Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2008 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 6% (5 % år 2007) Relaterat till arbetslöshet- 26% (27 % år 2007) Relaterat till andra bidrag - 24% (24 % år 2007) Väntar lön eller har för låg heltidslön - 3% (4 % år 2007) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1-41% (40 % år 2007) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö
2
Innehåll Sida Sammanfattning, Bakgrund, Syfte, Förutsättningar och kodning 4 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, 1995-2008 6 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2008-2009-05-24 7 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel 2008 14 Försörjningsstöd perinvånare 16 Regressionsanalys 17 Försörjningsstöd per bidragshushåll 20 Barn i hushåll med försörjningsstöd 21 Försörjningsstöd till ungdomar 18-24 år 23 Procentuell andel av försörjningsstödet 25 Orsak: Arbetslöshet 26 Orsak: "Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 27 Orsak: Andra bidrag 29 Bilaga 1: 31 Översikt - cirkeldiagram 33 3
Sammanfattning Göteborgregionens medlemskommuner har årligen följt upp försörjningsstödskostnaderna per kommun sedan 1995, sammanlagt 14 år. Från att kostnaderna har minskat under senare år, ökar kostnaderna under 2008. För GRområdet totalt handlar det om en höjning med cirka 45 miljoner kronor mellan åren 2007 och 2008. Det innebär en höjning med 4,5 procent totalt. Man bör emellertid ha i åtanke att normen berättigat stödbelopp för försörjningsstöd ökade med 3,5 procent (inflationsuppräkning) under 2008 jämfört med 2007. Det innebär i praktiken att försörjningsstödskostnaderna ökade med en procent realt för GR-området mellan 2007 och 2008. På grund av finanskris och uppsägningar är 2008 ett komplext år att analysera. I bland annat massmedia har det under senare tid lyfts fram att försörjningsstödskostnaderna under senare delen av 2008 ökade kraftigt. Samtidigt är det svårt att se en enhetlig bild att så skulle vara fallet för GR-kommunerna. Kommunerna skiljer sig åt, både vad det gäller kostnadsutveckling och orsaker till behov av försörjningsstöd. Kostnaderna för försörjningsstödet är för GRkommunerna dryga 200 miljoner kronor lägre nominellt än när mätningarna startade 1995. Det betyder att kommunernas kostnader för försörjningsstödet har minskat radikalt. Men medlemskommunerna anger att det finns tecken som pekar på att kostnaderna kommer att öka från och med 2009. GRs medlemskommuner bekräftar att det skett en ökning av försörjningsstödet efter sommaren 2008. GR:s sammanställning av hur stor del av försörjningsstödet totalt under 2008 som betalades ut under fjärde kvartalet, bekräftar inte ökningen. Sammanställningen visar att cirka en fjärdedel av kostnaderna för 2008 års försörjningsstöd belastade det fjärde kvartalet. De skilda bilderna kan bero på olika orsaker som inte är kända i nuläget. GR-kommunerna kommer att följa försörjningsstödskostnaderna på GR-nivå under innevarande år 2009. För enskilda kommuner och stadsdelar förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2007. Den kommun/stadsdel som procentuellt har minskat sina kostnader mest sedan 2007 är Linnéstaden (-13,3 procent) Ökningen sedan föregående år är störst i Partille (+17,2 procent). Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar, 18 24 år, visar stora variationer mellan kommunerna/stadsdelarna. Flera har en kraftig ökning under 2008, medan andra minskar. För hela GR-området har kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar 18 24 år, ökat med 0,7 procent. Andelen barn i Göteborgsregionen som ingår i hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd minskar obetydligt mellan 2007 och 2008, från 7,0 procent till 6,8 procent. Bakgrund och Syfte Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan 1995. Sedan ett antal år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Genom att samtliga tretton GR:s medlemskommuner deltar, ges möjlighet att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen och att göra jämförelser mellan kommunerna över tid. En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till utbetalningarna är att underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturen eller i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Försörjningsstöd ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på annan försörjning. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen. 4
Deltagare i sammanställningen av nyckeltal försörjningsstöd: Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Ingvar Jansson, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Christine Dalfors, Kungsbacka Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Jessica Selin, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Anita Johansson, Lerum Iréne Odén, Lerum Marie Lindén, Lerum Lotte Mossudd, Lilla Edet Ahmad Bajazidi, Mölndal Margareta Antonsson, Partille Margaretha Ivarsson, Partille Bosse Karlsson, Stenungsund Sven Stigland, Stenungsund Susanne Lundell, Tjörn Gisela Sinclair, Tjörn Gunhild Wallin, Öckerö Irene Jansson, Öckerö Lena Kilander Projektledning och sammanställning: Hans Troedsson, GR Lotta Wall, GR 5
Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, 1995-2008 I Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd ökat och är åter över en miljard kronor totalt. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2007 vilket beskrivs på sidan 13-14. Göteborgsregionen För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, dels hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2008 och hur man planerar att arbeta under 2009 samt över de trender och förändringar man ser. Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa 1995 1 234,6 Mkr - - Summa 1996 1 453,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa 1997 1 657,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa 1998 1 615,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa 1999 1 483,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa 2000 1 269,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa 2001 1 205,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa 2002 1 150,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa 2003 1 105,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa 2004 1 149,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa 2005 1 144,5 Mkr - 0,5 % - 5,5 Mkr Summa 2006 1 060,1 Mkr - 7,4 % - 84,5 Mkr Summa 2007 975,6 Mkr - 8,0% - 84,5 Mkr Summa 2008 1 017,7 Mkr + 4,3 % + 42,1 Mkr Mkr Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen 1995 2008 1 234,6 1 453,9 1 657,1 1 615,1 1 483,3 1 269,5 1 205,3 1 150,6 1 105,8 1 149,9 1 144,5 1 060,1 973,6 1 017,7 År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 6
Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2008 & 2009 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2008 och hur man planerar att arbeta under 2009. Ale Ale har bibehållit en hög ambitionsnivå i arbetet med att stödja försörjningsstödsberättigade ungdomar till arbete och egen försörjning. Kommunen har tillsammans med Arbetsmarknadsenheten kunnat erbjuda ungdomar arbetsmarknadsaktivitet i nära anslutning till att arbetslösa ungdomar söker försörjningsstöd. Ale har även från samordningsförbundet erhållit, i samverkan med arbetsförmedling, hälso och sjukvården och försäkringskassan, resurser till en jobbcoach för att arbeta särskilt med ungdomar i behov av samordnat stöd för att erhålla en varaktig förankring på arbetsmarknaden. Detta arbete kom igång i slutet av 2008 och har inneburit att kommunen kunnat erbjuda 20 försörjningsstödsberättigade ungdomar indviduellt anpassade insatser mot arbete. Arbetet sker i projektform och kommer att pågå 2009 och 2010. Ale kommun har även fokuserat på försörjningsstödsberättigade med begränsade förutsättningar att söka alla förekommande arbeten på arbetsmarknaden på grund av sjukdomsskäl som är konstaterade av vården men inte tillräckliga för att uppfylla villkoren för sjukpenning/sjukersättning. I första hand har Ale inom ramen för arbetsmarknadsenheten kunnat erbjuda arbetsträning. Kommunen har samtidigt inom ramen för finansiell samordning arbetat för att kunna erbjuda individer med dessa förutsättningar en samordnad rehabilitering. Samordningsförbundet har avsatt resurser för detta ändamål 2009. För att möjliggöra en samordnad utveckling har Ale eftersträvat ett samarbete med i första hand öppenspykiatriska mottagningen och båda parter kan konstatera ett fortsatt behov av utveckling av arbetslivsinriktad rehabilitering. Kommunen har även generellt under 2008 utökat möjligheterna för försörjningsstödstagare med arbetsförmåga med behov av aktivitet för att kunna delta i arbetsmarknadsenhetens verksamhet. Inom den myndighetsutövande delen av arbetet har Ale förstärkt mottagningsfunktionen med syfte att kunna erbjuda direkt rådgivning och förfrågningar om försörjningsstöd mer ingående utan långa väntetider. Ett andra syfte är att i nära anslutning till ansökan och beslut om försörjningsstöd kunna erbjuda relevant insats för biståndstagare som har arbetslöshet som huvudsaklig anledning till försörjningsstödsberoendet. Utvecklingen under sista kvartalet 2008 och utvecklingen på arbetsmarknaden generellt får till effekt att arbetslöshetsfrågan och dess konsekvenser för försörjningsstödet blir mest påtaglig. Arbetslösa ungdomar i ålder 18-24 år är en prioriterad grupp för att undvika ett ökat försörjningsstödsberoende på kort och lång sikt. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla det pågående arbetet för försörjningsstödstagare som oberoende konjunktur har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. En förväntad ökning av denna grupp är sannolik med anledning av de förändrade sjukreglerna men omfattningen är mycket svårbedömd. Internt arbetar vi med att öka personalens kompetens inom det viktiga motivationsinriktade arbetet för att kunna ge försörjningsstödstagare med bristande motivation och mening rätt stöd för att kunna genomföra rehabiliterings och arbetsmarknadsinriktad planering. Ale arbetar även internt med att se över möjligheterna att effektivisera handläggning och dokumentation för att kunna öka den direkta brukarrelaterade tiden och på så sätt kunna arbeta mer förändringsinriktat. Försörjningsstödsökningen 2008 jämfört med 2007 beror på en ökad försörjningsstödskostnad per ärende samt ett något högre biståndsberättigat ärendeantal per månad. Kostnad per ärende beror på att fler biståndssökande proportionellt sett endast uppbär försörjningsstöd utan andra inkomster jämfört med 2007. Ungdomsgruppen står här för en betydande del av ökningen. Ale har även haft en ökning av försörjningsstödet som är relaterat till missbruksproblematik samt en viss 7
ökning av antalet biståndsberättigade med en begränsad anställningsbarhet på grund av sjukdomsproblematik. Inflödet har inte ökat nämnvärt 2008 jämfört med 2007 men vi kan konstatera ett minskat utflöde på grund av situationen på arbetsmarknaden vilket leder till längre bidragstider per ärende och då i huvudsak för försörjningsstödstagare med arbetslöshet som huvudsaklig anledning till försörjningsstödsberoendet. Alingsås Arbetet med försörjningsstöd har fortsatt i tätt samarbete med Arbetsmarknadsavdelningen. Ungdomar hänvisas till Ungdomsprogrammet och Workshop och skall erbjudas aktivitet inom 2 veckor från sökt försörjningsstöd. Detta faller mycket väl ut. Personer över 25 hänvisas till Aktivt Försörjningsstöd (AFS) vid nybesök om orsaken till besöket är arbetslöshet. Denna verksamhet sker i samverkan mellan Arbetsmarknadsavdelningen och Stöd- och Försörjningsenheten. Samverkan runt personer med arbetshinder och bidragsberoende under längre period har fortsatt ske i SARA - Samverkan Arbetsmarknad och Rehabilitering Alingsås - där Stöd- och försörjningsenheten, Arbetsmarknadsavdelningen, Försäkringskassan, Öppenpsykiatriska Mottagningen, Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar kring personerna för att utreda arbetsförmåga och vilket stöd som personen behöver för att komma ur sitt bidragsberoende. Under 2009 kommer Alingsås att göra en organisering omkring orsakskoder för försörjningsstöd. Enheten kommer att delas upp i de som har arbetsmarknadsrelaterade orsaker och övriga orsaker vid handläggningen. Detta för att hitta bättre samverkansytor med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Primärvården och Psykiatrin och möta den förändrade arbetsmarknaden samt ändrade sjukförsäkringsregler. Tendensen för försörjningsstödet är en ökning med ca 30 % under 2009. Ökningen gäller samtliga grupper och inte endast ungdomar. Kommunen samverkar tätt med Arbetsmarknadsavdelningen för att hitta lösningar kring ungdomar samt att politiker och näringsliv särskilt har fokuserat på ungdomsgruppen för att förhindra ungdomsarbetslöshet. Göteborg Under de första halvåret 2008 präglades Göteborg av en fortsatt god arbetsmarknad och stor efterfrågan på arbetskraft. Prognosen för utvecklingen av försörjningsstöd pekade mot en fortsatt minskande kostnadsnivå i likhet med året innan. Under höstmånaderna blev det allt mer uppenbart att antalet försörjningsstödsmottagare ökade successivt i takt med att arbetslösheten blev högre som en följd av finanskrisen och lågkonjunkturen. Andelen bidragsmottagare som kan ta arbete omedelbart men saknar A-kassa fortsatte att minska med en procentenhet medan andelen som ej är tillgänglig för arbetsmarknaden ökar med lika mycket. Socialkontorens aktiva rehabiliteringsarbete och insatser genom arbetsträning och praktik har varit en förutsättning för att människor ska kunna nyttja de positiva vindarna på arbetsmarknaden. Situationen har förändrats påtagligt de senaste månaderna. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökande med 28 mkr till 815 miljoner eller totalt med 3,6 procent. Kostnaden per invånare och år ökade med 100 kronor till 1700 kronor. Det råder en mycket stor osäkerhet om vad som kommer att hända inom ekonomiskt bistånd 2009. Tillströmningen av nya bidragsmottagare har ökat påtagligt till följd av den rådande recessionen. I mars månad 2009 hade antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd ökat med 16 % jämfört med samma månad 2008. Risken för ytterligare ökningar under året är uppenbar. Det är angeläget att verksamheten inte okritiskt hemfaller till att enbart arbeta med reaktiva kortsiktiga metoder, utan försöka upprätthålla inriktningen mot de grupper som riskerar att bli långtidsberoende av försörjningsstöd. De människor som kommer att förlora sin rätt till ersättning ur socialförsäkringssystemen är inte omedelbart tillgängliga för arbete utan behöver aktiva rehabiliterande insatser. Det kommer att innebära stpora utmaningar för socialtjänst och sjukvård att tillsammans finna rimliga insatser för dessa människor. Det är angeläget att en kommande uppgradering av arbetsmarknadspolitiken också innebär möjligheter för människor med ekonomiskt bistånd att få del av de statliga satsningar som förhoppningsvis presenteras i regeringens 8
vårproposition. Ungdomsarbetslösheten är just ett sådant område som måste få en tydlig prioritering, både från statens och kommunens sida. Nuvarande jobbgaranti för ungdomar bidrar i mycket ringa grad till att hjälpa unga människor till egen försörjning genom arbete. Förhoppningen är att en ny satsning introduceras i samband med vårpropositionen, där en reell samverkan mellan kommunen och staten kan skapas. Härryda Härryda kommuns arbete med försörjningsstöd har gått ut på att förkorta tiden av behov av stöd genom att erbjuda stöd/sökajobb verksamhet och arbetsträning och andra samverkande insatser till försörjningsstödstagarna. Kommunen har lyckats hålla ungdomar borta från försörjningsstödsbehov och har inte sett någon ökning förrän 2009. I oktober 2008 ökade antalet hushåll med behov av försörjningsstöd kraftigt. Härryda har sett ett ökat behov av samverkan kring försörjningsstödstagare med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och utöver FINSAM, tagit inititativ till en grupp för att diskutera insatser. Ökningen av försörjningsstödstagare ligger nu inom grupperna, arbetslösa utan ersättning och ej kvalificerade för sjukförsäkring. Tydliga tecken på att förändringarna inom Försäkringskassan avspeglar sig i försörjningsstödet. Dessa arbetslösa är i stort behov av rehabilitering innan de kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande vilket kommer att innebära förändringar som kommunen i dagsläget med rådande ekonomiska situation har svårt att mobilisera för. Härryda har sedan mars 2009 ett avtal med Arbetsförmedlingen gällande arbetslösa ungdomar i stödjande verksamhet för jobbsökande. Kungsbacka Arbetet med försörjningstöd har som alltid påverkats av utanförliggande orsaker som kommunen har svårt att styra över. Förändringar inom arbetsförmedlingen och försäkringskassan regelverk påverkar arbetet och budgetutfall. Under större delen av året utbetalades mer försörjningstöd per ärende då hushållens egna inkomster i form av lön och övriga bidrag minskade. Arbetslösheten ökade markant för ungdomar under hösten 2008. Kungsbacka har ännu inte sett konsekvenserna av de olika varsel som har lagts under hösten 2008. Kommunen inväntar fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin samt konskevenserna av indragen sjukersättning. Kommunen utvecklar samarbetet med Enheten för arbetsliv, där tillgång till arbetslivssekreterare har utökats samt förstärkts med en arbetsterapeut som möjliggör arbetsförmågebedömningar i ett tidigt skede så att rätt insats för den enskilde kan ges. Samarbetet med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Vuxenpsykiatrin, Närsjukvården samt Enheten för arbetsliv har påverkats av att det inte varit möjligt att teckna samverkansavtal som tidigare med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett skäl för detta har varit att regelverket inom Försäkringskassan ej tillåter detta med mer än att det blir ett Samordningsförbund. Diskussioner om detta har pågått på tjänstmannanivå under året. Kungsbacka kommun kommer att fokusera på att framför allt ungdomarna kommer igång i någon form av verksamhet så snabbt som möjligt, det kan innebära jobbfokus, utbildning, praktik, kompetenshöjning, nystartsjobb - allt som kan bidra till att ungdomarna inträder på arbetsmarknaden. Kommunens egen organisation kommer att förändras under hösten, då det bildas en vuxengrupp med målgruppen vuxna med behov av försörjningsstöd samt övrigt bistånd. Det måste utvecklas mer fasta samverkansformer med Arbetsförmedling och Försäkringskassan, både utifrån den BETA-samverkan som funnits, men även i andra former. Kommunen inväntar besked om två olika ESFprojekt, beslut kommer att fattas i april månad. Ett av dessa handlar om ungdomar och ett om de som står längst från arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland ungdomar ökar, och det är en grupp som måste prioriteras inom alla områden. Den grupp som står längst från arbetsmarknaden ökar också och det saknas åtgärder för dessa att återinträda på arbetsmarknaden. Det är den grupp som blivit utförsäkrade i och med den bortre parentesen i A-kassan. Det gäller även de som inte längre bedöms ha rätt till sjukersättning. 9
Kungälv Under 2008 har Kungälv genomfört en organisatorisk förändring som inneburit att kommunen fr.o.m. våren 2008 har en Gemensam Mottagninggrupp (GM) som tar emot samtal och nybesök för barn-och ungdomsenheten, missbruksenheten och försörjningsstödsenheten samt har daglig jour. GM har ett ärende aktuellt i ca tre månader om det inte är klart att ärendet skall vidare till någon av de övriga enheterna. För ungdomshandläggarna på försörjningsstödsenheten gäller att GM gör en första bedömning per telefon och sedan bokar in nybesöket till ungdomshandläggare (två personer). Kommunen har även under 2008 fokuserat på samarbetet med arbetslivscentrum (ALC) som är en betydelsefull partner i försöken att rehabilitera personer till arbetsmarknaden alternativt sysselsättning i avvaktan på annan åtgärd. I början av 2009 är Kungälv i ett intensivt arbete där kommunen tillsammans med GM (Gemensam mottagning) ser över metoder och arbetssätt när det gäller försörjningsstödet. Anledningen är att kommunen har besparingskrav. Kungälv kommer att i detalj se över verksamheterna för att hitta och eliminera onödiga kostnader, skillnader i bedömningar av rätten till försörjningsstöd och samtidigt tillgodose brukarnas behov av stöd på ett lagligt och rimligt sätt. Försörjningsstödet har ökat i kommunen under 2008 jämfört med 2007 med ca 2,4 mkr eller ca 12%. Ökningen har sin förklaring i sänkta belopp och hårdare krav i övriga socialförsäkringssystem. Ökningen 2008 jämfört med 2007 är som störst i gruppen som ej är kvalificerade för a-kassa, alfa-kassa eller är utförsäkrade samt de som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden där det krävs behandling, rehabilitering samt motivationsarbete innan de är redo för arbetsmarknaden. Ungdomar har minskat sin andel av försörjningsstödet 2008 jämfört med 2007. Det innebär att gruppen över 25 år står för den största ökningen av försörjningsstödskostnaderna 2008 jämfört med 2007. När det gäller ungdomar samarbetar kommunen med Arbetsförmedlingen, ALC samt samordningsförbundets projekt Utgångspunkten. Lerum Kostnaderna för försörjningsstödet har under 2008 ökat. Orsakerna har varit flera, bland annat har Försäkringskassans striktare regler när det gäller sjukskrivningar återspeglat sig i försörjningsstödet, liksom att fler arbetslösa har valt att ställa sig utanför A-kassan. Kostnaderna för korttidsboenden förblir höga, eftersom bristen på bostäder och då främst hyresrätter kvarstår i kommunen. Personer som söker försörjningsstöd erbjuds genom arbetsmarknadsenheten praktik, utbildning eller andra kompetenshöjande åtgärder för att underlätta vägen till självförsörjning. De kan även aktualiseras i Samordningsförbundets samverkansteam. Samverkansteamet försöker finna lösningar som skall passa den enskilde. Sektorn har två socialsekreterare som arbetar med unga vuxna som är i behov av stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetet år 2009 planeras att löpa med samma inriktning som under år 2008. Individer aktuella för försörjningsstöd erbjuds fortsatt kompetenshöjande insatser i form av praktik, utbildning med mera. Samverkansteamet arbetar intensivt med att finna lösningar till självförsörjning för den enskilde. När det gäller de unga vuxna är detta ett arbete som ständigt kräver nya infallsvinklar. Där lägger kommunen stor vikt på att handläggare och den unge finner en arbetsallians som blir bärande i arbetet att finna lämplig och möjlig sysselsättning och därmed självförsörjning. Den ändrade arbetsmarknadspolitiken liksom de åtstramningar som försäkringskassan gjort ger "övervältringskostnader". Arbetet att återsöka förskotterat försörjningsstöd ger givetvis merarbete och upplevs inte som en meningsfull arbetsuppgift i en situation då samhällets resurser bör fokusera på stöd för grupper som blir extra utsatta i en finansiell samhällskris. Försörjningsstödet har ökat under år 2008 och i inledningen av år 2009 fortsätter ökningen. Fortsatt ökning förväntas under såväl år 2010 som år 2011. Ungdomarna kommer liksom tidigare att vara i fokus, då risken med den samhälleliga krisen blir att de unga vuxna saknar en tilltro och möjlighet 10
att kliva in i vuxentillvaron. Utöver de unga är flyktingar och individer med såväl fysiska som psykiska funktionshinder utsatta grupper. Dessa grupper behöver allt engagemang från såväl privat som kommunala initiativ. Vår arbetsmarknadsenhet har som prioritet de unga vuxna. Lilla Edet Få flyktingar kommer efter introduktionen ut i egenförsörjning, varför flyktingars behov av försörjningsstöd ökat både 2007 och 2008. Fler ungdomar behöver försörjningsstöd då de inte kommer in på arbetsmarknaden och fler ungdomar står längre från arbetsmarknaden på grund av sociala problem Lilla Edets kommun har och har även tidigare år haft många försörjningsstödstagare som står långt från arbetsmarknaden och behöver omfattande rehabiliterande insatser. Under 2007 och 2008 har en särskild grupp arbetat med mer omfattande kartläggningar av individer med försörjningsstöd och i många fall upptäckt betydligt fler/större sociala problem. Kommunen diskuterar löpande bedömningar av orsakskodning för försörjningsstöd och har under 2008 anpassat kodningen så att alla handläggare kodar på ett liknande sätt. Samarbetet med kommunens arbetsmarknadsenhet har utvecklats fortsatt positivt En särskild tvärgrupp har arbetat för att med gemensamma krafter stödja individer som med en intensiv insats kan ta ett betydande steg mot arbetsmarknaden. En särskild satsning har även gjorts för att mer noggrant kartlägga hinder och möjligheter hos försörjningsstödshushållen. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har utvecklats under året. Finsamsamarbetet har lett till en bättre struktur och uppdrag till den lokala samverkansgruppen mellan vårdcentralen, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, Försäkringskassan samt individ- och familjeomsorg. I Finsamprojektet görs även en betydande satsningar för arbetslösa ungdomar som är utanför arbetsmarknaden. Finsam ger även kommuninvånarna tillgång till fler rehabiliteringsmöjligheter. Antalet hushåll som har rätt till försörjningsstöd ökar på ett oroväckande sätt. Stor osäkerhet råder inför framtiden. Många kommuninvånare arbetar i den krisdrabbade bilbranschen förutom att lågkonjunkturen skapar fler arbetslösa och fler som inte kommer in på arbetsmarknaden. Mölndal Mölndal har föjlt upp och fortsatt med utvecklingsarbetet inom sektionen. En del av detta utvecklingsarbete har resulterat i att kommunen startat en Mottagningsgrupp där alla nybesök och jourverksamhet ligger. Boenden (både köpta och andrahandskontrakt) har varit i fortsatt fokus under året. Förvaltningen har i övrigt jobbat aktivt med hemtagningar av bl.a. institutionsplacerade ungdomar under 2008. Många av dessa ungdomar bor på referensboenden genom vår sektion. Fokuseringen på boenden har också resulterat i en nystartad verksamhet för boendestöd sedan september 2008. Fokusfrågorna under 2008 är fortfarande aktuella det vill säga boende, rehabilitering och sysselsättning. Förändringar i arbetsmarknadspolitiken gör att Mölndal blir mer uppmärksammade på metodutveckling och mer systematisering av samverkan med både Arbetsförmedlingen och kommunens egen arbetsmarknadssektion. Ändrade sjukförsäkringsregler har också påverkat försörjningsstödet negativt. Mölndal ser en ökning i målgruppen som har blivit utförsäkrade från Försäkringskassan. Arbetslösa utan A-kassa/alfa-kassa och gruppen som inte längre får ersättning från sjukförsäkringen, ökar. Aktuella ungdomar för försörjningsstöd har bredare problematik än bara arbetslöshet. Mölndal använder sig av både interna resurser och extern samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Primärvården, Psykiatrin samt inte minst Samordningsförbundet för att hjälpa ungdomarna till ett självständigt liv i förhållande till Socialtjänsten. Partille För målgruppen personer som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, målgruppen sjukskrivna utan rätt till ersättning och målgruppen arbetslösa utan rätt till a-kassa har varit föremål för fortsatt arbete på 11
Arbetsmarknadsenheten. Kommunen har även fortsatt med samverkan med andra huvudmän inom ramen för Finsam och samordningsförbundets verksamheter, såsom Individsamverkansteamet och projekt Balder. Utöver det arbete som skett direkt, på handläggarnivå, har också ett regelbundet samarbete med vuxenpsykiatriska mottagningen i Sävedalen kring den gemensamma målgruppen utvecklats. Samarbetet med andra vårdgivare, som primärvården har också intensifierats genom trepartsamtal med läkare. Ytterligare ett led i att intensifiera arbetet med denna målgrupp har varit att utveckla de två vårdsamordarnas arbetssätt och fortsätta det sysselsättningsprojekt som Partille har för gruppen med missbruksproblematik. En grupp som ökat är de som väntar på ersättning från Försäkringskassan alternativt inte fått ersättning som täcker månatligt behov. Fokus under 2009 är att utveckla metoder för att täcka in allt större volymer av försörjningsstödstagare på grund av en konstant ökning av antalet hushåll i takt med att den ekonomiska krisen förvärras. Kommunen kommer att erbjuda snabbare insatser för de som är i behov av arbetsmarknadsåtgärder. Samarbetet kommer att utvecklas på handläggarnivå med Försäkringskassan utifrån de förändrade reglerna i sjukförsäkringen. Partille ser en ökning av försörjningsstödet även under 2009. Andelen ungdomar ökar kraftigt och kommunen kommer att lägga stora resurser på att möta den gruppen. Viss möjlighet till feriearbete kommer att finnas för de ungdomar som är mellan 18-19 år. Partille anser sig se en tendens att ändrade sjukförsäkringsregler från och med den 1 juli 2008, har medfört ökade försörjningsstödskostnader för 2008 totalt. Stenungsund Egen försörjning har varit ledstjärnan när Individ- och familjeomsorgens nya organisation bildades den 1 januari 2008. Arbetsmarknad och Försörjningsstöd är nu sammanslaget till en Försäkringskassan. En ny heltidstjänst skall förstärka handläggningen, för att kunna möta ökade behov på grund av strukturella problem i samhället. Exempelvis lågkonjunkturen med enhet inom den sociala avdelningen inom Individ- och familjeomsorgen. Mycket resurser har lagts på konsulenter som i ett tidigt skede ska "ta över" ärenden från Försörjningsstödet. Stenungsund har under året noga följt, månadsvis, kostnadsutvecklingen. Kommunen har planer/arbetssätt som lades upp inför 2008 och som fortsätter under 2009. Konsulentresursen har förstärkts liksom verksamheten kring jobbsökeri samt kontaktnäten med såväl den offentliga som den privata sektorn. Antalet som blivit utförsäkrade är ännu inte så stort men Stenungsund förväntar sig en stadig ökning de närmaste åren. Stenungsund kan se en viss ökning av kostnaderna för försörjningsstöd detta år men ännu inte med någon dramatik. Bruttoutgifterna minskade med ca 1 procent mellan 2007 och 2008 och kommunen har siktet inställt på att ha samma utgifter under 2009 som 2008. Stenungsund inser dock att detta är en mycket svår uppgift. Kommunen har förhoppningar att det ökande antalet personer som söker försörjningsstöd kan balanseras med ett mer intensivt kompletterande arbete med Arbetsförmedlingen. Kommunen letar praktikplatser och stärker personer i deras sätt att söka arbete. Stenungsund har delat upp sina konsulenter med att arbeta med personer över och under 25 år. På ungdomssidan ges insatser utifrån det behov som bedömts för att kunna stå fullt ut till arbetsmarknaden. Öckerö Fokus är på ungdomar under 25 år. Sysselsättning och arbetsplaner, med täta, uppföljande besök. Djupintervjuer hålls med samtliga som erhållit ekonomiskt bistånd mer än ett år. En nyverksamhet för coachning, sysselsättning och arbetsträning, " Gallerian" har startat. En extra resurs har förstärkt handläggningen. Dessutom har ett nytt vägledingsdokument för ekonomiskt bistånd tagits fram. Kommunen har ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen och förändrade ersättningsnivåer etc. Dessutom uppmärksamma riskgrupper med, beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Alla ska erbjudas aktiv rehabilitering med tydliga handlingsplaner och tät uppföljning. 12
Öckerö har fokus på barnperspektivet. Alla ungdomar under 25 år erbjuds praktik. december 2008. Det innebär att prognosen för 2009, visar på ett underskott redan i februari. På Öckerö har antalet ungdomar under 25 år som är berättigade till bistånd fördubblats sedan 13
Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2008 År 2007 År 2006 År 2007-2008 År 2006-2007 År 2005-2006 Ale 12,9 12,2 10,1 + 6,0 + 20,1-16,2 Alingsås 18,0 15,7 15,9 + 14,6-1,3-10,9 Göteborg 815,0 787,5 870,0 + 3,5-9,5-6,8 Härlanda SDN 14,2 13,8 16,2 + 2,6-14,8 + 0,1 Linnéstaden SDN 19,6 22,6 28,4-1 3,3-20,4-6,9 Lundby SDN 68,8 66,0 66,5 + 4,3-0,8 + 0,1 Lärjedalen SDN 116,5 116,5 130,3 +/- 0,0-10,6-10,7 Tynnered SDN 35,0 32,4 35,5 + 8,1-8,7-12,1 Älvsborg SDN 3,5 3,0 2,6 + 17,0 + 15,4-4,3 Härryda 11,6 10,3 9,6 + 12,2 + 7,3-3,3 Kungsbacka 24,1 22,0 22,4 + 10,2-1,8-4,0 Kungälv 19,3 16,9 16,5 + 13,9 + 2,4 + 2,3 Lerum 19,4 17,2 18,7 + 13,3-8,0 + 1,7 Lilla Edet 12,6 11,3 10,5 + 11,4 +7,6 + 5,3 Mölndal 41,3 40,6 43,0 + 2,0-5,6-27,3 Partille 16,5 14,1 17,4 + 17,2-19,0-6,0 Stenungsund 14,2 13,4 13,5 + 6,4-0,7-7,8 Tjörn 7,3 7,2 7,4 + 1,6-2,7 + 10,4 Öckerö 5,1 5,3 5,0-2,9 + 6,0 + 20,8 Göteborgsregionen 1 017,7 975,6 1 060,1 + 4,5-8,0-7,4 I tabellen ovan redovisas de totala kostnaderna för försörjningsstöd för respektive kommun/stadsdel. I de redovisade siffrorna ingår endast individuellt utbetalt försörjningsstöd, summan är inte reducerad med återbetalda medel och avser inte utbetalningar till flyktingar. För nästan alla av Göteborgsregionens medlemskommuner, ökar kostnaderna för försörjningsstöd mellan 2007 och 2008 med totalt 42,1 Mkr. Kostnaderna är emellertid lägre än 2006. I diagrammet på nästa sida redovisas de procentuella förändringarna mellan 2007 och 2008. De kommuner och stadsdelar som procentuellt har minskat sina kostnader mest är Linnestaden och Öckerö. Kostnaden för försörjningsstöd har procentuellt ökat mest i Älvsborg och Partille. 14
Förändring av kostnaden för försörjningsstöd i procent mellan åren 2007 och 2008 Linnéstaden SDN 13,3% Öckerö; 2,9% Lärjedalen SDN; 0,0% Tjörn; 1,6% Mölndal; 2,0% Härlanda SDN; 2,6% Göteborg; 3,5% Lundby SDN; 4,3% Gbgregionen; 4,5% Ale; 6,0% Stenungsund; 6,4% Tynnered SDN; 8,1% Kungsbacka; 10,2% Lilla Edet; 11,4% Härryda; 12,2% Lerum; 13,3% Kungälv; 13,9% Alingsås; 14,6% Älvsborg SDN; 17,0% Partille; 17,2% 20% 10% 0% 10% 20% 15
Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2008, i kr Försörjningsstöd per invånare 2007, i kr Skillnad i % mellan år 2007 och 2008 Invånare 31/12 2008 Invånare 31/12 2007 Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2008, i kr Ale 472 449 + 5,1 27 323 27 092 558 Alingsås 483 427 + 13,3 37 247 36 739 596 Göteborg 1 629 1 596 + 2,1 500 197 493 498 1 915 Härlanda SDN 685 675 + 1,4 20 686 20 432 811 Linnéstaden SDN 625 723-13,6 31 328 31 277 711 Lundby SDN 1 798 1 827-1,6 38 260 36 128 2 107 Lärjedalen SDN 4 707 4 754-1,0 24742 24 507 5 177 Tynnered SDN 1 268 1 177 + 7,8 27 618 27 517 1 529 Älvsborg SDN 186 160 + 16,2 18 646 18 517 225 Härryda 346 314 + 10,5 33 580 32 969 401 Kungsbacka 334 306 + 8,5 72 676 71 942 396 Kungälv 478 426 + 12,4 40 268 39 649 582 Lerum 512 508 +/- 0,0 38 085 37 711 600 Lilla Edet 983 883 + 11,3 12 831 12 835 1 185 Mölndal 691 682 + 1,9 59 812 59 430 813 Partille 489 418 + 17,0 33 802 33 699 577 Stenungsund 602 572 + 5,6 23 657 23 389 720 Tjörn 488 481 + 1,5 14 963 14 944 614 Öckerö 418 430-2,9 12 250 12 256 511 Göteborgsregionen 1 122 1 089 + 3,0 906 691 896 153 1 329 För att bättre kunna jämföra kostnaderna mellan kommunerna/stadsdelarna så relateras här den totala kostnaden för försörjningsstöd till det totala antalet invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror för 2007 och 2008, samt procentuell förändring mellan åren. Den procentuella skillnaden för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på sidan 13-14, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom siffror för 2008 som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna i föhållande till den målgrupp som merparten av försörjningsstödet utbetalas till. Diagrammet nedan visar försörjningsstöd per invånare 2008. Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborgs Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högst respektive lägst kostnad per invånare. Skillnaderna kan bero på många olika orsaker såsom skillnader i behov och struktur vilket utvecklas i nästa avsnitt med regressionsanalys 5 000 4 707 Försörjningsstöd i kr per invånare, 2008 Relaterat till befolkningen 31 december 2008 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1 798 1 629 1 268 1 122 983 691 685 625 602 512 489 488 483 478 472 418 346 334 186 Lärjedalen SDN Lundby SDN Göteborg Tynnered SDN Göteborgsregionen Lilla Edet Mölndal Härlanda SDN Linnéstaden SDN Stenungsund Lerum Partille Tjörn Alingsås Kungälv Ale Öckerö Härryda Kungsbacka Älvsborg SDN 16
Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna sedan ett antal år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (här försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år 2007. I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för regressionsanalys storstad och 45 enheter för regressionsanalys förortskommun ), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom regressionsanalys storstad. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 05-07) 2 Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning (snitt 05-06) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,896 eller ca 90 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner. För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för regressionsanalys förortskommun utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 06-08) 2 Andel invånare 0-64 år födda utom norden (2007) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ): 0,71 eller 71 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden. Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel borde ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år 2007. Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till SCB. Vissa kostnader för försörjningsstöd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra.. 17
Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2006 att hälften av kommunerna; Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum och Partille har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2006 samt 2007. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 685 Ale 764 Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0 64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2007 Utb per inv 0 64 år Förväntat värde enl regr analys 662 Alingsås 793 424 Härryda 439 371 Kungsbacka 451 600 Kungälv 468 602 Lerum 648 1 432 Lilla Edet 1 096 1 224 Mölndal 844 586 Partille 625 697 Stenungsund 635 604 Tjörn 500 528 Öckerö 399 400 Residualer 06 Residualer 07 Residualer 2006 & 2007 Kommuner 380 336 292 200 136 133 217 178 61 157 105 59 129 0 200 175 Ale 79 45 Alingsås 131 96 Härryda 15 25 Kungsbacka 80 Kungälv 18 Lerum 46 Lilla Edet Mölndal 80 Partille 40 Stenungsund Tjörn Öckerö 18
Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att stadsdelarna, Örgryte, Linnéstaden, Majorna, Tynnered, Torslanda har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet. Kärra-Rödbo ligger nästan exakt på förväntat värde medan övriga stadsdelar däremot har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. 8 000 7 000 Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0 64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2007 6 857 6 791 Utb per inv 0 64 år Förväntat värde enl regr analys 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 5 126 4 359 5 140 4 534 2 441 2 206 Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön 875 833 718 861 987 964 729 865 1 219 1 279 1 657 1 206 222 190 3 608 2 580 333 288 1 479 1 739 542 409 162 231 3 902 3 140 2 246 1 390 976 925 1 979 1 723 518 515 Härlanda Örgryte Centrum G Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve Säve Backa Kärra Rödbo Residualer 2006 & 2007 Stadsdelar Göteborgs Stad 1 400 Residualer 06 1 000 767 Residualer 07 763 1028 762 856 600 606 450 557 200 66 188 12 235 66 42 285 23 1 206 2 32 45 336 133 0 51 145 255 93 4 200 600 Gunnared Lärjedalen Kortedala 347 116 25 143 Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum G Linnéstaden 136 48 60 Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda 10 260 Askim 524 Tynnered Styrsö 69 62 Torslanda Biskopsgården Lundby 142 Tuve Säve Backa Kärra Rödbo 19
Försörjningsstöd per bidragshushåll I tabellen redovisas antal hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd relaterat till det totala försörjningsstödet för 2007 och 2008. Samtidigt som antalet hushåll med försörjningsstöd ökar, ökar också det utbetalda försörjningsstödet per bidragshushåll från 2007 till 2008. De hushåll som erhåller försörjningsstöd får det alltså i större omfattning. Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll ökat med 1 procent mellan 2007 och 2008. Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2008 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2008, i kr Antal bidragshushåll 2007 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2007, i kr Ale 495 26 075 kr 441 27 607 kr Alingsås 525 34 235 kr 508 30 884 kr Göteborg 18 366 44 378 kr 18 387 42 828 kr Härlanda SDN 443 31 968 kr 461 29 935 kr Linnéstaden SDN 583 33 590 kr 692 32 659 kr Lundby SDN 1 697 40 547 kr 1 639 40 268 kr Lärjedalen SDN 2 284 50 993 kr 2 346 49 659 kr Tynnered SDN 783 44 738 kr 777 41 699 kr Älvsborg SDN 104 33 337 kr 100 30 000 kr Härryda 342 33 926 kr 299 34 575 kr Kungsbacka 702 34 582 kr 693 31 797 kr Kungälv 624 30 861 kr 500 33 803 kr Lerum 514 37 901 kr 465 36 989 kr Lilla Edet 389 32 434 kr 329 34 438 kr Mölndal 1 129 36 624 kr 1 157 35 052 kr Partille 431 38 316 kr 404 34 871 kr Stenungsund 386 36 915 kr 377 35 512 kr Tjörn 211 34 606 kr 213 33 739 kr Öckerö 140 36 555 kr 147 35 844 kr Göteborgsregionen 24 254 41 959 kr 23 969 40 702 kr 60 000 Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, 2008 40 000 20 000 0 50 993 kr 44 738 kr 44 378 kr 41 959 kr 40 547 kr 38 316 kr 37 901 kr 36 915 kr 36 624 kr 36 555 kr Lärjedalen SDN Tynnered SDN Göteborg Göteborgsregionen Lundby SDN Partille Lerum Stenungsund Mölndal Öckerö 34 606 kr 34 582 kr 34 235 kr 33 926 kr 33 590 kr 33 337 kr 32 434 kr 31 968 kr 30 861 kr Tjörn Kungsbacka Alingsås Härryda Linnéstaden SDN Älvsborg SDN Lilla Edet Härlanda SDN Kungälv Ale 26 075 kr 20