunskaper och handlingsalternativ som gör renskötseln hållbar i ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Propositionen konstaterar vidare att det är av stor vikt att olika grenar av den samerelaterade forskningen i ökad utsträckning

samverkar och att det skapas former för bredare samverkan mellan olika forskningsdiscipliner för att nå synergieffekter. Idag saknas ett övergripande perspektiv såväl generellt som inom och mellan de olika delområdena. I slutrapporten från regeringens urfolksdelegation (mars 2005) konstateras ett stort behov av mer samisk forskning. I delegationens rekommendationer till regeringen framförs önskemål om samordning och om inrättandet av ett rådgivande organ i strategiska urbefolkningsfrågor. Det finns åtskilliga förslag till förbättringar som borde föras upp på dagordningen. Primära målsättningar borde vara att öka samarbetet inom ämnesdisciplinerna och över de nationella gränserna. Ett mer strukturerat samarbete behövs likaledes mellan de olika universiteten och högskolorna samt utbildningsinstitutioner inom det samiska området. Men det är också viktigt att man inom de enskilda universiteten har en konkret plan för hur tvärvetenskaplig forskning med samisk tematik ska kunna finna former för utveckling. Den politiska sfären måste bringas in i det konkreta arbetet, inte minst som uppdragsgivare. Sametinget och departementen har här viktiga roller att spela. Forskningsråd och övriga finansiärer måste utveckla en tydlig strategi för samisk forskning. Det som är helt nödvändigt för att dessa målsättningar ska kunna realiseras är tillskapandet av en koordinator, med uppgift att överblicka, samordna, delegera och prioritera. Vaartoe/CeSam kan fungera som ett nationellt kompetens- och resurscentrum för olika typer av utredningsuppdrag rörande samerelaterade frågor. Man kan utföra eller delegera uppdrag. Ett viktigt ansvar blir då att samordna det samhälleliga behovet av kunskap och forskningens innehåll och syften. Sådana önskemål har framförts i Betänkande av Utredningen om ILO:s konvention nr 169 (SOU 1999:25), Betänkande av Rennäringspolitiska kommittén (SOU 2001:101) samt Delbetänkande av Jakt- och fiskerättsutredningen (SOU 2005:17), Samerna sedvanemarker (2006:16). Tillsammans med Sametinget och Jordbruksdepartementet bereds dessa frågor för den kommande perioden. Vaartoe/CeSam kommer tillsammans med Institutionen för arkeologi och samiska studier att försöka utverka strategier för vad som är relevant och viktig forskning i ett samiskt perspektiv. Detta är av stor vikt för att kunna göra adekvata prioriteringar i framtiden. Dessutom kommer institutionen och Vaartoe/CeSam att kunna dela ut ett vetenskapligt pris till forskare med samisk tematik. Syftet är att öka medvetenheten om den samiska forskningen, såväl i den akademiska världen som hos allmänheten. Priset kommer att delas ut under Samiska veckan under hela treårsperioden. Vaartoe/CeSam skall verka för en stärkt infrastruktur till grund för den framtida forskningen. Biblioteks- och arkivfrågor måste utredas, samt långsiktiga initiativ iscensättas. Som exempel på redan pågående satsningar från CeSam:s sida kan nämnas uppbyggnaden av Befolkningsdatabas över Sápmi, digitaliseringen av det samiska pressklipparkivet samt arbetet med en samisk ordbok. Utredningsuppdrag ska även kunna initieras från samiska institutioner,

organisationer eller intressegrupper. Det finns ett stort samiskt behov av att bättre lära känna förhållandena i historia och nutid, varför en dialog med bland annat Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund blir mycket viktig. Med tillgång till förhoppningsvis stärkta resurser kommer CeSam framledes att på ett bättre sätt också aktivt kunna erbjuda insatser av utredande karaktär. Konkreta målsättningar för år 2006 är att fullfölja de åtaganden som följer med de erhållna forskningsmedlen. Detta kommer till viss del begränsa möjligheterna för den existerande personalen att engagera sig aktivt i ytterligare projekt den närmsta tiden. Som samarbetspartner och rådgivare kommer Vaartoe/CeSam emellertid även fortsättnigsvis att sträva efter att initiera flera nya forskningsprojekt. Därför blir arbetet med att skriva projektansökningar av fortsatt stor betydelse. Forskningsprojekten kan exempelvis relateras till de infrastrukturella satsningar som hittills gjorts på den samiska befolkningsdatabasen, det samiska pressklipparkivet samt mikrofilmningen av samebyarnas protokoll och svenska lagtexter vid Ajtté respektive universitetsbiblioteket i Umeå. För perioden 2007-2008 bör CeSam:s personal i en ökad utsträckning delta i sakkunnig- och expertuppdrag. En ytterligare målsättning är att årligen ansvara för arrangemanget av vetenskapliga konferenser, nationella såväl som internationella. Samverkan med det omgivande samhället Vaartoe/CeSam skall på alla tänkbara sätt förbättra möjligheterna till information om samernas, historia, kultur och samhälle. Det kan till exempel ske genom hemsidan, men också i direkt kontakt med intressenter. Forskningsförmedling ska vara en central del av Vaartoe/CeSam:s verksamhet, som ska ske i reciprok samverkan med det samiska och det lokala samhället. Grunden för kunskaper och värderingar läggs med skolornas arbete. Vaartoe/CeSam skall verka för en förbättring kring samiska förhållanden härvidlag. Samarbete kan upprättas med lärarutbildningarna, innehållet i läroböckerna ses över, satsningar på kunskapsöverföring med moderna medier igångsättas och en allmän pedagogisering genomföras. Detta arbete kan göras i samband med att en samisk strategiplan inrättas. Institutet får till sin uppgift att verka överbryggande mellan skolan och forskningsvärlden, vilket till exempel konkret kan genomföras med en utbyggd hemsida. Denna verksamhet riktar sig i synnerhet till det samiska samhället. Konkreta målsättningar för år 2006 är att Vaartoe/CeSam ska ha ett delansvar för arrangemangen under den samiska veckan i Umeå (vecka 10), samt vid påkallat behov medverka i radio och TV. Dessutom är målsättningen att ett mer konkret samarbete ska inledas med Sametinget i Sverige och då främst dess kulturråd. För perioden 2007-2008 bör deltagandet i populär-

vetenskapliga sammanhang med föreläsningar eller som diskussionspartner utvecklas. Ekonomi Som redan påtalats behöver ett Centrum för Samisk forskning med ett nationellt ansvar omfattande ekonomiska resursförstärkningar. I ett längre tidsperspektiv är den övergripande målsättningen att från centrala myndigheter utverka stöd för en sådan verksamhet. Det innebär att rekrytering av kvalificerade forskare och personal med kompetens inom informations- och koordineringsarbete kommer att vara nödvändig. Som sagts inledningsvis under Visioner, så är det önskvärt att för en sådan verksamhet erhålla en basresurs som omfattar minst 5 mkr. Detta skulle göra det möjligt att konsekvent kunna arbeta med att fullfölja strategiplanens målsättningar. Det innebär att ytterligare tre heltidsanställningar behöver knytas till verksamheten, samt att sekreterartjänsten utökas till 100%. Därutöver skulle det vara eftersträvansvärt att erhålla resurser så att Vaartoe/CeSam även har fysiska och finansiella möjligheter att ta del av gästforskarverksamhet och att skapa stöd till riktade insatser inom den samiska tematiken, för såväl studenter, doktorander, som forskare. Konkret målsättning för år 2006 är att inom universitetet söka resurser om 50% fo.ass. anställning för att utöka det internationella arbetet inom UArctic och Barents, samt att för perioden 2007-2008 söka nationell finansiering för en storskalig verksamhet, så som den beskrivits ovan. För hela perioden 2006-2008 tillkommer en målsättning att hos olika forskningsråd söka medel till forskningsprojekt, vilka kan inkorporeras i Vaartoe/CeSam:s verksamhet. Lokaler / utrustning / inredning De lokaler i Norra Beteendevetarhuset som Vaartoe/CeSam disponerar är för ändamålen förträffliga. Här ingår vi också som en naturlig del i verksamheten vid Centrum för Befolkningsstudier. De fem rum som för närvarande står till förfogande är tillräckliga för den verksamhet som finns säkrad idag. Skulle planerna på en utökad omfattning infrias, tillkommer behov av ytterligare lokaler. Diskussioner förs med Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna om ett särskilt lokalstöd i anledning av Centrum för Befolkningsstudiers stöd från Vetenskapsrådet. En konkret målsättning för perioden 2006-2008 är därför att tillföra fler rum med därtill hörande krav på inredning och utrustning för det dagliga arbetet.

Umeå 2006-05-20 Peter Sköld föreståndare