Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om bearbetningskoncession Malmberget K nr 7

1 (8) Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Carina Björkblom Viveka Nordanfjäll Roslin Lisa Werndin Therese Hägglund Håkan Selldén Ja Therese Hägglund Håkan Selldén Håkan Selldén Linda Bjurholt Solveig Danskog Fredrik Ersholm Per-Olov Fjällborg Therese Hägglund Dan Johansson Lotta Lauritz Charlotte Mattsby Jyri Meriläinen Jan-Anders Perdahl Monika Sammelin Thomas Savilahti Håkan Selldén Åsa Sundqvist Johan Törner Thomas Wettainen Niddi Ögren Magnus Arnkvist Sammanfattning till: Jan Moström Bilaga D Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 Malmberget

2 (8) Sammanfattning (icke-teknisk) Sökt koncession avser fortsatt brytning av järnmalmskropparna Marta och Johannes i västra fältet i Malmberget. Fyndigheterna är avsatta som riksintresse mineralförekomst och anses viktiga ur försörjningssynpunkt. Koncessionsområdet är lokaliserat väster om Malmbergets samhälle. Koncessionen möjliggör fortsatt underjordsbrytning i Marta och Johannes uppskattningsvis fram till år 205 med en produktionstakt enligt idag gällande tillstånd för Malmberget Vitåfors. Till följd av pågående och planerad brytning sker en pågående markdeformation som hanteras inom ramen för den samhällsomvandlingsprocess som sker i samverkan mellan främst Gällivare kommun och LKAB. Byggnader och berörd infrastruktur inom området kommer att avvecklas i god tid innan deformationer når dessa. Arrenden för garagebyggnader kommer att sägas upp. Gruvverksamhetens expansion i stort i Malmberget har lett till och kommer fortsättningsvis leda till att stora delar av riksintresset för kulturmiljö i Malmberget påverkas. Kulturmiljöfrågan i Malmberget hanteras genom upprättande av civilrättsliga samarbetsavtal mellan LKAB och Gällivare kommun samt genom de dokumentationsinsatser som pågått och alltjämt pågår för att bevara kulturmiljövärdena för eftervärlden. Bolaget har även åtagit sig att bevara ett antal byggnader inom sökt koncession. I relativ närhet till sökt koncession finns områden som utgör riksintresse för rennäringen. Den sökta koncessionen bedöms inte påverka dessa. Brytning under jord innebär inläckage av grundvatten vilket pumpas upp och används som processvatten i förädlingsverksamheten. Överskottsvatten leds till Lina älv som är en del av Kalix älvsystem. En utökad brytning på djupet av Marta och Johannes utgör en mindre lokal påverkan jämfört med den påverkan som redan förekommer av befintliga gruvor i Malmberget varför influensområdet för grundvatten bedöms öka i liten omfattning. Påverkan på vattenförekomster och enskilda brunnar förväntas bli mycket begränsad. Inga större sprick- och deformationszoner som skulle kunna sammanbinda intilliggande avrinningsområden med Johannes och Marta och därmed påverka yt- och grundvatten har påträffats vid genomförda undersökningar. Brytning av Johannes och Marta kan innebära en indirekt påverkan på naturmiljön genom att fördjupad brytning inom koncessionsområdet leder till Malmberget

(8) förändringar i grundvattentillgången i jordlagren. Påverkan kommer att vara som störst i närhet av befintliga och kommande rasområden då den nederbörd som faller i eller uppströms deformationsområdet via sprickighet i berg och uppluckrade jordtäcken kan infiltrera till gruvan. Växtligheten inom koncessionsområdet kan därför komma att påverkas lokalt. Arter som tål torrare livsmiljöer, t.ex. revlummer, gynnas och arter som föredrar fuktigare markpartier missgynnas, främst lokalt kring sprickor i berggrunden och i jordtäcket. Utsläpp till luft och vatten samt buller bedöms inte förändras i förhållande till nuvarande situation. De vibrationsnivåer som uppstår vid sprängning bedöms ligga inom gällande villkor. De vibrationer som uppstår till följd av rörelser i berget när detta spricker upp och rasar, s.k. seismiska händelser, kommer att öka något till följd av ökat brytningsdjup. Den seismiska aktiviteten bedöms dock fortfarande vara låg och inte förorsaka påtagliga störningar i samhället. Flertalet av de nyttjande- och bevarandeintressen som identifierats inom och i anslutning till sökt koncession är ej förenliga med brytning. Under lång tid har gruvbrytning skett i Malmberget och gruvan har ett nationellt intresse. Att tillvarata den malm som är känd i gruvan är i linje med miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Bolaget anser att riksintresset mineralförekomst, och därav sökt koncession, skall ges företräde framför övriga berörda intressen. Kulturmiljön kommer att i möjligaste mån tillvaratas genom dokumentation och flytt av byggnader enligt avtal med Gällivare kommun. Det är dock oundvikligt att karaktärsdrag och strukturer i västra Malmberget kommer att ändras eller gå förlorade som en följd av pågående och planerad brytning. Malmberget

4 (8) Innehållsförteckning Sammanfattning (icke-teknisk)... 2 1 Ansökan om bearbetningskoncession Malmberget K nr 7... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Lokalisering... 9 1. Malmbevisning... 12 1.4 Arbetsprogram... 1 1.5 Avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen... 1 1.6 Samråd och informationsmöten... 14 2 Pågående samhällsomvandling... 14 Planer och andra markanvändningsbeslut... 16.1 Mineralrättigheter... 16.2 Översiktsplan... 17. Detaljplaner... 17.4 Berörda fastigheter... 19.5 Särskilda områden... 20.6 Områdesskydd... 21.7 Riksintressen... 21 4 Områdesbeskrivning och konsekvenser av sökt koncession... 22 4.1 Byggnader och infrastruktur... 2 4.1.1 Byggnader... 2 4.1.2 Infrastruktur - teknik... 25 4.1. Vägar... 25 4.1.4 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession byggnader och infrastruktur... 25 4.2 Riksintresse kulturmiljövård... 25 4.2.1 Kulturmiljö inom sökt koncession... 26 Malmberget

5 (8) 4.2.1.1 Bostadsområdet Hermelin... 27 4.2.1.2 Byggnader inom sökt koncession... 29 4.2.2 Bevarande av kulturmiljö... 4.2.2.1 Civilrättsligt samarbetsavtal... 4 4.2.2.2 Projekt Dokumentera Malmberget... 6 4.2. Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession riksintresse kulturmiljövård... 9 4. Riksintresse mineralförekomst... 9 4.4 Arkeologi och fornlämningar... 40 4.5 Riksintresse rennäring och renskötselrätt... 40 4.5.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession riksintresse rennäring... 40 4.6 Rekreation och friluftsliv... 41 4.6.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - rekreation och friluftsliv... 41 4.7 Grundvatten hydrogeologi... 41 4.7.1 Influensområde i berg... 42 4.7.2 Influensområde i jord... 44 4.7. Brunnar... 45 4.7.4 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession grundvatten... 47 4.8 Ytvatten och riksintresse naturvård... 48 4.8.1 Status Lina älv... 51 4.8.2 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession ytvatten och riksintresse naturvård... 51 4.9 Naturmiljö inom koncessionsområdet... 52 4.9.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession naturmiljö... 55 4.10 Luft... 56 4.10.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - luft... 57 4.11 Buller... 57 4.11.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - buller... 57 4.12 Vibrationer... 57 Malmberget

6 (8) 4.12.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - vibrationer. 58 4.1 Seismisk aktivitet... 59 4.1.1 Seismisk övervakning... 59 4.1.2 Rapporteringsrutiner... 60 4.1. Uppmätta magnituder, vibrationer och externa rapporter... 61 4.1.4 Seismisk historik... 62 4.1.5 Spänningssituation... 64 4.1.6 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession Seismisk aktivitet... 70 4.14 Markdeformation... 71 4.14.1 Brytningsinducerade deformationer... 71 4.14.2 Deformationsmätningar med GPS... 7 4.14. Konsekvenser vid full utbrytning ned till 8 respektive 877 m avvägning... 7 5 Äganderätt och allmänna intressen... 76 5.1 Sakägare... 76 5.2 Allmänna intressen och enskild rätt... 77 5. Förslag på åtgärder till skydd för allmänna intressen och enskild rätt... 77 6 Alternativ... 78 6.1 Konsekvenser av nollalternativ... 78 7 Sammanfattande bedömning av konsekvenser vid brytning inom sökt koncession... 78 8 Referenser... 81 Malmberget

7 (8) Bilagor D1 D2 D Malmberget, Hydrogeologisk utredning för bearbetningskoncession Malmberget K nr 7. Utökad brytning av gruvorna Marta och Johannes. LKAB extern utredning 16-806E, Bergab 2016. Inventering och bedömning av naturvärde Område väster om Malmbergets tätort. Utredning inför ansökan om bearbetningskoncession Gällivare kommun, Norrbottens län. LKAB extern utredning 15-884E, Enetjärn Natur 2015. Bedömning av maximal nivå hos vibrationer från sprängning vid brytning inom den sökta bearbetningskoncessionen Malmberget K nr 7. LKAB meddelande X16-M104. Malmberget

8 (8) 1 Ansökan om bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 1.1 Bakgrund Kiirunavaara AB, nedan benämnt LKAB eller bolaget, bryter järnmalm i Malmbergsgruvan inom LKAB:s gruvindustriområde Vitåfors i Malmberget, se avsnitt 1.2. Malmbergsgruvan består av ca 10-15 separata malmkroppar, vilka bildar en drygt fem kilometer lång kedja mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Befintlig malm bryts under jord inom bolagets gällande bearbetningskoncessioner. Inom området för gällande bearbetningskoncession Malmberget K nr sker brytning idag av bl.a. malmkropparna benämnda Marta och Johannes. Dessa två malmkroppar stupar relativt brant från ytan mot djupet och den idag kända avgränsningen av malmkropparna ligger utanför befintligt koncessionsområde. För att säkerställa fortsatt brytning av järnmalm i området är det angeläget att i god tid ansöka om och erhålla bearbetningskoncession för de delar av Marta och Johannes som ligger utanför området för gällande bearbetningskoncession Malmberget K nr. Detta eftersom det är absolut avgörande för LKAB att kunna ha god framförhållning i sina brytningsplaner. LKAB ansöker mot denna bakgrund om bearbetningskoncession för de delar av malmkropparna Marta och Johannes som inte omfattas av den befintliga bearbetningskoncessionen Malmberget K nr. Benämningen för det ansökta koncessionsområdet föreslås bli Malmberget K nr 7. LKAB har tidigare (oktober 2015) lämnat in en ansökan om bearbetningskoncession, Malmberget K nr 6 (malmkroppen Baron), belägen strax väster om Malmberget K nr 7. Skälen till att LKAB delat upp ärendena i två separata ansökningar beror på att brytningen inom Baron strax norr om Malmberget K nr 6 inom närtid når befintlig koncessionsgräns och därmed behöver bolaget skyndsamt få tillgång till ny koncession. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör del av ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Malmberget

9 (8) 1.2 Lokalisering Ansökan om bearbetningskoncession för Malmberget K nr 7 omfattar ett område som ligger i den västra delen av gruvfältet och som är beläget nordväst om bostadsområdet Hermelin. Koncessionsområdet ansluter på hela norra sidan till befintlig bearbetningskoncession Malmberget K nr och ligger även i direkt anslutning till befintliga undersökningstillstånd. Figur 1 visar lokalisering av koncessionsområdet i förhållande till Malmberget och Gällivare, figur 2 visar lokalisering av koncessionsområdet i förhållande till den tidigare ansökta koncessionen Malmberget K nr 6 och figur visar lokalisering av koncessionsområdet förhållandet till bebyggelse i området. Den sökta koncessionen sträcker sig i nordöstlig sydvästlig riktning med en längd om ca 950 m och en bredd om ca 270 m. Sökt koncession avser fortsatt brytning av malmkropparna ned till nivå 8 m avvägning (Johannes) resp. 877 m avvägning (Marta). Respektive malmkropp är känd till detta djup. Malmberget

10 (8) Figur 1. Ansökt bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 geografiska läge (violett linje) i förhållande till nyligen ansökt bearbetningskoncession Malmberget K nr 6 (ljusblå linje) och till samhällena Malmberget och Gällivare. Malmberget

11 (8) dfigur 2. Ansökt bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 geografiska läge (violett heldragen linje) i förhållande till befintlig bearbetningskoncession Malmberget K nr (svart heldragen linje) samt nyligen ansökt bearbetningskoncession Malmberget Knr 6 (ljusblå heldragen linje). Malmberget

12 (8) Figur. Ansökt bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 geografiska läge (violett heldragen linje) i förhållande till befintligt staket (svart streckad linje) samt samhället Malmberget och berörd bebyggelse. 1. Malmbevisning En geologisk beskrivning av den del av Marta- och Johannesmalmerna som koncessionsansökan avser finns i bilaga B till ansökan om bearbetningskoncession. För att ta fram ett definierat område på marken har aktuell del av malmkroppen projicerats upp till markytan. Det slutliga koncessionsområdet har fastställts efter att erhållen markyta utvidgats enligt bergmästarens Malmberget

1 (8) rekommendationer och gällande praxis vilket innebär en avgränsning med räta linjer där områdesgränsen huvudsakligen ligger 100 m utanför projektionen av malmen. En horisontalprojektion av malmkroppen i förhållande till det sökta koncessionsområdet redovisas som bilaga B1 till ansökan om bearbetningskoncession. Inom den sökta koncessionen visar beräkningarna på en känd mineraltillgång om 9,9 Mton magnetit med 44,4 % Fe och 4,9 Mton hematit med 41,6 % Fe samt en indikerad mineraltillgång om 2,9 Mton magnetit med 4,4 % Fe (bilaga B till ansökan). 1.4 Arbetsprogram Till ansökan lämnas ett arbetsprogram, se bilaga C, som kortfattat beskriver planerad brytning inom Malmberget K nr 7. Planerad brytning inom sökt koncession kräver inga åtgärder ovan jord, varken i form skogsavverkning, jordavrymning eller anläggande av ny infrastruktur. Brytning av malm kommer att bedrivas enbart under jord från befintliga huvudnivåer mot nivå 8 m avvägning (Johannes) resp. 877 m avvägning (Marta) med metoden skivrasbrytning, som är densamma som nu används i Malmbergsgruvan. Brytningsorten är driven längs med malmen, ett fåtal ortar tvärsöver där malmen är bred. Malmkropparna är mestadels så smala att det räcker med en ort per skiva. Skivhöjden är 22 m och ortavståndet 22,5 m. Förädlingen av råmalm sker i befintliga anläggningar inom Vitåfors industriområde. Verksamheten utförs inom ramen för gällande tillstånd och villkor enligt miljöbalken för LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget. Den gällande tidplanen för tillredning och brytning inom sökt koncession, med utgångspunkt från vad som idag är känt om malmtillgång och bergförhållanden, innebär att tillredningsarbetet kan påbörjas 2018 och produktionen pågå uppskattningsvis till och med år 205 enligt nuvarande brytningsplan. 1.5 Avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Vid prövningen av en bearbetningskoncession ska frågan om markanvändningen enligt och 4 kap. miljöbalken bedömas, d.v.s. de grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelserna. De grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden syftar till att främja väl genomtänkta avvägningar mellan olika önskemål om att nyttja marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Malmberget

14 (8) Bestämmelserna om riksintresseområden innehåller särskilda föreskrifter för hushållning med mark och vatten i vissa områden i landet, dessa områden anges direkt i lagtexten. Fokus i föreliggande MKB ligger därför på att beskriva konsekvenser kopplade till ianspråktagandet av själva markområdet och den omgivningspåverkan som brytning på djupare nivåer i området leder till. Övrig omgivningspåverkan till följd av vidare hantering av krossad malm, såsom malmförädling och hantering av restprodukter etc. beaktas inte eftersom brytning enligt ansökt bearbetningskoncession inte medför några förändringar vad gäller förädlingsverksamheten i Malmberget. 1.6 Samråd och informationsmöten Det finns inget formellt krav på samråd i MKB-processen i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. LKAB har dock informerat berörd sameby Baste čearru som brevledes meddelat att de inte har något att erinra mot sökt koncessionsområde. Informationsmöte har även hållits med länsstyrelsen i Norrbottens län. På mötet fanns länsstyrelsens miljöskydds- samt samhällsplanerings- och kulturmiljöenhet representerade. 2 Pågående samhällsomvandling För att LKAB ska överleva och finnas kvar måste bolaget i framtiden bryta den järnmalm som ligger under marken där samhällena är placerade. Detta måste göras på ett tryggt och rättvist sätt för de som berörs och kostnadseffektivt för företaget. De markområden som påverkas av pågående och planerad gruvbrytning måste successivt avvecklas. LKAB har år 2012 ingått ett civilrättsligt samarbetsavtal med Gällivare kommun gällande samhällsomvandlingsfrågor kopplat till den påverkan som gruvbrytningen medför. Detta avtal trädde i kraft 5 maj 2014 sedan kommunens beslut om att ingå avtalet efter överklaganden vunnit laga kraft. I avtalet anges bl.a. att den nuvarande markanvändningen inom stora delar av Malmbergets tätort måste upphöra. Detta som en följd av den hittills bedrivna och framtida gruvverksamheten. Som en följd av denna omvandlingsprocess måste bl.a. befintlig bebyggelse inom berörda områden avvecklas. Omvandlingsprocessen är en nödvändig förutsättning för gruvverksamhetens fortsatta bedrivande, till nytta såväl för LKAB som för kommunen och dess innevånare. LKAB träffar avtal med och ersätter berörda fastighetsägare eller andra rättighetsinnehavare i god tid. På så sätt erhålls rådighet över marken, Malmberget

15 (8) vilket är ett av villkoren för att markanvisning ska kunna beviljas av Bergsstaten. Fastighetsägaren LKAB beslutar själv när byggnader skall rivas eller flyttas, utom i de fall byggnader omfattas av skyddsbestämmelser (vilket inte är aktuellt i det markområde som berörs av denna ansökan). Avvecklingen sker när de faktiska förhållandena ger anledning till detta, rivningar kräver rivningslov enligt plan- och bygglagen. I januari 2016 presenterade LKAB modeller för kompensation till berörda. Avvecklingen berör ca 4000 människor, 2000 bostäder och 250 000 m 2 lokalyta. Samma månad presenterades en mer detaljerad avvecklingsplan där det framgår för varje kvarter och fastighet vilket år bolaget planerar att köpa fastigheten samt vilket år flytt ska ske. För att skapa trygghet för boende, verksamheter och investerare är det viktigt med detaljerade tidplaner, det ger förutsägbarhet. Tidplanerna för köp och flytt bygger på de prognoser som görs utifrån markrörelser och övrig påverkan orsakad av gruvdriften. Som en del i samhällsomvandlingen tillkommer uppbyggnad av nya områden med bebyggelse, infrastruktur och andra funktioner. Utveckling föregår avveckling. De förutsedda markrörelserna och övrig påverkan orsakade av gruvbrytningen (tex seismicitet och vibrationer från sprängning) gör att bebyggelsen i Malmberget successivt avvecklas enligt offentlig tidplan för köp och flytt. Utflyttningen sker etappvis och bostäder inom sökt koncession ska enligt offentlig tidplan avvecklas under åren 2017-2019 (figur 4). Den övergripande etappindelningen för avveckling har långa tidsspann, men detaljeras successivt för de närmast kommande åren till en tidplan för köp respektive flytt. Tidplanen för flytt är framtagen utifrån påverkan av både markdeformationer och vibrationer orsakade av sprängningar och/eller seismiska händelser, den visar hur länge det går att bo kvar eller ha verksamhet inom det påverkade området. Malmberget

16 (8) Figur 4. Tidplan för när utflyttning ska ske från de bostadsområden som är berörda av aktuell bearbetningskoncession. Bostäder inom sökt koncession kommer att avvecklas successivt fram till år 2019. Planer och andra markanvändningsbeslut I följande avsnitt redogörs för nuvarande markanvändning inom sökt koncessionsområde samt vilka planer och andra markanvändningsbeslut som finns..1 Mineralrättigheter Sökt koncession som avser brytning av malmkropparna Marta och Johannes gränsar i norr mot LKAB:s befintliga bearbetningskoncession Malmberget K nr, inom vilken malm bryts idag, samt mot LKAB:s markanvisning. I väster gränsar sökt koncession mot tidigare sökt Malmberget

17 (8) koncession Malmberget K nr 6 (Baron). All mark inom sökt koncession ingår i område där undersökningstillstånd beviljats..2 Översiktsplan Område för sökt koncession omfattas av Fördjupad översiktsplan Gällivare, Malmberget och Koskullskulle 2014-202, antagen i kommunfullmäktige 2014-05-19 samt översiktsplan för Gällivare kommun, antagen 2014-11-17. I Gällivare kommuns översiktsplan från 2014 bedöms gruvintresset vara av sådant stort intresse att kommunen avser att tillgodose riksintresset genom att inte tillåta att ny bebyggelse får uppföras i områden som kan beröras av gruvverksamheternas framtida utbredningsområde. Området ligger på mark som utpekats som riksintresse för värdefulla ämnen och material men har trots detta till viss del redovisats som naturmark i den fördjupade översiktsplanen som Gällivare kommun antog 2014-05-19.. Detaljplaner Den mark som berörs av denna ansökan för Malmberget K nr 7 omfattas av två detaljplaner (figur 5); - Byggnadsplan Gällivare bandel 1:1 m.fl. Ändamål: Skolor mm (BPL- 25-GÄJ-418) - Stadsplan Västra ringen Malmberget. Ändamål: Väg (SPL 25- P9/29) Malmberget

18 (8) Figur 5. Översikt av de två detaljplaner, stadsplan och byggnadsplan, som berörs av aktuell koncession. Då ovanstående detaljplaners ändamål står i strid med sökt koncession och dess markanvändning med nu aktuell planerad markanvändning har LKAB lämnat en begäran om planbesked till kommunen om ändring av detaljplan till industriändamål. LKAB avvaktar nu kommunens besked innan planprocessen kan inledas. Kommunen kan endast upphäva en detaljplan om ingen berörd fastighetsägare motsätter sig det. LKAB har initierat en process för att förvärva den del av koncessionsområdet som idag inte ägs av LKAB, se avsnitt.4. LKAB mäter rörelser i marken och har uppsikt över pågående markdeformation. De områden som kommer att påverkas enligt prognosen har till stor del annan markanvändning än industrimark. Kommunen reglerar användningen av mark och vattenområden med detaljplaner. De ansvarar för den detaljplaneändring som krävs för att pågående markanvändning, tex bostadsbebyggelse, skall kunna ändras till industrimark eller upphävas. Efter att detta har skett kan LKAB ansöka om och få markanvisning enligt minerallagen. Malmberget

19 (8) Vid framtagandet av ny detaljplan görs en behovsprövning och om detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan. Om miljöbedömningen av planändringen antas ge betydande miljöpåverkan skall miljöbedömning göras enligt miljöbalken 6 kap 11 innefattande samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Resultaten av dessa skall beaktas i beslutsprocessen. Härmed prövas konsekvenserna för motstående intressen och bevarandevärden i processen för detaljplaneändring..4 Berörda fastigheter Det ansökta området ligger inom fastigheterna: Malmberget 2:5 i öster, ägs av Gällivare kommun (LKAB har initierat en diskussion om att förvärva den del som berörs av koncessionsansökan). Malmberget 8:1, berörd del ägs av Gällivare kommun (LKAB har initierat en diskussion om att förvärva den del som berörs av koncessionsansökan). Malmberget 8:17 i norr, ägs av LKAB. Figur 6 illustrerar bearbetningskoncessionens belägenhet i förhållande till de tre fastigheterna. Malmberget

20 (8) Figur 6. Bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 (heldragen blå linje) berör fastigheterna Malmberget 8:17, Malmberget 8:1 samt Malmberget 2:5. Fastighetsgränserna illustreras med heldragen röd linje..5 Särskilda områden I anslutning till sökt koncession finns inget objekt som berörs av bestämmelserna i kap. 6 minerallagen (skyddsobjekt enligt skyddslagen), som kan utgöra hinder mot koncession. Inom och i anslutning till sökt koncession finns följande objekt som innehar särskilt skydd enligt kap. 7 minerallagen, som kan utgöra hinder mot koncession - Bostadsbyggnad inom 200 meter. - Undervisningsanstalt inom 200 meter (Välkommaskolan). - Vårdinrättning avsedd för mer än 50 personer inom 200 meter (Lövberga). - Område med detaljplan. Malmberget

21 (8).6 Områdesskydd Inom eller i anslutning till sökt koncession finns inga natur- eller kulturområden med områdesskydd enligt kap. 7 miljöbalken. I avsnitt 4 beskrivs den natur- och kulturmiljö som berörs av sökt koncession och de konsekvenser som planerad brytning bedöms innebära för omgivande miljö..7 Riksintressen Inom sökt koncession finns områden som utpekats som riksintresse och skyddas i miljöbalken mot åtgärder som påtagligt skadar dess bevarandeeller nyttjandevärden. De riksintressen som påverkas direkt eller indirekt av sökt koncession redovisas i figur 7. Riksintresse för värdefulla ämnen och material skyddar alla mineralfyndigheter i Malmbergsområdet. Området ligger inom mark som utpekats som riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresse rennäring ligger som närmast ca km från sökt koncession. Överskottsvatten från LKAB:s ordinarie gruvverksamhet bräddas från klarningsmagasinet till recipienten Lina älv som ca 90 km nedströms LKAB mynnar i Ängesån som är ett biflöde till Kalix älv. Kalix älv är utpekat som Natura 2000-område, tillika riksintresse naturvård. Malmberget

22 (8) Figur 7. Utpekade riksintressen i Malmberget, värdefulla ämnen och material (lila linje), kulturmiljövård (röd linje) samt rennäring (bruna linjer) (Länsstyrelsen, 2016 c). Samtliga riksintressen som berörs av sökt koncession behandlas ytterligare i kommande avsnitt där den planerade verksamhetens konsekvenser på dessa intressen bedöms och åtgärder beskrivs som bolaget planerar vidta för att tillvara värden eller minska påverkan. 4 Områdesbeskrivning och konsekvenser av sökt koncession Föreliggande avsnitt beskriver nuvarande natur- och kulturmiljöer, intressen samt konsekvenser för ianspråktagande av mark inom sökt koncession. Malmberget

2 (8) Fortsatt underjordsbrytning kräver inga åtgärder ovan jord. Däremot medför pågående och planerad brytning indirekt påverkan ovan jord genom markdeformationer. Mark inom sökt koncessionsområde kommer att deformeras till följd av nuvarande och planerad brytning. Gällande deformationsprognos vid full utbrytning av malm i Johannesmalmen till nivå 8 m avvägning och Martamalmen till nivå 877 m avvägning visar hur marken påverkas av markdeformation (figur 5, avsnitt 4.14.). 4.1 Byggnader och infrastruktur Delar av koncessionsområdet är i dagsläget inom stängsel till följd av brytningen norr om sökt koncessionsområde. Stängslet följer i stora delar deformationsprognosen, se vidare kapitel 4.14. I vissa fall kan stängslet dock följa befintlig infrastruktur och därför avvika från markpåverkat område, likaså markanvisat område. Inom sökt koncession samt inom 200 m från koncessionen finns bebyggelse och infrastruktur som omfattas av pågående samhällsomvandling. 4.1.1 Byggnader Bebyggelsen i Bolagsområdet 1 ägs av LKAB och förvaltas av det helägda fastighetsbolaget LKAB Fastigheter (figur 8). Även om bostäderna ursprungligen uppfördes för de anställda är endast 20 % av hyresgästerna idag bolagsanställda. Resterande 80 % av hyresgästerna är verksamma utanför LKAB, vilket visar på Bolagsområdets popularitet i Malmberget. Den hierarkiska uppdelningen av bostäderna i arbetar- och tjänstemannabostäder har successivt försvunnit från slutet av 1950-talet i takt med att samhället förändrats. De små arbetarbostäderna, ofta endast ett rum och kök, började under 1950-talet slås ihop till större bostäder samtidigt som de stora tjänstmannavillorna delades upp i fler lägenheter. Idag återspeglas den hierarkiska uppdelningen endast i byggnadernas arkitektur (Sweco, 2011). Inom koncessionsområdet finns 17 bostadshus och i anslutning till dessa finns 1 övriga byggnader (uthus/förråd, garage). Det finns en offentlig byggnad, Gruvmuseét, och i dess omedelbara närhet finns träkonstruktionen Hermelinsstollen. I koncessionsområdets sydvästra hörn finns ett område inom vilket privatpersoner genom arrendeavtal fått tillåtelse 1 Bolagsområdet inkluderar bostadsområdena Hermelin, Johannes och Kilen vilka alla ägs av LKAB. Malmberget

24 (8) att uppföra ett 50-tal garagebyggnader. LKAB är lagfaren ägare till fastigheten Malmberget 8:17, där dessa bostadshus och övriga byggnader finns. Figur 8. De av LKAB ägda bostadsområdena Hermelin, Johannes och Kilen, som alla tillsammans i folkmun benämns Bolagsområdet, och deras lokalisering i samhället Malmberget. All bebyggelse inom bostadsområdet Hermelin ligger inom riksintresseområde för kulturmiljön. Kulturbyggnaderna och hanteringen av dessa beskrivs i avsnitt 4.2. Malmberget

25 (8) 4.1.2 Infrastruktur - teknik Inom det område som vid full utbrytning av Marta och Johannes kommer att påverkas av markdeformation finns el-, opto-, tele- och kabel-tv-nät. El- och optonät ägs av LKAB och förvaltas av LKAB fastigheter. Telenätet (kopparnätet) ägs av Telia och förvaltas av Skanova. Ägare av Kabel-tvnätet är LKAB fastigheter och förvaltningen ombesörjs av Skanova. Fjärrvärmenätverket i området ägs av LKAB förutom en kort ledningssträcka in till Gruvmuséet som ägs av Gällivare Värmeverk. I området finns också gatubelysning vilka ägs av LKAB precis som vattenoch avloppsnätet som omfattar dricksvatten och spillvatten. 4.1. Vägar Inom och utanför sökt koncessionsområde finns enskilda vägar, som ägs av LKAB och förvaltas av LKAB Fastigheter. Puoitakvägen, som går genom området, leder både till de två fastigheterna väster om Baron och till Sikträskvägen. Den nordligaste änden av den kommunala vägen Malmbergsleden finns inom aktuell koncession, och ligger inom detaljplanelagt område (Stadsplan Västra ringen Malmberget SPL 25- P8/29). 4.1.4 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession byggnader och infrastruktur Indirekta konsekvenser till följd av pågående och planerad brytning är markdeformationen som hanteras inom ramen för samhällsomvandlingen. Deformationsprognosen som gäller vid full utbrytning av Marta och Johannes innebär att hela området inom sökt koncession kommer att påverkas av markdeformationer. Åtgärder för att mildra effekterna av markdeformationen sker genom pågående samhällsomvandling. Arrenden för garagebyggnader, se kapitel 4.1.1, inom koncessionsområdet kommer att sägas upp i god tid innan deformationer når dessa. Byggnader inom deformationsområdet kommer att avvecklas. Vägar som påverkas kommer successivt att tas bort eller ledas om mot befintliga gator och vägnät allt eftersom området avvecklas. All teknisk infrastruktur, d.v.s. el- och telenät samt gatubelysning, inom påverkansområdet för markdeformation behöver avvecklas och rivas alternativt flyttas. 4.2 Riksintresse kulturmiljövård Malmberget-Koskullskulle omfattas av riksintresse kulturmiljövård (figur 7), enligt miljöbalken kap 6 och utgör riksintresse (BD 14) enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1997-11-17. Området är utpekat som Malmberget

26 (8) riksintresse på grund av dess säregna karaktär med tidstypisk bebyggelse i form av bostäder och gruvindustribyggnader från och med 1800-talets slut. Den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen speglar näringens sociala skiktning och konjunkturförändringar, särskilt expansionen under 1960-talet och de statliga satsningarna på egnahemsbyggande under miljonprogrammet. Det finns inga byggnadsminnen inom området. 4.2.1 Kulturmiljö inom sökt koncession Den del av området för riksintresse kulturmiljövård som ligger inom och berörs av sökt koncession är bostadsområdet Hermelin vilket utgör en del av det så kallade Bolagsområdet, se figur 8 och 9. Övervägande del av bebyggelsen inom sökt koncession är arbetarbostäder i form av flerfamiljshus men det förekommer även tjänstemannabostäder och två offentliga byggnader som den f.d. gruvstugan, numera Gruvmuséet samt Hermelinstollen. De byggnader som ingår i riksintresset kulturmiljö och är belägna inom koncessionsområdet är: - Gruvmuseét (f.d. gruvstuga/manskapsbyggnad) - Hermelinstollen - Bostadshusen på Krokvägen 9 (Vinkelbaracken), Puoitakvägen 22 - Bostadshusen på Krokvägen 5, 7 samt Puoitakvägen 18, 20 - Bostadshuset på Puoitakvägen 14 - Bostadshuset på Puoitakvägen 9 - Bostadshusen på Puoitakvägen 7, 8, 10 - Bostadshuset på Puoitakvägen 6 - Bostadshusen på Bolagsvägen 66, 68, 70, 72, 74, 76 (Fågelholkarna) (Eniro, 2016 a och Norrbottens museum, 2009). Byggnadernas lokalisering illustreras i figur 9. Byggnaderna och miljöerna beskrivs mer i kapitlen nedan, 4.2.1.1 och 4.2.1.2. Malmberget

27 (8) Figur 9. Byggnader och miljöer (blåa ringar) som omfattas av riksintresse kulturmiljö inom koncessionsområdet (rosa linje) samt bostadsområdet Hermelins utbredning (svart linje). 4.2.1.1 Bostadsområdet Hermelin Sökt koncession ligger delvis inom bostadsområdet Hermelin. Nedan ges en beskrivning av områdets bebyggelsemiljö, hämtad från rapporten Fördjupad riksintressebeskrivning Malmberget Koskullskulle utgiven av länsstyrelsen i 2011 (Dnr. 49-722-10). Malmberget

28 (8) Karaktärsdrag Bostadsområdet Hermelin är beläget i nordvästra utkanten av Malmberget, på en brant södersluttning. Bebyggelsen är gles med mycket växtlighet insprängt mellan husen, stora ytor utgörs av klippta gräsmattor och vissa gator utgör alléer som kantas av lövträd (rönn och björk). Övervägande delen av bebyggelsen utgörs av flerfamiljshus men det finns även ett par offentliga byggnader. Området började bebyggas 1892 och första utbyggnadsperioden varade fram till 1915. Under 1950-talet tillkom fler tjänstemanna- och arbetarbostäder och under samma period renoverades det äldre byggnadsbeståndet. Bostadshusen är huvudsakligen uppförda med en till två våningar och det förekommer både mindre flerfamiljshus och större bostadskaserner. Endast en villa är belägen i området och var avsedd för gruvfogden och förmän. I ett senare skede har mindre småhus för tjänstemän samt hyreshus tillkommit. Byggnaderna är placerade i rader, ofta gruppvis men glest, längs de relativt smala gatorna som utgör det glesa gatunätet som mjukt följer höjdkurvorna. Tolkning Områdets geografiska belägenhet, dess närhet till gruva/malmkroppar och placering utanför stadsplanelagt område, visar att samhället har sitt ursprung i gruvorna och att samhället var tudelat i bolagssamhälle och komplementsamhälle. Den glesa bebyggelsestrukturen är karaktäristisk för dåtidens stadsplaneidéer där medvetenheten var stor om vikten av att klimatanpassa bebyggelsestrukturen. Vilket kom till uttryck bland annat genom områdets orientering mot söder och det terränganpassade gatunätet. Bebyggelsen från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ger uttryck för samhällets pionjär- och etableringsskede och har en mer traditionell brukskaraktär jämfört med bostadsområdet Johannes i nordost. Byggnadernas placeringar, områdets planer och gestaltningar berättar om bolagssamhällets hierarkiska struktur och livsvillkor. Malmberget

29 (8) 4.2.1.2 Byggnader inom sökt koncession Bebyggelse i Malmberget har dokumenterats bl.a. av Norrbottens museum och de byggnader som berörs av sökt koncession beskrivs nedan. Informationen är hämtad från rapporterna Bebyggelse: Dokumentation, Malmberget, Norrbottens Museum rapport 2009:22 samt Kulturbyggnader i Malmberget, Sweco 2011-0-21. De byggnader som ligger inom området för sökt koncession och som inventerats beskrivs här mer i detalj. Malmberget

0 (8) Figur 10. Gruvmuséets lokalisering (rosa ring) i förhållande till bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 (blå linje) och befintligt staket (röd linje). Gruvmuséet (f.d. gruvstuga/manskapsbyggnad) Välbevarad, tidstypisk byggnad (se figur 10) uppförd i stram 20- talsklassicism från områdets andra utbyggnadsfas (1916-1955). Ursprungligen uppförd 1919 som gruvstuga för gruvarbetarna vid Hermelin samt gruvkontor, idag har den funktionen av museum och aktivitetslokal. Det bör också nämnas att det i omgivningarna bland annat finns tre kungsstenar. Byggnaden har ett viktigt samhällshistoriskt värde som uttryck för arbetarnas sociala villkor. Malmberget

1 (8) Figur 11. Hermelinstollens lokalisering (rosa ring) i förhållande till bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 (blå linje) och befintligt staket (röd linje). Hermelinsstollen Den dekorativa träporten (figur 11) som ramar in gruvstollens öppning uppfördes 1901 och har ett viktigt industrihistoriskt värde som utfraktsort för arbetare och malm från Hermelingruvan. Hermelinstollen är även en viktig symbolbyggnad för gruvverksamheten vid Hermelin. Dess framtida placering bör noggrant utredas före flytt. Bostadshusen på Krokvägen 9 (Vinkelbaracken), Puoitakvägen 22 Byggnaderna är uppförda 1899 som vinkelbyggda flerfamiljshus och har varit bostad åt arbetarfamiljer. De tillhörande förrådshusen på gården har fungerat som vedbod och magasin för respektive hushåll vilka även haft enskilda matförråd i källaren. Byggnaderna är kulturhistoriskt värdefulla som Malmberget

2 (8) en årsring i bolagets bostadsförsörjning och visar hur bostadsbeståndet successivt har utökats. Bostadshusen på Krokvägen 5, 7 samt Puoitakvägen 18, 20 Byggnaderna är uppförda under åren 1898-99 och utgör tillsammans en väl sammanhållen miljö med tidstypiska arbetarbostäder och tillhörande uthus från områdets första utbyggnadsfas (1888-1915). Byggnaderna är kulturhistoriskt värdefulla som en årsring i bolagets bostadsförsörjning. Bostadshuset på Puoitakvägen 14 Byggnaden ska vara uppförd i Uppland 1895 och sedan ha flyttats till befintlig plats. Det är en så kallad bostadskasern med sju lägenheter byggd i stadsmässig herrgårdsstil med klassicistiska element som hörnpilastrar och symmetriskt uppförd fasad. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull som en årsring i bolagets bostadsförsörjning. Bostadshuset på Puoitakvägen 9 Byggnaden är ett flerbostadshus i 1 ½ våning med tillhörande förråd som uppfördes 1911. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull som en årsring i bolagets bostadsförsörjning. Bostadshusen på Puoitakvägen 7, 8, 10 Tre byggnader av totalt sex som uppfördes 1897-1898 och som alla tillsammans utgör en väl sammanhållen miljö med tidstypiska arbetarbostäder och tillhörande uthus. Byggnaderna har genomgått en del förändringar men bevarat sin grundkaraktär. Bostadshuset på Puoitakvägen 6 En byggnad av totalt tre flerbostadshus som uppfördes under åren 1959-1960. Husen är så kallade lamellhus med putsade fasader och utanpåliggande balkonger. Husen är kulturhistoriskt värdefulla som en årsring i bolagets bostadsförsörjning. Malmberget

(8) Figur 12. Kedjehusen Fågelholkarnas lokalisering (rosa ring) i förhållande till bearbetningskoncession Malmberget K nr 7 (blå linje) och befintligt staket (röd linje). Bostadshusen på Bolagsvägen 66, 68, 70, 72, 74, 76 (Fågelholkarna) Sex modernistiska kedjehus i souterräng av totalt 16, ritade av Jan Thurfjells arkitektkontor (figur 12). De 16 kedjehusen är byggda i tre grupperingar om vardera sex (nr 50-60), fyra (nr 62-68) och sex (nr 70-80) hus. Uppfördes mellan åren 1956-1959 som bostadshus till en familj (tjänstemän). De utgör exempel på välbevarade, moderna tjänstemannabostäder i modernistisk utformning från områdets sista utbyggnadsfas (1956-1970). 4.2.2 Bevarande av kulturmiljö Enligt Miljöbalken kap 6 ska områden som är av riksintresse för kulturmiljövården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada Malmberget

4 (8) kulturmiljön. Kommuner ska t.ex. redovisa hur de avser att tillgodose riksintressena i en aktuell översiktsplan och en eventuell verksamhetsutövare ansvarar för att, genom relevanta planerings- och beslutsunderlag, visa att en tilltänkt åtgärd så långt som möjligt tar tillvara platsens kulturvärden och inte påtagligt skadar ett riksintresse (Riksantikvarieämbetet, 2014). Då gruvbrytningen kräver tillgång till marken/området som är utpekat riksintresse kommer befintliga bebyggelsemiljöer inom riksintresseområdet att behöva rivas eller flyttas. Detta gör frågan om skyddande/bevarande mer komplex jämfört med en riksintressant kulturmiljö som har fysiska förutsättningar att bevaras på sin ursprungliga plats (Sweco, 2011). Med anledning av detta krävde Länsstyrelsen av LKAB att områdena Hermelin och Johannes skulle dokumenteras vilket så också skedde år 2009. Resultatet av dokumentationen och andra utredningar blev ett dokument som skulle fungera som ett underlag för urval och bevarande av kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Länsstyrelsen har tidigare deltagit, tillsammans med kommunen och LKAB, i arbetet med att prioritera vilka byggnader som ska bevaras i Malmberget. Dessa byggnader utgör en del av det civilrättsliga samarbetsavtal som beskrivs nedan. 4.2.2.1 Civilrättsligt samarbetsavtal LKAB har tecknat ett civilrättsligt samarbetsavtal med Gällivare kommun, detta avtal trädde i kraft den 5 maj 2014. I avtalet regleras övergripande hur avvecklingen av Malmberget ska ske, i vilken ordning områden ska avvecklas och tidplanen för detta, se vidare kapitel 2 samt figur 4. En del i detta avtal är en överenskommelse om vilka byggnader som ska bevaras, genom att de flyttas till ny plats. Det handlar totalt om 21 bostadshus inom Bolagsområdet, d.v.s. både inom och utanför sökt koncession. Utöver dessa omfattas även Hermelinsstollen, pumphuset vid Förmansklubben samt byggnaderna i Kåkstan, tabell 1. Vilka av dessa byggnader som ligger inom området för aktuell koncession framgår av tabell 1. Malmberget

5 (8) Tabell 1. Byggnader i Malmberget som LKAB överenskommit med Gällivare kommun om att de ska flyttas (finns med i det civilrättsliga samarbetsavtalet). Byggnader i närheten av sökt koncession Adress Bolagsvägen 2 Bolagsvägen 8 Bolagsvägen 11 Bolagsvägen 12 Bolagsvägen 18 Bolagsvägen 20 Bolagsvägen 62 och 64 * Långa Raden 1,, 5 och 7 Pumphuset vid Förmansklubben Byggnaderna i Kåkstan Stallvägen 12 och 14 Östgötavägen 5 och 7 (alt. ) Höijers backe 2 Puoitakvägen 1 och Byggnader inom sökt koncession Adress Bolagsvägen 66 och 68 * Hermelinstollen Populärnamn/Representerar Disponentvillan Tuoddorvillan Jugendstil 74:an Fågelholkarna Fågelholkarna Tjänstemannabostäder Funkisstil Arbetarbostäder Höijerska huset Flerfamiljshus * Bolagsvägen 62 och 64 ligger strax utanför sökt koncessionsområde medan 66 och 68 ligger inom sökt område. Eftersom husen är byggda som kedjehus flyttas alla fyra. I samråd med Gällivare kommun pågår diskussioner om eventuell ny placering av dessa byggnader. Tanken är att flytta byggnaderna hela med en trailer, detta koncept medger att allt utom grund och ev. källare bevaras i befintligt skick. Begränsningen sätts då av att det måste finnas vägar från befintlig till ny placering, som med rimliga åtgärder, medger transporter av den storlek som detta gäller. Av denna anledning har studierna av ny Malmberget

6 (8) placering fokuserat på områden i anslutning till östra Malmberget och Koskullskulle. Den placering som är aktuell är ett område i anslutning till det område med nya villatomter, som kommunen planerat i Solbacken i Koskullskulle. Ambitionen är att placera husen på sådant sätt att en sammanhållen miljö med kulturbyggnader skapas. Arbete med ny detaljplan för området i Koskullskulle pågår, i januari 2016 har kommunen antagit planen, dvs. beviljat att planprocessen påbörjas. I bästa fall kan planen vara antagen av kommunfullmäktige i maj 2016, därefter fortgår den demokratiska processen innan beslutet kan vinna laga kraft. Vad gäller Hermelinsstollen finns ännu inget beslut om ny placering. Konstruktionen bör placeras i en miljö där det historiska värdet kommer till sin rätt. 4.2.2.2 Projekt Dokumentera Malmberget Gällivare kommun bedriver sedan 201 projektet Dokumentera Malmberget i vilket LKAB medverkar. Projektets målsättning är att dokumentera Malmberget ur ett historiskt perspektiv för framtiden och kommande generationer. Projektledare är Lars Israelsson och avsikten är att projektet ska färdigställas under år 2016. Arbetet inom projektet har gått ut på att ur ett brett perspektiv dokumentera samhället Malmberget. Förutom att dokumentera fysiska byggnader och miljöer har man även samlat in information om livet i samhället genom att intervjua personer som levt och verkat i gruvsamhället. Dokumentationen prioriterar kvinnors verksamhet i Malmberget och den roll kvinnor haft i ett gruvsamhälles vardag. Projektet kan övergripande sägas bestå av följande tre delar: 1. Datainsamling Med hjälp av fotografier, filmer, intervjuer och insamlade föremål mm dokumenteras människor och miljöer från Malmbergets födelse fram till idag. Projektet har valt att fokusera på tiden från 50-talet och framåt. 2. Tillgängliggöra historia genom olika media a. Byggnation av skalenlig modell (se figur 1 och 14) över hela Malmberget där även hus som inte finns kvar idag ingår. Beräknas vara klar hösten 2016. b. Författande av bok om Malmberget och dess bebyggelse och befolkning. Malmberget

7 (8) c. Upprättande av bild- och filmarkiv fotografier och filmer från Malmberget, förr och nu, samlas på en plats, i kommunens bildarkiv, och görs tillgängligt digitalt och i publikationer. d. Visualisering av samhället genom D-teknik planen är att skapa möjlighet att virtuellt vandra genom Malmberget och besöka historiska miljöer och byggnader. Med hjälp av gamla flygfotografier från 50-talet som används parallellt med nytagna åskådliggörs förändringar som skett. Sammanfattningsvis kommer det att likt ett dataspel vara möjligt att flyga över och vandra genom samhället, gå in i utvalda byggnader och studera detaljer som t.ex. inredning. e. Produktion av studiematerial om Malmberget som kan användas i skolorna. f. Arbeta och driva studiecirklar. g. Dokumentation av föreningslivet i Malmberget. h. Arrangemang av olika utställningar samt uppmärksammande av kulturlivet genom författare, musiker och konstnärer med rötter i Malmberget.. Projektavslut Efter avslutat projekt ska allt material placeras på Gällivare Museum. Delar av dokumentationen kommer också finnas tillgängligt digitalt. Malmberget

8 (8) Figur 1. Bilden visar en del av den skalenliga modell som byggts inom ramen för projekt Dokumentera Malmberget för att illustrera och dokumentera de förändringar som sker och som har skett i samhället. Vy över Östgötavägen, Västgötavägen och Jämtlandsvägen. Under åren 201-2015 har ett stort antal mindre arrangemang hållits såsom utställningar, filmvisningar samt berättarkvällar. Hösten 2016 planeras finalen på projektet då dokumentationen och modellbygget ska visas upp. Det ska också hållas filmvisningar, utställningar och deltagande i Dvisualiseringen ska erbjudas. Malmberget

9 (8) Figur 14. Vy över den del av den skalenliga modellen som visar Puoitakvägen och Krokvägen. 4.2. Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession riksintresse kulturmiljövård Till följd av gruvverksamhetens expansion i stort i Malmberget har och kommer fortsättningsvis stora delar av riksintresset för kulturmiljö i Malmberget påverkas genom att byggnader kommer att rivas och bebyggelsemiljöer försvinner. Kulturmiljöfrågan i Malmberget hanteras genom upprättande av civilrättsliga samarbetsavtal mellan LKAB och Gällivare kommun. Vad gäller byggnader inom sökt koncession har bolaget åtagit sig att bevara Bolagsvägen 66 och 68 samt Hermelinsstollen. Länsstyrelsen har tidigare deltagit, tillsammans med kommunen och LKAB, i arbetet med att prioritera vilka byggnader som ska bevaras. Bolaget genomför även dokumentationsprojekt i syfte att bevara kulturmiljövärdena för eftervärlden. 4. Riksintresse mineralförekomst Mineralfyndigheterna i och runt Malmbergsgruvan är utpekade som riksintresse för värdefulla ämnen och material enligt kap. 7 miljöbalken (se figur 7). Påvisad fyndighet inom sökt koncession skyddas liksom utvinningen av denna. De järnmalmer som tidigare brutits innehåller huvudsakligen järn i form av magnetit och till viss del även hematit. Malmberget

40 (8) Fyndigheterna i Malmberget representerar värden i mångmiljardklassen och är viktiga ur försörjningssynpunkt. Riksintresseområdet omfattar alla fyndigheter i Malmberget så långt det kan bedömas idag. 4.4 Arkeologi och fornlämningar Fornlämningar är spår efter äldre mänsklig verksamhet och skyddas av kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning (Länsstyrelsen, 2016d). LKAB har via e-post rådgjort med länsstyrelsens samhällsplanering och kulturmiljöenhet och de har 2016-01-21 låtit meddela att de inte anser att någon arkeologisk inventering är nödvändig i området för ansökt koncession. 4.5 Riksintresse rennäring och renskötselrätt Gränserna för Baste čearru, Unna Tjerusj och Gällivare skogssameby möts i området Malmberget/Gällivare. Sökt koncessionsområde ingår i Baste čearrus vinter- och vårvinterland (Sametinget 2016). I närheten av sökt koncessionsområde finns fyra områden utpekade som riksintresse för rennäring, enligt kap. 5 miljöbalken. Som närmast ligger riksintresseområdet Suolavaara, ca km från sökt koncession (se figur 7). Riksintresset Suolavaara är ett kärnområde under vinterhalvåret på grund av sammanhängande lavrika skogar som har stor betydelse för vinterbetet. På större avstånd från sökt område finns ytterligare tre områden av riksintresse för rennäringen. Enligt berörd sameby är området för sökt koncession svårt att nyttja då det är beläget inne i samhället Malmberget (Baste čearru, 2016). 4.5.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession riksintresse rennäring Riksintresse rennäring ligger utanför området för sökt koncession och påverkas inte direkt av sökt koncession. Inom sökt koncession kommer gruvbrytning att pågå under jord utan direkt påverkan på renskötseln. Alla fyra riksintresseområden för rennäringen bedöms kunna användas i samma utsträckning som idag. LKAB har informerat berörd sameby som brevledes låtit meddela att de inte har något att erinra mot ansökt bearbetningskoncession Malmberget K nr 7. Malmberget

41 (8) 4.6 Rekreation och friluftsliv Sökt koncessionsområde utgörs delvis av bebyggt område med bostäder och nyttjas inte för friluftsliv. Genom området går ett elbelyst skidspår som ansluter till längre spårslingor runt golfbanan. Bostadsområdena på gångavstånd från spåret kommer att vara avvecklade innan detta måste tas ur bruk. Två mindre delområden inom koncessionsområdets norra del är redan idag instängslade på grund av rasrisk och därmed otillgängliga för allmänheten. Se figur för placering av stängslet inom sökt koncessionsområde. 4.6.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - rekreation och friluftsliv Inom sökt koncession kommer ingen verksamhet att bedrivas ovan jord. Gruv- och förädlingsverksamheten utförs inom ramen för nu gällande tillstånd och villkor. Planerad brytning kommer inte ge någon ytterligare direkt påverkan på nuvarande friluftsliv eller på de rekreationsmöjligheter som finns. I takt med att brytningen i de aktuella malmkropparna fortskrider och deformationsområdet breder ut sig kommer stängslet flyttas söderut. Detta kommer att innebära att området för sökt koncession i sin helhet blir otillgängligt för allmänheten. Området i sig är förhållandevis litet och består delvis av bebyggelse. I närområdet finns gott om liknande områden där rekreation och friluftsliv alltjämt kan fortgå. 4.7 Grundvatten hydrogeologi Vid gruvbrytning underjord påverkas grundvattenförhållandena i jord- och berg till följd av inläckande grundvatten i gruvan som pumpas bort. Grundvattenförhållandena i Malmberget är redan påverkade från tidigare brytning. Hur mycket vatten som leds in i gruvan beror på bergets genomsläpplighet och förekomst av sprickor. Markdeformationer till följd av brytning, bl.a. norr om sökt koncession, påverkar dessutom marken som spricker upp och underlättar intransport av vatten. Gruvan länshålls med pumpar och vad gäller den utökade brytningen av Marta- och Johannesmalmerna planeras vattnet att ledas via samma pumpsystem som nuvarande länshållningsvatten. Allt vatten som dräneras till gruvan nyttjas först i förädlingsprocesserna i Vitåfors för att sedan pumpas vidare till sand- och klarningsmagasin, belägna norr om förädlingsanläggningarna. Vattnet ingår sedan i processvattenförsörjningen i dessa anläggningar. Överskottsvatten leds till Lina älv som är en del av Kalix älvsystem. Malmberget

42 (8) Nedan följer en översiktlig beskrivning av rådande grundvattenförhållanden i jordtäcket och underliggande berg i området kring sökt koncession, samt den planerade och pågående brytningens inverkan på grundvattnet. Redogörelsen baseras på rapporten Hydrogeologisk utredning för bearbetningskoncession K nr 7. Utökad brytning av gruvorna Marta och Johannes utarbetad av Bergab i 2016. För en mer utförlig beskrivning, se bilaga D1. 4.7.1 Influensområde i berg Det område inom vilket grundvattnet påverkas vid gruvbrytning benämns influensområde. Teoretiska influensområden i berg antas ofta ha en cirkulär form och vara opåverkade av naturliga grundvattendelare och övrig verksamhet i området. Verkliga influensområden blir betydligt mer oregelbundna, då grundvattnet framför allt rör sig i spricksystem. Influensområdet blir större längs med sprickornas sträckning och mycket litet där berget är solitt. Större kross- och sprickzoner i berg som kartlagts i området är dels en deformationszon i nord-sydlig riktning genom sökt koncession. Zonen har identifierats av SGU (se figur 15) men har senare inte påträffats i den strukturgeologiska modell som upprättades år 2010 av Magnor och Mattson (Magnor och Mattson, 2010) eller vid nylig kartering i gruvan. Däremot påträffades andra zoner i studien, bl.a. DZ046 ca 700 m väster om sökt koncession samt DZ04 och DZ050, båda ca 00 m nord och nordöst om sökt koncession. Samtliga dessa zoners orientering och utbredning går dock inte i riktning in mot sökt koncession. Vid nylig kartering i gruvan, i Marta och Johannes samt dess undersökningsorter, har endast zonen DZ04 påträffats. Zonen är lokaliserad inom befintlig koncession Malmberget K nr, d.v.s. norr om sökt koncession. Vad gäller berggrundens genomsläpplighet brukar den i allmänhet avta med djupet eftersom sprickigheten avtar. Dock kommer vid fördjupad brytning större ytor friläggas som vatten kan tränga in genom och dessutom kan även nya vattenfyllda sprickor öppnas. Mängd inläckande vatten i gruvan förväntas därför öka. I Malmberget pågår idag brytning på olika djup inom flera närliggande malmkroppar vilket tillsammans påverkar grundvattenströmningar i berget och det totala påverkansområdet. Som anges ovan finns inga större kross- och sprickzoner kartlagda som berör planerad brytning inom sökt koncession. Inflödet bedöms öka något likaså influensområdets storlek till följd av planerad brytning. Förändringen bedöms bli marginell i förhållande till det totala influensområdet. Hur Malmberget

4 (8) grundvattnet har påverkats i stort till följd av brytningen är i dagsläget inte känt. Dock planerar bolaget med start hösten 2016 att genomföra en geohydrologisk utredning i Malmberget, där gruvans påverkan på grundvattenförhållandena kommer att kartläggas närmare. Underjordsbrytningen medför att marken spricker upp och deformeras, se vidare kapitel 4.14. Nuvarande gräns för markdeformationer ligger vid sökt koncessions norra gräns och kommer i samband med fördjupad brytning utvidgas söderut och vid full utbrytning nå koncessionens södra gräns. Inom deformationszonen kan befintliga sprickor vidgas och nya uppstå, något som medför en ökad genomsläpplighet av grundvatten i jord och berg till gruvan. Malmberget

44 (8) Figur 15. Deformationszoner i Malmberget. Röda linjer är deformationszoner identifierade i Magnor & Mattsson (2010) och blå linjer är deformationszoner identifierade av SGU. 4.7.2 Influensområde i jord Underjordsbrytningen kan även påverka grundvattnet i jordtäcket. Influensområden i jordlager är i regel mindre än influensområden i berg då den högre genomsläppligheten hos jordlager möjliggör en större nybildning av grundvatten. Större delen av koncessionsområdet har jordlager med en huvudsaklig mäktighet på 10-20 m. Undantaget är i nordöstlig riktning där jorddjupen blir tunna och osammanhängande. I samband med pågående markdeformationer när berget spricker upp kan även sprickor bildas i jordtäcket, och där markdeformationerna är som störst kan rasområden bildas. Ett uppluckrat jordtäcke och sprickigare berggrund kan påverka grundvattnet som lättare infiltrerar. Detta kan leda Malmberget

45 (8) till förändrade grundvattenförhållanden i jordtäcket och torrare förhållanden kan inträda, särskilt vid rasområden. Dock fylls jordtäcket kontinuerligt upp med nederbörd som växtligheten utnyttjar. Dialoger med personal i gruvan visar att stora delar av inströmmande vatten i gruvan kommer via rasområden och sprickbildningar kring dessa. Sökt koncession ligger i Välkommaberget östra sluttning där terrängen flackar ut. Ca 200 m söder om sökt koncession finns en mindre sjö och strax väster om denna ett fuktigare markparti. I sluttningen ca 800 m väster om sökt koncession finns en kallkälla (figur 16). Detta indikerar att grundvattentillförseln i bergssluttningen och i det lägre markområdet, inom och söder om sökt koncessionen, är god trots pågående brytning ca 00-400 m bort och trots markdeformationer. Detta talar för mindre uttorkningsrisk i jordtäcket inom och nedströms sökt koncessionsområde. Figur 16. Bearbetningskoncessionen i västra Malmberget med närliggande ytvattendrag (blåa linjer), bergbrunnar (röda trianglar) samt kallkälla (blå triangel). 4.7. Brunnar Största delen av befolkningen i Malmberget har kommunalt vatten från Sarkasvaara vattentäkt invid Lina älv, ca 4,5 km från det sökta koncessionsområdet. En inventering av privata brunnar, bergvärmebrunnar och dricksvattenbrunnar i området har genomförts. Inga brunnar ligger inom Malmberget

46 (8) gränserna för sökt koncession, dock finns brunnar på ett avstånd om ca 00 m eller längre (se figur 17). Bergbrunnar borrades 2007 i området kring Kaptensgropen (se figur 16), drygt 800 m från sökt koncessionsområde. Grundvattnet i dessa brunnar bedöms kunna påverkas av den närliggande Kaptensgropen, som är ett rasområde till följd av brytning av Kaptensmalmen. I brunnarna har nivåmätningar skett årsvis, dock inte regelbundet med årstiderna. Bolaget har ingen information om historiska grundvattennivåer, varför mätresultaten inte ger en heltäckande bild av en eventuell påverkan från gruvan. Nivåvariationerna i brunnarna indikerar påverkan, förmodligen i flertalet brunnar. Avsänkningen i dessa bedöms sammanfalla med en relativt stor mängd sprickor och krosszoner i området, som sannolikt medför inläckage till gruvan. Tre bergbrunnar borrades 2015 i området kring sökt koncession (se figur 16). En av brunnarna ligger inom sökt koncession och övriga västerut, samtliga i sluttningen till Välkommaberget. Brunnarna ligger på ett avstånd om 200-400 m från nuvarande brytning, och mätningar indikerar att grundvattenytan ligger 10-15 m ner i berget. Artesiskt vatten förekommer i en av brunnarna vissa tider på året. Detta indikerar att området har god tillrinning av vatten vilket motverkar en sänkning från gruvan. Brunnarna kommer att fungera som kontrollpunkter för nivåmätning och vattenprovtagning. Huruvida brunnar i närområdet till gruvan påverkas av pågående brytning beror på om de har hydraulisk kontakt med denna. Vattenförande sprickor och zoner är huvudsakligen avgörande för om påverkan sker i brunnar till följd av brytningen. Den hydrogeologiska utredning som bolaget planerar påbörja hösten 2016 kommer åtföljas med ett utökat kontrollprogram för brunnar. Malmberget

47 (8) Figur 17. Privata brunnar i området runt sökt koncessionsområde. 4.7.4 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession grundvatten Den utvidgning av gruvorna Marta och Johannes som planeras medför en fördjupning av befintlig gruva söderut. Utökningen av gruvan är liten relativt den totala malmbrytningen i Malmberget. Vid ökat brytningsdjup friläggs större ytor som vatten kan tränga in genom och nya sprickor kan öppnas upp, detta innebär att en något ökad länshållning förväntas. Den deformationszon som SGU kartlagt inom sökt koncession, har inte påträffats vid senare strukturgeologiska undersökningar 2010 eller i samband med kartering i gruvan. Andra deformationszoner har påträffats både väster, öster och norr om sökt koncessionsområde, dock går dess orientering och utbredning inte i riktning mot sökt koncession. Därmed bedöms inga större zoner beröra aktuellt brytningsområde och påverka grundvattenströmningen till gruvan. Influensområdet i berg och jord bedöms öka, dock i liten omfattning i förhållande till det totala influensområdet. Malmberget

48 (8) Tillrinningen i gruvan kan öka till följd av pågående och kommande markdeformationer. Nya sprickor bildas eller vidgas vilka kan få kontakt med gruvan. Tillrinningen sker via nederbördsvatten som leds ner via sprickorna till gruvan. Utvidgningen av deformationsområdet ökar något då deformationen flyttas söderut. Dock blir utökningen begränsad i förhållande till befintlig deformation i Malmberget. Grundvattennivån kan således förändras i berg och jordtäcke och i vissa områden kan torrare förhållanden inträda. Dock visar tidigare undersökningar på att grundvattentillförseln från högre partier ner mot Välkommasluttningen, inom sökt koncession, är god vilket talar för en minskad risk för uttorkning. Brytningen bedöms därför leda till en mindre påverkan på grundvatten i jordlagren och blir som störst i närhet av befintliga och kommande rasområden. Inga privata brunnar ligger inom sökt koncession. I områdets närhet finns ett antal enskilda brunnar (dricksvatten och bergvärme) som möjligen skulle kunna få en viss påverkan av brytningen. Detta avser möjlig grundvattensänkning och därigenom en förändrad kemisk sammansättning på vattnet och förändrad produktion i bergvärmebrunnar. Det är dock inte säkert att detta kommer att ske, då det i hög grad beror på hur sprickorna går i berget och vilka sprickor som har hydraulisk kontakt med varandra. Om eventuell påverkan skulle ske i närliggande privata brunnar med skada på enskild egendom, kommer bolaget ersätta skadan till den enskilde. Sammanfattningsvis kan sägas att planerad brytning medför en något utökad tillrinning i gruvan. Den ökade länshållningen motsvarar endast en begränsad del av den totala volym som redan idag pumpas till sand- och klarningsmagasinen från både östra och västra fältet. Överskottsvattnet leds idag vidare till Lina älv. Tillskottet av vatten till recipienten från planerad brytning bedöms dock bli mycket marginellt i förhållande till den totala volym som bräddas i dag. Grundvattenförhållandena i jord och berg kommer att påverkas lokalt men påverkan bedöms bli begränsad i jämförelse med den som redan sker idag av befintliga gruvor i området. Bolaget har begränsad kännedom om grundvattenförhållandena i Malmberget och hur gruvverksamheten i stort påverkat grundvattnet. Bolaget planerar en omfattande hydrogeologisk utredning med start hösten 2016. 4.8 Ytvatten och riksintresse naturvård Malmberget är relativt högt beläget, i en sydsluttning omgiven av flertalet höjdryggar. Sökt koncession, Malmberget K nr 7, ligger i västra delen av Malmberget i sluttningen till höjdryggen Välkomma. I öster ligger Malmberget

49 (8) Kungsryggen och Kaptenshöjden. Samtliga dessa utgör naturliga gränser för avrinningsområden för ytvatten i nord och nordöst (se figur 18). Mot nordväst avgränsas avrinningsområdet av höjdryggen Sparre. Strax söder och sydväst om koncessionsområdet, där marken blir flackare, förekommer fuktigare markområden och i vissa fall artesiskt vatten. Några hundra meter söder om koncessionsområdet finns två mindre sjöar. Vattnet från dessa leds via diken, bäckar och dagvattensystem i samhället, i sydöstlig riktning vidare via Bergbäcken, Kaavajoki och Lina älv (se avrinningsområde i figur 18). Nedre delen av Bergbäcken samt Kaavajoki är vattenförekomster med miljökvalitetsnorm, MKN (VISS, 2016). Med vattenförekomst med MKN menas exempelvis en sjö eller flod av tillräcklig storlek, vars ekologiska och kemiska status är klassificerad och följs upp enligt Vattendirektivet. Detta möjliggör övervakning och vidtagande av åtgärder för att förbättra vattenstatusen. I angränsande avrinningsområden ligger Puoitaktjärnen, Välkommatjärnarna respektive Stenbettingtjärnen. Avståndet mellan koncessionsområdet Malmberget K nr 7 och tjärnarna Puoitaktjärnen, Välkommatjärnarna och Stenbettingtjärnen, är ca 2- km. Tjärnarna ligger väster och norr om höjdryggen vid Sparre och Välkomman och således utanför koncessionsområdets avrinningsområde för ytvatten (figur 18). Tjärnarna skiljs i sin tur åt av en höjd vilket medför att även de befinner sig i olika avrinningsområden. Malmberget

50 (8) Figur 18. Vattenförekomster i närheten av koncessionsområdet. Blå markeringar förtydligar de avrinningsområden som definierats av SMHI. Koncessionsområdet Malmberget K nr 7 visas med en röd polygon. Vatten från Puoitaktjärnen passerar Gällivare via Kaavajoki som sedan mynnar i Lina älv öster om Gällivare. Stenbettingtjärnen leds via Laxöringsbäcken norrut till Naalojärvi, som även den mynnar i Lina älv. Även Välkommatjärnarna, norr om Välkommabergets topp, leds norrut till Nalojärvi. Lina älv är således recipient för all avrinning som sker i Malmberget. Överskottsvatten från LKAB:s ordinarie gruvverksamhet bräddas från klarningsmagasinet till recipienten Lina älv som ca 90 km nedströms LKAB mynnar i Ängesån som är ett biflöde till Kalix älv. Kalix älv är utpekat som Natura 2000-område, tillika riksintresse naturvård. Lina älv har tidigare utsatts för en betydande påverkan från flottning som både påverkat älvens morfologi och artrikedom (Naturvårdsverket, 2007; VISS, 2016). LKAB:s verksamhet i Malmberget står också för en påverkan på vattenförekomsten, då den är recipient för överskottsvatten från malmförädlingen. Malmberget

51 (8) 4.8.1 Status Lina älv Enligt VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) har Lina älv måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilverhalter). Kalixälven har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Utsläpp till ytvatten från LKAB:s verksamhet i Vitåfors regleras och kontrolleras inom ramen för befintligt miljötillstånd och gällande villkor. Det slutliga villkoret för utsläpp av kväve beslutades av Mark- och miljödomstolen den 19 maj 2015 men det är inte lagakraftvunnet då LKAB:s begäran om prövningstillstånd är under beredning hos Högsta domstolen. LKAB utför, som en del i gällande kontrollprogram för verksamheten, provtagningar dels på utgående vatten från klarningsmagasinet och dels recipientkontroll i Lina älv vid flera tillfällen per år. Resultaten från provtagningarna redovisas i den årliga miljörapporten. Med ca 4-5 års intervall genomförs dessutom mer omfattande undersökningar av recipienten i syfte att kontrollera om någon påverkan kan påvisas på biologin. Det överskottsvatten som bräddas till Lina älv från gruvverksamheten i Vitåfors/Malmberget innehåller näringsämnet kväve som i huvudsak föreligger som nitrat samt mindre mängder buffrande ämnen och metaller. Det bräddade vattnet har ett ph värde runt 8-9 med förhöjda halter oorganiska joner som främst påverkar vattnets konduktivitet. Generellt visar undersökningar att halterna vid utsläppspunkt för processavloppsvatten är förhöjda för kväve och oorganiska joner i jämförelse med referenspunkt uppströms utsläppspunkten. Nedströms utsläppspunkten avtar halterna igen vilket tyder på kraftig utspädning. Den senaste recipientundersökningen genomfördes under 2014 och resultaten visar att det i dagsläget inte finns några indikationer på att gruvverksamheten har någon negativ effekt på biologin i recipienten Lina älv. 4.8.2 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession ytvatten och riksintresse naturvård Till följd av brytningen och de markdeformationer som följer, kommer en del av nederbördsvattnet lättare att infiltrera via sprickor i jordtäcket och berg och nå gruvan. Detta innebär att den volym ytvatten som rinner genom avrinningsområdet, d.v.s. via Bergbäcken och Kaavajoki mot Lina älv kommer att minska något. Det är dock troligt att detta inte är märkbart Malmberget

52 (8) jämfört med flödet idag. Utökad brytning är liten jämfört med den gruvbrytning som redan påverkar ytvattenavrinningen i området. Eftersom brytning inom sökt koncession och hantering av processvatten inte kommer att ändras så kommer sammansättning och kvalitet på det vatten som tillförs Lina älv motsvara nuvarande förhållanden. Bedömningen görs att planerad verksamhet inom Johannes och Marta, som endast utgör en liten del av den totala gruvverksamheten i Malmberget, inte kommer att medföra någon ökad påverkan på Lina älvs ekologiska och kemiska status. Verksamheten bedöms ej heller påverka de uppsatta miljökvalitetsnormer som gäller för vattendragen. Kalix älvsystem, som riksintresse naturvård och Natura 2000-område, och syftet med dess skydd, bedöms ej heller påverkas av planerad verksamhet. Fortsatt kontroll av bräddat processvatten och vattenkvalitet i Lina älv kommer att utföras på motsvarande sätt som i nuläget, enligt gällande kontrollprogram för verksamheten. Influensområdet i både berg och jord till följd av utökad brytning bedöms öka i liten omfattning och sannolikt kommer inga ytvattendrag i närområdet påverkas till följd av detta. Inga större sprick- och deformationszoner har i genomförda undersökningar påträffats och som skulle kunna sammanbinda intilliggande avrinningsområden med Johannes och Marta och därmed påverka yt- och grundvatten. 4.9 Naturmiljö inom koncessionsområdet I väster angränsar sökt koncession mot nyligen ansökt koncession Malmberget K nr 6 (Baron) som huvudsakligen utgörs av skogsmark. Norrut begränsas koncessionen till stor del av det stängsel som hägnar in deformerad mark till följd av brytning i Vitåforsgruvan. Den östliga gränsen för sökt koncession går rakt igenom bebyggt område, som utgör de nordvästligaste delarna av tätorten Malmberget (Eniro kartor, 2016 b). Söderut angränsar sökt koncession till kulturmark där miljön utgörs av ett rekreationsområde, Tippsta friluftsområde. En naturvärdesinventering har genomförts i ett område som innefattar sökt koncessionsområde (figur 19). Redogörelsen nedan baseras på denna inventering, (Enetjärn, 2015). För ytterligare detaljer se bilaga D2. Koncessionsområdet består till ca 25 % av skogsmark, till 50 % av kulturmark samt 25 % av ytor i direkt anslutning till bostäder. Kulturmarken är påverkad av mänsklig aktivitet genom iordninglagda rekreationsområden med elljusspår, skateboard-ramp, tennisbanor och ytor för andra Malmberget

5 (8) utomhusaktiviteter, Tippsta. Då kulturmarken på ett genomgripande sätt anpassats till- och påverkats av mänskliga aktiviteter föreligger inte några höga naturvärden i dessa områden. Figur 19. Områdesavgränsning för naturvärdesinventeringen 2015 och det naturvärdesobjekt som identifierats inom inventeringsområdet. Inom inventeringsområdet har naturvärdesobjekt med högre naturvärden avgränsats och markerats med orange-gula områden (naturvärdesobjekt D). Övriga områden med inga/låga naturvärden är ofärgade/omarkerade. Den begränsade yta inom aktuell koncession som utgörs av skogsmark i inventeringsområdet består mestadels av lövdominerade ytor. I det nordvästliga delarna är lövträden högre och grövre än i de sydvästliga (Skogsstyrelsen Skogskartan, 2016) och därmed kan skogsmarken i de Malmberget

54 (8) sydvästliga delarna sägas ha karaktären av s.k. sly. Ingen av dessa lövdominerade ytor har bedömts hysa några naturvärden av betydelse för biologisk mångfald. Däremot finns det i det nordvästligaste hörnet av aktuell koncession en talldominerad yta som utgör en liten del av det skogsområde som benämnts naturvärdesobjekt D. Området är talldominerad och karaktäriseras av ett stort antal naturvårdsträd i form av verkligt gamla tallar med spärrgreniga kronor och pansarlik bark och har bedöms ha påtagliga naturvärden (naturvärdesklass ). I den del av naturvärdesobjekt D som ligger inom koncessionsområdet gjordes vid naturvärdesinventeringen fynd av den fridlysta arten revlummer (se figur 20) (Enetjärn, 2015). Inom sökt koncessionsområde finns inga utpekade områden med varken skyddad natur, Natura 2000-områden, naturreservat (Naturvårdsverket, 2016) eller nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen Skogens pärlor, 2016). Malmberget

55 (8) Figur 20. Skyddsvärda arter inom och i närheten av sökt koncession. Inom koncessionens gränser finns den fridlysta arten Revlummer. Utanför deformationsprognosens gränser förekommer ytterligare två fridlysta arter, Korallrot och Spindelblomster. 4.9.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession naturmiljö Underjordsbrytningen inom sökt koncession bedöms inte ge någon direkt inverkan på naturmiljön i området vad gäller buller, vibrationer eller luftkvalitet. Tillhörande förädlingsverksamhet utförs inom Vitåfors industriområde och inom ramen för gällande tillstånd och villkor. Fördjupad brytning inom koncessionsområdet kan däremot ha en indirekt påverkan på naturmiljön genom förändrade mark- och grundvattenförhållanden till följd av pågående markdeformationer. Eftersom Malmberget

56 (8) deformationszonen vid full utbrytning förväntas sträcka sig ungefär längs koncessionens södra gräns, kan jordtäckets fuktighet komma att påverkas om grundvatten lättare avleds ner i berggrunden. Markens fuktighet påverkar artsammansättningen, och de arter som kräver hög fuktighet gynnas i fuktiga miljöer och arter som tål torra förhållanden gynnas i torrare miljöer. Ändrade förhållanden, t.ex. i ett uppluckrat jordtäcke kring sprickor, kan leda till torrare förhållanden och lokalt påverka arter. Lägre belägna flackare markpartier kan också få minskad yt- och grundvattentillförsel från högre partier till följd av deformationerna och bli torrare. I fuktiga områden med ett jordtäcke med högt belägen mättad zon, kan markskiktet bli mindre fuktigt om den mättade zonen sänks tillräckligt. Detta innebär att nuvarande växtlighet med krav på fuktig livsmiljö missgynnas och artsammansättningen i området kan förändras. Söder om koncessionsområdet har bl.a. korallrot och spindelblomster, båda skyddade i artskyddsförordningen, påträffats vilka trivs i fuktiga miljöer. Nederbörd kommer alltid att kontinuerligt tillföras den omättade zonen i jordtäcket vilket binder vatten och därmed torkar inte marken ut helt och växtligheten överlever. Sluttningen nedanför berget Välkomman, inom vilket sökt koncession ligger, bedöms ha god tillförsel av grundvatten från högre markområden, se vidare kapitel 4.7.2., vilket talar för en minskad risk för uttorkning. Påverkan förväntas bli mindre för arter som förekommer på torrare marker, t.ex. revlummer, även den skyddad i artskyddsförordningen, och som påträffats inom koncessionsområdet. Sättningar som uppstår i marken till följd av markdeformationer kommer sannolikt att medföra torrare förhållanden och påverka all vegetation som förändras efter nya förutsättningar. Bolaget avser att se över vilken eventuell negativ påverkan pågående och planerad brytning i Marta och Johannes har på skyddade arter och bedöma om behov av ansökan om dispens från artskyddsförordningen föreligger. 4.10 Luft De emissioner som sker från LKAB:s verksamhet och som har betydelse för luftkvaliteten i närområdet härrör huvudsakligen från förädlingsprocessen samt från transporter och omfattar koldioxid, stoft, svaveldioxid, klorväte, fluor, kvävedioxid, ammoniak, dioxiner och metaller. Utsläpp till luft från gruvverksamheten utgörs av koldioxid, svaveloxider, kväveoxider och stoft. Malmberget

57 (8) Dock utgör utsläppen från gruvbrytningen en mycket begränsad del av LKAB:s samlade utsläpp i Malmberget/Koskullskulle. 4.10.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - luft Den verksamhet som planeras inom sökt koncession sker under jord. De stora källorna till luftemissioner i LKAB:s verksamhet härrör från förädlingsprocessen och sker inom ramen för gällande tillstånd och villkor. Bedömningen är att luftemissionerna inte kommer att förändras nämnvärt till följd av brytning inom sökt koncession. Inte heller kommer transporter, hantering av rågods samt hantering av sidoberg och restprodukter inom Vitåfors industriområde att öka i någon märkbar omfattning till följd av brytning inom sökt koncession. LKAB jobbar med att åtgärda de problem med damning som stundtals förekommer från gruvindustriområdet. Ett flertal åtgärder har vidtagits. Planerad brytning under jord bedöms inte ytterligare påverka damningen som uppstår från verksamheten. Ej heller bedöms de luftemissioner som uppstår till följd av planerad verksamhet bidra till någon mätbar förändring av luftkvalitén i Malmberget/Koskullskulle. De miljökvalitetsnormer som gäller för utomhusluft bedöms inte överskridas. 4.11 Buller För verksamheten finns fastställda begränsningsvärden för buller utomhus vid bostadsbebyggelse. För att följa upp bullernivåer till följd av LKAB:s verksamhet genomförs årligen bullermätningar. 4.11.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - buller Planerad brytning inom sökt koncession under jord kommer att fortsätta i samma omfattning som nu pågående verksamhet. Likaså kommer förädlingsverksamheten fortsätta i samma omfattning som idag. Bedömningen är att bullersituationen inte kommer att förändras från nuvarande situation till följd av brytning inom sökt koncession. 4.12 Vibrationer I detta avsnitt redogörs för vilka vibrationsnivåer som kan komma att uppstå i närliggande bebyggelse vid brytning av malm inom ansökt koncessionsområde. Redogörelsen baseras på LKAB:s interna meddelande Bedömning av maximal nivå hos vibrationer från sprängning vid brytning inom den sökta bearbetningskoncessionen Malmberget K nr 7 vilket återfinns i bilaga D. Malmberget

58 (8) Vibrationsmätningar i omgivande bebyggelse i samband med LKAB:s verksamhet i Malmberget har utförts under lång tid, i många mätpunkter och i olika bostadsområden. Kunskapen om vibrationsspridningen från gruvverksamheten får därför anses som mycket god. LKAB har tagit fram en metod för bedömning av maximal förväntad vibration från sprängning av en planerad skivraskrans. I Johannes fall har beräkningsparametrar från den närmaste mätpunkten i Lövberga använts. Av skattningen framgår att vibrationer i Lövberga sannolikt kommer att överskrida gällande villkor, se bilaga D, figur 2. Mark- och miljödomstolen meddelade villkor för vibrationer från sprängning i mål M 2090-06 2015-05-19. Dessa överklagades och därför gäller i skrivande stund de provisoriska villkor för vibrationer från sprängning som Miljööverdomstolen meddelade i mål M 59-08 2008-12-11 2. I bilaga D redogörs för villkoren i detalj. Beräkningsparametrarna för skattningen har justerats med hänsyn till en period med höga vibrationer runt senaste årsskiftet. De höga vibrationerna kunde effektivt reduceras till acceptabel nivå genom sprängningsmetoden topp-hylla. Metoden är beskriven i bilaga D. Skattningen tar inte hänsyn till den genomförda vibrationsreduktionen. 4.12.1 Konsekvenser vid brytning inom sökt koncession - vibrationer Den skattning av förväntade maximal vibrationer utgående från uppmätta värden visar att gällande villkor sannolikt riskerar att överskridas. Skattningen baseras dock bl.a. på höga vibrationer från sprängning i en ort där vibrationerna från fortsatt sprängning effektivt kunnat reduceras till acceptabel nivå genom användande av metoden topp-hylla. Det skall dock påpekas att topp-hylla metoden inte är en generell metod för att reducera vibrationer. Skivrasbrytningens effektivitet och laddarnas arbetsmiljö påverkas negativt. Detta innebär att metoden bara används i vissa fall. Det direkta avståndet mellan mätpunkten i Lövberga och den närmaste sprängkransen i Johannesmalmen ökar med ökande brytningsdjup. Detta 2 Sprängningar i gruvan ska genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i mätpunkterna utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkterna får som gränsvärde inte överstiga 9,0 mm per sekund och som riktvärde inte överstiga 5,0 mm per sekund i mer än 10 procent av fallen, räknat per år och mätt enligt SS 460 4866. Malmberget

59 (8) medför också en reduktion av vibrationerna vilken på sikt kan medföra att villkoren kan innehållas utan särskilda åtgärder. Slutsatsen blir att sprängning inom den sökta bearbetningskoncessionen inte kommer att ge upphov till högre vibrationer än att de villkor som gäller idag och de som beslutats i senaste dom, men överklagats, kan innehållas. 4.1 Seismisk aktivitet I detta avsnitt redogörs för förväntad seismisk aktivitet vid brytning av malm inom sökt koncession. En seismisk händelse sker när berget går i brott i ett snabbt förlopp. Detta orsakas av höga spänningar i bergmassan. Brottet kan ske i intakt berg eller som en rörelse utefter ett existerande svaghetsplan. Då det sker skapas en vågrörelse/vibration i berget. 4.1.1 Seismisk övervakning Gruvan i Malmberget har sedan april 2005 haft seismisk övervakning. Detta system har gradvis utökats och består idag av 180 geofoner. En del av den senaste utökningen av seismiksystemet bestod av 20 geofoner som installerades på västra fältet och driftsattes i oktober 201. Syftet var att förbättra övervakningen av den seismiska aktiviteten för malmkropparna Josefina, Hens, Johannes, Marta, Baron och Välkomma. Registrering av händelser från västra fältet var innan den senaste utökningen av geofoner bristfällig och förhållandevis få händelser lokaliserades generellt till området. Det beror dock även på att både produktionsvolymerna och brytningsdjupet är mindre för samtliga malmkroppar i västra fältet jämfört med övriga gruvan. En bild över hur de olika malmkropparna förhåller sig till varandra och till samhället kan ses i figur 21. Malmberget

60 (8) Figur 21. Horisontalvy över malmkropparna Baron, Marta, Johannes, Hens, Josefina, Dennewitz, Parta och deras läge i förhållande till samhället. 4.1.2 Rapporteringsrutiner En rutin som infördes 2007 innebär att bolaget upprättar en extern rapport efter att en seismisk händelse inträffat som uppfyller minst ett av de fyra kriterierna nedan. Lokal magnitud 1,5 eller större Minst två vibrationsmätare i samhället har registrerat en nivå på 1,5 mm/s eller högre Flertal personer kontaktar LKAB Skador i gruvan eller förfrågan från gruvan En extern rapport enligt ovan listade kriterier innebär inte nödvändigtvis att händelsen medfört olägenhet för människor, men gör det möjligt att över tid följa händelseutvecklingen. Det är främst kriterierna markvibrationer och kontakt från allmänheten som visar på om närboende kan ha påverkats. Från perioden 1 januari 2007, då denna rutin infördes, till och med dags dato har inga externa rapporter utfärdats för Marta och Johannes. Malmberget

61 (8) En översyn av rapporteringen och redovisningen av seismik pågår med tillsynsmyndigheten. 4.1. Uppmätta magnituder, vibrationer och externa rapporter I tabell 2 redovisas de historiskt 20 största seismiska händelserna lokaliserade till området för Johannes och Marta. Ett flertal av dessa har inträffat i skjuttid (00:00-01:00) och kan således vara sprängningar. I förekommande fall redovisades även högsta uppmätta markvibrationer i samhället uttryckt i mm/s. Inte i något fall har en seismisk händelse i Johannes och Marta uppfyllt kriterierna för externa rapporter varför någon sådan inte har upprättats. Uppmätta vibrationer är överlag låga och endast sporadiskt förekommande. Malmberget

62 (8) Tabell 2. Sammanställning över de 20 största seismiska händelserna i området kring malmkropparna Johannes och Marta. Asterisk indikerar eventuell sprängning. Datum Tid Magnitud Utslag vibrationsmätare Extern rapport 2009016 22:1:50 0,4 - - 2009051 14:0:0 0,5 - - 20090911 21:16:19 1,0 1,2-20090927 00:16:41 1,0* 1,0-20100211 00:09:54 0,8* 0,4-20100402 11:45:51 1,1 1,7-20100618 0:9:28 1, 0,9-20111011 02:01:24 0,4 - - 20111226 02:22:12 0,4 - - 20120429 00:45:58 1,2* 0,7-2012071 00:19:09 1,16* 2,1-20121107 10:11:2 0,4 - - 2010118 09:04:4 0,6 - - 201029 00:26:02 0,58* 0,6-20140428 00:42:09 0,51* 0,9-20140619 1:42:42 0,4 1,1-20140727 00:21:56 0,82* - - 20150206 00:09:56 1,02* 1,5-20150620 00:19:42 0,6* - - 20150924 00:16:29 0,57* - - 4.1.4 Seismisk historik Gällande den seismiska aktiviteten så redovisas perioden från 1 januari 2009 fram till 17 februari 2016. Den volym av intresse som används för området kring Johannes och Marta ses i figur 22. Seismiska händelser inom denna volym antas vara den huvudsakliga källan till vibrationer i bostadshus i närheten av det sökta området. För perioden 1 januari 2009 till 17 februari 2016 finns 78 Malmberget

6 (8) stycken händelser registrerade i volymen, med magnitudintervall -2,41 till 1,29. Antalet signifikanta händelser magnitud > 0, uppgår för samma period till 61 stycken. I magnitud-tidsgrafen (figur 2) framgår även tydligt att känsligheten för seismiksystem har förändrats under perioden. Mellan åren 2009 och 201 utökades antal geofoner. Noterbart är att efter expansionen av seismiksystemet i västra fältet år 201 kan ingen ökning av antalet stora händelser påvisas. Figur 22. Isometrisk vy visande volymens avgränsningar, D modeller över malmkropparna Johannes (grön) och Marta (röd) i relation till de seismiska händelserna med magnitud över 0 inom volymen. Magnitud beräknas i en logaritmisk skala. Magnitudskalor utformades ursprungligen för att mäta jordbävningar. Då använder man en annan typ av instrument som är placerade på större avstånd från händelsen. Med utvecklingen av gruvseismologi uppstod ett behov av att kunna mäta mindre händelser på kortare avstånd. I och med det utökades magnitudskalan nedåt. Därför kan magnituden vara negativ. Malmberget

64 (8) Figur 2. Magnitud-tidsgraf visande alla registrerade seismiska händelser inom volymen för området kring Johannes och Martas malmkroppar. 4.1.5 Spänningssituation För att utvärdera spänningsförändringar vid malmkropparna Johannes och Marta har data från en regional spänningsmodell över hela Malmbergsgruvan använts. Det är samma beräkningsmodell för bergspänningar som togs fram i arbetet med prövotidsutredning U6 Seismisk aktivitet i Malmberget. Modellen är konstruerad i programvaran FLACD och kan simulera stegvis utbrytning av samtliga malmkroppar. I berg finns alltid tre huvudspänningar (σ1, σ2, σ), dessa är orienterade vinkelrätt mot varandra men kan ha olika storlek. Figur 24-26 visar iso-ytor för områden med största huvudspänning 100 MPa. Detta motsvarar en hög spänningsnivå som sannolikt medför brott i bergmassan och därmed risk för seismiska händelser. Malmberget