X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH tillämpning LEX SARAH av 14 kap. 2 LEX SoL SA X SARAH och 24 LEX a LSS SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA Handbok för socialtjänsten X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S SARAH LEX SARAH LEX SA X SARAH LEX SARAH LEX S
Lex Sarah tillämpning av 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS Handbok för socialtjänsten
Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-86585-02-0 Artikelnr 2010-3-18 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Sättning Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, mars 2010
Förord I socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att insatserna enligt respektive lag ska vara av god kvalitet. Vidare ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fort löpande utvecklas och säkras. Bestämmelserna i 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS, ofta benämnda lex Sarah, kompletterar de s.k. kvalitetsparagraferna. Lex Sarah i SoL trädde i kraft den 1 januari 1999 och motsvarande bestämmelse i LSS den 1 juli 2005. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:10) om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:11) om tilllämpningen av 24 a LSS trädde i kraft i juli 2008. Sedan den 1 januari 2010 är Socialstyrelsen tillsynsmyndighet för socialtjänsten inklusive verksamhet enligt LSS. Socialstyrelsen är därmed ansvarig för tillsynen av såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst. Förändringen av ansvaret för tillsynen har föranlett ändring av föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av 14 kap. 2 SoL (SOSFS 2009:24) och om tillämpning av 24 a LSS (SOSFS 2009:25). Denna handbok är ett komplement till ovan nämnda föreskrifter och allmänna råd. Syftet med handboken är att ge nämnder och enskilda verksamheter stöd i tillämpning av bestämmelserna om lex Sarah. Handboken bygger på lagstiftning, förarbeten, rättsfall, JO-uttalanden och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Handboken skulle ha publicerats tidigare, men fördröjningen har dock inneburit att Socialstyrelsen har kunnat beakta och ta med svar på de många frågor som myndigheten har fått dels i samband med de 18 konferenser som arrangerades 2008 2009, dels via telefon, e-post och brev. Förhoppningen är att handboken därmed ger bättre vägledning när bestämmelserna om lex Sarah ska tillämpas än om den publicerats tidigare. Handboken avser självfallet nu gällande lagar och föreskrifter och allmänna råd. Därmed berörs inte de förslag till förändringar av lex Sarahbestämmelserna som Socialdepartementet publicerade i juni 2009 i departementspromemorian Förändringar i Lex Sarah-bestämmelsen m.m. (Ds 2009:33). Efter remissbehandling har regeringen i början av februari 2010 överlämnat en lagrådsremiss till Lagrådet. Av lagrådsremissen framgår att regeringen under mars 2010 avser att överlämna en proposition om förändringar av lex Sarah till riksdagen. Efter riksdagens beslut om förändringar i lex Sarah kommer Socialstyrelsen att omarbeta såväl föreskrifter och allmänna råd som handbok. 3
Förord I arbetet med handboken har Socialstyrelsen fått synpunkter från deltagarna i en extern referensgrupp med representanter från några länsstyrelser, organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan och berörda fackliga organisationer. Följande personer har ingått i den externa referensgruppen: Annie Stråhlén, Annki Hägglund, Birgitta Wennermark, Ingemar Sunnerdahl, Karin Lind, Gabriella Kollander Fållby, Maria Ingvarsson, Eva Ståhl Söderberg, Kenneth Jönsson, Titti Fränkel och Yvonne Ahlström. Det interna arbetet har bedrivits i projektform med Helena Axestam som projektledare. I projektgruppen har följande personer ingått: Ulla Clevnert, Gunnel Torstensson, Marit Birk och Camilla Siljedahl. Stockholm i februari 2010 Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 4
Innehåll Förord... 3 Läsanvisningar...11 Förkortningar... 13 Aktuella lagar och förordningar... 14 Introduktion...16 Bakgrund... 16 Systematiskt kvalitetsarbete... 17 Lex Sarah... 18 Syfte... 18 Vad innebär att vaka över?... 18 Vad är en lex Sarah-anmälan?... 19 Lex Sarah och lex Maria... 19 Lex Maria inom hälso- och sjukvården... 19 Jämförelse mellan lex Sarah och lex Maria... 20 Systematiskt kvalitetsarbete...21 Kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete... 21 Kommunal verksamhet... 22 Kvalitetssäkring av sociala tjänster... 23 Fel och brister i verksamheten... 24 Synpunkter och klagomål på verksamheten... 24 Personal- och kompetensförsörjning... 26 Uppföljning och utvärdering av verksamheten... 26 Enskild verksamhet... 27 Kommunens ansvar... 27 Verksamhetens eget ansvar... 28 5
Innehåll Tillämpningsområde...29 Lex Sarah enligt SoL... 29 Individuellt behovsprövade insatser... 29 Allmänt inriktade insatser... 31 Lex Sarah enligt LSS... 31 Kommunal verksamhet... 32 Yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet... 33 Socialtjänst eller ideella insatser?... 34 Lex Sarah gäller inte tjänster enligt andra lagar... 35 Vilka omfattas av skyldigheterna i lex Sarah?...36 Enligt SoL... 36 Enligt LSS... 39 Frivilligarbetare omfattas inte... 40 Personlig assistans enligt LASS omfattas inte... 40 Försäkringskassans handläggare av LASS... 41 Särskilt inrättade befattningar och funktioner... 41 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)... 41 Äldreombudsmän, kvalitetsutvecklare m.fl... 41 Skyldigheten att vaka över...43 Vad innebär att vaka över?... 44 Kopplingen till det systematiska kvalitetsarbetet... 44 Information om skyldigheten att vaka över... 45 Vem ska informera om skyldigheten?... 45 Hur och när ska informationen ges?... 46 Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden... 48 Varför ska anmälan göras genast?... 48 Varifrån kan uppgifterna komma?... 49 Anonyma anmälningar... 49 Kan den enskilde hindra en lex Sarah-anmälan?... 50 Allvarliga missförhållanden... 51 6
Innehåll Allvarligt hot mot liv... 51 Allvarligt hot mot personlig säkerhet... 52 Allvarligt hot mot fysisk eller psykisk hälsa... 52 Enstaka händelse eller upprepade händelser... 54 Skyddslös ställning m.m... 54 Frihetsinskränkningar, tvång och nödrätt... 54 Grundläggande författningsbestämmelser... 55 Nödrätten... 55 Nödrätt endast i undantagsfall... 56 Lex Sarah-anmälan i kommunal verksamhet...58 Rutiner... 58 Vad bör framgå av rutinerna?... 58 Information om skyldigheten att anmäla... 67 Vem ska informera om skyldigheten?... 67 Hur och när ska informationen ges?... 68 Omedelbara åtgärder... 69 Utredning och dokumentation... 70 Genomförande av en utredning... 70 Beslut i ett lex Sarah-ärende... 71 Dokumentation av en utredning... 72 Bevarande och gallring av handlingarna... 76 Anmälan till Socialstyrelsen... 77 Vad avses med att ett allvarligt missförhållande är avhjälpt?... 77 Vad avses med att ett missförhållande är avhjälpt utan dröjsmål?... 77 När ska anmälan göras till Socialstyrelsen?... 78 Lex Sarah-anmälan i enskild verksamhet...79 Rutiner... 79 Vad bör framgå av rutinerna?... 79 Information om skyldigheten att anmäla... 87 Vem ska informera om skyldigheten?... 88 7
Innehåll Hur och när ska informationen ges?... 88 Omedelbara åtgärder... 89 Utredning och dokumentation... 90 Genomförande av en utredning... 90 Ställningstagande efter utredningen av en lex Sarah-anmälan.. 92 Dokumentation av en utredning... 92 Bevarande och gallring av handlingar... 96 Information till berörd nämnd... 96 Anmälan till Socialstyrelsen... 98 Vad avses med att ett allvarligt missförhållande är avhjälpt?... 98 Vad avses med att ett missförhållande är avhjälpt utan dröjsmål?... 98 När ska anmälan göras till Socialstyrelsen?... 99 Vem ska anmäla till Socialstyrelsen?... 99 Kommunens ansvar för tillämpning av lex Sarah i enskild verksamhet...100 Information från en enskild verksamhet... 100 Att ta tillvara erfarenheter av lex Sarah i det systematiska kvalitetsarbetet...102 Kommunal verksamhet... 102 Enskild verksamhet... 102 Rättsliga åtgärder vid sidan av lex Sarah...104 Arbetsrättsliga åtgärder... 104 Polisanmälan... 105 Skadestånd... 106 Övriga skyldigheter att anmäla...107 Rapportering av avvikelser inom hälso- och sjukvården... 107 Anmälan enligt lex Maria... 108 Anmälan vid olyckor och tillbud med medicin tekniska produkter... 110 Anmälan enligt 14 kap. 1 SoL... 110 8
Innehåll Möjligheter att anmäla...112 Anmälan till Socialstyrelsen... 112 Anmälan till patientnämnd... 113 Att göra en polisanmälan...115 Kommunal verksamhet... 115 Sekretess... 115 Enskild verksamhet... 117 Tystnadsplikt... 117 Sekretess/tystnadsplikt och lex Sarah...118 Lex Sarah och sekretess i kommunal verksamhet... 119 Lex Sarah och tystnadsplikt i enskild verksamhet... 120 Uppslagsdel...123 Offentlighet och sekretess...124 Allmän handling... 124 Registrering (diarieföring)... 125 Sekretessregler... 125 Brott mot tystnadsplikt... 126 Sekretess kan ha olika styrka... 126 Sekretess i förhållande till den enskilde... 128 Den enskildes rätt att bestämma över sekretessen... 128 Att lämna ut handlingar eller uppgifter ur handlingar... 130 Att lämna ut en allmän handling... 131 Att lämna ut en uppgift ur en allmän handling... 132 Meddelarfrihet och meddelarskydd... 132 Yttrandefrihet, meddelarfrihet och meddelarskydd... 132 Anställda inom kommunal och enskild verksamhet... 133 9
Innehåll Ställföreträdare, vårdnadshavare, förvaltare och god man...135 Barn...135 Vårdnadshavare... 135 God man för ensamkommande barn... 136 Särskild ställföreträdare för barn... 136 Vuxna...136 God man eller förvaltare... 136 Anhöriga och närstående... 139 Stödpersoner enligt viss lagstiftning... 139 Referenser...141 Bilagor...145 Lagtexten i 14 kap. 2 SoL samt 24 a LSS... 145 Bilaga 2. SOSFS 2008:10 Föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL... 146 Bilaga 3. SOSFS 2008:11 Föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 24 a LSS... 152 Sökordsregister...158 10
Läsanvisningar Denna handbok utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 24 a LSS. Därutöver tas bestämmelserna om god kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete upp samt några andra områden som är av betydelse vid utredning av en lex Sarahanmälan. Handboken innehåller två delar. Del 1 inleds med en introduktion till lex Sarah och kopplingen till system atiskt kvalitetsarbete. Vidare beskrivs, med utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av lex Sarah, hur regelverket ska tillämpas. Denna del innehåller även en redogörelse för såväl övriga skyldigheter att anmäla som möjligheter att anmäla. Avslutningsvis behandlas frågor om rättsliga åtgärder vid sidan av lex Sarah, polisanmälan samt sekretess respektive tystnadsplikt i samband med lex Sarah. Del 2 är en uppslagsdel som syftar till att ge en mer fördjupad information inom två områden som är av central betydelse för tillämpningen av lex Sarah: offentlighet och sekretess samt ställföreträdare, vårdnadshavare, förvaltare och god man. Kopplingen mellan uppslagsdelen och den första delen av handboken innebär att svar på frågor kan behöva sökas på flera ställen i handboken. Tanken är att hela handboken ska kunna användas som en uppslagsbok, vilket förklarar vissa upprepningar i texten. För att underlätta sökandet av information finns i slutet av handboken ett sökordsregister. En kort information om bakgrunden till lex Sarah, syftet med bestämmelsen och en jämförelse med lex Maria finns i handbokens första kapitel Introduktion. Det finns skillnader i bestämmelserna i 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS (lex Sarah) när det gäller innehållet i bestämmelser och formuleringar, dels mellan SoL och LSS, dels mellan kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Socialstyrelsen har därför utfärdat föreskrifter och allmänna råd dels för tillämpningen av 14 kap. 2 SoL (SOSFS 2008:10), dels för tillämpningen av 24 a LSS (SOSFS 2008:11). I respektive föreskrifter och allmänna råd behandlas kommunal verksamhet och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet i olika kapitel. Målet är att texterna ska vara så lika som möjligt och endast skilja sig åt där det är nödvändigt. För att kunna tillämpa rätt bestämmelser måste en verksamhet veta enligt vilken lag, SoL eller LSS, verksamheten bedrivs och om det är i kommunal eller enskild regi. 11
Läsanvisningar I Socialstyrelsens termbank definieras termerna funktionsnedsättning och funktionshinder som följer: Funktionsnedsättning nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuella funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen. I handboken används såväl termen funktionsnedsättning som termen funktionshinder. Där en annan term än den Socialstyrelsen rekommenderar används beror det på att termen är en del av ett begrepp som finns sedan tidigare och som ingår i lagtext. Detta gäller termen funktionshinder som t.ex. finns i formuleringarna omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder samt stöd och service till vissa funktionshindrade. Som bilagor bifogas dels lagtexten till 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS, dels Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:10 och SOSFS 2008:11) i den lydelse de har den 15 januari 2010. Aktuella versioner av lagar och förordningar finns på regeringens hemsida (www. regeringen.se) och aktuella versioner av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd finns på Socialstyrelsens hemsida (www.socialstyrelsen.se). 12
Läsanvisningar Förkortningar AR Allmänna råd Bet. Betänkande från utskott i riksdagen BrB Brottsbalken FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen HSL Hälso- och sjukvårdslagen JO Justitieombudsmannen/Riksdagens ombudsmän KL Kommunallagen LAS Lagen om anställningsskydd LASS Lagen om assistansersättning LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVM Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LYHS Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område MBL Lagen om medbestämmande i arbetslivet OSL Offentlighets- och sekretesslagen OSF Offentlighets- och sekretessförordningen Prop. Proposition PuL Personuppgiftslagen RF Regeringsformen SekrL Sekretesslagen SFS Svensk författningssamling SmL Smittskyddslagen SoF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen SoL-PuL Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten SoL-PuLF Förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar TF Tryckfrihetsförordningen YGL Yttrandefrihetsgrundlagen 13
Läsanvisningar Aktuella lagar och förordningar Arkivlagen (1990:782) Brottsbalken (1962:700) Diskrimineringslagen (2008:567) Förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förvaltningslagen (1986:223) Föräldrabalken (1949:381) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Kommunallagen (1991:900) Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lagen (1982:80) om anställningsskydd Lagen (1986:765) om instruktion för Riksdagens ombudsmän Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (1993:389) om assistansersättning Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter Lagen (1997:736) om färdtjänst Lagen (1997:735) om riksfärdtjänst Lagen (1998:204) om behandling av personuppgifter Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Lagen (2008:962) om valfrihetssystem Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) Patientdatalagen (2008:355) Personuppgiftsförordningen (1998:1191) Regeringsformen (1974:152) 14
Läsanvisningar Sekretessförordningen (1980:657) Upphävd 2009-06-30 Sekretesslagen (1980:100) Upphävd 2009-06-30 Skadeståndslagen (1972:207) Smittskyddslagen (2004:168) Socialtjänstförordningen (2001:937) Socialtjänstlagen (2001:453) Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 15
Introduktion Socialstyrelsens och länsstyrelsernas uppföljningar av lex Sarah visar att det finns behov av ytterligare vägledning när det gäller tillämpning av lex Sarah-bestämmelserna i både socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Behov av ytterligare kunskaper finns hos såväl politiker och ansvariga för enskilda verksamheter, som hos chefer och övriga personal. Vad som är ett allvarligt missförhållande, vilka som är anmälningsskyldiga och hur lex Sarah-bestämmelserna förhåller sig till andra anmälningsskyldigheter som t.ex. lex Maria är några områden där vägledning efterfrågas. Under de första tio åren sedan lex Sarah i SoL trädde i kraft 1999 riktades nästan all uppmärksamhet mot skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden som redan hade inträffat. En viktig utgångspunkt för Socialstyrelsens föreskrifter om lex Sarah som trädde i kraft 2008 är därför att flytta fokus till arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten och förhindra att allvarliga missförhållanden inträffar. I de nya föreskrifterna lyfter Socialstyrelsen därför fram skyldigheten att vaka över att enskilda får god omvårdnad, gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden, vilket inte gjordes i de tidigare föreskrifterna. Bakgrund Den 1 januari 1999 trädde bestämmelsen i 71 a SoL 1 i kraft. Bestämmelsen anger att var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Vidare ska den som upptäcker eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör någon enskild genast anmäla detta till nämnden eller till den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Dessa bestämmelser har benämnts lex Sarah, efter undersköterskan Sarah Wägnert. Hösten 1997 uttalade hon sig i massmedierna om de missförhållanden som boende på Polhemsgården i Solna utsattes för. Personalen hade tidigare påtalat problemen för chefer och politiker, utan att få någon förbättring till stånd. Den 1 juli 2000 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2 om anmälan av allvarliga missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt 71 a socialtjänstlagen i kraft. När den nya so- 1 SFS 1980:620 2 SOSFS 2000:5 16
Introduktion cialtjänstlagen (SoL) trädde i kraft den 1 januari 2002 fördes bestämmelsen över oförändrad till 14 kap. 2 SoL. Våren 2005 reviderades Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 3. De anpassades då till den nya kapitel- och paragrafindelningen i SoL. Den 1 juli 2005 infördes motsvarande bestämmelse i 24 a LSS. Samtidigt gjordes ett förtydligande i 14 kap. 2 SoL, där det anges att anmälningsskyldigheten även omfattar handläggare. Länsstyrelsernas uppföljningar av hur bestämmelsen om anmälan av allvarliga missförhållanden i främst SoL tillämpas visar på mycket stora skillnader. Tillämpningen skiljer sig mellan länen och även mellan kommuner i ett och samma län. De flesta anmälningarna gäller allvarliga missförhållanden i särskilt boende, medan anmälningar som gäller insatser som ges i ordinärt boende förekommer mer sällan. Vidare har de flesta anmälningarna gjorts i kommunal verksamhet, medan betydligt färre anmälningar har gjorts i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Den 10 juli 2008 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 4 om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL i kraft. Då upphörde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 5 om anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt 14 kap. 2 socialtjänstlagen att gälla. Vid samma tidpunkt trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 6 om tillämpningen av 24 a LSS i kraft. Samtidigt upphävdes Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 7 om anmälan av personskada i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Systematiskt kvalitetsarbete Insatser inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 8 Av förarbeten 9 följer att kommunala och enskilda verksamheter ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete syftar bl.a. till att förebygga fel och brister i verksamheten och ta hand om fel och brister som har inträffat, så att de aldrig blir allvarliga missförhållanden. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår även att ta hand om synpunkter och klagomål från bl.a. enskilda och närstående. 3 SOSFS 2000:5 ändrad genom SOSFS 2005:8 4 SOSFS 2008:10 5 SOSFS 2000:5 med ändring SOSFS 2005:8 6 SOSFS 2008:11 7 SOSFS 1996:17 8 3 kap. 3 SoL och 6 LSS 9 Prop. 1996/97:124 s. 51 och prop. 2004/05:39 s. 25 26 17
Introduktion Grunden för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten är ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Ett sådant arbete minskar också risken för att det inträffar allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt lex Sarah. Lex Sarah I denna handbok används lex Sarah som benämning på bestämmelserna i både 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS. Med lex Sarah avses, förutom skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden, även skyldigheten att vaka över. (Se vidare avsnittet Vad innebär att vaka över?) Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah omfattar både skyldigheten att vaka över och skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden. Det är en förändring jämfört med tidigare, då de upphävda föreskrifterna och allmänna råden enbart omfattade anmälningsskyldigheten. Syfte Avsikten med lex Sarah-bestämmelserna är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och till att skydda den enskilde från missförhållanden. I förarbeten till lex Sarah anför regeringen att syftet med bestämmelserna i första hand är att komma till rätta med missförhållanden och att en anmälningsskyldighet ska vara till stöd för personal och andra verksamma att göra anmälan utan rädsla för repressalier. 10 Lex Sarah är däremot inte till för att lösa problem i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, samarbetsproblem i en arbetsgrupp eller arbetsmiljöproblem. Naturligtvis är det angeläget att sådana problem åtgärdas. För detta ska dock inte lex Sarah användas. Som jämförelse kan nämnas att man inte använder lex Maria för att lösa personalproblem inom hälso- och sjukvården. Vad innebär att vaka över? Att vaka över innebär en skyldighet för var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder enligt SoL att medverka till att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. För var och en som fullgör uppgifter enligt LSS innebär skyldigheten att medverka till att enskilda får gott stöd, god ser- 10 Prop. 1997/98:113 s. 89 och prop. 2004/05:39 s. 48 18
Introduktion vice och lever under trygga förhållanden. Skyldigheten avser den verksamhet där man är verksam eller där man fullgör uppgifter. Syftet är att förebygga och förhindra försummelser och övergrepp. (Se vidare kapitlet Skyldigheten att vaka över.) Vad är en lex Sarah-anmälan? En lex Sarah-anmälan är en anmälan som någon av de anmälnings skyldiga gör enligt 14 kap. 2 SoL eller 24 a LSS. Det är anmälaren som vid anmälningstillfället gör bedömningen att en enskild utsätts för eller har utsatts för ett allvarligt missförhållande i verksamheten. Utredningen får sedan visa om missförhållandet var allvarligt eller inte. Den som gör en lex Sarah-anmälan fullgör en skyldighet som är reglerad i lag. Av detta följer att nämnden eller den som ansvarar för en enskild verksamhet inte kan vägra ta emot anmälan eller avstå från att utreda den. Den enskilde och närstående är inte anmälningsskyldiga och kan därmed inte anmäla missförhållanden enligt lex Sarah. Detsamma gäller för anställda inom t.ex. landstingets hälso- och sjukvård och tandvård. Det är inte heller möjligt för vem som helst, som fått kännedom om ett missförhållande via t.ex. massmedier, att göra en lex Sarah-anmälan.(Se vidare kapitlet Möjligheter att anmäla.) Lex Sarah och lex Maria Lex Sarah gäller inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder enligt SoL samt i verksamheter enligt LSS. Lex Maria gäller inom hälso- och sjukvården. Det förekommer att lex Sarah sammanblandas med lex Maria. Bestämmelserna om lex Sarah och lex Maria är dock utformade på olika sätt, trots att de har likartade syften: att skydda den enskilde eller patienten. Nedan följer en kort redogörelse för lex Maria inom hälso- och sjukvården och därefter en jämförelse mellan lex Sarah och lex Maria. Lex Maria inom hälso- och sjukvården Inom hälso- och sjukvården finns bestämmelser om rapportering av avvikelser samt anmälningsskyldighet enligt lex Maria i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska rapportera till vårdgivaren om en patient har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. 11 11 2 kap. 7 LYHS 19
Introduktion Detta benämns ofta rapportering om avvikelser. Ytterligare bestämmelser om avvikelsehantering finns i Socialstyrelsens föreskrifter 12 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vårdgivaren ska utreda en rapport om avvikelse. Om utredningen visar att en patient har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom, ska vårdgivaren anmäla detta till Socialstyrelsen (tillsynsmyndigheten). 13 Det som benämns anmälan enligt lex Maria är vårdgivarens skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen. Ytterligare bestämmelser finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 14 om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Jämförelse mellan lex Sarah och lex Maria Bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är utformade på olika sätt. En lex Sarah-anmälan ska därmed hanteras på ett annat sätt än en rapporterad avvikelse inom hälso- och sjukvården. När det gäller lex Sarah är det anmälaren som avgör om det är en lex Sarah-anmälan eller inte. Det innebär att det inte finns någon annan som kan bestämma att det inte är en lex Sarah-anmälan. Om utredningen visar att det anmälda missförhållandet inte var allvarligt kan det ändå vara ett fel eller en brist som ska tas om hand inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Inom hälso- och sjukvården är det däremot resultatet av vårdgivarens utredning av en rapporterad avvikelse som avgör om en lex Maria-anmälan ska göras eller inte. 12 SOSFS 2005:12 4 kap. 6 13 6 kap. 4 LYHS 14 SOSFS 2005:28 20
Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete är av stor betydelse för att lagstiftningens krav på god kvalitet ska kunna uppnås. Det är också en viktig förutsättning för att förhindra allvarliga missförhållanden i verksamheten. I detta kapitel görs därför en kort genomgång av lagar och föreskrifter som rör kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete. Texten i detta kapitel kommer huvudsakligen från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS samt Socialstyrelsens handbok God kvalitet i socialtjänsten. Kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete I 3 kap. 3 SoL och 6 LSS finns bestämmelser om kvalitet. Där anges att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet respektive att verksamheten enligt LSS ska vara av god kvalitet. Enligt båda lagarna ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kvalitetsbestämmelsen i SoL omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer: strukturinriktade insatser, allmänt inriktade insatser och individinriktade insatser. Kravet på god kvalitet gäller i både kommunal och enskild verksamhet. Det gäller för såväl handläggning av ärenden som genomförande av insatser. 15 Oavsett om verksamheten drivs i kommunal eller enskild regi följer det av såväl 3 kap. 3 SoL och 6 LSS som förarbeten till dessa bestämmelser att nämnden har ansvar för att kraven på god kvalitet uppfylls. 16 Bestämmelsen i 6 LSS gäller direkt för enskild verksamhet. Att 3 kap. 3 SoL gäller direkt för den som bedriver en verksamhet i enskild regi förtydligades genom en ändring i bestämmelsen som trädde i kraft den 1 juli 2009. Därmed gäller 3 kap. 3 SoL oavsett om avtalet mellan kommunen och huvudmannen för en enskild verksamhet skulle sakna uttryckliga bestämmelser om t.ex. systematiskt kvalitetsarbete och personalens kompetens. 17 15 Prop.1996/97:124 s. 51 och prop. 2007/08:43 s. 13 16 Prop. 1996/97:124 s. 51 ff. prop. 2004/05:39 s. 52 och prop. 2007/08:43 s. 13 17 Prop. 2008/09:160 s. 104 106 21