Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Miljökonsekvensbeskrivning Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8
Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Miljökonsekvensbeskrivning Västmanlands län Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län Diarienr 340-2501-12
Förord Skrivs efter remissen. 1
2
Innehåll Sammanfattning... 6 1 Introduktion... 12 1.1 Bakgrund till länstransportplaneringen... 12 1.2 Miljöbedömningen i förhållande till andra miljöbedömningar... 12 1.3 Regler och riktlinjer för miljöbedömningen... 13 1.4 Avgränsning... 14 2 Bedömningsgrunder... 15 2.1 Transportpolitiskt mål... 16 2.2 Nationella och regionala miljömål... 17 2.3 Målkonflikter... 18 2.4 Miljöaspekter... 18 2.5 Klimat... 21 2.6 Människors hälsa... 21 2.7 Landskap... 23 3 Inriktning av planen, dess sammanhang och alternativa förslag... 25 3.1 Ny plan... 25 3.2 Länsplanens sammanhang... 27 3.3 Alternativa planförslag... 29 3.4 Nollalternativ... 29 3.5 Nulägesbeskrivning klimat, hälsa, landskap... 29 4 Strategiska val och alternativa inriktningar av planen och deras miljökonsekvenser... 33 4.1 Det nya planeringssystemet som förutsättning för planen och dess MKB... 33 4.2 Vilka problem kan planen för regional transportinfrastruktur lösa?... 33 4.3 Alternativa inriktningar... 35 4.4 Strategiska val i Länsplanen... 35 4.5 Motivering till den valda inriktningen... 37 5 Planens miljökonsekvenser... 38 5.1 Fokusområden... 38 5.2 Namnsatta åtgärder och brister... 39 5.3 Trimningsåtgärder... 46 6 Samlad bedömning... 52 6.1 Den samlade miljöpåverkan... 52 7 Måluppfyllelse... 55 7.1 Miljömålen... 55 7.2 Transportpolitiska målen... 55 7.3 Osäkerheter i miljöbedömningen... 55 7.4 Kumulativa effekter... 56 8 Förslag på åtgärder... 57 8.1 Klimat... 57 8.2 Hälsa... 57 8.3 Landskap... 58 9 Återstående betydande miljöpåverkan av planen... 60 9.1 Klimat... 60 9.2 Hälsa... 60 3
9.3 Landskap... 60 10 Uppföljning av planens miljöpåverkan... 61 Källor 4
5
Sammanfattning Detta kapitel innehåller en icke- teknisk redogörelse av miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande den regionala länsplanen för transportinfrastruktur 2014-2025. Miljöbedömning Miljöbedömning är en process som görs som en del av arbetet med att utarbeta en regional plan för transportinfrasturktur. Syftet med miljöbedömningen är att främja en hållbar utveckling genom att få in miljöfrågorna tidigt i planprocessen och arbeta med dem som en integrerad del i planen. Resultatet av miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I miljöbalkens 6 kap. finns krav på att en miljöbedömning ska upprättas för planer som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns angivet vilka planer som omfattas av kraven på miljöbedömning. En länsplan för regional infrastruktur antas enligt förordningen alltid medföra betydande miljöpåverkan och ska därför alltid miljöbedömas. Enligt Naturvårdsverket ska miljöbedömningsprocessen ske i följande steg: 1 Avgränsning av miljöbedömning Samråda om avgränsningen Utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning Samråda om miljökonsekvensbeskrivningen Överväga resultat från miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet i beslutsprocessen Avgränsning av miljöbedömning Miljöbedömningen ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planens genomförande antas medföra. Länsstyrelsen i Västmanland gör bedömningen att följande områden kan beröras och att det kan medföra en betydande miljöpåverkan: Klimatpåverkan Påverkan på människors hälsa av luftföroreningar, risker för olyckor med transporter av farligt gods, föroreningar av dricksvatten och bullerstörningar Påverkan på landskapets natur-, kulturmiljö och frilufsvärden 1 Naturvårdsverket, Handbok med allmänna råd om planer och program, 2009, 2013-05-03 6
Miljöbedömningens fokus är på de åtgärder som planen har rådighet över och den geografiska avgränsningen är Västmanlands län. Även de sammantagna miljökonsekvenserna av planen bedöms. Miljömål Utgångspunkten för miljöbedömningen är de nationella miljökvalitetsmålen, de nationella transportpolitiska målen samt de nationella klimat- och energipolitiska målen. Länsplanen Länsplanen för regional transportinfrastruktur anger på vilket sätt den ekonomiska ramen ska fördelas och vilken standard som anläggningarna ska ha, finansiering av statliga regionala vägar samt medfinansiering av vissa kollaktivtrafikanläggningar mm. Det finns även en möjlighet att samfinansiera investeringar i den nationella planen som Trafikverket ansvarar för. Inriktningen på planen innebär att slutföra den särskilda satsningen för säkra framkomliga vägar, utveckla satsning på infrastruktur för kollektivtrafik, utveckla satsning på gångoch cykelåtgärder samt utveckla satsning på trafikslagsövergripande transportsystem. Figur 1 Ekomoniska ramens fördelning mellan olika åtgärder. Statlig medfinansiering kollektivtrafik 8% Åtgärder för förbättrad kapacitet och kvalitet 5% Åtgärder för ökad och säker cykling 4% Statlig medfinasiering TS, miljö 3% Åtgärdsval och utredningar 3% Åtgärder för utökad och effektiv kollektivtrafik 7% Åtgärder för ökad säkerhet 5% Samfinansiering Södertälje sluss och Mälarfarleden 6% Namnsatta vägåtgärder (mötesfria vägar) 59% 7
Alternativ utformning Regeringen har i direktivet pekat ut följande viktiga ställningstagande och beslut som ska ligga till grund för framtagandet av länsplan för regional transportinfrastruktur: Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25, bet.2012/13: TU2,rskr 2012/13:119) Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118,bet.2011/12: TU13,rskr.2011/12:257) Direktiven innebär ett antal låsningar och det begränsar möjligheten att utforma olika alternativ. Alternativ utformning av planen sker på en strategisk övergripande nivå och fokuserar på strategiska vägval. Samverkan mellan åtgärder inom och utom länet beskrivs i planen och dess förväntade effekter på de nationella och regionala målen. Ett nollalternativ av planen beskrivs också. Strategiska val Länsplanen har potential att bidra till lösningen av en del problem och kan i vissa fall även lösa problem, medan sådana problem som inte ryms inom planens ansvarsområde inte kommer att lösas genom att planen genomförs. När det gäller klimatmålet bidrar inte planen till att målet nås. När det gäller målen om människors hälsa så kan planen till viss del bidra till att målen uppnås, främst när det gäller buller och säkerhet. När det gäller luftutsläpp och de hälsoproblem som det kan medföra så är det främst en tätortsfråga som planen inte har stora möjligheter att påverka positivt. Målen inom detta område ligger utanför planens ramar. Behovet av mötesfria vägar i Västmanland kommer att minska allt eftersom viktiga regionala stråk är utbyggda. Det öppnar för en satsning på andra åtgärder. Kollektivtrafikmyndigheten satsar för att uppnå målen i trafikförsörjningsprogrammet och det innebär att det behövs investeringar i infrastruktur och bytespunkter som matchar detta. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar har fått stå tillbaka till förmån för utbyggnaden av mötesfria vägar. För att uppnå ökad och säker cykling ska åtgärderna inriktas på att knyta ihop det statliga gång- och cykelvägnätet med det kommunala och att åtgärda delar av sträckor längs mötesfria vägar där målpunkter behöver bindas ihop. Den samfinansiering som länet gör avseende Södertälje sluss är avgörande för att Mälarsjöfarten ska kunna utvecklas. Genom att avsätta medel för smärre åtgärder eller samfinansiering av åtgärder i den nationella planen för att utveckla 8
anslutningar mellan väg och järnväg eller mellan väg, järnväg och hamn kan den regionala planen bidra ytterligare till att möjliggöra trafikslagsövergripande transportlösningar för överföring av gods mellan olika trafikslag. När det gäller persontransporter inom ramen för ökad och effektiv kollektivtrafik kan medel användas för att samfinansiera åtgärder för att trimma eller effektivisera trafikeringen längs banor som är viktiga för länet med avseende på arbets- och studiependling. Nollalternativ Nollalternativet är den referens som den faktiska utvecklingen av planen jämförs mot. Alternativet innebär att inga nya investeringar görs inom den regionala länsplanens ansvarsområde efter 2014 och fram till 2025. Enbart påbörjade investeringar genomförs under planperiodens första del. Normaldrift och underhåll genomförs på infrastrukturen under perioden. Nuvarande trafikutveckling och trender förväntas fortgå även framöver. Trafikökningen innebär en ökad klimatbelastning om fossila bränslen fortsätter att användas i lika stor utsträckning som idag. En ökad trafik innebär risker för hälsan genom b.la. ökade luftutsläpp. Bullerstörningar förväntas öka med ökad trafik. Bulleråtgärder kan minska detta problem. Landskapet blir påverkat i större utsträckning av ökad trafik eftersom barriäreffekterna förstärks. Samlad bedömning om planens miljöpåverkan Länsplanen bedöms innebära en betydande miljöpåverkan efter genomförande av realistiska miljöåtgärder. Planens utgångspunkt är att förebygga, hindra eller motverka att betydande negativ miljöpåverkan uppkommer i större utsträckning än vad som är nödvändigt. Klimat Planen innebär en ökad miljöbelastning jämfört med nollalternativet och bidrar inte till att nå klimatmålen. För att minimera klimatpåverkan från transporterna är det viktigt att bevaka utformningen och val av åtgärder under detaljplaneringen. Planens inriktning mot att främja cykel- och kollektivtrafikåtgärder och kapacitetsstarka transportslag kan bidra till ett mer energieffektivt transportsystem som i sin tur kan sänka de klimatpåverkande utsläppen totalt sett. Människors hälsa Planen innebär att riskerna för att dödas och allvarligt skadas i trafiken minskar genom dess trafiksäkerhetsåtgärder. Åtgärderna minskar även risken för olyckor med transporter av farligt gods. Vid ombyggnad av väg 252 Hallstahammar- Surahammar leds huvuddelen av trafiken bort från vattentäkten norr om Surahammar vilket innebär att riskerna för en olycka med utsläpp av farliga ämnen minskar väsentligt. Användningen av vägsalt på den gamla vägen kan också reduceras. 9
Statlig medfinansiering av bullerskyddsåtgärder på det kommunala vägnätet kan minska antalet svårt bullerstörda. Åtgärderna motverkas dock av en väntad allmän trafikökning. Planen bidrar till måluppfyllnaden men är långt ifrån tillräcklig för att nå miljömålen. Det är viktigt att vid utformningen av specifika åtgärder ta hänsyn till buller, vibrationer och risken för förorening av dricksvatten eller mark, strålning eller störning från byggskedet. Planens förslag om att förbättra möjligheterna för gång och cykel bedöms i sin helhet bidra positivt till människors hälsa. Planens åtgärder väntas inte medföra att hälsorelaterade miljökvalitetsnormer överskrids. Landskap Påverkan på landskapet blir störst där ny mark behöver tas i anspråk för att bygga ny väg. Det ökar och förstärker ofta barriäreffekterna. En ny sträckning av Lv 252 innebär en helt ny barriär i ett hitintills av större exploateringar opåverkat landskap. Vägen korsar Strömsholms kanal som är av riksintresse för kulturmiljön. Ingreppet i riksintresset kan begränsas genom omsorgsfull utformning av bron. Åtgärderna som vidtas för att förbättra Mälarfarleden måste utföras så att Natura 2000-områdena inte påverkas på något betydande sätt. Planen innebär i viss mån en ökad påverkan på landskapet i förhållande till nollalternativet och bidrar inte till att uppnå de landskapsrelaterade miljömålen i stort. Med rimliga åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan bör planens åtgärder inte innebära väsentlig, negativ påverkan på Natura 2000-områden eller ge betydande negativ påverkan på riksintressen. Process och samråd om miljöbedömningen Tidigt i miljöbedömningsprocessen arbetade Länsstyrelsen fram ett förslag till avgränsning av miljöbedömningen. Förslaget remitterades under våren 2013 till länets kommuner, länsstyrelserna i grannlänen samt några övriga myndigheter och organisationer. Efter samrådstiden reviderades avgränsningen inför länsstyrelsens beslut. Remissvar inkom från, Sala kommun, Västerås stad, Köpings kommun, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Sörmland, Länsstyrelsen i Gävleborgs län samt Naturvårdsverket. Svaren sammanställdes och avgränsningen reviderades. För att främja en hållbar utveckling har arbetet med miljöbedömningen skett parallellt med arbetet med länstransportplanen för regional transportinfrastruktur för att på så sätt stärka förutsättningarna för en integrerad miljöbedömningsprocess. Löpande dialoger har förts inom arbetsgruppen på Länsstyrelsen avseende föreslagna åtgärder och miljökonsekvenserna för planen som helhet. 10
Under framtagandet av planens miljöbedömning har diskussioner förts inom Länsstyrelsen där en intern grupp har fungerat som samråds- och expertgrupp. Representanter från kulturmiljö, naturvård, vattenförvaltning och miljöskydd har deltagit. Miljöbedömningen har stämts av med länsstyrelsens miljömålsamordnare och klimatstrateg under arbetets gång. Samråd kring planen och miljökonsekvensbeskrivningen kommer att ske under tiden 11 juni till 1 oktober 2013. Planförslaget med miljökonsekvensbeskrivning ska lämnas till regeringen den 16 december 2013. Regeringen ska sedan under våren 2014 ta beslut om planens slutliga ekonomiska ram. Uppföljning av planens miljöpåverkan Enligt miljöbalken ligger huvudansvaret för uppföljning av miljöpåverkan på respektive huvudman som genomför en åtgärd eller som är verksamhetsutövare. Syftet är att se om åtgärderna bidrar till måluppfyllelse och kontrollera att negativ miljöpåverkan inte blir större an väntat och att upptäcka och åtgärda oförutsedda negativa konsekvenser. Länsstyrelsen följer upp de miljöfrågor och de miljöåtgärder som tas upp i denna miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen deltar i den fysiska planeringsprocess som föregår all transportinfrastruktur som trafikverk och kommuner tar fram planer för. Länsstyrelsen kommer också att följa hur kollektivtrafikresandet i länet utvecklas samt Trafikverkets årliga cykelbokslut. Transportsystemets samlade miljöpåverkan följs upp inom ramen för länsstyrelsens miljömålsuppföljning. Boverket arbetar med att ta fram uppdaterade indikatorer för miljömålet God bebyggd miljö. Det arbetet bör följas för att ge underlag för uppföljningen av planen för regional transportinfrastruktur. 11
1 Introduktion I detta kapitel beskrivs vad en milkökonsekvensbeskrivning är och vilka krav som ställs på miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivning är en del av planen för regional transportinfrastruktur 2014-2025 och redovisar den regionala planens miljökonsekvenser och hur miljöbedömningen har genomförts. 1.1 Bakgrund till länstransportplaneringen Länsplanen för regional transportinfrastruktur är ett komplement till den nationella transportplanen för transportinfrastruktur. Den kan samtidigt ses som ett av länets styrdokument för hållbar utveckling, under den övergripande regionala utvecklingsplanen för Västmanland. Länsplanen för regional transportinfrastruktur är en långsiktig övergripande planering där pengar fördelas till olika åtgärder inom transportsystemet i länet och som dessutom anger vilken standard dessa ska ha. Åtgärder på det regionala statliga vägnätet kan finansieras via länsplanen för regional transportinfrastruktur, liksom statlig medfinansiering av regionala kollektivtrafikanläggningar och vissa åtgärder på det kommunala gatunätet. Planen syftar till att uppnå de transportpolitiska målen uppsatta på nationell och regional nivå. 1.2 Miljöbedömningen i förhållande till andra miljöbedömningar Miljöbedömningen tillhörande den regionala planen för transportinfrastruktur är en av flera i en lång rad av planeringssteg, från en översiktlig till en mera detaljerad nivå. Först kommer inriktningsplaneriningen där olika inriktningar bedöms, dock utan att en formell miljöbedömning genomförs enligt miljöbalken. Vid sidan av denna planering genomförs den fysiska planeringen för infrastrukturprojekt för att ta fram väg- och järnvägsplaner. I de fall åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan tas en miljökonsekvensbeskrivning fram tillhörande väg- alternativt järnvägsplan. Miljökonsekvenserna för de enskilda åtgärderna beskrivs således inte här utan behandlas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen för de åtgärderna. Insikterna om hur stor eller liten påverkan är på miljön skiljer sig från varandra beroende på hur långt man kommit i den fysiska processen. Miljöbedömningen av den regionala länsplanen för transportinfrastruktur bygger i stor utsträckning på befintlig kunskap om enskilda objekt. Trafikverket arbetar för närvarande med den nationella planen för transportinfrastruktur. Det finns en möjlighet att samfinansiera åtgärder i den nationella planen och det innebär att ett samband den emellan kan finnas. 12
1.3 Regler och riktlinjer för miljöbedömningen Miljöbedömningen är en process som görs som en del av arbetet med att utarbeta en regional plan för transportinfrastruktur. Syftet med miljöbedömningen är att främja en hållbar utveckling genom att få in miljöfrågorna tidigt i planprocessen och arbeta med den som en integrerad del i planen. Resultatet av miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Lagregler om miljöbedömningen finns i miljöbalken 6 kap. 12 och förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Syftet med miljöbedömningsprocessen är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Länsplanens miljöbedömning koncentreras på de frågor som påverkar urvalet av åtgärder i planen utifrån den betydande miljöpåverkan som kan bli följden av enskilda objekt eller den sammantagna effekten av en viss åtgärdstyp. Planens sammantagna miljökonsekvenser bedöms också på en översiktlig nivå. Miljöbedömningen av planen fokuserar på de åtgärder som planen har rådighet över och har främst fokus på Västmanlands län. I bedömningen antas att vägtrafikens (personbil, buss, lastbil) miljöpåverkan fortsätter på samma sätt som idag avseende t.ex. utsläpp av klimatgaser och utsläpp till vatten. Hänsyn har inte tagits till möjliga effekter av en radikalt förändrad fordonsflotta eller drivmedelsförsörjning. I Färdplan 2050 från EU-kommissionen anges att utsläppen av växthusgaser ska minska med 85-90 procent till 2050 i EU och utgör även den en grund för miljöbedömningen. Trafikverket har gett ut flera relevanta publikationer som använts i arbetet, t.ex. Handbok för miljöbedömning av planer och program, Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet och Effektsamband för vägtransportsystemet. Enligt Naturvårdsverket ska miljöbedömningsprocessen ske i följande steg: 2 Avgränsning av miljöbedömning Samråda om avgränsningen Utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning Samråda om miljökonsekvensbeskrivningen Överväga resultat från miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet i beslutsprocessen 2 Naturvårdsverket, Handbok med allmänna råd om planer och program, 2009, 2013-05-03 13
1.4 Avgränsning Nedan beskrivs miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning i tid och geografiskt. Här framgår även vilka fokusområden som legat till grund för planens bedömning av miljökonsekvenser som uppstår som följd av planens genomförande. Tid Miljöbedömningen har avgränsats till att omfatta miljökonsekvenser under planperioden, d.v.s. 2014-2025. I vissa fall förs även resonemang kring mer långsiktiga konsekvenser, fram mot år 2030 eller ännu senare. Färdplan 2050 finns med som en grund för arbetet och utgör den horisont som kan ses som lång sikt. Geografisk avgränsning Miljöbedömningen har begränsats till att primärt omfatta miljökonsekvenser inom Västmanlands län. För de miljöaspekter där konsekvenserna berör ett större geografiskt område än det egna länet har ett mer nationellt eller globalt perspektiv använts. Infrastruktursystemet omfattar väg, järnväg, cykelväg, sjöfart och luftfart. Noder och terminaler i länet ingår och det geografiska läget för flera av dem är gynnsamt i regionen och i förhållande till landet i övrigt. Miljömässig avgränsning Miljöbedömningen avgränsas till fokusområdena klimat, hälsa och landskap, vilket är de områden där planen kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan. 14
2 Bedömningsgrunder Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn har beaktats i planen (6 kap. 12 miljöbalken 1998:808). Länsstyrelsen bedömer att transportsystemets påverkan på miljösituationen i länet kan innebära en betydande miljöpåverkan på klimat, människors hälsa och landskap. De tre områdena pekade ut i avgränsningssamrådet för miljöbedömningen. Inom respektive område ingår flera aktuella mål som räknas upp nedan. Aktuella miljökvalitetsmål 3 : Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning (kväveoxider) Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Figur 2: Illustration på hur miljökvalitetsmålen hänger samman 3 http://www.miljomal.nu/, 2013-05-03 15
Långt ifrån alla miljökvalitetsmål kommer att nås till år 2020. För att nå målen krävs större miljöhänsyn i hela kedjan av produktion och konsumtion enligt Naturvårdsverket från råvara till avfall. Trots att miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel inte tillräckliga för att nå målen till år 2020. Det krävs en samhällsomställning med god hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp för att målen ska nås. 4 Figur 3: Miljöbedömningens fokusområden och miljöaspekter Källa: Trafikverket Rapport 2011:134. 2.1 Transportpolitiskt mål Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet är uppdelat i ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa: Tillgänglighetsmålet: att transportsystemet ska ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet 4 http://www.miljomal.se/sv/aktuellt/alla-nyheter/arlig-uppfoljning-2013/, 2013-05-03 16
Hänsynsmålet: att transportsektorn ska bidra till att bryta beroendet av fossila drivmedel och öka energieffektiviteten, att antalet döda och skadade ska fortsatt minska och att miljökvalitetsmålen uppfylls och ökad hälsa nås Bedömningsgrunderna används vid den samlade bedömningen av planen för regional transportinfrastruktur. Vid bedömning av respektive åtgärds miljöpåverkan är dock dessa mål allt för omfattande för att kunna utgöra en effektiv grund för bedömning. 2.2 Nationella och regionala miljömål Våren 2010 beslutade riskdagen om en ny målstruktur för miljöarbetet. Den nya strukturen innebär: Ett övergripande generationsmål, som anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver komma till stånd för att nå miljömålen. Miljömålen (16 st.) anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till miljömålen och generationsmålet. Preciseringar förtydligar miljömålen och kommer att användas i det löpande uppföljningsarbetet. Orsaken till beslutet var att skapa ett mer effektivt miljöarbete genom att utveckla miljömålssystemet och fokusera på genomförande och åtgärder. Antalet miljömål är oförändrat. Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå miljömålen och generationsmålet och de ska styra och ange tydliga steg på vägen mot behövliga samhällsförändringar. Miljömålen och etappmålen ska vara vägledande för allas miljöarbete (regeringen, länsstyrelser, kommuner, övriga myndigheter, näringslivets och övriga aktörer) och tydliggöra var insatser bör sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön, utan detta fastläggs i miljömålen med preciseringar. Tretton etappmål föreslogs av miljömålsberedningen under våren 2011 och antogs av regeringen 2012. Dessa omfattar fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Ett etappmål, för miljömålet Begränsad klimatpåverkan, fattades av riksdagen redan 2009. Antalet etappmål kommer att öka. Ett viktigt verktyg i miljömålsarbetet är uppföljning. Denna görs en gång per år. Vart fjärde år (en gång per mandatperiod) görs en fördjupad utvärdering. Olika myndigheter ansvarar för utvärderingen, beroende på deras ansvarsområde. Naturvårdsverket sammanställer uppföljningarna och redovisar dessa till regeringen. I uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före 2020 är tillräckliga för att nå målen. Systemet med de regionala miljömålen kvarstår, men ska ses över. 17
2.3 Målkonflikter Infrastrukturinvesteringar bidrar till ökad mobilitet och tillgänglighet och skapar förutsättningar för snabbare och effektivare resor och transporter. Den största andelen resor och transporter sker på väg och Trafikverkets trafikprognoser visar fortsatt trafiktillväxt. När befolkningen och ekonomin växer ökar även efterfrågan på resor och transporter. För att möta en ökad efterfrågan byggs bland annat ny väginfrastruktur, vilket i sig genererar mer vägtrafik. När trafiken ökar så ökar även utsläppen av koldioxid, vilket motverkar riksdagens klimatmål. Här finns tydliga målkonflikter mellan miljömål och mål för tillgänglighet och ökad framkomlighet där exempelvis högre tillåtna hastigheter på vägarna också genererar ökade utsläpp av växthusgaser. Riksdagens trafikutskott har konstaterat att tydliga prioriteringar behöver göras när infrastrukturen byggs ut de närmaste åren. Beslut som vi fattar idag kommer att påverka transportmöjligheterna och därmed även exempelvis lokalisering av bostäder och arbetsplatser för en lång tid framöver. Utskottet slår fast att investeringar i ny infrastruktur sammantaget behöver bidra till att minska koldioxidutsläppen och att det krävs prioriteringar som bidrar till en sådan utveckling. 5 2.4 Miljöaspekter Miljömålen har i miljöbedömningen inte enbart använts som en riktningsvisare för samhällets syn på ett eftersträvansvärt miljötillstånd och därmed en grund för att bedöma huruvida de miljökonsekvenser som uppstår är positiva eller negativa. De nationella och regionala miljökvalitetsmålen har även legat till grund för den metod för miljöbedömning av planer och program i transportsystemet som Trafikverket har tagit fram. Syftet är att koncentrera arbetet med den kommande miljökonsekvensbeskrivningen på de miljöfrågor som är mest relevanta. Även länsstyrelsen i Västmanlands län bedömer att den regionala planen för transportinfrastruktur för perioden 2014-2025 kan antas medföra betydande miljöpåverkan inom de fokusområden som Trafikverket föreslår och planen kommer att bedömas utifrån hur den bidrar till en positiv eller negativ utveckling av respektive fokusområde: Tabellen nedan beskriver vägprojekts generella påverkan, inte i ett enskilt projekt. Ett fokusområde och en miljöaspekt med dess definition kan omfatta flera miljömål. Flera indikatorer kan gälla/påverka fler än ett miljömål. 5 http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/03/14/a681acfe.pdf 18
Tabell 1 Vägprojekts generella påverkan på miljömålen. Fokusomr. Miljöaspekt och ev. definition Miljökvalitetsmål (Precisering eller indikator) Klimat Klimatfaktorer Begränsad klimatpåverkan Hälsa Luft Frisk luft (flera indikatorer) Människors hälsa (buller) Människors hälsa (luft) Människors hälsa (luft) Människors hälsa (luft) Människors hälsa (tillgång till utbud och aktiviteter) Människors hälsa (förorening av dricksvatten) Människors hälsa (förorening av dricksvatten) Människors hälsa (förorening av mark) God bebyggd miljö (Sömnstörda av trafikbuller) Frisk luft God bebyggd miljö (bensen i luft) Giftfri miljö (bensen i luft) Levande skogar (friluftsliv) Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö (Vattenskyddsområden) Giftfri miljö Vatten Mark Materiella tillgångar (avfall/ avfallshantering) Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö (Växtskyddsmedel i ytvatten) Bara naturlig försurning (Körsträcka med bil) Bara naturlig försurning (kväveoxidutsläpp) Ingen övergödning (Körsträcka med bil) Ingen övergödning (kväveoxidutsläpp) Giftfri miljö Ingen övergödning (Körsträcka med bil) Ingen övergödning (kväveoxidutsläpp) God bebyggd miljö (Hållbar avfallshantering) Landskap Djur- och växtliv, biologisk mångfald Ett rikt odlingslandskap Djur- och växtliv, biologisk mångfald Levande skogar (Skydd av skogsmark naturreservat) Djur- och växtliv, biologisk mångfald Levande skogar (Skyddad areal skogsmark biotopskyddsområden) Djur- och växtliv, biologisk mångfald Levande sjöar och vattendrag Djur- och växtliv, biologisk mångfald Myllrande våtmarker Djur- och växtliv, biologisk mångfald Ett rikt växt- och djurliv Djur- och växtliv, biologisk mångfald God bebyggd miljö (flera indikatorer) 19
Tabellen nedan utgår ifrån Trafikverkets förslag till miljöbedömningsgrunder för bedömning av planer och program inom transportområdet. Den kan ses som en förenklad bila av den föregående tabellen och utgör grunden för att arbetet med miljöbedömningen. Tabell 2: Trafikverkets föreslagna fokusområden och miljöaspekter i rapporten Allmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder. Fokusområde Miljöaspekt Definition Klimat Hälsa Landskap Klimatfaktorer Luft Människors hälsa Vatten Mark Materiella tillgångar Befolkning Djur- och växtliv, biologisk mångfald Utsläpp av växthusgaser Energianvändning Emissioner av luftföroreningar Luftkvalitet i tätort Störning i form av buller, luftförorening eller vibrationer Trafiksäkerhet Tillgång till utbud och aktiviteter Förorening av dricksvatten eller mark, strålning, byggskede Påverkan på vattenkvalitet både vid drift och i byggskede Förorening av mark som kan ge skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden såsom avfall- /avfallshantering, areella näringar, social infrastruktur, transportinfrastruktur m.m.) Tillgänglighet till olika målpunker Avser främst befolkning utan tillgång till bil (barn, äldre, funktionshindrade) Mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem Landskap Landskapets skala, struktur och visuell karaktär (topografi, riktning, öppenhet/slutenhet) Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv och bebyggelse Fysiska spår i landskapet av människors användning (mönster i landskapet, byggnader, fornlämningar m.m.) Ambitionen att ta in miljöaspekter i planeringsprocessen redan på ett mycket tidigt stadium innebär att bedömningen måste göras på en åtgärdsbeskrivning som ofta är mycket kortfattad och innehåller ett stort mått av osäkerhet. Miljöbedömningen har därför gjorts på en övergripande och strategisk nivå. 20
2.5 Klimat Bedömningen för länet är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ. Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Globala klimatscenarier visar att utan mycket kraftiga utsläppsminskningar kommer den globala medeltemperaturen att överskrida två graders höjning, jämfört med förindustriell nivå. För att nå målet krävs energieffektivisering, ökad tillförsel av förnybar energi, samt utfasning av fossila bränslen. Kommunerna och staten har en viktig roll att planera bebyggelse och infrastruktur så att behovet av bilresande minskar i vardagen. Nationella ekonomiska styrmedel spelar också en viktig roll för utvecklingen. Temperaturmål Möjligheten att nå temperaturmålet är ytterst begränsad. För att nå målet krävs omfattande insatser på internationell, nationell och regional nivå. Idag är chansen att nödvändiga insatser kommer att genomföras ytterst begränsande. Koncentrationsmål Det är inte möjligt att nå koncentrationsmålet genom att halten av koldioxid redan idag är cirka 400 ppm. Prognosen är en årlig höjning på 2 ppm. Det finns en stor tröghet i atmosfären som innebär att kraftigt minskade utsläpp idag inte ger en lägre ppm halt på flera årtionden. Det innebär att halten koldioxid kommer att bli högre än 400 ppm, även om stora minskningar genomförs. 2.6 Människors hälsa Frisk luft Luftkvaliteten i länet är relativt god, men fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Utvecklingen är positiv, men vissa problemen med marknära ozon och partiklar återstår. Problemen med partiklar är störst i hårt trafikerade miljöer i Västerås, men utvecklingen visar en svag positiv trend. I större delen av länet antas inte partikelhalterna i luften utgöra något större problem. Mätningar av ozon görs för närvarande i bakgrundsluft utanför Sala och utanför Arboga. Mätningar av föroreningshalter i tätortsluft görs i Köping och Västerås. God bebyggd miljö Städer och tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Regionalt delmål Buller: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. 21
Inom länet har några kommuner översiktsplaner som inte längre fyller sin strategiska funktion och under året har flera kommuner därför påbörjat arbetet med kommunomfattande översiktsplaner medan vissa kommuner arbetat med fördjupade översiktsplaner för delar av kommunen. I flera kommuner pågår dessutom arbetet med energiplaner eller motsvarande. I nästan alla kommuner finns beredskap för klimatanpassning. Som ett stöd till kommunerna har Länsstyrelsen under året tillhandahållit underlag i form av bland annat beräkningsverktyg och vägledande dokument till kommunernas klimat- och energiarbete. I länet tar sig arbetet med att skapa miljöanpassade transporter uttryck på olika sätt. Tre kommuner har aktuella planeringsunderlag för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov för hela eller delar av kommunen. En kommun arbetar med att ta fram motsvarande dokument. För att skapa förutsättningar för ett ökat resande med kollektivtrafik har Västerås stad genomfört en satsning på kollektivtrafik inom ramen för projektet Smartkoll. På regional nivå har arbetet med en regional cykelstrategi inletts. Flertalet kommuner har ingen strategi eller åtgärdsprogram för att hantera trafikbuller. I två av kommunerna pågår däremot arbete med framtagande av åtgärdsprogram för bullerminskning. Västerås stad har under året tagit fram en kartläggning av omgivningsbullret i kommunen. Den länsomfattande landskapskaraktärsanalysen är utformad för att utgöra stöd till kommunernas framtida planering och beskriver eventuella hot och potential för Västmanlands olika landskapstyper. Analysen föreslår bland annat åtgärder som förstärker bebyggelsestrukturers värden och utgör på så sätt ett stöd för såväl kulturmiljö- som naturmiljövården i länets kommuner, hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall, miljöanpassade transporter samt Infrastruktur. Exempel på åtgärder som alla bidrar till att nå miljömålet god bebyggd miljö är satsningen på ökat kollektivtrafikanvändande inom Västerås stad och de nya energieffektiva bostadsområden som byggts och där de inledande mätningarna visar på goda resultat. Delmålet Hälsa och säkerhet bedöms fortfarande vara mycket svårt att uppnå. En särskilt problematisk omständighet är att det blir svårt att innan målåret skapa förutsättningar för att nå minimikraven om bullernivåer för nybyggnation inom befintliga bebyggelsestrukturer. Grundvatten av god kvalitet Västmanlands län har relativt goda grundvattentillgångar genom de grusåsar som sträcker sig genom länet. Kvaliteten är till övervägande del god men med några undantag. Enstaka vattentäkter har haft problem med bekämpningsmedelsrester, nitrat. 22
Miljökvalitetsmålet bedöms därför som rimligt att kunna uppnås, och det bedöms som rimligt att målet kan nås med styrmedel som beslutas före 2020. Arbete med att utöka skyddet genom att inrätta vattenskyddsområden pågår. Målsättningen är att samtliga kommunala vattentäkter inom kort kommer att ha vattenskyddsområden. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Fysisk påverkan i form av vandringshinder, rensning, rätning och muddring är mycket vanligt förekommande i våra vatten. Bristfälliga kantzoner längs sjöar och vattendrag hör också till problembilden. Många vattenmiljöer behöver både skyddas och restaureras för att höga värden inte ska gå förlorade. Inom vattenförvaltningsarbetet är det tydligt att många sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk status till följd av miljöproblem knutna till fysisk påverkan i våra vatten. Vandringshinder i form av vägtrummor och dammar av olika slag begränsar rörligheten för allt liv i vatten. Vattenkraftens utbyggnad av vattendragen innebär en mycket stor negativ påverkan på akvatiska organismer. Kunskapsunderlagen avseende kulturmiljöer vid vattenmiljöer är bristfälliga och behöver uppdateras genom omfattande fältinventeringar. Detta underlag är en förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt kunna jobba med restaurering av vattenmiljöer. På senare år har man kartlagt kulturmiljöer vid vatten i Kolbäcksån och Hedströmmen, men mycket arbete återstår som det krävs särskilda resurser till. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Levande skogar Värdefulla skogsmiljöer påverkas fortfarande negativt av skogsbruket och miljöhänsynen behöver utvecklas mer. Avverkningsuppföljning, inventeringsresurser samt utbildningsinsatser behövs. Resurserna för områdesskydd är otillräckliga. Utvecklingen i miljön är neutral. 2.7 Landskap Levande skogar Miljömålet ingår även under Människors hälsa (se ovan). Myllrande våtmarker Merparten av våtmarkerna i Västmanlands län har skadats eller försvunnit till följd av bl.a. dikning, övergödning, vägdragningar och körskador, samtidigt som 23
intresset för att lägga igen gamla diken och återskapa våtmarker är svagt. Takten i arbetet med skydd för våtmarker är låg. Vid anmälningar om avverkning, skogsgödsling, anläggande av skogsbilvägar och andra skogliga verksamheter avråder Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen från åtgärder som kan påverka våtmarker med höga naturvärden negativt, och ställer krav på skyddszoner och andra hänsyn. Länsstyrelsen ger inte heller tillstånd till dikning eller torvtäkt i värdefulla våtmarker, och ställer vid tillståndsgivning krav på efterbehandlingen av torvtäkter. Småvatten och mindre våtmarker i jordbruksmark omfattas av det generella biotopskyddet. Det finns fortfarande brister i den generella hänsynen i skogsbruket, i form av t.ex. körning med tunga fordon i, och otillräckliga skyddszoner mot, våtmarker. Motståndet är också stort mot avveckling av diken i skogs- och myrmark, p.g.a. befarade skador på produktionsskog. Ett rikt växt- och djurliv Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020, med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Trenden för biologisk mångfald är negativ, även om det finns exempel som visar en positiv trend som ett resultat av specifika insatser. Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder. I länet byggs anordningar för att underlätta vistelsen i länets naturreservat och informationen om olika naturreservat allemansrätten mm. sprids till länets medborgare. Levande sjöar och vattendrag Se ovan. 24
3 Inriktning av planen, dess sammanhang och alternativa förslag I detta kapitel presenteras den regionala planens inriktning för perioden 2014-2025 och dess sammanhang. En mer utförlig beskrivning finns att läsa i plandokumentet som denna MKB tillhör. 3.1 Ny plan Länsstyrelsen har utgått ifrån regeringens direktiv om vad som ska ingå i planen. En fortsatt satsning på att bygga ut till mötesfria vägar längs länets viktigaste stråk samt att fullfölja ingångna avtal om samfinansiering av åtgärder i den nationella planen är också en utgångspunkt. Befintlig plan förlängs och omarbetas så att investeringarna omfördelas till fördel för gång, cykel, kollektivtrafik, spårtrafik och trafikslagsövergripande transportsystem. Denna ändring av inriktning för det framtida transportsystemet i Västmanland, från betoning på framkomlighet och trafiksäkerhet till att ha hållbarhet och hela-resan-perspektivet i fokus, bidrar till att kommuner och orter i Västmanland ges egen utvecklingskraft och skapar goda och hälsosamma livsvillkor för regionens invånare. Inriktningen för länsplanen för regional transportinfrastruktur 2014-2025 i Västmanlands län är att: Slutföra den särskilda satsningen på säkra och framkomliga vägar Utveckla satsning på infrastruktur för kollektivtrafik Utveckla satsning på gång- och cykelåtgärder Utveckla satsning på trafikslagsövergripande transportsystem 25
Figur 4: Planeringsramens fördelning under perioden 2014-2025 Fördelning 2014-2025 (803 mkr) 3% 65% 21% 11% Medel för åtgärdsval och utredningar Trimningsåtgärder < 25 Mkr Statlig medfinansiering Namnsatta åtgärder > 25 Mkr Figur 5 Fördelning av ramen för trimningsåtgärder under perioden 2014-2025. Trimningsåtgärder 24% 34% Utökad och effektiv kollektivtrafik Ökad och säker cykling 21% Åtgärder för ökad säkerhet Förbättrad kapacitet och kvalitet 21% Västmanland har sedan planomgången 2004-2015 systematiskt arbetat med att säkra regionala stråk för arbetspendling och godstransporter med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet. Under planperioden 2014-2025 slutförs den särskilda satsningen på mötesfria vägar. Alla planens namnsatta åtgärder avser 26
åtgärder längs länets utpekade stråk för arbetspendling och näringslivets transporter. Länsväg 252, Hallstahammar-Surahammar Samfinansiering Södertälje sluss/kanal och Märlarfarleden Rv 68 Sundet- Björkviken Rv 68 Björkviken- Oti Länsväg 252, Sörstafors- (E18) Hallstahammar Länsväg 252, Köping- Kolsva Länsväg 252, Kungsör- Köping De två förstnämnda objekten genomförs tidigt i planperioden. En väl utvecklad kollektivtrafik på väg och järnväg är avgörande för Västmanlands möjligheter att vara en del av en större arbetsmarknadsregion, ta del av större studieutbud och erhålla en positiv befolkningsutveckling. Under planperioden 2014-2025 avsätts medel för sådana åtgärder. Den regionala cykelstrategin ska ligga till grund för planeringen av de cykelåtgärder som genomförs på det regionala vägnätet. Arbetet beräknas vara klar under 2013-2014. Satsning på trafikslagsövergripande åtgärder är möjliga att finansiera via den regionala planen. Exempel på sådana kan vara anslutningar mellan väg och järnväg eller mellan väg, järnväg och hamn. 3.2 Länsplanens sammanhang Den statliga transportplaneringen är uppdelad i två nivåer, nationell och regional nivå. Det statliga stamvägnätet och samtliga statliga järnvägar samt vissa farleder behandlas i en trafikslagsövergripande nationell plan. Drift och underhåll, förbättringsåtgärder och miljöåtgärder på hela det statliga vägnätet behandlas också i den nationella planen. Länsplanens för den regionala transportinfrastrukturen omfattar främst vägar på det statliga vägnätet. Utöver den statliga planeringen sker andra former av planering av infrastruktur och transporter, på regional nivå av kollektivtrafikmyndigheten och på lokal nivå av kommunerna. Denna planering påverkar behovet av statlig infrastruktur inklusive kollektivtrafikanläggningar som helt eller delvis finansieras av den nationella eller regionala planen för transportinfrastruktur. En väl fungerande åtgärdsplanering kräver god samordning mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Länsplanen för regional transportinfrastruktur ska vara 27
trafikslagslagsövergripande och bidra till att befintligt transportsystem används på bästa tänkbara sätt utifrån fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär ett förhållningssätt för att hitta den bästa åtgärden för att lösa en brist eller ett problem i transportsystemet. Tänkbara åtgärder för att hantera en brist analyseras i fyra steg enligt bilden nedan. Figur 6 Övergripande bild över fyrstegsprincipens fyra steg. Källa Trafikverket) Fyrstegsprincipen 1. Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt t ex telefonmöte istället för resa, tågresa istället för ensam i bil, godstransport till sjöss istället för med lastbil 2. Optimera Åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen t ex samordning av transporter, kollektivtrafikanpassning av en väg, avgränsning av cykelväg eller hållplats på befintlig väg 3. Bygg om Åtgärder som innebär begränsade ombyggnadsåtgärder t ex ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg 4. Bygg nytt Åtgärder som innebär nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder T ex byggande av väg i ny korridor Regionalt utvecklingsprogram för Västmanlands län (RUP) har det övergripande målet om ett effektivt transportsystem, som bidrar till en långsiktigt hållbar regional utveckling. Det pågår ett arbete för att utveckla det regionala utvecklingsprogrammet till en länsplan för Västmanland. Inom ramen för detta arbete har en landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län tagits fram. Analysen ska kunna användas som vägledning i utvecklingsfrågor som rör gemensamma planeringsfrågor på regional och lokal nivå. 28
3.3 Alternativa planförslag Under framtagandet av planen för regional transportinfrastruktur har ett antal olika förslag om resursfördelning diskuterats. Dessa alternativa inriktningar av planen har främst handlat om vilken fördelning mellan olika namngivna åtgärder samt potter som bidrar på bästa sätt till länets hållbara utveckling. De olika miljöoch transportpolitiska målen som är grunden för denna miljökonsekvensbedömning har även varit vägledande i diskussionen kring planens inriktning. Arbetet har resulterat i det förslag till resursfördelning som finns presenterat i planen. 3.4 Nollalternativ I miljöbalken kap. 6 12 står att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs 6. Detta alternativ utgör ett så kallat nollalternativ som övriga alternativ ska kunna jämföras emot för att på så sätt kunna jämföra respektive alternativs konsekvenser. Enligt Naturvårdsverket är nollalternativet således inte en beskrivning av aktuella förhållanden och inte heller endast en framskrivning av aktuella förhållanden när inga åtgärder vidtas. Istället inkluderas de åtgärder och den förändring som kan förväntas genomföras även om ingen ny plan antas 7. I Västmanlands län definieras därför nollalternativet som att inriktningen i den nu befintliga planen för perioden 2010-2021 behålls fram till 2014 då redan påbörjade åtgärder avslutas (omfattar endast åtgärder för att bygga om riksväg 66 till mötesfri landsväg samt avtalet med Södertälje sluss). Från 2014 och fram till 2025 genomförs inga stora satsningar eller nyinvesteringar i infrastrukturen förutom väg 252 Hallstahammar-Surahammar som anses vara påbörjad innan planen är beslutad. Nuvarande trafikutveckling och trender bedöms fortgå även framöver. 3.5 Nulägesbeskrivning klimat, hälsa, landskap För att sträva mot en hållbar utveckling av länet görs det årliga utvärderingar om hur det går för länet att nå miljömålen. Dessa återspeglar länets status gällande bland annat hälsa och klimat och i viss mån landskap. Bedömningsgrunderna för miljökvalitetsmålens uppfyllnad innebär att det tillstånd i miljön som miljökvalitetsmålen uttrycker eller förutsättningarna för att nå denna kvalitet ska vara uppnådda inom en generation. Länsstyrelsen deltar aktivt i miljöarbetet och har en tydlig roll som regionalt miljömålsansvarig myndighet. 6 Miljöbalken (1998:808, kap. 6 12) 7 Naturvårdsverket, Handbok 2009:1, s 80 29
Uppföljningen av de regionala miljökvalitetsmålen i Västmanlands län år 2012 visar att 8 av de 10 miljömålen som utgör bedömningsgrund för miljöbedömningen bedöms vara mycket svåra eller inte möjliga att nå fram till år 2020, och troligtvis även till 2025 8. Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (kväveoxider) Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Två av målen bör vara möjliga att nå om ytterligare, ännu inte beslutade, åtgärder sätts in: Frisk luft Grundvatten av god kvalitet I Västmanland såväl som i landet som helhet går utvecklingen åt fel håll när det gäller utsläppen av växthusgaser från transporter. Inom klimatområdet är transporter ett av de allra svåraste områdena att energieffektivisera. Utsläppen från transportsektorn ökar, trots att det finns fastslagna mål om minskningar. Transportsektorn är en betydande källa till klimatpåverkan både genom sin storlek och genom att vara en av de sektorer som växer snabbast. Av de inrikes transporterna i hela landet står enligt Trafikverket vägtrafiken för 94 procent av utsläppen. För inrikes transporter var det framför allt ökat vägtransportarbete, främst med tunga fordon, som låg bakom ökningen av utsläppen sedan 1990. Sedan 2007 har utsläppen från vägtrafiken minskat. Orsaken är främst att nya energieffektiva personbilar har ersatt äldre men också att andelen förnybara drivmedel som biodiesel och biogas har ökat. Under 2012 bidrog även minskad trafik till utsläppsminskningen. De totala utsläppen av koldioxid från sjöfarten utgör ungefär 1/40 jämfört med vägtrafikens utsläpp i Sverige år 2010. Sjöfarten kan därför betraktas som ett bra transportsätt ur klimatsynpunkt. 9 För att nå klimatmålen inom transportsektorn behövs en kombination av flera åtgärder både nationellt, regionalt och lokalt. En miljömässigt hållbar regionförstoring kan stödjas genom aktiv samhällsplanering där både förtätning kring kollektivtrafiknoder, planering för framtida 8 Länsstyrelsen i Västmanlands län, rapport 2011:8 9 www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/sjofart/ 30