S L U T R A P P O R T Tryggve Vård och omvårdnad oberoende av tid och plats
Tryggve är namnet på ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för hälsovård, sjukvård och omvårdnad. Namnet Tryggve har projektet fått av uttrycket trygg ve, som enligt viss landsortsdialekt egentligen betyder trygg med. Projektets har bedrivits under 2,5 år och avslutades den 31 december 2003. Tryggve är finansierat av EU:s program Mål 1 samt kompetenscentrumet CDH, Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård, vid Luleå tekniska universitet. CDH/universitetet har fungerat som projektägare och administrerat projektet. Parter i CDH och på så sätt även finansiärer av projektet är förutom universitetet, Institutionen för hälsovetenskap som är knutet till universitetet, Norrbottens läns landsting, Luleå kommun, Bodens kommun, TietoEnator och Telia. Tryggve har omfattat sju delprojekt från rehabilitering och träning till föräldrastöd och stöd i olika vård- och omvårdnadssituationer, men även utveckling av mobila tekniklösningar. Målet har varit att utveckla metoder och teknik som skapar tryggare och säkrare vård och omvårdnad anpassad efter medborgarnas och verksamheternas behov. Deltagare i projektet har varit verksamhetspersonal inom vård och omvårdnad, vårdtagare och boende liksom deras anhöriga samt tekniker, konsulter och forskare från universitet och näringsliv. Förutom den här gemensamma slutrapporten har projektrapporter tagits fram för respektive delprojekt. För den som vill veta mera eller fördjupa sig i de olika delprojekten hänvisas till någon av följande kontaktpersoner: CDH Verksamhetsledare Anders Granström. Luleå tekniska universitet. 0920-49 20 89, 070-645 53 74 eller anders.granstrom@ltu.se Tryggve Projektledare Lars Persson, TietoEnator Trigon AB. 0920-753 20, 070-329 74 28 eller lars.persson@tietoenator.com Sjukgymnastik på distans för axelopererade Sjukgymnast Lisbeth Eriksson, Sunderby sjukhus. 0920-28 37 20, 070-678 67 98 eller lisbeth.eriksson@nll.se Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka Sjukgymnast Susanne Andersson, Sunderby sjukhus. 0920-28 37 20, 070-551 21 54 eller susanne.b.andersson@nll.se Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik Barnmorska Inger Lindberg, Institutionen för hälsovetenskap, LTU. 0921-758 01, 070-577 11 68 eller inger.lindberg@ltu.se Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik Universitetsadjunkt Kerstin Nyström, Institutionen för hälsovetenskap, LTU. 0921-758 29 eller kerstin.nystrom@ltu.se Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende Distriktsläkare Johan Alsén, Luleå vårdcentral. 0920-28 44 23 eller johan.alsen@nll.se alt. Irene Nilsson, Fyrens äldreboende. 070-642 75 76 eller irene.nilsson@soc.lulea.se Distansöverbryggande teknik inom vård och omvårdnad Universitetslektor Siv Söderberg, Institutionen för hälsovetenskap, LTU. 0921-758 18, 070-377 58 18 eller siv.soderberg@ltu.se Utveckling av plattform för mobil teknisk lösning Lektor Per Lindgren, EISLAB, LTU. 0920-49 10 92, 070-376 81 50 eller per.lindgren@ltu.se
Innehållsförteckning 4 Modern teknik skapar nya förutsättningar inom vård och omvårdnad 5 Sju olika delprojekt 6-7 Sjukgymnastik på distans för axelopererade 8-9 Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka 10-11 Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik 12-13 Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik 14-15 Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende 16-17 Distansöverbryggande teknik inom vård och omvårdnad 18 Utveckling av plattform för mobil teknisk lösning 19 Information och marknadsföring 20 Fortsatta mått och steg 21 Projektets kostnader
Modern teknik skapar nya förutsättningar inom vård och omvårdnad Dagens avancerade teknik skapar oanade möjligheter att använda nya metoder och lösningar inom vård och omvårdnad. Inte minst gäller det i vården och omhändertagandet av äldre som kommer att kräva allt mer av samhällets resurser. Fler människor lever längre och många vill bo kvar hemma. Men modern teknik är naturligtvis ett betydelsefullt verktyg inom allt vård- och omvårdnadsarbete. Det kan handla om förebyggande insatser och rehabilitering lika väl som stöd i livets början och slutskede. Genom den moderna teknikens möjligheter att överbrygga avstånd kan nya arbetsformer växa fram. Mycket av framtida vård- och omvårdnadsinsatser kommer att kunna ske i hemmiljö samtidigt som en samverkan mellan olika aktörer underlättas. Det skapar ökad trygghet och livskvalitet liksom en förbättrad arbetsmiljö och effektivare användning av våra gemensamma resurser. Ambitionen med projektet Tryggve har varit att med stöd av distansöverbryggande teknik pröva och testa nya metoder och tillämpningar inom olika verksamheter. En grundläggande tes var att ta avstamp i medborgarnas och verksamheternas behov och lägga en grund där välfärd och teknik kan utvecklas hand i hand på människans villkor. Andra förutsättningar var att ge utrymme för forskningsinsatser som kan bidra till ytterligare mervärden samt skapa förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete inom såväl teknikområdet som vård- och omvårdnadsverksamhet. 4 Modern teknik
Sju olika delprojekt Sammanlagt har projektet Tryggve bestått av sju olika delprojekt. De studier och försök som genomförts har omfattat flera målgrupper och berört olika vård- och omvårdnadsmiljöer. Såväl äldre och svårt sjuka som spädbarnsföräldrar och personer i behov av träning och rehabilitering har varit involverade. Personal på sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden samt FOU-personal har lett och deltagit i aktiviteterna med stöd och konsultinsatser från näringslivet. Resultaten av aktiviteterna har genomgående varit positiva. Hälften av delprojekten bedöms vara nära en implementeringsprocess, även om det återstår en del arbete innan metoderna kan börja användas och bli till rutin i den ordinarie verksamheten. Ett gemensamt resultat av studierna är en långt utvecklad prototyp och plattform för mobila tekniska lösningar som kan användas inom hälsovård, sjukvård och omvårdnad. Utvecklingen av den mobila tekniska plattformen har ingått som ett av delprojekten inom Tryggve. Följande delprojekt har genomförts inom ramen för Tryggve: Sjukgymnastik på distans för axelopererade Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende Distansöverbryggande teknik som stöd för svårt sjuka Utveckling av plattform för mobil teknisk lösning I det följande redogörs närmare för varje delprojekt. Delprojekten 6
Sjukgymnastik på distans för axelopererade Personer som får varaktiga problem i axlarna kan numera få hjälp genom en så kallad axelartroplastikoperation. Det innebär att axelleden ersätts med en kostgjord led. Operationerna görs på personer som har kroniska besvär med smärta och nedsatt rörlighet. Medelåldern för de som genomgår dessa operationer är 65 år. I Sverige görs omkring 600 axelplastiker per år och genom att antalet äldre blir allt fler kommer också behovet av den här sortens operationer att öka. En mycket rehabiliteringskrävande operation Att sätta in en konstgjord axelled är en mycket komplicerad operation som kräver lång erfarenhet och hög kompetens både hos opererande läkare och rehabiliterande sjukgymnaster. I Norrbotten utförs operationen bara på Sunderby sjukhus, vilket innebär att sjukhuset har hela länet som upptagningsområde. Det i sin tur betyder att det kan bli många långa och besvärande resor under den efterföljande rehabiliteringen. Axelplastik är en av de mest rehabiliteringskrävande operationerna. Regelbunden träning och uppföljning under ledning av kvalificerade sjukgymnaster är avgörande för ett bra operationsresultat. Träningen efter en axeloperation sker så långt möjligt på hemorten med stöd av sjukgymnast från patientens vårdcentral. Trots utbildning av vårdcentralernas sjukgymnaster och ett särskilt framtaget träningsprogram behöver specialutbildade sjukgymnaster på Sunderby sjukhus regelbundet konsulteras. Det sker oftast via telefon och utan att kunna se patienten kan det vara svårt att ta ställning till alla frågor. Inte sällan behöver sjukhusets sjukgymnaster träffa patienten för att kunna avgöra uppkomna problem. Den mest kritiska perioden i rehabiliteringen är 3-6 veckor efter operationen. Videokommunikation ett sätt att utveckla rehabiliteringen Idén med det här delprojektet var att med hjälp av videokommunikation kunna underlätta och förbättra träningen efter en axeloperation. Både sjukgymnast och vid behov även behandlande läkare skulle på det viset via bild och ljud kunna få stöd i sina bedömningar och beslut, utan att behöva träffa patienten. För patienten kan det leda till att träningen i huvudsak kan bedrivas i hemmet, vilket bör skapa ökad trygghet och säkerhet. Andra förväntade effekter med att använda videokommunikation i rehabiliteringsarbetet var färre sjukvårdsbesök, minskat resande och P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Sjukgymnast Lisbeth Eriksson, Sunderby sjukhus Teknisk utrustning: Tandberg 800 videokonferenssystem med inbyggd codec (kan skicka och tolka signaler) Kamera som kan fjärrstyras överhuvudtaget en effektivare användning av samhällets gemensamma resurser. Kort sagt, videokommunikation kan vara en metod som kan utveckla rehabiliteringen efter axelplastiker och liknande operationer. Inledande pilotstudie med goda resultat Delprojektet Sjukgymnastik på distans för axelopererade inleddes som pilotstudie med en deltagande patient. Från sjukvården deltog två sjukgymnaster, en från slutenvården (sjukhuset i Sunderbyn) och en från öppenvården i Luleå. Pilotstudien gick ut på att studera möjligheterna att bedriva effektiv träning med hjälp av distansöverbryggande Mikrofon Fjärrkontroll Två halogen armaturer á 300 watt TV 28 tum på sjukhuset och 20 tum hos patient Kommunikationslösning: ISDN Duo 128 Kb/s 6 Delprojekt - Sjukgymnastik
teknik och få en uppfattning om hur metoden upplevs hos patient och personal. Med hjälp av videokonferensutrustning stod sjukgymnast och patient i kontakt med varandra. På det viset kunde patienten på distans se hur rörelserna skulle göras samtidigt som sjukgymnasten kunde studera patienten och se om rörelserna utfördes på ett korrekt sätt. Mellan distansmötena tränade patienten på egen hand. Förutom i förväg fastställda tidpunkter kunde båda parterna ta initiativ till extra möten däremellan. Vid avslutande distansträning kom sjukgymnasten från öppenvården hem till patienten och fick där överrapportering på distans från sjukgymnasten på sjukhuset. De tre gick tillsammans igenom operation, restriktioner, hur träningen förlöpt och framtida träning. Utvärderingen av pilotstudien visade på mycket goda resultat. Patienten fick en klart förbättrad funktion med minskad smärta samt kände ökad delaktighet och livskvalitet efter försöksperioden på två månader. Resultatet var till och med bättre än vad som normalt åstadkommes med traditionell rehabilitering. Deltagande sjukgymnaster upplevde metoden som effektiv och intressant samt användbar även på andra diagnoser och av andra proffesioner. Utvidgad studie med försöks- och kontrollpatienter För att få ett resultat som kan vara underlag för införande av metoden i den ordinarie verksamheten krävs dock försök med fler patienter. Med stöd av de goda erfarenheterna från pilotstudien påbörjades under 2003 en utvidgad studie. Den utvidgade studien omfattar 10 försökspatienter och lika många kontrollpatienter som får behandling på traditionellt sätt. Ambitionen i den utvidgade studien är att hitta annan teknik som är både billigare och flexiblare än de beprövade och ganska kostnadskrävande lösningarna. Kostnadsnivån för att använda distansöverbryggande teknik i vården påverkar naturligtvis också förutsättningarna för en framtida implementering. Den utvidgade studien har inte kunnat avslutas inom ramen för projektet Tryggve. Fram till och med årsskiftet 2003/2004 har omkring hälften av försöken genomförts, det vill säga fem försökspatienter och fem kontrollpatienter har studerats. Resultaten är fortsatt mycket positiva och projektledningen ser också stora möjligheter att använda metoden på andra diagnoser och patientgrupper, inte bara inom ortopedisk verksamhet. Metoden ger betydande nyttoeffekter och besparingar Preliminära beräkningar visar att förkortad vårdtid och minskade resor kan spara upp till 25 000 kronor per patient. Det betyder 625 000 per år bara för patienter som genomgår axelplastiker. Till det här ska läggas alla så kallade mjuka faktorer som är svåra att räkna i pengar, exempelvis enklare och bekvämare för patienten, trygghet med hemmet som träningsplats och bättre utnyttjande av personalresurserna. Fortsatta studier kommer att pågå under 2005 och bekostas av CDH. Samtal med landstinget pekar på att metoden successivt kommer att införas i verksamheten när studierna är avslutade. Naturligtvis under förutsättning att den slutliga utvärderingen bekräftar den positiva bild som hittills framkommit. Delprojekt - Sjukgymnastik 7
Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka Människor som har kronisk njursvikt är också multisjuka och har nedsatt kondition och muskelstyrka. Det i sin tur leder till trötthet med ett stillasittande och orörligt liv som följd. I takt med att njurfunktionen avtar försämras allmäntillståndet ytterligare och fysisk arbetsförmåga och muskelstyrka kan ligga så lågt som 50-75 procent av ett normalvärde. Forskning visar att människor med kronisk njursvikt kan öka sin kondition och styrka på samma sätt som friska. På Sahlgrenska sjukhuset ställs krav på att patienterna ska träna regelbundet för att få genomgå transplantation, dels för att klara en transplantation och dels på grund av bristen på organ. Regelbunden träning med stöd av kompetent sjukgymnast Sunderby sjukhus är upptagningsområde för patienter med kronisk njursvikt från hela Norrbotten. Inom njurteamet på sjukhuset finns också den specifika kunskap som behövs för att ta hand om dessa patienter och de problem som deras sjukdom medför. Träning är alltså ett viktigt inslag i behandlingen av kroniskt njursjuka och de behöver ofta kontinuerligt stöd i sin träning av sjukgymnast med särskild kompetens. Genom de långa avstånden i länet kan det vara svårt att ha regelbunden kontakt med alla patienter. Det medför inte sällan att träningen blir lidande och den sjuke blir inaktiv. Med försämrat fysiskt tillstånd minskar också möjligheterna att få en njurtransplantation. Distansöverbryggande teknik i form av videokommunikation kan vara ett sätt att utveckla och förbättra det sjukgymnastiska stödet till denna patientgrupp. Få försök gjorda i världen Delprojektet Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka inleddes med en förstudie för att på så sätt utveckla projektidén, främst på tekniksidan. Under två dagar testades olika typer av ljud-, bild- och ljuslösningar samtidigt som deltagande sjukgymnaster utbildades på användningen av den tekniska utrustningen. Viktiga aspekter vid val av teknisk utrustning var att kunna se patienten i helbild, kunna zooma in patienten i närbild, kunna föra en dialog on-line och kunna fjärrstyra kameran hos patienten (det ovan redovisade delprojektet för patientgruppen axelopererade har haft samma krav och använt samma utrustning). I samband med förstudien gjordes även en omvärldsanalys. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Sjukgymnast Susanne Andersson, Sunderby sjukhus Teknisk utrustning: Tandberg 800 videokonferenssystem med inbyggd codec (kan skicka och tolka signaler) Kamera som kan fjärrstyras Den visade att det genomförts mycket få försök med den här tekniken inom rehabiliteringsområdet. Det var alltså av stort värde att pröva nya metoder och lösningar för att i framtiden kunna möta behovet av träning hos kroniskt njursjuka människor. Studie av patientens upplevelser Fem försökspersoner, fyra kvinnor och en man, valdes ut för att ingå i den pilotstudie som genomfördes. Alla var mellan 34 och 69 år med kronisk njursjukdom. De hade Mikrofon Fjärrkontroll Två halogen armaturer á 100 watt TV 28 tum på sjukhuset och 20 tum hos patient Kommunikationslösning: ISDN med företrädesvis 512 Kb 8 Delprojekt - Fysisk trä ning
eget boende och behandlades på njurmottagningen vid Sunderby sjukhus. Det främsta syftet med studien var att ta reda på hur den här gruppen patienter upplever träning på distans med hjälp av videokommunikation. Men även resultatet av träningen skulle följas upp, det vill säga förändringar av de njursjukas fysiska förmåga. Försöken gick till så att var och en av personerna tränade i sitt hem under ledning av kompetent sjukgymnast, som befann sig på Sunderby sjukhus. Genom videouppkopplingen kunde sjukgymnast och patient kommunicera med ljud och bild och instruktioner kunde ges under träningens gång. Träningen innehöll både styrkemoment och konditionsmoment och genomfördes två till tre gånger i veckan under nio veckor med varje patient. Utvärderingen ger metoden bra betyg Studien har utvärderats av en utomstående sjukgymnast för att få en objektiv bedömning. Utvärderingen har gjorts i form av intervjuer med varje försökspatient och följt en vedertagen och beprövad metod. Resultaten av intervjuerna visar på en stor samstämmighet mellan de njursjuka som deltagit i studien. Metoden verkar fungera bra och träningen uppskattades av patienterna. Deras motivation ökade och de stimulerades till mer träning samtidigt som de kände trygghet. Vissa patienter pekar på ovanan att agera inför kamera, en känsla av att känna sig övervakad och rädsla för tekniken. Men ju längre träningen pågick desto mer försvann dessa spänningar. Alla patienter tyckte det var skönt att kunna träna hemma och slippa besvärande resor. Sammanfattningsvis ger utvärderingen metoden ett bra betyg. Fortsatta studier behövs Redan efter den här pilotstudien kan betydande vinster och nytta med metoden förutses. Den distansöverbryggande tekniken minskar avstånden och patienterna kan få kontinuerlig träning med specialutbildad sjukgymnast. Minskat resande sparar pengar och är bra för miljön. Nyttoeffekterna kan mångdubblas genom att använda metoden vid träning och rehabilitering av åtskilligt fler patientgrupper. Men innan tekniken kan lyftas in och börja användas i ordinarie verksamhet behövs en utvidgad studie. Den kommer att omfatta en försöksgrupp och en kontrollgrupp för att kunna jämföra distansträning och traditionell träning för kroniskt njursjuka patienter. Dessutom ska möjligheterna att använda billigare teknik- och kommunikationslösning studeras. Delprojekt - Fysisk trä ning 9
Tidig hemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik Omhändertagandet av en nybliven mamma med nyfött barn har genomgått stora förändringar under de senaste 2-3 decennierna. Ny kunskap har påverkat synen på omvårdnaden. Från mitten av 1900-talet fram till 1980-talet vistades mor och barn på BB 5-7 dagar efter förlossningen. Under 1980- och 90-talet sjönk medelvårdtiden till 2-3 dygns vistelse och nu kan många åka hem redan samma dag. Begreppet Tidig hemgång används för dem som efter en normal förlossning kan skrivas ut inom tre dygn. Det är numera en väl etablerad vårdform med ett organiserat system för uppföljning och stöd. Modern teknik som stöd vid tidig hemgång Vårdformen tidig hemgång innebär att det är sjukhusets BB-avdelning som har ansvaret för eftervården av mor och barn. För andra som tillbringar längre tid på BB och inte räknas in under tidig hemgång är det distriktssköterskebarnmorskorna på vårdcentralerna som ansvarar för eftervården. Många som lämnar BB tidigt, inte minst de som får sitt första barn, är oroliga och har frågor och funderingar den närmaste tiden efteråt. Det kan gälla allt från amning till hur barnet andas. En del av problemen är inte alltid är så lätta att lösa per telefon och det resulterar inte sällan i att antingen föräldrar och barn åker till sjukhuset eller att barnmorskan gör hembesök. Dagens moderna teknik med möjligheter till avancerade distansöverbryggande bild- och ljudförbindelser skulle kunna fungera som ett bra alternativ eller komplement i barnmorskans arbete vid tidig hemgång från en BB-avdelning. Och samtidigt skapa en ökad trygghet och säkerhet för föräldrarna. Videokontakt kan komplettera personliga möten Deltagare i det här delprojektet har varit barnmorskor från BB-avdelningen på Sunderby sjukhus samt nyblivna föräldrar som uppfyller kriterierna för vårdformen tidig hemgång. Lämpliga och intresserade föräldrar har fåtts fram via information till personalföreträdare på mödrahälsovård och BB-vård samt genom träffar med blivande föräldrar i samband med besök på mödrahälsovården. Sammanlagt har 10 föräldrapar ingått i studien. Innan själva studien påbörjades hölls flera informationssamtal och möten med berörd personal på sjukhuset och vid mödrahälsovården. Tekniktester gjordes och såväl personal som föräldrar fick utbildning i hur den tekniska utrustningen skulle skötas och hur försöken skulle genomföras. Försöken gick till så att föräldrarna när som helst på dygnet kunde koppla upp sig med barnmorska på sjukhuset och via bild- och ljudkontakt ta upp olika frågeställningar. Syftet var att undersöka om IT-teknik kan vara ett komplement/alternativ för nyblivna föräldrar att uppleva trygghet och säkerhet vid tidig hemgång från en BB-avdelning. Positiva resultat och stor uppmärksamhet Utvärderingen av studien är i nuläget ännu inte helt genomförd, men intervjuer med deltagande föräldrar och barnmorskor pekar mest på positiva reaktioner. Föräldrarna ser bilden som en stor tillgång jämfört med telefonsamtal. De har heller inga upplevelser av integritetsintrång. Tekniskt verkar de vara nöjda med bild- och ljudkvalité och de tycker också att den tekniska utrustningen är lätt att använda. Barnmorskorna ser metoden som ett värdefullt komplement i eftervården. Studien har rönt stort intresse från olika media och många förfrågningar har kommit om föreläsningar och deltagande vid seminarier. Projektets resultat kommer att avrapporteras till företrädare inom kvinnosjukvården under våren 2004. Erfarenheterna ännu inte tillräckliga Erfarenheterna från det här projektet kommer inte att vara tillräckliga för att metoden ska kunna införas i den ordinarie BB-vården. Det krävs fler studier som också bör omfatta utveckling av en billigare och mer hanterbar utrustning samtidigt som det vore intressant att studera möjligheterna att integrera bild och ljud i journalsystemet. Fortsatta studier kräver också en nära samverkan mellan tekniker och omvårdnadsforskare. Till dessa utvidgade studier kan med fördel knytas utveckling av teknik att mäta bilirubin (gulsot hos nyfödda) transcutant, det vill säga via huden. Det skulle radikalt förenkla mätningen av gulsot genom att resultaten kunde sändas digitalt. Idag krävs blodprov, vilket medför många och besvärliga resor. Betydande besparingar kan göras Även om det krävs erfarenhet från fler försök innan metoden är mogen att införa i verksamheten, råder det ingen tvekan om att den kan leda till betydande ekonomiska besparingar. Bara genom minskade bilresor för barnmor- 10 Delprojekt - Tidig hemgång
skor och distriktsköterskebarnmorskor kan landstinget spara pengar. Under 2003 gjordes 400 hembesök till nyblivna föräldrar. Anta att besöken kan reduceras med 1 4 eller hundra besök. Med en uppskattad genomsnittlig tidsåtgång på två timmar per besök blir den årliga besparingen 160 000 kronor. Då är inte kostnaden för leasingbil och drivmedel inräknade. Men den här metoden är inte bara användbar för eftervården av nyfödda. Det finns säkert fler områden som i framtiden skulle ha nytta av den här metoden, till exempel neonatal vård, psykiatri och hemsjukvård. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Forskarstuderande/barnmorska Inger Lindberg, Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet Teknisk utrustning: Kompakt videokonferensutrustning, Tandberg 500, installerad i specialtillverkad transportbox med inmonterad videoskärm och högtalare hos föräldrarna TV 28 tum på sjukhuset Kommunikationslösning: Bredband Delprojekt - Tidig hemgång 11
Stöd i föräldraskap med hjälp av IT-teknik Förebyggande barnhälsovård har en lång tradition i Sverige. Det förebyggande arbetet går ut på att kunna följa barns utveckling och på olika sätt stödja föräldrar i avgörande skeenden av livet. Viktiga mål för barnhälsovården, som formulerades redan 1981 av Socialstyrelsen, är att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp bland barn samt minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn. Genom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap ska samhället bidra till att barnen får en allsidig utveckling. Föräldrastöd via nätet Med stöd i föräldraskap menas att förmedla den kunskap och ge det stöd som behövs för att föräldrar ska utveckla sin kompetens och känna sig trygga i sin föräldraroll. Och det gäller från att de väntar barn och under barnets hela uppväxttid. Fler studier på det här området behövs för att få underlag som ytterligare kan stärka och förbättra samspelet mellan föräldrar och barn. Idén med det här delprojektet var att prova och värdera hur modern IT-teknik fungerar som hjälp vid stöd i föräldraskap. Genom att arrangera träffar mellan föräldrar på nätet skulle de via både bild och ljud kunna se och prata med varandra, utan att behöva ta sig till fysiska möten. På så sätt underlättas möjligheterna att mötas och utbyta tankar och erfarenheter med andra föräldrar. Tanken var också att skapa bestående kontakter och ett nätverk som kunde fortsätta att leva efter projektets slut. Dessutom skulle en professionell samtalsledare finnas till hands under mötena som stöd till föräldrarna. Stöd från barnhälsovården Uppläggningen av projektet förankrades först hos barnhälsovårdsöverläkaren. Sedan valdes en lämplig vårdcentral ut med intresserade sjuksköterskor inom barnhälsovården som kunde vara med som samtalsstöd till föräldrarna och överhuvudtaget delta som rådgivare och bollplank under projektets gång. En referensgrupp bildades också. För att få deltagare till projektet informerades blivande föräldrar runt om på olika vårdcentraler i Luleå. Kraven för att få vara med var att de hade dator och bredband i form av lägst ADSL-anslutning. Barnet skulle vara friskt och förlöst på normalt sätt. Både förstagångsföräldrar och föräldrar som hade barn sedan tidigare var välkomna. 12 Delprojekt - Stöd i förä ldraskap
En mammagrupp och en pappagrupp Fem föräldrapar valdes ut att ingå i den föräldragrupp som skulle ingå i studien. När gruppen träffades första gången var barnen mellan en och två månader gamla. Det föll sig så småningom naturligt att dela gruppen i en mammagrupp och en pappagrupp. En sjuksköterska från barnhälsovården fungerade som samtalsledare för mammorna. Och en man med erfarenhet från liknande träffar med pappor, men utan sjukvårdsutbildning, engagerades som samtalsledare för papporna. Grupperna träffades först var 14:e dag och sedan var tredje vecka. Sammanlagt genomfördes omkring 10 nätmöten med respektive grupp. Varje träff varade i 60-90 minuter. Mammorna hade sina möten under dagtid, medan papporna träffades på kvällstid. Utvärdering i form av dagbok och intervjuer Utvärderingen av projektet har gått till så att föräldrarna har fått föra dagbok för varje gång de varit uppkopplade. Enskilda intervjuer har också gjorts vid två tillfällen med var och en av föräldrarna. Dessutom har samtalsledarna har intervjuats efter varje träff. Slutsatser av utvärderingen är att både mammor och pappor tycker att de fått bra stöd och att de haft nytta av att träffas i grupp på det här viset. Det har varit värdefullt att få dela upplevelser och problem med andra. Mammorna har blivit goda vänner och träffas regelbundet. När det gäller tekniken, så har vissa ljudstörningar förekommit ibland och önskemål om större bild har framförts. Fortsatta försök i glesbygd Det känns angeläget att få fortsätta att pröva den här metoden som stöd i föräldraskap och då med föräldrar i ren glesbygd. Med de stora avstånd som är på många håll i Norrbotten har dessa föräldrar små möjligheter till fysiska möten. Då skulle den här metoden med distansöverbryggande teknik kunna vara ett mycket bra alternativ. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Universitetsadjunkt/ forskarstuderande Kerstin Nyström, Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet Teknisk utrustning: Programvaran Marratech Webbkamera Headset med mikrofon Dator på vårdcentral och i hemmen Kommunikationslösning: ADSL Delprojekt - Stöd i förä ldraskap 13
Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende Äldrevården är ett område där det behövs stora insatser såväl när det gäller omvårdnad som hälso- och sjukvård. Andelen äldre ökar också i hela västvärlden och det kräver allt större resurser från samhällets sida. Inom äldrevården är dessutom samspelet mellan kommunala omvårdnads- och sjukvårdsresurser och landstingens primärvård särskilt påtagligt. Det är alltså ett angeläget område för att pröva nya metoder och arbetsprocesser i avsikt att skapa en säkrare, tryggare, flexiblare och effektivare vård och omvårdnad. Resurskrävande äldreboende Fyren/Sundsgården är ett av Luleå kommuns större och mer resurskrävande äldreboenden. Fyren är ett korttidsboende med plats för omkring 40 patienter, medan Sundsgården är ett permanent äldreboende. Det här delprojektet har omfattat Fyrens äldreboende med hela kommunen som upptagningsområde samt Stadsvikens vårdcentral som har det medicinska ansvaret för de boende. Patienterna som kommer till Fyren har permanenta eller tillfälliga sjukdomsbilder som gör dem oförmögna att klara sig själva i det egna boendet. Många kan åka hem efter ett tag, men allt fler kommer direkt från sjukhuset och är i sådant skick att de knappast kan återvända hem till ett eget boende. I avvaktan på plats i permanent boende tas de om hand på Fyren. Konsultation via distansöverbryggande teknik Deltagande personal i den här studien har varit tre sjuksköterskor vid äldreboendet samt en läkare vid berörd vårdcentral. Sjuksköterskorna har ansvar för var sin avdelning, som de besöker varje dag. Det är många frågor och problemställningar som regelbundet tas upp med övrig personal och med anhöriga till de boende. När läkare behöver konsulteras vänder sig sjuksköterskorna i första hand till den huvudansvarige läkaren på Stadsvikens vårdcentral. Projektidén var att ge beslutsstöd på distans med hjälp av dels bild och ljud och dels överföring av vissa medicinska parametrar. På det viset skulle den konsulterande läkaren kunna göra bedömningar och ställa diagnoser, utan att träffa patienten. Det i sin tur borde innebära betydande tidsbesparingar i arbetet genom snabbare konsultationer 14 Delprojekt - Digital informationsöverföring
samt färre läkarbesök och mindre besvär för de boende. Andra förväntade resultat av studien var ökad säkerhet och kvalitet i vårdarbetet samt ökad trygghet för de boende. Avancerad mobil enhet Den utrustning som använts i studien har hämtats från USA och varit placerad på Fyren. Utrustningen har bestått av en avancerad mobil enhet bestående av dator, medicinskteknisk utrustning och utrustning för överföring av bild och ljud. Vitala parametrar som temperatur och blodtryck har kunnat mätas samtidigt som läkaren på distans kunnat ta del av EKG och lyssna på hjärta och lungor via ett elektroniskt stetoskop. Enheten har kunnat flyttas mellan de boende efter behov. Kommunikationslösningen mellan kommunens äldreboende och landstingets vårdcentral har bestått av en så kallad krypterad tunnel via kommunens interna nätverk och Internet till landstingets interna nätverk med ett trådlöst radiolan på äldreboendet. Det har inneburit en säker lösning utan risk för intrång från obehöriga, men också en lösning som kan användas i en framtida samverkan mellan aktörerna. I studien ingick också prov med en sensor för att mäta puls och rörelse mobilt över Internet. Sensorn har utvecklats av EIS-lab vid Luleå tekniska universitet. Problem försvårande genomförandet Ambitionsnivån med den här studien var att uppnå resultat som kunde ligga till grund för en implementering i verksamheterna. Försöken kunde dock inte genomföras på det sätt och i den omfattning som var planerat. Det berodde på flera faktorer. Till att börja med drog det ut på tiden att få till stånd kommunikationslösningen mellan kommunen och landstinget. Sedan uppstod problem vid installationen av den mobila enheten på Fyren, som ytterligare komplicerades av att det inte fanns någon support att tillgå på nära håll. Tillsammans bidrog dessa omständigheter till att försöken försenades kraftigt samtidigt som det försvårade för personalen att frigöra tid för projektet. Dessutom medförde säkerhetslösningarna genom sin komplexitet problem både i prestanda och funktionalitet. Och erfarenheten på det här området var inte tillräcklig hos de inblandade organisationerna. Studien har ändå kunnat genomföras på ett bra sätt och gett goda erfarenheter att bygga vidare på. En viktig slutsats är att den prövade tekniska lösningen, det vill säga den mobila enheten från USA, är för komplicerad. För att få genomslag i verksamheten måste tekniken vara enklare och mer användarvänlig. Den puls- och rörelsesensor från EISlab som prövats i försöken bedöms däremot som mycket intressant och blir en viktig del i ett fortsatt utvecklingsarbete av teknik och metoder inom vård och omvårdnad. Plattform för ett nytt projekt Sammanfattningsvis kan konstateras att en samverkan mellan kommun och landsting är av central betydelse i ett framtida vård- och omvårdnadsarbete inom äldrevården. Därför är det viktigt att ta vara på det här delprojektets erfarenheter, kunskaper och utvecklingsarbete. Det är glädjande att det också görs i form av ett nytt projekt, Distansöverbryggande teknik som stöd i samverkan inom äldrevården (SIV), där dessa studier och medverkande aktörer utgör plattform. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvariga för projektet: Distriktsläkare Johan Alsén vid Stadsvikens vårdcentral i Luleå och sjuksköterska Irene Nilsson vid Fyrens äldreboende i Luleå Teknisk utrustning: Mobil enhet från USA bestående av - Dator - Medicinskteknisk utrustning i form av monitor för vitalparametrar (SaO2, temp, blodtryck), ekg utrustning och elektroniskt stetoskop - Utrustning för överföring av bild och ljud Kommunikationslösning: Krypterad VPN-tunnel via Luleå kommuns interna nätverk och Internet till Norrbottens läns landstings interna nätverk med ett trådlöst radiolan på Fyrens äldreboende. Kryptering med hjälp av programvaran SecuRemote och autentifiering med ett så kallat Gold Gard. Övrig använd teknik: Mobil mätning av puls och rörelse via Internet med hjälp av särskilt utvecklad sensor och mobiltelefon. Delprojekt - Digital informationsöverföring 15
Distansöverbryggande teknik som stöd för svårt sjuka Behandlingen av svåra och tidigare obotliga sjukdomar utvecklas i snabb takt. Härigenom förändras såväl sjukhusens som primärvårdens och därmed också hemsjukvårdens roll i vårdkedjan. Vårdtiden vid sjukhus har förkortats avsevärt och patienterna skrivs ut som färdigbehandlade samtidigt som de ofta är i sämre skick än tidigare. Det medför ett stort behov av fortsatt avancerad medicinsk och teknisk vård i hemmet och den sker i primärvårdens regi. Många svårt sjuka människor väljer också att bli behandlade hemma ända till slutet av sitt liv. Dramatisk förändring för sjuka och närstående Tidigare studier av personer med svår kronisk sjukdom visar att livet ofta förändras på ett dramatiskt sätt, både för de svårt sjuka och för deras närstående. Hela familjen måste anpassa sig till den nya och förändrade situationen. Dessa studier har aktualiserat frågor om olika sätt att lindra patienternas lidande och stödja och hjälpa närstående. Genom att vård och behandling i allt större utsträckning sker i hemmet får hemsjukvården och därmed distriktssköterskan en viktig och central roll. Mot den här bakgrunden togs initiativ till en studie med syftet att undersöka och testa om och på vilket sätt modern distansöverbryggande teknik kan underlätta och förbättra kommunikationen mellan personer med svår kronisk sjukdom och distriktssköterska. Frågor som skulle undersökas var hur dessa personer upplever IT-stöd som hjälp i kontakten med distriktssköterska. Och på motsvarande sätt hur distriktssköterskan upplever att nyttja IT i det dagliga vård- och omvårdnadsarbetet av svårt sjuka personer. Tillgänglig oberoende av plats Initiativtagare till det här delprojektet har varit avdelningen för omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskap i Boden. Projektet har genomförts i samarbete mellan institutionen och två vårdcentraler i närområdet. Tre distriktssköterskor, två vid den ena vårdcentralen och en vid den andra, och två personer i medelåldern med svår kronisk sjukdom har deltagit i studien. Båda personerna bor hemma och hade sedan tidigare etablerad kontakt med omvårdnadsansvarig distriktssköterska. Studien har gått till så att distriktssköterskan och personen med svår kronisk sjukdom har kunnat stå i kontakt med varandra via en teknik som kallas Rexnet. Den kan beskrivas som ett lättillgängligt och användarvänligt nätverk för kommunikation som skapar ett virtuellt arbetsrum som är tryggt och skyddat från intrång. Distriktssköterskornas arbetsverktyg har varit en dator på arbetsplatsen samt en avancerad mobiltelefon och de svårt kroniskt sjuka har använt dator från hemmet. Kommunikationen mellan distriktssköterska och patient har bestått av textmeddelanden, främst beroende på patienternas talsvårigheter. Genom mobiltelefonen har distriktssköterskan kunnat vara tillgänglig oavsett var hon befunnit sig. Inledande och uppföljande intervjuer Studien inleddes med intervjuer i form av öppna frågor till såväl patienter som distriktssköterskor. Patienterna fick berätta om sitt dagliga liv och vilka känslor de hade inför studien. Deltagande distriktssköterskor fick beskriva hur det är att vårda människor med svåra sjukdomar i hemmiljö och vilka förväntningar de hade inför studien. Studien har sedan följts upp med nya intervjuer. Här har deltagarna fått berätta om hur de upplevt användningen av IT som stöd och komplement i kontakterna. De uppföljande intervjuerna har genomförts efter ett bestämt mönster och på en plats som deltagarna själva fått bestämma. Ökad tillgänglighet och färre hembesök Resultaten av studien visar att deltagande personer med svår kronisk sjukdom upplever att tekniken underlättar 16 Delprojekt - Distansöverbryggande teknik
kontakterna med distrikstsköterskan. De behöver inte gå omvägen via vårdcentralens reception för att nå distriktsköterskan. Kommunikationen känns också trygg och säker. Vidare ökar tillgängligheten genom att de kan nå distriktsköterskan när som helst, utan begränsningar till vissa tider. Samtidigt framhålls att tekniken ska ses som ett komplement och inte som en ersättning av de personliga kontakterna. Distriktsköterskornas omdömen är på det hela taget positiva. Vissa tekniska problem innebar störningar i kommunikationen, men det rättades till underhand och i slutfasen fungerade kommunikationen friktionsfritt. Viktiga iakttagelser från deltagande distriktssköterskor är att kontakterna med närstående liksom hembesöken minskat under den tid studien pågick. Det ska ses som positiva tecken och uttryck för en ökad tillgänglighet och trygghet hos patienten. Dessutom upplever distriktssköterskorna att användning av teknik i kommunikationen sparar arbetstid. Enkel och billig metod att införa i verksamheten Slutsatser som kan dras av den här studien är att distansöverbryggande teknik kan skapa möjligheter till högre livskvalitet och en förbättrad omvårdnad för människor med svår kronisk sjukdom. Tekniken ger förutsättningar att utveckla nya arbetsformer och på så sätt bättre ta tillvara resurserna inom primärvården. Metoden sparar tid för distriktssköterskorna samtidigt som patienterna upplever ökad tillgänglighet. Det i sin tur kan medföra mindre behov av kontakter med den övriga sjukvården. Dessutom är metoden enkel att använda och kräver inga dyra investeringar. Fler distriktssköterskor och patienter behöver dock involveras för att få ett säkrare underlag att beräkna nyttoeffekter och ekonomiska besparingar. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Forskarstuderande/sjuksköterska Carina Nilsson, Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Teknisk utrustning: Persondatorer vid vårdcentraler och hos berörda patienter. Mobiltelefon Sony Ericsson P800 för distriktssköterskan. Qtek mobiltelefon för distriktssköterskan. Kommunikationslösning: Rexnet 2,0. Delprojekt - Distansöverbryggande teknik 17
Plattform för mobil teknisk lösning Parallellt med övriga aktiviteter som bedrivits i projektet Tryggve har pågått utveckling av en plattform för mobila tekniska lösningar. Resultat och erfarenheter från övriga delprojekt har använts i utvecklingsarbetet. Fokus har legat på en produkt som på distans kan mäta puls och rörelse. Men som samtidigt kan utgöra grund för en vidareutveckling av distansöverbryggande tekniklösningar som kan förbättra och effektivisera arbetet inom hälsovård, sjukvård och omvårdnad. I utvecklingen av den här produkten har samverkan och kunskapsutbyte skett ett annat EU-projekt kallat Mobihealth. Ansvarig för utvecklingsarbetet har varit EISLAB vid Luleå tekniska universitet. En utveckling i tre steg Produkten har utvecklats i tre olika steg under benämningarna Pulspilot, Platinum Puls och Platinum +. Den första versionen, Pulspiloten, kan beskrivas som en sensor som används i samverkan med videokonferens mellan en patient och en vårdgivare. Sensorn fästes på patienten och sänder pulsslag via videokonferensutrustningen till vårdgivaren. Den vidare utvecklingen i steg två, Platinum Puls, resulterade i en tekniskt mer avancerad lösning med full mobilitet. Det innebär att sensorn används i samverkan med en mobiltelefon. Sensorn ansluts på patienten och pulsslagen översänds via mobiltelefon till vårdgivaren. Uppkopplad på Internet kan vårdgivaren på sin dator avläsa patientens puls. I det fortsatta utvecklingsarbetet skapades också möjligheter att mäta rörelse. Bland annat kan mottagaren i form av ett rörelsediagram se om en person befinner sig i stående eller liggande ställning. En information som inte minst kan vara mycket viktig och användbar inom äldrevården. Puls- och rörelsesensorn har testats i tidigare beskrivet delprojekt om bedömning på distans i ett äldreboende. Resultatet av det tredje utvecklingssteget, Platinum +, är ingen produkt för användning på fältet, utan en laboratorieprodukt. Den består av ett särskilt framtaget kretskort och ett antal integrerade kretsar specialiserade för utprovning av programvaror i sensorer. Genom Platinum + har ett viktig steg tagits mot utveckling av nästa generations sensorer. Fortsatta utvecklingsinsatser i nytt projekt Den här framtagna plattformen för utveckling av mobila tekniska lösningar ligger i den internationella frontlinjen. Med hjälp av laboratoriets tekniska utvecklingsmiljö kan sensorlösningarna förfinas och vässas. I det ligger också att ta fram sensorer för mätning av andra parametrar. Tanken är att en patient ska kunna utrustas med olika sorts sensorer utifrån sin sjukdomsbild och vård- och omvårdnadsbehov. Fortsatta utvecklingsinsatser planeras i ett nytt EUprojekt som omfattar samverkan mellan kommun och landsting inom äldrevården. Projektet tar avstamp från det ovan beskrivna delprojektet Digital informationsöverföring som stöd vid bedömning på distans i ett äldreboende. Målet är att skapa en så kallad generisk sensor som är liten, billig och har lång drifttid. Den ska ha en enhetlig kommunikation med omvärlden via standardutrustningar som mobiltelefon eller särskilt utvecklad trådansluten kommunikationsutrustning som finns i patientens närhet. Samtidigt ska den kunna samverka med andra sensorer i ett nätverk och samutnyttja omvärldskommunikation. Ambitionen är också att få till stånd en kommersialisering av produkten. P R O J E K T I N F O R M A T I O N Ansvarig för projektet: Per Lindgren, EISLAB vid Luleå tekniska universitet Teknisk inriktning: Prototyp för trådlös mätning av puls och rörelse via Internet med hjälp av sensor och mobiltelefon 18 Delprojekt - Mobil plattform
EUROPEAN UNION Structural Funds CDH0007 Broschyr_en 03-08-26 11.22 Sida 1 Information och marknadsföring Under hela projekttiden har stor vikt lagts vid att på bred front informera om och på olika sätt föra ut projektets idéer, erfarenheter och resultat. Information har skett dels internt på deltagarnas arbetsplatser och i deras organisationer och dels externt på möten, föreläsningar och i andra sammanhang. Marknadsföring har skett via media, på stämmor, kongresser och utställningar. Projektet och dess olika aktiviteter har på så sätt fått en stor spridning och uppmärksammats såväl i länet som i övriga landet och internationellt. Dessutom har en broschyr om projektet tagits fram, både på svenska och på engelska. Deltagande i nationella stämmor och konferenser Projektet har varit representerat på flera nationella stämmor och konferenser, såväl genom föreläsningar som genom utställningar. Till utställningarna har särskilt utställningsmaterial producerats i form av rollups och bildspel. På vårdstämman i Stockholm hade projektet ett eget seminarieblock, där alla delprojekten fick tillfälle att presentera sig. Vid Läkarstämman i Stockholm och på mässsan Science & Cyber i Luleå hade projektägaren CDH en utställningsmonter, där Tryggve var ett bärande inslag. Vid båda tillfällena visades också puls- och rörelsesensorn. Dessutom har föreläsningar om Tryggve och dess olika aktiviteter hållits på Socialtjänststämma och ett IT-seminarium i Luleå samt på en konferens om e-hälsa i Piteå. Tryggve har fått betydande uppmärksamhet och rönt stort intresse vid alla dessa tillfällen. Reportage i massmedia Flera av Tryggves delprojekt har fått en omfattande massmedial uppmärksamhet. Främst gäller det Sjukgymnastik på distans för axelopererade, Fysisk träning på distans för kroniskt njursjuka och Tidig hemgång efter barns födelse. Alla tre har haft TV-inslag i Nordnytt och reportage i både dagstidningar och facktidningar. Reportagen har överlag varit genomarbetade och fått stort utrymme och en strategisk plats i tidningar och TV-inslag. Uppmärksamheten i media ledde bland annat till att metoden att rehabilitera axelopererade på distans via bild och ljud visades för statsministern vid hans besök på Sunderby sjukhus. Internationellt deltagande Några av delprojekten har också presenterats i form av föreläsningar vid seminarier på internationella kongresser och konferenser i tre världsdelar. Ett bra betyg åt de studier och aktiviteter som genomförts, eftersom det är stor konkurrens om att få delta som föreläsare vid dessa internationella arrangemang. Bland många ansökningar väljs Tryggve Healthcare Nursing Prevention Rehabilitation Regardless of Time and Place ett antal ämnesområden ut som bedöms vara intressanta ur ett brett internationellt perspektiv. Studien om träning på distans för njursjuka har varit representerad på två stora kongresser. Dels på Sjukgymnasternas världskongress i Barcelona i Spanien och dels på en internationell vårdkongress i Orlando i USA. Vid en internationell hälsokonferens i Brisbane, Australien, deltog ansvariga delprojektledare för Tidig hemgång efter barns födelse och Stöd i föräldraskap. Genom dessa konferenser har Tryggve fått möjlighet att marknadsföra spännande och utvecklingsbara metoder inom vård och omvårdnad samt naturligtvis vårt län och område här uppe i norr. Dessutom har konferenserna gett projektets deltagare lärorika intryck och upplevelser liksom värdefulla internationella kontakter. Det kan få betydelse för deras fortsatta arbete till gagn för hälso- och sjukvården i Norrbotten. Information och marknadsföring 19
Fortsatta mått och steg Samtliga studier inom ramen för Tryggve har nått resultat som är värda att bygga vidare på. Trots att alla aktiviteter inte helt kunnat genomföras i den omfattning och på det sätt som ursprungligen planerades har försöken fallit väl ut och metoderna bedöms kunna bli användbara i verksamheten. Samtidigt krävs det fler och fördjupade studier för att kunna driftsätta nya arbetssätt och implementera metoderna i verksamheten. Den beprövade teknik som nyttjats har inte alltid varit så användarvänlig och har även medfört relativt dyra tekniska lösningar. I det fortsatta arbetet behöver ny och billigare teknik prövas. För varje delprojekt finns upprättad en implementeringsplan eller plan för fortsatta mått och steg. Nära en implementering Flera av de genomförda delprojekten bedöms vara nära att kunna påbörja en implementeringsprocess. Det gäller kanske i första hand rehabilitering och träning på distans för axelopererade och njursjuka. Men även studien om tidig hemgång har nått långt. Alla dessa tre studier har också arbetat med likartade tekniklösningar, där bild- och ljudkontakt mellan patient/ föräldrar och sjukvårdspersonal är en bärande del. Mycket arbete har lagts ned på att förankra arbetssättet på olika nivåer i landstingsorganisationen. Fortsatta och kompletterande försök behövs dock för att verifiera metoden och få ett säkrare och definitivt hållbart underlag. När det gäller sjukgymnastik för axelopererade har en utvidgad studie redan påbörjats. För de andra två delprojekten planeras för fortsatta aktiviteter och man hoppas kunna komma igång under 2004. Främst är det finansieringen som ännu inte är säkerställd. Goda förutsättningar Övriga delprojekt bedöms också ha en betydande utvecklingspotential med goda förutsättningar att så småningom kunna implementera metoden. Studierna skiljer sig mellan varandra till såväl tekniklösningar som karaktär och omfattning. Två av dem handlar om stödjande insatser till de målgrupper man riktar sig till och i båda fallen bör arbetsmetoden vara rätt enkel och billig att införa. Intresse finns hos berörd vårdcentralspersonal. Studien inom äldrevården bedöms vara så intressant att den utgör grund för ett nytt projekt, där även vidareutveckling av den mobila tekniska lösningen ingår. Något som bidrar till att säkerställa universitets utvecklingsresurser på det här området samtidigt som en framtida kommersialisering av produkten kan innebära nya arbetstillfällen. 20 Fortsatta mått och steg