Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som remissinstans ge sina synpunkter på utkast till lagrådsremiss om genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet. Vi välkomnar förslaget till hur Solvens- II direktivet ska genomföras i svensk rätt och anser att det är ett stort och gediget arbete som utförts. Aktuarieföreningen önskar dock ett par förtydliganden och kommer med ett par förslag samt något konstaterande. Generellt efterlyser Aktuarieföreningen förtydliganden i lagtexten avseende innehållet genomgående för om respektive regelområde avser endast solvenshantering eller också övrig hantering inom verksamheten. Det går exempelvis inte att utläsa huruvida det till sitt innehåll är begränsat till enbart solvensredovisning eller en bredare tolkning till att omfatta redovisning ur ett bredare perspektiv. Ett bemyndigande att meddela riktlinjer 1 avseende kompetenskrav för aktuarier, ser inte aktuarieföreningen som ett hinder men det bör avse den som leder eller ansvarar för aktuariefunktionen, det vill säga den som lämplighetsprövas. Vidare anser Aktuarieföreningen att det saknas en tillämpning av proportionalitetsprincipen för mindre försäkringsföretag, när det gäller krav på kompetens på de personer som utför 1 FFFS 2014:7 1
arbetsuppgifter i aktuariefunktionen utifrån försäkringsföretagets art, komplexitet och verksamhetens omfattning. Svenska Aktuarieföreningen ser positivt på de nuvarande bestämmelserna om att försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag bibehålls. Därigenom säkerställs att de försäkringstekniska beräkningarna även fortsättningsvis är dokumenterade också för andra ändamål såsom exempelvis premieberäkning och överskottshantering. Det är viktigt att bemyndigandet att meddela föreskrifter om innehållet i de försäkringstekniska riktlinjerna används på ett sådant sätt att de blir tydliga och i huvudsak berör de delar som inte regleras inom solvensregelverket. Krav på Aktuariefunktionen och lämplighetsprövning I lagrådsremissen 7.1 framgår att ett försäkringsföretag inom ramen för företagsstyrningsreglerna ska säkerställa att alla de som innehar centrala funktioner i företaget uppfyller samma krav på lämplighet. Vidare anger skälen att anmälningsskyldigheten till tillsynsmyndigheten begränsas till de personer som leder eller har ansvaret för en central funktion. I lagrådsremissen 15.11 föreslås att den som ska utföra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha tillräcklig kunskap och erfarenhet av funktionens uppgifter. Detta med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i företagets verksamhet. Aktuariefunktionens arbetsuppgifter som återfinns i förslagets 10 kap 18 anger bl.a. att aktuariefunktionen ska samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna. Aktuarieföreningen stödjer denna skrivning och utgår från att försäkringsmatematisk kunskap och metod som även används bl.a. inom premiesättning, överskottshantering samt försäkringstekniska beräkningar inom solvens och redovisning också omfattas av denna definition, vilket inte explicit framgår av skälen. Aktuarieföreningens tolkning av förslaget blir då att aktuariefunktionen har ansvar för alla försäkringstekniska beräkningar och utredningar oavsett syfte med beräkningarna eller utredningarna, och inte endast de som anges i direktivets artikel 48.1. Vad avser kompetenskraven på de som utför arbetsuppgifter inom aktuariefunktionen så delar Aktuarieföreningen synen på kompetenskrav utifrån de uppgifter som utförs inom aktuariefunktionen. Aktuarieföreningen vill däremot poängtera att kompetenskraven hos en individ som utför en arbetsuppgift inom aktuariefunktionen skall ställas i relation till just den arbetsuppgift som individen utför och inte till övriga arbetsuppgifter som utförs inom aktuariefunktionen men av andra individer. Detta får anses vara i linje med de krav som återfinns direktivets artikel 48.2. Det innebär att individer som ingår i aktuariefunktionen inte alla var och en skall uppfylla fullständiga kompetenskrav, utan att det är aktuariefunktionen som helhet som skall täcka detta kompetenskrav. T.ex. om ett försäkringsföretag erbjuder både skadeförsäkring och livförsäkring, så bör en expert inom skadeförsäkring kunna utföra en arbetsuppgift i aktuariefunktionen som rör skadeförsäkring, även om experten inte har kompetens inom livförsäkring. Däremot så anser Aktuarieföreningen att det är lämpligt att den som lämplighetsprövas och därmed leder eller har ansvaret för aktuariefunktionen fullständigt uppfyller kompetenskraven t.ex. motsvarande dagens föreskrift utgiven av FI FFFS 2014:7. Detta innebär i teorin att ett krav ställs på den som leder eller har ansvaret för 2
aktuariefunktionen är strängare än lagrådsremissförslaget, men i praktiken torde detta bli den ordning som kommer att tillämpas i de flesta försäkringsföretag. Aktuarieföreningen ser inget hinder till ett bemyndigande att meddela riktlinjer för aktuarier, men som anges i ovan så bör det avse den som leder eller ansvarar för aktuariefunktionen, det vill säga den som lämplighetsprövas. Riktlinjerna, kan sedan utgöra ett verktyg för försäkringsföretaget att själva säkerställa adekvata kompetenskrav hos de individer som utför arbetsuppgifter inom aktuariefunktionen. Aktuarieföreningens förslag: Den som leder aktuariefunktionen ska lämplighetsprövas. Vidare är det aktuariefunktionen som helhet som ska täcka kompetenskravet. Individer som ingår i aktuariefunktionen ska inte var och en behöva uppfylla fullständiga kompetenskrav. Aktuarieföreningen anser att det saknas en proportionalitetsprincip för mindre försäkringsföretag på kompetenskrav för de som utför arbetsuppgifter i aktuariefunktionen utifrån försäkringsföretagets art, kompexlitet och omfattning. Försäkringstekniska avsättningar I lagrådsremissen 10.1.1 framgår tydligt att man talar om Solvensbalansräkningen, vilket också framgår av förslagets 5 kap 1, men 5 kap. 3 inleds med rubriken Redovisning och värdering. Detta kan leda till missförstånd och att man uppfattar det som att skrivningen värdering av försäkringstekniska avsättningar även avser Årsredovisningen (ÅR). Eftersom värdering av försäkringstekniska avsättningar enligt ÅR skall faställas enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅFRL) samt därtill hörande föreskrifter utgivna av FI, där t.ex. betryggande beräkning anges, föreslår Aktuarieföreningen att ordet Redovisning tas bort i rubriken. Vidare föreslår Aktuarieföreningen att förslagets 5 kap 3 första stycket får en skrivning som ligger närmare direktivets artikel 76.1 och att uttrycket skäligen kan förväntas uppkomma ändras då den saknar stöd i 76.1 samt kan tolkas som krav på betryggande försäkringsteknisk avsättning. Aktuarieföreningen anser att ordet aktsam som återfinns i förslagets 5 kap. 3 inte är en korrekt terminologi eller speglar avsikten med direktivets artikel 76.4 och riskerar till att leda fel vid värdering av den försäkringstekniska avsättningen. Att fastställa bästa skattning (del av försäkringstekniska avsättningen) utifrån antaganden som var för sig är aktsamma kommer inte att leda till en bästa skattning, utan en storleksmässigt större bästa skattning än den sanna bästa skattningen. I skälen så används andra begrepp än just aktsam med hänvisning till direktivets artikel 76.4 t.ex. ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt. Aktuarieföreningens förslag: Byt ut ordet, aktsam, mot förlagsvis ansvarsfullt, vilket undviker eventuella missförstånd till hur antaganden skall fastställas och som också är i linje med direktivets artikel 76.4. 3
Hantering av överskottsmedel Regeringen konstaterar i avsnitt 10.2.11 att "det saknas anledning" att reglera överskottsmedel i samband med bestämmelser om FTA då medlen i fråga ändå ska klassificeras som nivå 1. Aktuarieföreningen menar att själva klassificeringen inte är tillräcklig och att det behövs ett medgivande i lagen om att framtida återbäring som inte gjorts tillgänglig för försäkringstagare och andra ersättningsberättigade inte ska vara med i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar. Detta på grund av direktivets artikel 78.3 där det anges att alla ersättningar, däribland framtida återbäring, bör ingå. Detta såvida ersättningarna inte omfattas av artikel 91.2. I artikel 91.2 anges att om nationell lagstiftning medger detta ska överskottsmedel inte betraktas som försäkrings- eller återförsäkringsskulder i den utsträckning de uppfyller kriterierna i artikel 94.1." Aktuarieföreningen menar att ett medgivande i lagen behövs för att uppnå den önskade effekten.vidare är definitionen av överskott otydlig i avsnitt 12.4, då den hänvisar till redovisningsbegrepp. Principer för värdering av tillgångar och skulder anges i artikel 75 i direktivet och definierar på så sätt hur solvensbalansräkningen ska ställas upp. Detta bör vara en utgångspunkt i definitionen av överskottsmedel som skulle kunna definieras som medel som inte har gjorts tillgängliga för utdelning till försäkringstagare och andra ersättningsberättigade och därmed inte ingår i försäkringstekniska avsättningar. Aktuarieföreningens förslag: Det behövs ett medgivande i lagen om att framtida återbäring som inte gjorts tillgänglig för försäkringstagare och andra ersättningsberättigade ej ska vara med i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar. Själva klassificeringen är inte tillräcklig i detta avseende. I artikel 75 anges principer för värdering av tillgångar och skulder och definierar på så sätt hur solvensbalansräkningen ska ställas upp. Definitionen av överskottsmedel borde definieras utifrån uppställningen i solvensbalansräkningen. Överskottsmedel skulle kunna definieras som medel som inte har gjorts tillgängliga för utdelning till försäkringstagare och andra ersättningsberättigade och därmed inte ingår i försäkringstekniska avsättningar. Säkerhetsreserv I lagrådsremissen 12.5 framgår att säkerhetsreserven ska klassificeras som nivå 1. Det framgår inte om och hur det ska tas hänsyn till uppskjuten skatt. Något bemyndigande till FI att närmare reglera uppskjuten skatt på säkerhetsreserven framgår inte heller. Aktuarieföreningens förslag: Aktuarieföreningen efterlyser ett förtydligande avseende reglering av uppskjuten skatt på säkerhetsreserven. Styrdokument Aktuarieföreningen välkomnar förslaget i lagrådsremissen 15.3 om att de nuvarande bestämmelserna i 8 kap. FRL om att försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag bör behållas. De är värdefulla för såväl försäkringsföretaget som i tillsyn och revision och är inte enbart ett internt styrsystem för försäkringsföretagen. Riktlinjerna säkerställer vidare att 4
försäkringstagarna har möjlighet att ta del av bolagens riktlinjer för försäkringstekniska beräkningar. Vidare inses det att kraven på riktlinjernas utformning som mer ramregler på lagnivå är en följd av genomförandet av artiklarna 41.3. och 44.2 tredje stycket i Solvens II-direktivet. Det saknas dock för försäkringstagarna väsentlig information om premiebestämning och överskottshantering. En komplettering med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om innehållet i försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag bör kompletteras med bestämmelser om premiebestämning samt överskottshantering. Aktuarieföreningens förslag: Föreskrifter med reglering av innehåll i försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag ska sikta till att riktlinjer och beräkningsunderlag väsentligen utgör en komplett dokumentation över hur värden kopplade till försäkringsportföljen ska beräknas på samma sätt som nuvarande lagkrav gör. Någon detaljreglering avseende innehållet anses inte finnas behov av då syftet är att kunna kräva av försäkringsföretagen att de ordentligt har dokumenterat hur beräkningarna görs för att möjliggöra rekonstruktion / förståelse för en utomstående granskare, oavsett försäkringform. Rekonstruktionen innefattar dokumentation av de bedömningar som löpande görs på ett sådant sätt att man kan förstå gjorda avsättningar. Överlåtelse av försäkringsbestånd I lagrådsremissen 17.3.6 framgår att bestämmelserna om överlåtelse av försäkringsbestånd i Solvens II-direktivet redan tillgodoses av bestämmelser i försäkringsrörelselagen. Aktuarieföreningen konstaterar: I Solvens II-direktivets artikel 39 framgår att överlåtelse av försäkringsbestånd kan göras till acceptföretag. Lagrådsremissen föreslår att bestämmelsen redan tillgodoses av bestämmelser i försäkringsrörelselagen, närmare bestämt 10 kap, i vilket överlåtelse kan ske till försäkringsföretag. Om det kommer att innebära att överföring av tjänstepensionsbestånd från försäkringsföretag till tjänstepensionsföretag inte kommer att kunna ske i framtiden innebär det en väsentlig förändring av hur svensk tjänstepension fungerar. Lämplig nivå på de försäkringstekniska avsättningarna I lagrådsremissen 17.6.1 framgår att försäkringsföretag ska på begäran av Finansinspektionen lämna en rapport som utvisar att nivån på de försäkringstekniska avsättningarna är lämplig samt att beräkningen av dem utförs med relevanta metoder och med adekvata statistiska underlag. Aktuarieföreningens förslag: Direktivets artikel 84 måste införas i lag (17 kap 16 ) men att visa på nivån på de försäkringstekniska avsättningarna genom införande av ytterligare lagstadgad rapportering till FI framgår inte av artikel 84. 5
Flytt I lagen 4 kap 17 b framgår det att om en försäkringstagare vill flytta försäkringens värde till ett annat försäkringsföretag ska det försäkringsföretag från vilket värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter om försäkringen som behövs till det andra företaget. Aktuarieföreningen konstaterar: Eftersom det sker ett arbete parallellt just nu för tjänstepension kan detta medföra att förslaget till ny FRL kan komma att behöva återremitteras Det kommer att behövas för att också göra det möjligt med överföring av försäkringars värde till tjänstepensionsföretag. Det kommer att vara nödvändigt för att svenska tjänstepensionsavtal ska kunna fortsätta fungera som idag. Om Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen utgör en sammanslutning av personer, som utövar aktuariell verksamhet i Sverige eller eljest har intresse för sådan verksamhet eller därmed besläktad vetenskaplig forskning. Föreningens ändamål är bland annat att främja aktuarievetenskapen, att främja god utbildning och vidareutbildning av aktuarier samt att avge yttranden om ämnen inom föreningens intresseområden. För Svenska Aktuarieföreningen Jan-Åke Persson Ordförande 6