1 Rapport till Boverket 2013, Projekt Hållbara Järva, Stockholms stad Projektet Hållbara Järvas unika delar En förebild i hållbar utveckling Hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt Upprustning och energieffektiviseringar i samspel med de boende Upprustning med beaktande av kulturvärden och varsam renovering Både ny innovativ teknik, t.ex. prefabricerade fasadelement, och befintlig teknik Kan enkelt replikeras i miljontals hus i Europa Bidrar till att nå nationella och internationella mål om minskade utsläpp av växthusgaser, ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi Halverad energianvändning Ökad andel förnybar energi Omfattande och breda kommunikations- och informationsinsatser Leder till ökad integration och delaktighet från de boende i området Minskar CO 2 -utsläppen i Järva med mer än 1200 ton per år och mer än 75 000 ton fram till år 2050 1 2014-03-06
Innehållsförteckning 1 Rapport till Boverket 2013, Projekt Hållbara Järva, Stockholms stad 1 Projektet Hållbara Järvas unika delar 1 2 Sammanfattning Projekt Stockholm Järva 3 2.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering 11 2.2 Arbetsområde 3 Förnybar energi 16 2.3 Arbetsområde 6 Transporter 18 2.4 Arbetsområde 7 Ökad delaktighet & information 22 2.5 Arbetsområde 8 Utvärdering och uppföljning 30 3 Projektorganisation 33 4 Nationella mål 34 4.1 Miljökvalitetsmålen 34 4.2 Energipolitiska mål och klimatmål 34 4.3 Folkhälsopolitikens mål 34 4.4 Transportpolitikens övergripande mål 35 4.5 Kulturpolitiska mål 35 4.6 Jämställdhets och integrationspolitik 35 4.7 Näringspolitiken 35 5 Bilagor 36 2
2 Sammanfattning Projekt Stockholm Järva Energieffektivisering av Järva kan bli ett viktigt exempel Projektets förhoppningar är att de energieffektiviseringar som genomförs av Svenska Bostäder i projekt Hållbara Järva kommer att bli en förebild för andra renoveringar av miljonprogramsområden i Stockholm, nationellt och internationellt. Projektet väcker stort intresse vid presentationer både nationellt och internationellt. Nedan har beräkningar gjorts för att visa vad projektet beräknas bidra med när det gäller energieffektivisering och CO 2 -minskningar i Järva. I dessa beräkningar har de delar som inte beviljades bidrag tagits bort, d.v.s. avsnitten energioptimering, avfallshantering och klimatanpassning. Vi har inte heller räknat med den CO 2 minskning som Fortum bidrar med genom att de bygger om fjärrvärmeanläggningar, eftersom dessa gäller hela stadens fjärrvärme och är en indirekt effekt av Svenska Bostäders krav på klimatneutral fjärrvärme. Beräkningarna nedan är grunden för uppföljningen av projektet. År 2014 År 2022 Minskad energianvändning 14 GWh/år 50 GWh/år Lokalt producerad energi 1,45 GWh/år >1,45 GWh/år Minskade CO 2 e-utsläpp 1 200 ton/år 4 300 ton/år Tabell 1: Projektet Hållbara Järva bidrar signifikant till effektivare slutlig energianvändning och ökad produktion av förnybar energi. Andelen förnybar energi ökar automatiskt vid genomförande av effektiviseringsåtgärder av det slag som ingår i projekt Hållbara Järva, eftersom det i första hand är behovet av energiproduktion baserad på fossila bränslen som minskar. Projektet bidrar även till en tryggare energiförsörjning för Svenska Bostäder eftersom rådigheten ökar med de egna förnybara systemen. Detta är ett område som sällan diskuteras i Sverige men som är av stor vikt i de länder som vår miljöteknikexport riktar sig till. Projekt Hållbara Järva bidrar även till väsentligt minskade årliga CO 2 e-utsläpp. Beräknade värden för år 2014 respektive 2022 presenteras i tabell 1 ovan. Aggregerat fram till år 2050 innebär det att åtgärderna minskar CO 2 e-utsläppen med 75 000 ton. Denna siffra kommer att öka om erfarenheterna från solcellssatsningen innebär att bostadsbolagen tar beslut om ytterligare satsningar i framtiden. 3
ton CO2e GWh 60 50 40 30 Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats 20 Åtgärder för halverad energianvändning (el) 10 Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) 0 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 Figur 1: Minskad slutlig energianvändning GWh/år fram till år 2050 tack vare projekt Hållbara Järva. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Förnybar energi Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för halverad energianvändning (el) - 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) Figur 2: Minskade CO 2-utsläpp ton/år fram till år 2050 tack vare projekt Stockholm Järva. Behandlade avvikelser hittills i projektet I projektet planerades de tre olika hustyperna att renoveras dels på traditionellt vis men även med prefabricerade element. En teknikupphandling genomfördes 2011 men tyvärr inkom endast tre anbud. Inget av dessa uppfyllde kvalitetskraven. Svenska Bostäder har under 2012 gått vidare med en av metoderna för att se om den går att utveckla så att den håller tillräckligt hög kvalitet. Under 2013 beslutade Svenska Bostäder att testa tekniken på en gavel. För alla hustyper kompletterar vi i enlighet med avvikelserapporten istället utvärderingen med olika FTX-system, och för skivhusen i Akalla även varmvattenåtervinning, individuell mätning av varmvatten m m. Eftersom det inte gäller omfördelning av medel har Boverket inte tagit något beslut om detta. Lägenheterna är förberedda för varmvattenanslutna tvättmaskiner, men de som finns på marknaden är inte energieffektiva och har sämre tvättresultat än kallvattenanslutna. 4
Därför installeras energieffektiva kallvattentvättmaskiner som tillval i nuläget. Boverket anser att ingen avvikelse föreligger eftersom fjärrvärmeuttag för tvättmaskiner har installerats. Installation av diskmaskiner i alla lägenheter var inte möjligt då bruksvärdet på lägenheten höjs vilket enligt hyreslagen innebär en högre hyra. Det var inte genomförbart i samrådet. Diskmaskiner har istället funnits som tillval, och lägenheterna har förberetts för diskmaskin i de fall köken har bytts ut. Boverket godkände inte att de medel som återstår efter att installationsföreberedelserna genomförts används till annan åtgärd. Induktionsspisar har installerats i Trondheimsgatan 28, i övriga hus har det varit tillval efter diskussioner i samrådet. Energieffektiva spisar har dock alltid installerats. Boverket godkände inte denna avvikelse. Under 2011 genomförde Svenska Bostäder förundersökningar för möjligheterna att sätta upp ett vindkraftverk. Det visade sig mycket svårt att hitta en lämplig plats för ett fullstort vindkraftverk bland annat p.g.a. de krav på avstånd från vägar som ställs av Trafikverket samt restriktioner att bygga på höjden i närheten av Bromma flygplats. De möjliga platser som skulle utredas vidare i en planprocess var alla belägna i Igelbäckens kulturreservat. Järvalyftets styrgrupp beslöt i december att Svenska Bostäder inte skulle påbörja någon planprocess för att bygga något vindkraftverk. Detta bekräftades av stadens politiker i februari 2012. Boverket godkände i december 2012 att projektet istället för vindkraftverket installerar cirka 9730 m 2 solceller i Järva. Tillsammans med de tidigare planerade solcellerna blir det 10 000 m 2. Kostnaderna för Svenska Bostäders arbete med åtgärden byggtransporter är lägre än beräknat i ansökan. Däremot har cykelvägsanalysen visat att det krävs åtskilliga åtgärder för att få ett bra cykelvägnät som även kopplar till målpunkter i centrala staden och kranskommunerna. Projektet bad att få föra över kostnader från åtgärden byggtransporter till cykelfrämjande åtgärder. Det innebär att projektet kommer att genomföra samma åtgärder för byggtransporter för en lägre kostnad och samtidigt öka kvaliteten på cykel och bilpoolsåtgärderna. Den totala budgeten bibehålls. Boverket godkände avvikelsen 2011 Nya avvikelser 2013 Trafikkontoret har för cykelinvesteringar genom Trafik- och renhållningsnämnden 2013-02-07 reviderat projektbudgeten från brutto 21,2 mnkr med berättigat bidrag om 6,4 mnkr till brutto 29,2 mnkr, med bibehållet bidrag om 6,4 mnkr. Detta för att kunna genomföra fler åtgärder inom Hållbara Järvaprojektet, främst utbyggnad av nytt pendlingscykelstråk Kymlingestråket. Erfarenheter Vid framtagandet av stadens miljöprogram för 2012-2015 hade projektets ambitioner stor betydelse för ett av målen under Hållbar energianvändning: 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Delmålet innebär att: Vid stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras till som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. Vid mycket stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras med minst 50 %, dock så att energianvändningen blir som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. På längre sikt eftersträvas en minskning till högst 60 kwh/m 2. Många av stadens byggnader kommer att renoveras under perioden 2012-2015 och innan ovan nämnda mål togs fram har ambitionsnivån snarare varit 30 %. 5
Huset på Trondheimsgatan 28 färdigställdes under 2011. Finjusteringar och uppföljning pågår och energivärdena blir bättre och bättre över tiden. Dock bedöms inte detta hus i sig nå ner till den nivå som teoretiskt beräknats fram. I Trondheim 28 har det flyttat in över 100 personer i de 25 lägenheter som iordningställts vilket är långt över det normala för Stockholm. I några lägenheter bor tio personer! Varmvattenanvändningen är, som kan förväntas utifrån antalet personer, hög samtidigt som energiprestanda per boende egentligen är relativt bra. Att bara jämföra energiprestanda för hus (värme, varmvatten och fastighetsel per kvadratmeter) utan att ta med faktorer som antal boende kan ge en skev bild av hur lyckat resultatet blivit. Varmvattenanvändningen ligger omkring 60 kwh/m2atemp och år dvs 140 % över Svebys nivå. Även fastighetselen ligger högre än beräknat, vilket också påverkas av antalet boende. Hiss, trappbelysning och tvättstuga används flitigare med fler boende. På Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade luftläckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. I kommande hus har en mall utvecklats som separerar rören var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem på ett enklare sätt. Detta koncept används nu fortsatt även i de hus som inte ingår i projektet. Vid starten av Hållbara Järva kunde inte LED-belysning konkurrera med andra lågenergilampor gällande mest ljus per Watt. Detta försprång har idag hämtats in, vilket innebär att fler utrymmen kommer att ha LED-belysning i de hus som byggs om nu. Svenska Bostäder har låtit andra energiexperter kontrollberäkna alla hus inom Hållbara Järva. Beräkningsmetoderna har utvecklats sedan 2010 då projektet påbörjades. Bl.a. har Sveby tagit fram riktlinjer för beräkningar där värden för bl.a. vädring och köldbryggor finns med, vilket inte fanns med i de ursprungliga beräkningarna. De ursprungliga teoretiska beräkningarna gav ett genomsnitt för berörda hus på 88 kwh/m2atemp och år. Med de nya teoretiska värdena som tar höjd för vädring och köldbryggor blir genomsnittsvärdet 101 kwh/m2 med de åtgärder som planerats i Hållbara Järva husen. Tre av husen kommer genom solcellssatsningen att få solceller vilket minskar genomsnittsvärdet. Svenska Bostäder har anlitat energiexperter för att förbättra resultatet i de hus som ingår i Hållbara Järva. En erfarenhet är att FTX systemen inte fungerar som de ska när det är kallt ute. Då aggregatet fryser går en del av värmen går åt till att tina upp det och sval luft förs in i lägenheterna. Svenska Bostäder arbetar på att hitta den optimala inställningen för varje aggregats avfrostning. Dessa erfarenheter tar Svenska Bostäder med sig inför den fortsatta renoveringen av 5200 lägenheter på Järva. Ambitionen i energieffektiviseringen för de två hus i kvarteret Trondheim 4 som inte ingår i Hållbara Järva har höjts från 120 kwh/m 2 till 105 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järva projektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 mycket hög vilket gör det svårare att få ner energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror troligen på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot kan den vara normal räknat per person. Under 2013 har Svenska Bostäder analyserat de beräknade värden för respektive hus. De ursprungliga värdena har beräknats av olika konsulter med olika ingångsvärden, vilket gör att dessa är bristfälliga. De ursprungliga värdena har nu räknats om och kompletterats med värden för vädring och köldbryggor enligt SVEBY standard. Med 6
det nya sättet att beräkninga hamnar medlet med de planerade åtgärderna i Hållbara Järva husen på 101 istället för 88 kwh/m 2. Svenska Bostäder har med dessa erfarenheter standardiserat sitt sätt att räkna i den fortsatta renoverings processen. Renoveringsprojektet där prefab element har monterats på en gavel är svårt att utvärdera på något annat än själva produktionen eftersom energianvändningen påverkas av åtgärder på andra delar av klimatskalet etc. Det var en trång arbetsplats vilket gav problem med kranar. Vissa skönhetsfel och konstruktionsmissar förekom och det kvarstår besiktningsanmärkningar. Svenska Bostäders slutsats är att Prefab-lösningar idag inte kan konkurrera med traditionell puts. I den handbok som projektet arbetar med kommer alla erfarenheter från renoveringen av de sju ingående husen samlas. De erfarenheter som projektet har erfarit genom försöket att uppföra ett fullstort urbant vindkraftverk, behandlas i ett examensarbete på KTH, se bilaga. När det gäller upprustningen av cykelbanorna har inventeringen av cykelvägnätet varit en bra grund inför fortsatt arbete. Inventeringar bör fortsättningsvis genomföras i GIS och med GPS för att lättare hitta tillbaka till problempunkter. Det gjorde man därför i framtagandet av cykelplanen för hela Stockholm. För att bevara det kulturhistoriska intrycket av gång och cykelvägarna i Igelbäckens kulturreservat har trafikkontoret vid upprustningen på Järvafältet använt en speciell beläggning kallad Y1 som ger intryck av att vara en grusväg. När det första lagret av beläggningen lades hösten 2011 fick många cyklister punktering p.g.a. för vassa stenar i gruset. En Y1-beläggning kräver extra eftertanke gällande stenval, fraktion och efterbehandling. När cykelstråket Kymlingestråket, som är ett nytt pendlingscykelstråk, planerades fick staden göra en avvägning mellan flera värden gällande kulturreservatet Järvafältet; miljö, kultur och investeringar i hållbara transportsätt. Det krävs noggrann planering och förankring i tidigt skede för att kunna göra bra avvägningar och så långt som möjligt ta hänsyn till befintliga värden i reservatet. Starkt bidrag till att nå lokala, nationella och internationella miljömål Projektet bidrar till att uppfylla stadens mål om att bli fossilbränslefri likväl som det nationella och EU-målet om att halvera energianvändningen till 2050. Projektet bidrar även till att uppnå många andra nationella mål. En genomgång av dessa finns i slutet på denna rapport. Ekonomi Projektet fortgår i huvudsak enligt plan förutom när det gäller förnyelsebar energi, där det ursprungliga vindkraftverket nu ersätts av solcellssatsningen i Järva. För AO1, Energieffektivisering, ligger de upparbetade kostnaderna över det budgeterade för hela projektperioden 2010-2014. Dock överensstämmer de upparbetade kostnaderna för respektive åtgärd inte alltid med de ursprungligen prognostiserade kostnaderna. Vissa har visat sig kosta mer och andra mindre. Framförallt gäller detta Åtgärder för varsam renovering där åtgärder har genomförts men de upparbetade kostnaderna är 1,6 miljoner lägre. Å andra sidan finns kostnader för varsam renovering även under energieffektiviseringsåtgärder och extra projekteringskostnader där de upparbetade kostnaderna ligger på 13,8 respektive 3,4 miljoner kronor över budgeten. Dessa tre poster bör kunna ses som en enhet där den totala summan överstiger budgeten med 13,8+3,4-1,6=15,6 miljoner kronor. Svenska Bostäder kommer alltså att under 2014 korrigera de kostnader som direkt kan kopplas till varsam renovering men en del av 7
kostnaderna för varsam renovering finns indirekt i projektering och energieffektivisering. Alternativet är att projektet gör ytterligare en bedömning av den andel av energieffektiviseringsåtgärderna och projekteringen som kan överföras till varsam renovering. Enligt överenskommelse med Boverket samt i samråd med stadens revisor har vi låtit bli att föra över mer av de upparbetade kostnaderna och istället skrivit en kommentar för de aktuella posterna i redovisningsfliken. För AO3, Förnybar energi, innefattar kostnaderna förstudie för vindkraft, solceller och solfångare. Installationskostnader för solceller under 2014 kvarstår för Svenska Bostäder, Familjebostäder, fastighetskontoret samt miljöförvaltningen. I avvikelserapporten till Boverket redovisade vi att förstudien för vindkraft var 1,59 miljoner kronor. Ytterligare kostnader har tillkommit, så den redovisningsposten är 1,7 miljoner kronor. Den slutliga summan beräknas bli något högre än i avvikelserapporten men lägre än den ursprungliga med Vindkraftverket. I solcellssatsningen beräknas de återstående kostnaderna vara 22,6 miljoner under 2014. För AO6, Transporter ligger de upparbetade kostnaderna betydligt högre än planerat. Målen för alla delåtgärder kommer att uppfyllas. När det gäller bilpool är de upparbetade kostnaderna lägre än beräknat eftersom bilpoolen har etablerats utan att några nya parkeringsplatser behövde etableras. Investeringarna för att förbättra cykelvägnätet kostar däremot 8 miljoner mer eftersom projektet satsat på att genomföra Kymlingestråket som blir ett viktigt pendlarcykelstråk till och från Kista. Projektet önskar därför överföra 1 miljon från bilpoolsposten till cykelfrämjande åtgärder. I ursprungsansökan fanns alla cykelposter under posten cykelfrämjande åtgärder. Trafikkontoret har för cykelinvesteringar genom Trafik- och renhållningsnämnden 2013-02-07 reviderat projektbudgeten från brutto 21,2 mnkr med berättigat bidrag om 6,4 mnkr till brutto 29,2 mnkr med berättigat bidrag om 6,4 mnkr. Detta för att kunna genomföra fler åtgärder inom Hållbara Järva projektet, främst utbyggnad av nytt pendlingscykelstråk Kymlingestråket. För AO7, Information och ökad delaktighet, fanns i ursprungsbudgeten endast en post. Totalt överstiger kostnaderna planerad budget. AO8, Utvärdering, fanns enligt ursprungsbudgeten endast under en post. Totalt beräknas kostnaderna överstiga planerad budget för perioden 2010-2014. 8
Sammanfattande redovisning 2013 Planerad Totalsumma (MSEK) Planerad summa (MSEK) Upparbetad Summa (MSEK) Planerad summa (MSEK) Upparbetad summa (MSEK) Upparbetat bidrag (MSEK) 2010-2014 2013 2013 2010-2013 2010-2013 2010-2013 AO1 Energieffektivisering Totalt AO1 82,5 16,5 24,6 85,7 93,5 28,0 AO3 Förnybar energi Totalt AO3 45,6 22,6571 16,8 31,3 20,0 6,0 AO6 Transporter Totalt AO6 33,5 10,64 24,7 33,8 44,1 13,2 AO7 Ökad delaktighet & information Totalt AO7 14,5 2,9 2,5 12,3 14,3 4,3 AO8 Utvärdering Totalt AO8 8,2 2,6 3,3 7,4 7,5 2,2 Summa exkl. projektledning Totalt AO1-08 exkl. projektledning 184,3 55,3 72,0 170,5 179,4 53,8 Projektledning+ administration Totalt projektledning 5,2 0,8 0,5 3,8 4,4 Summa inklusive projektledning Totalt AO1-08 inkl. projektledning 189,5 56,1 72,5 174,3 183,8 53,8 9
Ekonomisk rapport om renovering Energicentrum vid miljöförvaltningen har i uppdrag att stimulera till energieffektivisering av stadens fastigheter. De har gjort en rapport med en jämförelse mellan två av husen i Hållbara Järva, Brogården i Alingsås, Gårdsten och Backa Röd i Göteborg. En av slutsatserna Svenska Bostäder drar är att upprustningen inte är ekonomiskt lönsam med en payoff-tid på ca 40 år, men energieffektiviseringarna gör den mer lönsam. Då blir payoff-tiden ca 15 år. Skriften går att ladda ner från följande webbsida: www.stockholm.se/energicentrum CITY OF STOCKHOLM 2012-03-22 PAGE 14 10
2.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Svenska Bostäder Deltagare i arbetsområdet: Svenska Bostäder, Stadsmuseet och Miljöförvaltningen Kostnad: 82,5 MSEK Minskad energianvändning 13,6 GWh/år (9,6 GWh fjv & 4 GWh el) Minskade CO 2 -utsläpp 1110 1 ton/år Den energieffektiva renoveringen kommer att ske med två olika modeller för tre olika typer av flerbostadshus - tillvaratagande av tidstypiska värden Ombyggnad av bostadshus enligt ansökan pågår, med ändringen att endast en hustyp blir aktuell för byggande med prefabricerade element. I alla hustyper kommer olika typer av FTX system att installeras samt i skivhusen återvinning av värme från avloppsvatten. Detta kommer att utvärderas som komplement till prefabricerade väggar. Ett hus, Trondheimsgatan 28, färdigställdes 2011. Trondheimsgatan 30, Sibeliusgången 2 och Gärdebyplan 2-28 färdigställdes under 2012. Västerby backe 30 färdigställdes under 2013. Produktion pågår per 2013-12-31 i det sista huset. För varje ombyggnadsprojekt redovisas all projektinformation för perioden januari 2010 till december 2013 i de husvisa rapporter som bifogas. Skivhus Kv Nystad 7, Sibeliusgången 2, en huskropp Solceller i form av 120 m 2 på fasad. Solceller på taket installeras våren 2014 Färdigställt. Inflyttat augusti 2012 Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass silver, miljöklassningsarbete pågår Byggprojektledare: Johan Lundqvist Kv Nystad 8, Sibeliusgången 4, en huskropp Solpaneler i form av 130 m 2 solfångare. Produktion pågår. Enligt ursprunglig tidplan skulle detta hus ha färdigställts under 2013 men pga överklagad upphandling försköts produktionsstart och därmed även färdigställande. Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass silver Byggprojektledare: Johan Lundqvist Loftgångshus Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 28, en huskropp Färdigställt. Inflyttat april 2011. Solceller har installerats 2013. Uppföljning pågår. Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass silver, miljöklassningsarbete pågår 1 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 11
Byggprojektledare: Leif Bergman Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 30, en huskropp. Inflyttat maj-december 2012. Certifiering: Miljöbyggnad silver Byggprojektledare: Björn Ribbhagen Lamellhus Kv Kvarnseglet 2, Gärdebyplan 8-20 och 22-28, två huskroppar Inflyttat mars 2012. Solceller installeras 2014. Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass brons, miljöklassningsarbete pågår Byggprojektledare: Erik Wistrand, Eva Eriksson Kv Storkvarnen 4, Västerby backe 26-30, en huskropp Solpaneler i form av 150 m 2 solfångare och 100 m 2 solceller installerat. Inflyttat i mars 2013. Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass brons, miljöklassningsarbete pågår Byggprojektledare: Erik Wistrand, Gabrielle Linnsén-Lööw Prefabricerade fasadelement Teknikupphandling av prefab-element gjordes i samarbete med Bebo under 2011. Inget anbud uppfyllde kraven varför samtliga anbud förkastats. Under 2012 valde Svenska Bostäder att i samarbete med en entreprenör vidareutveckla en tänkbar lösning med syfte att om möjligt genomföra den på ett hus. Utredning och projektering utfördes under 2012. Beslut om fortsättning togs i början av 2013. Det är för Svenska Bostäder av största vikt att säkerställa att prefab-lösningen håller god kvalité så att de boende inte drabbas av olägenheter. Tekniken har nu provats i ett hus som byggs om på Trondheimsgatan 40. Svenska Bostäder beslutade att endast montera fem stycken element på gavelfasaden i väster. Leverans och montage utfördes under juni 2013. Montaget av elementen på plats tog ca 10 timmar effektiv tid. Huskroppen färdigställdes och är inflyttad mars 2014. Aktuellt projekt är svårt att utvärdera på något annat än själva produktionen eftersom energianvändningen påverkas av hela klimatskalet etc. Det var en trång arbetsplats vilket gav problem med kranar. Vissa skönhetsfel och konstruktionsmissar förekom och det kvarstår besiktningsanmärkningar. Svenska Bostäder konstaterar att Prefab lösningar idag inte kan konkurrera med traditionell puts. Kort rapport bifogas årsrapport 2013. Åtgärder för att nå 88 kwh/m 2 (med uppdaterad beräkning 101 kwh/m 2 ) Takisolering med bibehållet låga taklutningar Takisolering har skett i de hus där det inte redan var genomfört sedan tidigare. Takutformningen har i de flesta fall bibehållits. Se vidare de husvisa rapporterna. Vakuumisolering Vakuumisolering kommer inte att användas i något av ovan nämnda hus, eftersom infästningsmetodiken inte varit utvecklad och andra lösningar har varit mer kostnadseffektiva för att få bort köldbryggor. 12
Höga krav på FTX-ventilation I samtliga hus installeras FTX aggregat med 65-90 % verkningsgrad genom motströms plattvärmeväxlare. I loftgångshusen är de placerade i källarutrymmen och i lamellhuset Kvarnseglet i ett tillbyggt fläktrum på taket. I skivhusen har de placerats på vinden. Värmeåtervinning på avloppsvatten I skivhusen kommer värmeåtervinning på avloppsvatten installeras med en beräknad verkningsgrad på 20 %. Preliminär genomsnittlig besparing per lägenhet är uppskattad till 1100 kwh/lgh och år med avloppsvärmeväxlare. I Nystad 7 skulle det innebära en energibesparing på 13 kwh/m 2. Preliminära data från det första ombyggda huset visar på avsevärt lägre återvinning än vad leverantören utlovat. Utvärdering pågår. Om problemen med prestandan på avloppsvärmeväxlaren i Nystad 7 kan undanröjas har Nystad 8 förberetts så att det lätt kan monteras en avloppsvärmeväxlare även där. Individuell mätning Ett av skivhusen, Nystad 8, är försedd med mätare för individuell mätning av varmvatten. Mätarna fjärravläses så att statistik kan redovisas för de boende via webbsida. Det har varit ett medvetet val att inte debitera inledningsvis. Att ha en period med enbart mätning innan debitering införs ger unika möjligheter att studera förbrukningsvanor avseende varmvatten i tre skeden: 1 Ingen påverkan 2 Påverkan genom information om varmvattenanvändning via webbsida 3 Påverkan genom mätning och debitering I övriga hus är det förberett för individuell mätning och ett system för debitering finns så att det kan införas om resultatet från Nystad 8 är bra. LED-belysning i allmänna utrymmen, kök och badrum LED-belysning kan nu konkurrera med andra lågenergilampor gällande mest ljus per Watt. I de senast ombyggda husen installeras LED i fler utrymmen än i de tidigt ombyggda. De installeras i utrymningstrapphus, kökstak, under och överskåp i kök, spot i tak och vägg, lägenhetskorridorer, takbelysning i badrum, cykelförråd utomhus, tilläggsbelysning i skyddsrum och nödutgångsarmaturer. Se vidare i rapport för respektive hus. Energisnål utrustning för hushållen Energieffektiv diskmaskin och induktionsspis har erbjudits som tillval förutom i Trondheimsgatan 28, där induktionsspis installerats i alla lägenheter. I samrådsprocessen har boende motsatt sig induktionsspisar och Svenska Bostäder har istället satt in energieffektiva spisar. Boende har även motsatt sig diskmaskin eftersom det höjer bruksvärdet på lägenheten och enligt hyreslagen ska hyran då höjas. De lägenheterna som är färdigställda har förberetts för diskmaskin. 13
Energieffektiva byggarbetsplatser Byggarbetsplatserna etableras antingen i befintliga hus eller välisolerade bodar, med dörrstängare. Verktygen separeras så endast kylkänsliga förvaras i värmda utrymmen. Stambyte en grundförutsättning Stambyte samt vattenbesparande åtgärder sker i alla hus. De vattenbesparande åtgärderna bedöms ge 10 % energibesparing. Varsamhet och kvarteren äkta 1960-tal och äkta 1970-tal Stadsmuseets kulturmiljöenhet har deltagit i diskussioner med stadsbyggnadskontoret, Skönhetsrådet och Svenska Bostäder angående strukturplan för Husby. Stadsmuseet har påtalat vikten av att bevara karaktären, då i synnerhet vad gäller planstruktur, material och färgsättning. Vad gäller Rinkeby (Kvarnseglet och Storkvarnen) har stadsmuseet kommit överens om planerade förändringar med byggprojektledaren Erik Wistrand, arkitekten och stadsbyggnadskontoret. I Akalla har placering av solceller på fasad som ett tilläggselement diskuterats med byggprojektledaren Johan Lundqvist. Solcellerna har placerats med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Även när det gäller solfångarnas placering på taket har hänsyn tagits genom att de följer taklutningen så att de inte blir synliga från marken. Kostnader och minskad miljöpåverkan av Svenska Bostäders åtgärder för effektivare energianvändning De mest lämpade koncepten kommer att appliceras vid all renovering av Svenska Bostäders miljonprogramshus. Till utgången av år 2014 beräknar Svenska Bostäder att ca 1 300 lägenheter av deras bestånd kommer att vara renoverade med de erfarenheter som har gjorts genom Hållbara Järva. I det första huset på Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade läckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. I kommande hus har en mall utvecklats som separerar rören var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem enklare. Detta koncept används nu fortsatt i även de hus som inte ingår i projektet. Ambitionsnivån i de två hus i kvarteret Trondheim 4 har höjts från att ligga på 120 kwh/m 2 till 105 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järva projektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 mycket hög vilket gör det svårare att få ner energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror troligen på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot kan den vara normal räknat per person. Svenska Bostäder ser Hållbara Järvasatsningen som en möjlighet att utföra och följa upp energiinvesteringar som annars troligen inte skulle ha blivit av. Erfarenheter, både goda och mindre bra, meddelas fortlöpande inom organisationen varpå delar kan komma att utföras i andra ombyggnadsprojekt. Beslut om en generellt ändrad ambitionsnivå har inte fattas. Svenska Bostäders plan sedan Hållbara Järva initierades är att den uppföljningen som görs och de erfarenheter som inhämtas tillsammans ska utgöra underlag för en senare omprövning och eventuell höjning av målen för Järvalyftet i stort. 14