Nyckeltal Försörjningsstöd

Transkript

1 Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2006 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 5% (3 % år 2005) Relaterat till arbetslöshet - 30% (34 % år 2005) Relaterat till andra bidrag - 23% (22 % år 2005) Väntar lön eller för låg heltidslön - 4% (4 % år 2005) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1-38% (37 % år 2005) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 Innehåll Sida Sammanfattning... 3 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2006 & Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Försörjningsstöd per invånare Regressionsanalys Barn i hushåll med försörjningsstöd Försörjningsstöd till ungdomar, år Procentuell andel av Försörjningsstödet Orsak: Arbetslöshet Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Orsak: Andra bidrag Översikt - Cirkeldiagram Bilaga 1:

3 Sammanfattning De totala kostnaderna för försörjningsstöd i Göteborgsregionen har återigen minskat och var 7,6 procent lägre 2006 än Motsvarande siffra för riket är en minskning med 2,4 procent. Försörjningsstöd per invånare minskade för Göteborgsregionen med 8,5 procent under året. Högst var kostnaden per invånare i Stadsdelen Lärjedalens (5 336 kr) och lägst i Stadsdelen Älvsborgs (143 kr). De stora skillnaderna kan bero på olikheter i både struktur och behov. Intressant är därför avsnittet om regressionsanalys. För enskilda kommuner och stadsdelar förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna De kommuner som procentuellt har minskat sina kostnader mest sedan föregående år är Mölndal (-30,8 procent) och Ale (-16,2 procent). Ale har dessutom sedan 2004 minskat sina kostnader med 34,4 procent Ökningarna sedan föregående år är störst på Öckerö (+20, 8 procent) och Tjörn (10,4 procent). Öckerö har sedan 2004 ökat sina kostnader med 35,1 procent. Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från sjunkit med 0,1 procent i Göteborgsregionen jämfört med 2005 (0,3 procent i riket). Under 2004, ökade arbetslösheten och flera kommuner noterade att det ledde till ökat behov av försörjningsstöd, och då tydligast bland unga (18-24 år). Mellan 2004 och 2005 ökade den öppna arbetslösheten bland unga med 0,1 procent i Göteborgsregionen och mellan 2005 och 2006 sjönk den med 0,7 procent (0,8 procent i riket). Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar har minskat med 10 procent mellan 2005 och Deras andel av det totala försörjningsstödet är för Göteborgsregionen ändå densamma som de två föregående åren. Barn i Göteborgsregionen som ingår i hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd minskade mellan 2005 och 2006 med 0,5 procent till 7,7 procent. Bakgrund och Syfte Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan Sedan några år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner deltar ges möjlighet att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen samt göra jämförelser mellan kommunerna och över tid. En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till utbetalningarna är att underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturen eller i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Försörjningsstöd ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på annan försörjning. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen. Deltagare i sammanställningen av Nyckeltal Försörjningsstöd 2007: Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Ingvar Jansson, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Christine Dahlfors, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Gunnel Elfving, Lerum Irene odén, Lerum Marie Lindén, Lerum Karl Willborg, Lilla Edet Ahmad Bajazidini, Mölndal Gunilla Eriksson, Mölndal Ann Thålin, Partille Margaretha Ivarsson, Partille Tarja Thorén, Partille Gunnar Nylén, Stenungsund Cecilia Forsberg, Tjörn Madeleine Segle, Tjörn Marita Vesala, Tjörn Johan Bergqvist, Öckerö Renja Claesson, Öckerö Projektledning och sammanställning Johanna Johansson, GR Elvy Persson, GR 3

4 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, I Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd återigen minskat och nått en ny lägsta nivå för perioden. Minskningen för 2006 är 7,6 % jämfört med Motsvarande siffra för riket är en minskning på 2,4 procent, för Västra Götalands län en ökning på 0,6 procent och för Hallands län en minskning med 5,1 procent. För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, dels hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2006 och hur man arbetar under 2007 och dels över de trender och förändringar man ser i försörjningsstödets utveckling. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2005 vilket beskrivs på sidan 12. Göteborgsregionen Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 Mkr - - Summa ,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa ,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa ,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa ,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa ,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa ,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa ,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa ,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa ,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa ,5 Mkr -0,5 % -5,5 Mkr Summa ,0 Mkr - 7,6 % - 86,6 Mkr Mkr Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen , , , , , , , , , , , ,

5 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2006 & 2007 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2006 och hur man arbetar under Ale 2006: Utvecklingen har varit fortsatt gynnsam med resultat att färre hushåll är i behov av försörjningsstöd och med kortare bidragsperioder jämfört med Framförallt har detta märkts på ungdomsgruppen där antalet bidragsberoende av arbetsmarknadsskäl fortsatt minska markant. Resultatet beror på flerårigt och strukturerade samarbete med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet. Generellt har antalet försörjningsstödstagare av arbetsmarknadsskäl minskat. Fokus har därför i större utsträckning kunnat riktas mot försörjningsstödstagare med olika former av arbetsbegränsningar. Detta kräver olika arbetssätt och metodik och då framförallt goda samverkansformer med sjukvården, försäkringskassa och arbetsförmedling. Ett led i arbetet har varit att utreda förutsättningarna för kvalificerade arbetsförmågebedömningar och möjligheter till kvalificerad arbetsträning. Vi har även under 2006 satsat särskilt på försörjningsstödstagare med invandrarbakgrund och med vissa språksvårigheter. Satsningen har bestått i ett EU-finansierat projekt "projekt UNO" som riktar sig till ca 20 personer som på heltid får individuell utbildning och aktiv coachning mot arbete. Resultaten har varit mycket goda. Försörjningsstödsenheten har inom ramen för IFO verksamheten utvecklat en kvinnofridspolicy och även utbildats inom området. Enheten har Inom IFO verksamheten deltagit i kompetensutveckling rörande tidig upptäckt av beroendeframkallande medel med syfte att motverka uppkomsten av alkohol- och narkotikamissbruk samt haft omfattande internutbildning i handläggning och dokumentation. 2007: Den viktigaste uppgiften inför 2007 är att klara av att bibehålla den framgångsrika samverkan kring arbetslösa ungdomar. Arbetssätt och arbetsformer som är utvecklade under flera år. Vi eftersträvar att få till stånd en mer arbetsgivarnära förlagd arbetsmarknadsinsats och vår ambition är att i samverkan med arbetsförmedlingen lyckas med detta. Som ett resultat av 2006 års utveckling kommer vi att kunna fokusera mer på försörjningsstödstagare med arbetsbegränsningar Vi kommer att ha möjlighet att köpa in kvalificerad arbetsförmågebedömningar och arbetet med att utveckla kvalificerade arbetsträningsalternativ fortsätter En risk är att övriga ansvariga rehabiliteringsaktörer som arbetsförmedling och vårdgivare inte svarar upp mot våra försök till samverkan. Vi kommer vidare att fortsätta arbetet med utveckling av utredningsstöd i form av kartläggnings och bedömningsinstrument vid ställningstagande till insats. Framtiden: Vårt hittills framgångsrika arbetssätt kring arbetsföra ungdomar bygger på ett väl utvecklat samarbete mellan ett begränsat antal handläggare från arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet och från försörjningsstödsenheten. Handläggarna arbetar uteslutande med ungdomar och kan på så sätt få till en kontinuitet på både en övergripande nivå som individuell nivå med full koncentration mot en tydligt definierad målgrupp. Verksamhetsförändringar har kunnat hanteras på ett mer flexibelt sätt och risken för att ungdomar med förutsättningar att kunna etablera sig på arbetsmarknaden skall hamna mellan stolarna är mycket små. Arbetssättet har kunnat utvecklas under flera år av samma handläggare vilket har inneburit att gemensamma förhållningssätt och arbetsmetoder utvecklats. Ungdomar har mycket snabbt från ansökan om försörjningsstöd kunnat beredas arbetsmarknadsinriktad aktivitet om detta bedömts nödvändigt för att öka anställningsbarheten. Sammantaget har detta resulterat i att ungdomars behov av försörjningsstöd minskat betydligt. 5

6 Alingsås 2006: Arbetet med försörjningsstödet i Alingsås har under 2006 fokuserats på att samverka internt med Arbetsmarknadsavdelningen men även externt med Arbetsförmedlingen för att hitta lösningar för egenförsörjning, i samverkan med andra aktörer. 2007: Planeringen för 2007 innebär att vi fokuserar på Aktivt försörjningsstöd. Personer som söker försörjningsstöd erbjuds aktivitet på halvtid i 13 veckor. Ungdomar erbjuds deltagande i Ungdomsprogrammet som utökats med Workshops halvtid med kontinuerlig start. Framtiden: Försörjningsstödet har minskat under 2006 då antalet hushåll i behov av försörjningsstöd har minskat. Ungdomar med behov av försörjningsstöd har minskat från en tidigare mycket hög nivå. Fokus ligger kring samverkan och snabba insatser för denna grupp tillsammans med Arbetsmarknadsavdelningen. Göteborg 2006: Det prioriterade målet från kommunfullmäktig, att minska försörjningsstödet ligger fast. Arbetet i stadsdelarna har haft ett fortsatt fokus på de hushåll som är beroende av försörjningsstöd under lång tid ( 10 månader under senaste 12 månaderna) och rehabiliteringsperspektivet, i syfte att klara en större grad av egenförsörjning. Under året förbättrades sysselsättningsläget radikalt och efter sommaren minskade antalet bidragshushåll månad för månad, vilket fick till följd att även antalet långtidsberoende hushåll minskade totalt sett under året. Det etablerades även ett antal nya rehabiliteringsverksamheter inom Samordningförbundens regi, som bidrog till att bredda insatserna för långtidsberoende hushåll och stärka samverkan mellan myndigheterna. Ca 1000 göteborgare har fått så kallade plusjobb. På uppdrag av stadsdelscheferna arbetade ansvariga enhetschefer fram en Gemensam Plattform om hur arbetet med försörjningsstödet ska bedrivas i stadsdelarna. 2007: Arbetet med att minska beroendet av försörjningsstöd fortsätter. Förändringarna under 2006 utgör en viktig utgångspunkt för en fortsatt utveckling. Arbetslinjen stärks ytterligare av den goda konjunkturen och stadsdelarnas utvecklade satsningar gentemot arbetsmarkanden och arbetslivsinriktade rehabiliteringen. För tredje året i rad kommer en kartläggning av de långtidsberoende hushållen att genomföras under oktober månad i syfte att ytterligare förstärka vår gemensamma kunskapsbas om de långtidsberoende hushållen. Framtiden: Förändringar i arbetsmarknadspolitiken har skapat ökat antal långtidsarbetslösa ungdomar. 100 ungdomar kommer därför att erbjudas särskilda introduktionsanställningar under Förändrade regler för A-kassa m.m. bedöms inte påverka kommunens kostnader i någon större utsträckning. Däremot kan ett större antal introduktionsflyktingar innebära ökade kommunala kostnader för försörjningsstödet mot slutet av året. Totalt sett prognostiseras minskade kostnader med ca 40 mkr under Härryda 2006: Fokus har fortsatt legat på ungdomar i ålder och att i den gruppen förhindra långtidsberoende och långtidsarbetslöshet. Samarbete mellan arbetsförmedling, socialkontor och arbetsmarknadsgrupp/jobbcoacher har resulterat i en fortsatt låg andel arbetslösa ungdomar med behov av försörjningsstöd. Ungdomars del av försörjningsstödet är 21 procent av den totala kostnaden och 26 procent av den totalt antal hushåll vilket är en sänkning från 2005 års siffra på 31 procent. Fokus har också legat på att minska antalet flyktingar som blir beroende av försörjningsstöd genom att öka möjligheten till egenförsörjning. Detta har bl a skett genom ett samarbete mellan SFIanordnaren och Flyktingmottagningen i form av praktikanskaffare samt att individualisera SFIutbildningen i vissa fall genom att köpa SFI på annat håll. Praktiken syftar till att elever får både en språkträningsperiod och en yrkes- och språkträningsperiod för att öka inlärning, öka integration vilket är en snabbare väg till arbete. Det har under året skett en minskning av andelen arbetssökande och en ökning av de som ej är tillgängliga för arbetsmarknaden samt ej är kvalificerade för andra bidrag. Detta gav oss anledning att titta mer på hur vi skulle möta dessa gruppers behov av stöd förutom genom arbetet i Individsamverkansteamet. Ett team som genom FINSAM-förbundet arbetar med människor som har komplex problematik. 6

7 2007: Arbetsförmedlingens ändrade förutsättningar har gjort att vi ändå kommer att fortsätta att erbjuda unga sökajobbstöd och arbetsträning samt i vissa enskilda fall även praktik för att minska inflödet. Dessutom har vi startat upp sökajobbstödsgrupper för vuxna och lagt fokus på avtal med arbetsförmedling gällande aktivitetsgarantin. En tvärsektoriell grupp arbetar med att ta fram ändrade metoder och arbetssätt för gruppen flyktingar genom studiebesök/föreläsningar och diskussion. Trots den fortsatta möjligheten att använda sig av kommunens resurser ser vi att andelen unga ökar i försörjningsstödsavseende. Möjligen kan Jobb o utvecklingsgarantin i december ändra på detta men under 2007 kommer vi troligen att se en ökning. De grupper som ökat hitintills är den grupp som kan relateras till arbetsmarknaden. Fortsatt högt ligger grupperna som kan relateras till att de inte kvalificerar för andra bidrag, men det är ingen betydande ökning. Nybesöken ligger på ungefär samma nivå som år 2006, skillnaden är att fler blir kvar längre perioder och till en högre snittkostnad per hushåll. Framtiden: Den lokala överenskommelsen för mottagandet av flyktingar och andra nyanlända invandrare ökar samarbetet kring dessa frågor och både Näringslivet och psykiatrin deltar i dagsläget förutom de tidigare intressenterna. Kungsbacka 2006: Arbetsmarknadsfrågor samt rehabilitering av långtidsarbetslösa/sjukskrivna har varit i fokus under året. Utveckling av boendestöd för att bland annat förhindra hyresskulder och undvika vräkning av hyresgäster har också varit en viktigt fråga under året. Extra kostnader i samband med hemmaplanslösningar har blivit aktuella i slutet av året och kommer att ha betydelse i framtiden. Arbete med att förkorta väntetider och att ha en effektiv handläggning i samband med nybesök har också haft betydelse för utfallet. Fortsatt samverkan med framförallt Försäkringskassan och kommunens Arbetslivsenhet har haft betydelse för att förkorta bidragsperioden för den enskilde. Samverkan med Arbetsförmedlingen med fokus på dem som har svårare att återgå till arbetsmarkanden har tunnats ut. Nytillkomna arbetslösa ungdomar har i många fall matchats till arbete och inte haft behov av försörjningsstöd någon längre period. Tyvärr finns inga insatser för långtidsarbetslösa ungdomar och vilka fortfarande finns kvar och andra möjligheter att hjälpa dessa behövs Utan insatser från Arbetsförmedlingen, för dem som står längre från arbetsmarknaden, kommer det troligen att krävas fler insatser från kommunen för denna grupp. Vi kommer även att arbeta med gruppen som har behov av mer medicinsk rehabilitering, långtidssjukskrivna utan ersättning, psykiatrisk rehabilitering och ungdomar som aldrig varit ute på arbetsmarknaden. Bostadsfrågan ligger också långt framme samt ekonomisk rådgivning. Framtiden: Tendensen är höga boendekostnader, både för permanent och tillfälligt boende, samt hyresskulder och vräkningar. Personer med skulder hos lånebolag och kronofogden påverkar behovet av rådgivning och skuldsanering men ofta också behov av försörjningsstöd. Arbetslösheten bland ungdomar har minskat och arbetsmarknaden är relativt positivt för tillfället. Kungälv 2006: Under året har vi fokuserat på utlandsfödda personer som haft försörjningsstöd under längre tid. Vi har också, efter en tillsyn av Länsstyrelsen vad gäller barnperspektivet, förstärkt enheten med en 1:e socialsekreterare som har ett särskilt ansvar i metodfrågor och då barnperspektivet i synnerhet. Vi har också under året förstärkt vår mottagningsgrupp för en mer rationell hantering av "nya" ärenden. 2007: Försörjningsstödsenheten har fr.o.m. årsskiftet 06/07 lämnat IFO och ingår numera i sektorn Arbetsliv och stöd tillsammans med kommunens arbetsmarknadsenhet ALC (Arbetslivscentrum) samt Behandlingsenheten och AXET (nätverksinriktad verksamhet till stöd för barn och ungdomar i skolan) också de från IFO. Under 2007 kommer vi att fokusera på barnens situation i familjer som uppbär försörjningsstöd under en längre tid (ett år eller mer) samt samverkan med interna och externa samverkanspartners. Framtiden: Vi har under 2007 haft en gynnsam utveckling av försörjningsstödskostnaderna vilket bl.a. visat sig att färre personer hittills har sökt vår hjälp jämfört med Under 2007 kommer ett "mini-delta", Utgångspunkten, att 7

8 starta upp. Samordningsförbundet är initiativtagare och målgruppen är ungdomar mellan år. En socialsekreterare från försörjningsstödsenheten har anställts som projektledare under två år. Lerum 2006: Den omorganisation som genomfördes under våren 2006, har i stort sett präglat arbetet under året. Målsättningen att brukaren skulle träffa så få personer som möjligt har uppfyllts, utifrån att vi arbetar med helheten har vi kunnat se att det varit enklare att följa individen och se till dess behov. Under året låg fokus på familjer med långvarigt försörjningsberoende men trenden att denna grupp ökar verkar inte längre lika uttalad. När det gäller unga år skedde under 2006 en rejäl ökning, den största anledningen till detta var att kommunal ungdomspraktik och ungdomsgarantin upphörde senare hälften av året. 2007: Inför 2007 är målen att antalet familjer med försörjningsstöd ska minska med fem procent och att minska antalet unga som uppbär försörjningsstöd med fem procent. Två socialsekreterare arbetar deltid med arbetslösa ungdomar i tätt samarbete med Arbetsmarknadsenheten. I övrigt fortsätter arbetet med att implementera det nya arbetssättet och försöka göra de förändringar som vi ser blir nödvändiga. Framtiden: En tendens är att antal sökande som inte får sina läkarintyg godkända av försäkringskassan och som heller inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ökar. Lilla Edet 2006: Ett prioriterat område har varit unga utan egenförsörjning där vi lyckats få ned antalet hushåll genom mycket samarbete med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet. Åldersgruppen år har även totalt sett minskat sin andel av den totala försörjningsstödskostnaden. Samtidigt har andelen hushåll med långa bidragstider ökat så att den genomsnittliga tiden för 2006 ligger på 5,2 månader. Ett tillfälligt avbrott i samarbetet med arbetsförmedlingen uppstod när förmedlingarna i Ale och Lilla Edet slogs ihop till en enhet i Ale. Under hösten 2006 blev det klart att kommunens arbetsmarknadsenhet och IFO skulle tillhöra samma nämnd, vilket gett förhoppningar om goda samverkanseffekter för 2007, inte minst när det gäller kvaliteten i 4:4- praktik. En satsning verkar även möjlig för att förbättra arbetsmarknadsenhetens introduktion av flyktingar genom en sammanhållen SFI och praktik i introduktionen. 2007: I slutet på 2006 stod det klart att arbetsmarknadsenheten hade små egna resurser och i kombination med minskade statliga bidrag till verksamheten samt sänkta ersättningsnivåer till dem inom enheten som fick praktik eller kompetensutveckling via komvux gör att vi ännu inte hittat någon bra strategi i detta sammanhang att för att göra fler individer självförsörjande. Framtiden: Fler hushåll blir långtidsberoende av försörjningsstöd och denna grupps andel av kostnaden för försörjningsstödet ökar. Gruppen verkar även i tilltagande omfattning ha enbart försörjningsstöd som inkomstkälla, dvs. har svårt att kvalificera sig till de vanliga sociala transfereringarna vid sjukdom eller arbetslöshet Mölndal 2006: Under 2006 har sektionen haft 2,5 förstärkningstjänster, som permanentades i november Detta har inneburit att socialsekreterarna har haft ca 45 hushåll att arbeta med, vilket har gett möjlighet till ett fördjupat arbetssätt. Sektionen har fokuserat på målgrupperna: arbetslösa utan ersättning, sjukskrivna utan ersättning, SFI-studerande samt ej tillgängliga för arbetsmarknaden (orsakskoder 1, 4, 8 och 10). Vi har följ upp 141 prioriterade ärenden 3 gånger under året. Antalet arbetsförmågebedömningar och remisser till samverkansteamet RESA har ökat. Sektionen har även påbörjat ett utvecklingsarbete tillsammans med förvaltningens utvecklingsledare. 2007: Utvecklingsarbetet tillsammans med utvecklingsledare har mynnat ut i en rapport och sektionen kommer att följa upp och fortsätta sitt utvecklingsarbete i enlighet med det som står i den. En fortsatt samverkan inom förvaltningen med gemensamma handlingsplaner är en del av arbetet. Sektionens ledning har blivit förstärkt med en samordnare som arbetsleder medarbetarna i det dagliga arbetet samt håller i 8

9 metodutveckling och ärendegenomgångar. Framtiden: Vi kommer att anpassa vårt arbete till vad som händer i omvärlden däribland arbetsmarknadspolitiken som kan påverka metodutvecklingen inom sektionen. Sektionen följer därför noga utvecklingen detta samt Försäkringskassans skärpta bedömningar av rätten till sjukpenning/sjukersättning. Ett ökat flyktingmottagningen påverkar kostnader för försörjningsstöd samt behov av ett utvecklat samarbete med Vuxenutbildningen/SFI och arbetsmarknadsenhet. Boendeproblematiken är en fråga som påverkar försörjningsstödet, sektionen kommer under 2007 jobba mer systematiskt med denna fråga där samverkan med hyresvärdarna ingår i arbetet. Vårt interna metodutvecklingsarbete kommer att lägga en stor vikt på ökat egenansvar hos våra sökande. Partille 2006: Antalet långvariga bidragsärenden har minskat något jämfört med 2005, men utgör fortfarande huvuddelen av de ekonomiska biståndsärendena. Bland dem finns många hushåll med invandrarbakgrund. Försörjningsstödet har fortsatt att minska något. Under 2006 har arbetet inriktas på att utveckla söka jobbverksamheten för dem som bedöms som arbetsföra, främst ungdomar och invandrare, samt att utveckla samarbetet med Försäkringskassan och sjukvården/psykiatrin i fråga om icke sjukpenningplacerade sjukskrivna. Individsamverkansteamet inom finansiell samverkan har kommit i gång med mer strukturerat arbetssätt under året. Bostadssituationen har inte förbättrats, mycket arbete har lagts ner på att hitta lösningar på olika bostadsproblem. Även kvinnofridsärenden har fortsatt att öka. 2007: Under 2007 kommer fokus att ligga på långtidsberoende invandrare i försörjningsstöd. Dels genom utveckling av SFI tillsammans med vuxenutbildningen, men även i form av ett gemensamt EU-projekt för gruppen som inte klarat SFI i samarbete med vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och Försäkringskassan. Även ett utökat stöd i föräldraskapet tillsammans med Vuxenskolan och Familjecentralen planeras. Dessutom kommer vi fortsätta att arbeta med söka jobbgrupper för nyanlända flyktingar för att de så fort som möjligt ska få en förankring på arbetsmarknaden. Vi har sett ett behov av neuropsykiatriska utredningar. Många personer behöver utredas utifrån dessa funktionshinder då en vanlig arbetsförmågeutredning inte är tillräcklig. Vi kommer att undersöka möjligheten till att köpa in konsultinsats för detta. En arbetsgrupp är tillsatt med personal från olika delar av förvaltningen för att ta fram ett förslag till sysselsättning för personer med drogproblematik. Vi fortsätter att hitta nya former och förbättra vårt arbete med bostadsproblemen utifrån en utredning som gjorts kring boende. Framtiden: Under 2007 ser vi att försörjningsstödet minskar i större omfattning. Den goda arbetsmarknaden är en bidragande orsak liksom vårt systematiska arbete med olika insatser mot jobb och utredning av rätt försörjning. Vi har ännu inte sett några effekter av förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemet, men gissar att detta kan ge utslag nästkommande år i form av ökat försörjningsstöd. Arbetsmarknaden bedöms dock var god även de kommande två åren. Stenungsund 2006: Den del av försörjningsstödet som riktas mot personer som ligger närmast arbetsmarknaden har haft en fortsatt stabil personalsituation. Detta har gjort att antalet ärenden/handläggare där ligger på en rimlig nivå, vilket möjliggjort strukturering av arbetet och att varje ärende har kunnat ägnas ordentligt med tid. Ett gediget utredningsförfarande och en fördjupning av förändringsarbetet är två viktiga framgångsfaktorer. Fokuseringen på ungdomar har fortsatt, både i samarbetet med Arbetsmarknadsenheten och under del av året med arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har haft tre tjänster som enbart arbetar med ungdomar i kommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust. Detta har inneburit en stor fördel i ungdomsarbetet. Tyvärr har arbetsförmedlingen omorganiserat sig, med anledning av den nya regeringens arbetsmarknadspolitik, vilket inneburit att detta samarbete inte längre är möjligt. Den aktiva användningen av försörjningsstödet, i olika former av sysselsättning/arbete i egen regi/inköpt verksamhet, ligger på samma nivå som tidigare. En genomgång av samtliga ärenden har gjorts 9

10 och en ny struktur för det arbetet har upprättats. Såväl Stöd- och försörjningsenheten som arbetsmarknadsenheten har gjort interna specialiseringar mot målgrupperna ungdomar upp till 25 år resp. över 25 år. Detta har bl. a. inneburit fokusering på invandrare och klienter med rehabiliteringsbehov. En coachverksamhet för ungdomar har startat. Den vänder sig till ungdomar som behöver relativt mycket stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. I gruppen som arbetar med försörjningsstödstagare som har missbruk eller psykisk ohälsa som arbetshinder har personalsituationen varit turbulent. Detta är en förklaring till att försörjningsstödskostnaderna ökat kraftigt för de grupperna. Utredningsresursen har fått en allt större betydelse för arbetet. 2007: Uppdraget är att så många försörjningsstödstagare som möjligt, så snabbt som möjligt, skall komma i egen försörjning samt klara av att hantera sin ekonomi. Arbetsmarknadsinriktningen kommer att fortsätta. Barnperspektiv och kvinnovåldsfrågor kommer att särskilt uppmärksammas. Ungdomar kommer att vara en prioriterad grupp även Utredningsresursens situation har förbättrats, vilket gör att den kommer att användas i högre grad. Coachverksamheten för ungdomar har permanentats under året och utökats med en coach. Stöd- och försörjningsenheten, tillsammans med Arbetsmarkandsenheten kommer att byta organisation och övergå i Individ- och familjeomsorgen. Detta skall ske senast vid årsskiftet 2007/2008. I samband med detta diskuteras alternativa arbetssätt, bl.a. skall IFO präglas av insatser utan föregående utredning och beslut. Framtiden: Genomsnittligt antal nybesök/månad har minskat under året. Detsamma gäller totalt antal hushåll som uppburit försörjningsstöd. Genomströmningen har varit stor. I det sammanhanget kan man notera att en stor del av klienterna med missbruk/psykiska arbetshinder (IFO:s målgrupp) inte kan förväntas komma i annan form av försörjning inom det närmaste året. Detta avspeglar sig i höga kostnader för försörjningsstöd för denna grupp. Bland dem som står närmare arbetsmarknaden (Stöd- och försörjningsenhetens målgrupp) är motsvarande andel ca 45 procent. Trots det har försörjningsstödskostnaderna för enhetens målgrupp minskat. Kostnaden per hushåll har sammantaget ökat något. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och arbetssätt förklarar till viss del det högre kostnadsläget för kommunen. Det kraftigt förbättrade arbetsmarknadsläget märks genom färre nybesök och att människor snabbt kommer ut i egen försörjning. Trots det förväntas kostnaderna för försörjningsstöd att öka bl.a. som följd av försämrade arbetsmarknads- och socialförsäkringsförmåner. Under årets första sex månader har kostnaderna för försörjningsstöd varje månad legat något över motsvarande nivå Det förbättrade arbetsmarknadsläget innebär att det inte finns en ungdomsarbetslöshet att tala om. För dem som ändå har svårigheter på arbetsmarknaden kommer coachverksamheten att utvecklas. Tjörn 2006: Arbetet har varit fokuserat kring att mer metodiskt arbeta för att minska den genomsnittliga bidragstiden samt intensifierat arbetet med ALE (arbetslivsenheten) för unga bidragstagare 2007: IFO-avdelningen har under 2007 gjort en omorganisation och en enhetschef är anställd sedan den förste september för vuxengruppen, dvs. försörjningsstödsgruppen samt socialmedicinska mottagningen, då flera av klienterna är aktuella på båda områdena. Detta kommer att leda till en bättre samsyn och fördjupad samverkan. Enhetschefens uppgift är också att utarbeta handböcker i hantering av försörjningsstöd samt arbeta för att dokumentationen ska bli bättre. Delegationsordningen ska också ses över. Tanken är också, att samtliga handläggare inom försörjningsstödsgruppen ska verka för att mer fördjupat analysera bakgrunderna till att försörjningsstöd utges och i samverkan med klienten motivera till självförsörjning genom arbete eller studier, där det är möjligt. Socialmedicinska mottagningen har idag en "coach" anställd och tanken är att han ska arbeta med personer som inte ingår den ordinarie rehabiliteringen med sysselsättning, att träna klienterna i att passa tider, hur man umgås socialt etc. för att så småningom kunna slussas in i ALE:s rehabiliteringsverksamhet och därefter ut på arbetsmarknaden eller till fortsatt utbildning. Den största gruppen som idag går på försörjningsstöd är gruppen "ej kvalificerad för 10

11 ersättning (A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade). För Tjörns del utgör denna grupp 45 procent. Nästa stora grupp på 21 procent är gruppen som inte har tillräcklig ersättning från sjukpenning, föräldrapenning, pension eller utredningstid på försäkringskassan. De som inte har tillräcklig ersättning från A- kassa, Alfa-kassa m.m. har fortfarande inte slagit så hårt ut i Tjörns kommun. Denna grupp utgör 10,6 procent. Gruppen "unga" bidragstagare har inte heller ökat utan snarare minskat i Tjörns kommun beroende på att ungdomarna troligen har fått arbete istället då det råder högkonjunktur. Gruppen unga bidragstagare har i det närmaste halverats mellan Framtiden: Där insatser behövs gäller främst gruppen som inte är kvalificerade för A-kassa eller Alfa-kassa. Genom att vi nu har en "coach" som arbetar med sysselsättning och social träning, finns det större möjligheter än tidigare att kunna låta personer få arbetsträna inom sysselsättning för att sedan slussas in i ALE:s rehabilitering som ska leda till arbete. Denna grupp kommer IFO-avelningen i Tjörns kommun sätta fokus på under genom fördjupade samtal med klienten samt i nära samverkan med övriga intressenter. Ett speciellt team med handläggare ifrån ungdomsgruppen på barn- och familjgruppen, socialmedicins personal samt kuratorn ifrån ungdomsmottagningen kommer att sammankallas när det gäller att arbeta med unga bidragstagare i åldern år. Öckerö 2006: Under 2006 har det aktivt arbetats med ungdomar år för att förhindra tidigt bidragsberoende. Vi har även gjort en kartläggning av vilka grupper som har det största behoven för att se var de största åtgärderna behöver sättas in. 2007: I och med förändringarna i transfereringssystemen och begränsningar i tillgången till exempel arbetsförmedlingens stödsystem har arbete med en rehabiliteringstrappa påbörjats. Det första steget är att en arbetsgrupp för socialtkooperativ har startats. Enheten har också arbetat med att få fasta praktikplatser för personer med försörjningsstöd. 11

12 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Uppföljningen omfattar Individuellt utbetalt försörjningsstöd Exklusive flyktingar Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2006 År 2005 År 2004 År År År Ale 10,1 12,1 15,4-16,2-21,7-5,3 Alingsås 15,9 17,9 16,5-10,9 +8,6 +10,6 Göteborg 870,0 933,7 944,8-6,8-1,2 +3,1 Härlanda SDN 16,2 16,2 16,6 +0,1-2,6-5,8 Linnéstaden SDN 28,4 30,5 27,8-6,,9 +9,8-2,8 Lundby SDN 66,5 66,5 67,1 +0,1-1,0 +7,7 Lärjedalen SDN 130,3 145,9 147,7-10,7-1,2 +9,8 Tynnered SDN 35,5 40,4 40,9-12,1-1,3 +6,8 Älvsborg SDN 2,6 2,8 2,1-4,3 +29,4-25,2 Härryda 9,6 9,9 9,2-3,3 +7,6 +27,3 Kungsbacka 22,4 23,3 20,4-4,0 +14,6-2,8 Kungälv 16,5 16,1 18,3 +2,3-11,6-1,8 Lerum 18,7 18,2 19,5 +1,7-6,4-0,2 Lilla Edet 10,5 10,0 9,8 +5,3 +2,2 +16,9 Mölndal 40,9 59,2 52,5-30,8 +12,7 +18,5 Partille 17,4 18,5 18,9-6,0-2,3 +6,7 Stenungsund 13,5 14,6 13,3-7,8 +10,3-2,0 Tjörn 7,4 6,7 7,8 +10,4-13,3 +41,9 Öckerö 5,0 4,1 3,7 +20,8 +12,7 +32,1 Göteborgsregionen 1058, , ,9-7,6-0,5 +4,0 I tabellen ovan redovisas de totala kostnaderna för försörjningsstöd för respektive kommun/stadsdel. I de redovisade siffrorna ingår endast individuellt utbetalt försörjningsstöd, summan är inte reducerad med återbetalda medel och avser inte utbetalningar till flyktingar. För vissa kommuner finns avvikelser mot detta vilket redovisas på sidan 22. I diagrammet nedan redovisas de procentuella förändringarna mellan 2005 och De kommuner som procentuellt har minskat sina kostnader mest mellan 2005 och 2006 är Mölndal och Ale. Ale har dessutom minskat sina kostnader sedan 2004 med 34,4 procent. Den stora minskningen av kostnader för Mölndals kommun kan bero på gynnsam konjunktur i kombination med personalförstärkningar som har gett möjlighet till ett fördjupat arbetssätt. Kostnaden för försörjningsstöd har ökat mest procentuellt på Tjörn och Öckerö. Öckerö har dessutom ökat sina kostnader sedan 2004 med 35,1 procent. Mölndal; -30,8% Förändring av kostnaden för Försörjningsstöd i procent mellan åren 2005 och 2006 Ale; -16,2% Tynnered SDN; -12,1% Alingsås; -10,9% Lärjedalen SDN; -10,7% St enungsund; -7,8% Göteborgsregionen; -7,6% Linnéstaden SDN; -6,9% Göteborg; -6,8% Partille; -6,0% Älvsborg SDN; -4,3% Kungsbacka; -4,0% Härryda; -3,3% Härlanda SDN; 0,1% Lundby SDN; 0,1% Kungälv; 2,3% Lerum; 2,4% Lilla Edet; 5,3% Tjörn; 10,4% Öckerö; 20,8% -35% -25% -15% -5% 5% 15% 25% 12

13 Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2006, i kr Försörjningsstöd per invånare 2005, i kr Skillnad i % mellan år 2005 och 2006 Invånare 31/ Invånare 31/ Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2006, i kr Ale ,4% Alingsås ,0% Göteborg ,7% Härlanda SDN ,5% Linnéstaden SDN ,0% Lundby SDN ,6% Lärjedalen SDN ,9% Tynnered SDN ,8% Älvsborg SDN ,9% Härryda ,4% Kungsbacka ,7% Kungälv ,8% Lerum ,8% Lilla Edet ,7% Mölndal ,6% Partille ,2% Stenungsund ,8% Tjörn ,9% Öckerö ,8% Göteborgsregionen ,5% För att bättre kunna jämföra kostnaderna mellan kommunerna/stadsdelarna så relateras här den totala kostnaden för försörjningsstöd till det totala antalet invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror för 2005 och 2006, samt procentuell förändring mellan åren. Den procentuella skillnaden för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på sidan 12, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom siffror för 2006 som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna i förhållande till den målgrupp som merparten av försörjningsstödet utbetalas till. Diagrammet nedan visar försörjningsstöd per invånare Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborgs Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högst respektive lägst kostnad per invånare precis som i rapporten för Skillnaderna kan bero på många olika orsaker så som olikheter i behov och struktur vilket utvecklas i nästa avsnitt om regressionsanalys. Kr/invånare Försörjningsstöd i kr per invånare, 2006 Relaterat till befolkningen 31 december Lärjedalen SDN Lundby SDN Göteborg Tynnered SDN Göteborgsregionen Linnéstaden SDN Lilla Edet Härlanda SDN Mölndal Stenungsund Partille Lerum Tjörn Alingsås Kungälv Öckerö Ale Kungsbacka Härryda Älvsborg SDN 13

14 Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna i stadsdelarna sedan ett par år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (här försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för regressionsanalys storstad och 45 enheter för regressionsanalys förortskommun ), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom regressionsanalys storstad. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1. Andel arbetslösa utan ersättning. (snitt 04-06) 2. Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning. (snitt 04-05) För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för regressionsanalys förortskommun utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1. Andel arbetslösa utan ersättning. (snitt 04-06) 2. Andel invånare 0-64 år födda utom norden. (snitt 04-05) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ): 0,65, eller 65 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden. Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel borde ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till Statistiska Centralbyrån. Vissa kostnader för försörjningsstöd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra. Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,926, eller ca 93 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner. 14

15 Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2005 att Ale, Härryda, Lilla Edet, Partille och Öckerö har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Kungsbacka, Lerum och Tjörn ligger vid eller mycket nära det förväntade värdet. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2004 samt Utbetalt försörjningsstöd år 2005 per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys kronor per invånare Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Residualer 2004 Residualer kronor per invånare Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö 15

16 Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att stadsdelarna Backa, Gunnared, Härlanda, Tynnered, och Örgryte har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet. Tuve-Säve ligger nästan exakt på förväntat värde medan övriga stadsdelar däremot har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade Utbetalt försörjningsstöd år 2005 per invånare 0-64 år jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys kronor per invånare Askim SDN Backa SDN Bergsjön SDN Biskopsgården SDN Centrum SDN Frölunda SDN Gunnared SDN Härlanda SDN Högsbo SDN Kortedala SDN Kärra-Rödbo SDN Linnéstaden SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Majorna SDN Styrsö SDN Torslanda SDN Tuve-Säve SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Örgryte SDN kronor per invånare Residualer 2004 Residualer Askim SDN Backa SDN Bergsjön SDN Biskopsgården SDN Centrum SDN Frölunda SDN Gunnared SDN Härlanda SDN Högsbo SDN Kortedala SDN Linnéstaden SDN Kärra-Rödbo SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Majorna SDN Styrsö SDN Torslanda SDN Tuve-Säve SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Örgryte SDN 16

17 Försörjningsstöd per bidragshushåll I tabellen redovisas antal hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd, relaterat till det totala försörjningsstödet för 2005 och Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll minskat med 6 procent mellan 2005 och Även försörjningsstöd per bidragshushåll har minskat med 1 procent mellan åren. Diagrammet längst ner visar försörjningsstödet per bidragshushåll En tendens är att de kommuner/stadsdelar som har höga kostnader per bidragshushåll även har relativt många hushåll med försörjningsstöd per invånare vilket då resulterar i höga kostnader när det gäller försörjningsstöd per invånare (s.13). Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2006 Antal bidragshushåll per invånare, 2006 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2006, i kr Antal bidragshushåll 2005 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2005, i kr Ale kr kr Alingsås kr kr Göteborg kr kr Härlanda SDN kr kr Linnéstaden SDN kr kr Lundby SDN kr kr Lärjedalen SDN kr kr Tynnered SDN kr kr Älvsborg SDN kr kr Härryda kr kr Kungsbacka kr kr Kungälv kr kr Lerum kr kr Lilla Edet kr kr Mölndal kr kr Partille kr kr Stenungsund kr kr Tjörn kr kr Öckerö kr kr Göteborgsregionen kr kr Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, kr kr kr kr kr kr kr Lärjedalen SDN Göteborg Göteborgsregionen Tynnered SDN Lerum Lundby SDN Partille Tjörn kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Härlanda SDN Härryda Mölndal Öckerö Lilla Edet Linnéstaden SDN Stenungsund Kungsbacka Kungälv Alingsås Älvsborg SDN kr Ale 17

18 Barn i hushåll med försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll Totalt antal barn i åldrarna 0-17 år som fått försörjningsstöd någon gång under året, i % Ale 4,0% 4,9% Alingsås 3,6% 3,6% Göteborg 12,2% 13,2% Härlanda SDN 4,6% 5,4% Linnéstaden SDN 5,0% 6,0% Lundby SDN 11,0% 12,0% Lärjedalen SDN 34,0% 36,8% Tynnered SDN 10,6% 11,7% Älvsborg SDN 1,0% 0,6% Härryda 1,8% 2,0% Kungsbacka 2,4% 2,4% Kungälv 4,1% 4,2% Lerum 2,6% 2,2% Lilla Edet 5,3% 5,9% Mölndal 4,2% 4,5% Partille 3,8% 2,6% Stenungsund 2,9% 3,4% Tjörn 4,5% 3,5% Öckerö 3,5% 4,6% Göteborgsregionen 7,7% 8,2% I tabellen ovan redovisas för varje kommun/ stadsdel andelen barn 0-17 år som ingår i ett hushåll som någon gång under året fick försörjningsstöd samt totalt antal barn i samma åldrar. Detta visas också i diagrammet på nästa sida. Siffrorna för 2006 visar att 7,7 procent av barnen (0-17 år) i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under året fick försörjningsstöd. Det är en minskning med 0,5 procentenheter sedan föregående år. Inom regionens kommuner och stadsdelar varierar den procentuella andelen från 1,0 i Älvsborgs SDN till 34,0 procent i Lärjedalens SDN. Efter det att Sverige godkänt FN: s barnkonvention kompletterades Socialtjänstlagen 1998 med kapitel 1 2: När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Enligt Regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen innebär detta att barnens situation bör uppmärksammas också då vuxna ansöker hos socialtjänsten om ekonomiskt bistånd till familjen. Detta kallas barnperspektivet. När det gäller att bevilja försörjningsstöd kan det handla om bistånd för t.ex. medlemsavgifter i en idrottsförening eller musikskola, en cykel, Lisebergsbesök, eller särskilda pengar till jul. Under senare år har uppmärksamhet särskilt riktats mot barnens situation i ekonomiskt utsatta familjer. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet kopplat till försörjningsstöd. Resultatet från projektet presenteras i rapporten: Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd från januari I augusti 2004 presenterade regeringen rapporten Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41). I dessa båda rapporter framkommer att barn från familjer med lägre socioekonomisk position har en ökad risk för dödlighet, sjuklighet och skaderisk. När det gäller allmän psykisk ohälsa finns svensk forskning som specifikt studerat effekten av ekonomisk knapphet och då funnit att de mest ekonomiskt utsatta barnen mår sämre. Forskningen visar också att ekonomisk utsatthet under de tidiga barnaåren verkar vara mest ofördelaktigt och att det finns tendenser att de långsiktiga konsekvenserna av ekonomisk utsatthet visar sig på flera områden (hälsa, kognitiv utveckling,) också beroende av ålder (lägre ålder mer negativ påverkan). Därför är det glädjande att notera att andelen barn som lever under dessa förhållanden har sjunkit i de flesta kommuner och i Göteborgsregionen totalt sedan

19 35% 30% 34,0% Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2006 fick försörjningsstöd 25% 20% 15% 10% 12,2% 11,0% 10,6% 7,7% 5% 5,3% 5,0% 4,6% 4,5% 4,2% 4,1% 4,0% 3,8% 3,6% 3,5% 2,9% 2,6% 2,4% 1,8% 1,0% 0% Lärjedalen SDN Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Lilla Edet Linnéstaden SDN Härlanda SDN Tjörn Mölndal Kungälv Ale Partille Alingsås Öckerö Stenungsund Lerum Kungsbacka Härryda Älvsborg SDN 19

20 Försörjningsstöd till ungdomar, år Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, i Tkr Kommun Förändring Kommun Förändring Ale % Kungsbacka % Alingsås % Kungälv % Göteborg % Lerum % Härlanda SDN % Lilla Edet % Linnéstaden SDN % Mölndal % Lundby SDN % Partille Lärjedalen SDN % Stenungsund % Tynnered SDN % Tjörn % Älvsborg SDN % Öckerö % Härryda % Göteborgsregionen % I tabellen ovan redovisas försörjningsstöd som betalats ut till hushåll där registerledaren är i åldern år, samt förändringen mellan åren 2005 och Förändring redovisas också i diagrammet på nästa sida. Tabellen på nästa sida visar hur stor andel av det totala försörjningsstödet som går till ungdomar år, samt hur stor andel av invånarna i kommunen/stadsdelen som är i denna ålder. På sidan 21 i rapporten redovisas arbetslösheten för ungdomar år, vilken har sjunkit mellan 2005 och Utbetalningar till personer mellan 18 och 24 år har under 2006 minskat med 10 procent vilket kan bero både på det förbättrade arbetsmarknadsläget och att flera kommuner beskriver att de under de senaste åren fokuserat på åtgärder för ungdomar så som speciella ungdomsprogram eller samarbete med t.ex. arbetsförmedling och kommunens arbetsmarkandsenhet för att ungdomar snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden och för att förhindra långvarigt beroende. Gruppens andel av det totala försörjningsstöd i Göteborgsregionen är dock densamma som under de två senaste åren vilket kan innebära att arbetslösheten för denna grupp minskar i ungefär samma takt som för övriga grupper. Många kommuner beskriver också att antal studenter som sökt försörjningsstöd i början av sommaren har minskat, detta trots de nya tuffare A-kassereglerna. Detta bekräftas även av den enkät Sveriges förenade studentkårer gjort i kommuner runt om i landet. Orsaken kan vara att det förbättrade arbetsmarknadsläget har gjort det lättare för studenter att hitta sommarjobb. Vid analys av siffrorna ska beaktas att befolkningsökningar och demografiska förändringar kan vara orsaker till stora förändringar avseende både andel och kronor av försörjningsstöd som utbetalas till ungdomar. 20

21 Förändring av försörjningsstöd, mellan åren 2005 & 2006, som går till hushåll där registerledaren är i åldern år Partille; -26% Ale; -22% Alingsås; -21% Härryda; -20% Tynnered SDN; -20% Älvsborg SDN; -19% Linnéstaden SDN; -18% Lärjedalen SDN; -15% Öckerö; -12% Mölndal; -12% Stenungsund; -11% Göteborg; -11% Göteborgsregionen; -10% Kungälv; -8% Kungsbacka; -4% Lilla Edet; 2% Härlanda SDN; 4% Lundby SDN; 10% Tjörn; 33% Lerum; 39% -40% -20% 0% 20% 40% Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år Ale 19% 20% 8% 8% Kungsbacka 24% 24% 7% 7% Alingsås 35% 38% 9% 8% Kungälv 18% 20% 8% 8% Göteborg 17% 17% 10% 10% Lerum 24% 18% 7% 7% Härlanda SDN 23% 22% 10% 10% Lilla Edet 29% 31% 8% 8% Linnéstaden SDN 18% 21% 9% 9% Mölndal 20% 16% 8% 8% Lundby SDN 21% 19% 11% 11% Partille 18% 25% 8% 8% Lärjedalen SDN 13% 14% 10% 10% Stenungsund 22% 24% 7% 7% Tynnered SDN 17% 19% 9% 9% Tjörn 28% 25% 8% 7% Älvsborg SDN 14% 16% 7% 7% Öckerö 16% 21% 7% 7% Härryda 21% 26% 7% 7% Göteborgsregionen 18% 18% 9% 9% 21

22 Procentuell andel av Försörjningsstödet I resterande del av rapporten redovisas försörjningsstöd utifrån orsaken till att det har betalats ut. Syftet med att koda försörjningsstödet utifrån orsak är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att planera sitt strategiska arbete, följa konjunkturförändringar samt ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i de generella välfärdssystemen. Ett kontinuerligt samarbete sker i kommunerna när det gäller att förbättra kodningen, med syfte att bli allt bättre på att beskriva den aktuella situationen. Stora procentuella förändringar mellan åren kan därför bero på att man aktivt kodat på ett annat sätt. Ibland används försörjningsstöd även till annat än vad som kan klassas som rent försörjningsstöd. Det handlar ofta om satsningar som på sikt syftar till att få individer in i egen försörjning. En del av dessa satsningar ingår inte i de kodade bidragen men för vissa kommuner ingår det för att det inte går att särskilja. Detta redovisas då särskilt i nedanstående tabellen nedan. När det gäller förebyggande insatser som betalas ut till ett enskilt hushåll ska det finnas med men inte om det gäller tex. löner till dem som arbetar med det förebyggande arbetet. Vissa kommuner gör avgränsningar i sin redovisning av boendekostnader för s.k. sociala boenden på så sätt att när det gäller boende utan eget kontrakt på tex. ALTBO så räknas det inte som försörjningsstöd och är inte med i de kodade bidragen, vilket gäller tex. Göteborg, Mölndal och Öckerö. Övriga kommuner kan ha dem med i sina kodade bidrag. Ingen av kommunerna förutom Lerum har med kostnader för flyktingar. I bilaga 1 redovisas de orsakskodade bidragen i detalj, i procent och Tkr. Summorna där innehåller inte de okodade bidragen som bland annat finns i tabellen nedan. Totalsumman kanske inte överensstämmer med de belopp kommunerna själva redovisar i sin årsredovisning men det beror på det att i denna rapport sker vissa avgränsningar för vad som ska kallas försörjningsstöd för att öka jämförbarheten mellan kommunerna oavsett hur de är organiserade.. Förutom de kostnader för försörjningsstöd som redovisas i orsakskoder (se bilaga 1) så har nedanstående kommuner/stadsdelar dessutom betalat ut försörjningsstöd eller redovisat annorlunda än övriga kommuner/stadsdelar: Göteborg: Totalt: kr ytterligare har betalats ut för kommunal ungdomsgaranti Kungsbacka I de kodade bidragen ingår hemmaplanslösningar och krissituationer i grupp 7. Går ej att särskilja i kronor. Kungälv Totalt: kr - ingår i kodat och avser beslutat men ej utbetalt försörjningsstöd. Lerum: Lilla Edet: Mölndal: Partille: Stenungsund: Öckerö Totalt: kr - ytterligare har betalats ut och gäller förebyggande för barn/ungdom, korttidsboende tandvård och avliden. I de kodade bidragen ingår kostnader för flyktingar vilket inte kunnat särskiljas. Totalt: kr -ytterligare har betalats ut vilket gäller särskilt stöd till barn. Totalt: kr - ytterligare har betalats ut som avser köpt boende. I de kodade bidragen ingår för OSA-platser och beloppen är inte reducerade med som avser återbetalda medel. Totalt: kr ingår i de kodade bidragen avseende köpt boende för missbrukare. Totalt: kr - ytterligare har betalats ut varav kr avser OSA, kr lönebidrag och kr feriearbete. Totalt: kr har betalats ut ytterligare vilket avser bidrag till flyktingar. 22

23 Orsak: Arbetslöshet Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2005 till 2006 minskat med 0,1 procent i Göteborgsregionen (0,3 procent i riket). För ungdomar (18-24 år) har årsmedeltalet i Göteborgsregionen sjunkit mellan åren med 0,7 procent (-0,8 procent i riket). Regeringen har nyligen beslutat att redovisad arbetslöshet ska inkludera arbetssökande heltidsstuderande. Den nya definitionen medför att den uppmätta arbetslösheten kommer att blir högre än med tidigare definition vilket påverkar jämförbarheten fortsättningsvis. Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd där orsaken kan härledas till arbetslöshet, d.v.s. orsaken är ofrivillig arbetslöshet där personen inte är kvalificerad för eller har otillräcklig A- kassa eller Alfa-kassa, är utförsäkrad eller deltidsarbetslös. (se kod 1 & 2 i bilaga 1). Orsak: Arbetslöshet i procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av försörjningsstödet som kan relateras till arbetslöshet, % 55% 54% 53% 51% 50% 48% 45% 20% 41% 39% 36% 35% 34% 31% 30% 29% 28% 27% 27% 25% 20% 0% Tjörn Lilla Edet Öckerö Ale Älvsborg SDN Stenungsund Alingsås Linnéstaden SDN Lerum Kungälv Mölndal Lundby SDN Kungsbacka Göteborgsregionen Partille Göteborg Lärjedalen SDN Tynnered SDN Härlanda SDN Härryda Registrerad öppen arbetslöshet i procent av befolkningen, årsmedeltal (Stadsdelarnas siffror är statistik från december resp. år Källa: AMS & Länsarbetsnämnden VGR) år år år år Ale 5,0 5,1 6,3 8,4 Kungsbacka 4,0 4,0 5,2 5,9 Alingsås 5,3 5,5 7,8 8,4 Kungälv 3,2 3,2 4,6 5,0 Göteborg 6,9 7,1 6,9 7,6 Lerum 3,6 4,0 5,6 6,7 Härlanda SDN 5,1 6,2 4,9 6,2 Lilla Edet 5,8 5,8 7,6 9,1 Linnéstaden SDN 5,2 6,0 2,9 5,5 Mölndal 4,5 4,5 6,4 6,9 Lundby SDN 7,4 9,1 6,1 9,5 Partille 4,4 4,8 6,7 7,2 Lärjedalen SDN 10,4 12,2 10,1 13,6 Stenungsund 4,0 4,1 6,4 7,4 Tynnered SDN 4,4 4,9 4,6 6,7 Tjörn 3,6 3,6 5,1 6,2 Älvsborg SDN 2,4 2,7 2,1 3,2 Öckerö 3,7 3,8 5,1 3,8 Härryda 3,8 3,9 6,0 6,6 Göteborgsregionen 5,8 5,9 6,6 7,3 Riket 6,0 6,3 8,2 9,0 23

24 Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Här redovisas försörjningsstöd som betalats ut p.g.a. att personen i fråga inte är tillgängliga för arbetsmarknaden eller studerar SFI eller SAS1 med försörjningsstöd. Bidrag som kodas här innebär att personen inte är redo för ett arbete då åtgärder i form av rehabilitering, motivering, utbildning m.m. krävs innan möjligheten finns att komma in i egen försörjning. Denna orsakskod har för Göteborgsregionen totalt sett ökat med 2 procent jämfört med förra året. De förändringar vi kan se här för enskilda kommuner/stadsdelar hänger ofta samman med förändringar i Orsak: arbetslöshet på föregående sida. Utveckling totalt sett är att orsak arbetslöshet minskar samtidigt som orsak ej tillgänglig för arbetsmarknaden ökat vilket kanske inte beror på att antalet personer i gruppen ej tillgängliga för arbetsmarknaden har ökat utan att antalet personer totalt har minskat och då främst i gruppen personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Orsakskod Ej tillgänglig för arbetsmarknaden har hela tiden ökat, totalt sett, sedan den infördes år Det handlar många gånger även om ett förändringsarbete som sker på enheterna för försörjningsstöd där man medvetet arbetar med att koda om de som tidigare stått kodade fel som orsak arbetslöshet eller orsak andra bidrag men borde ha varit kodade Ej tillgängliga för arbetsmarknaden. Tabellen och diagrammet nedan visar andel av kostnaden för försörjningsstöd som betalas ut till hushåll där orsaken är att personer ej är tillgänglig för arbetsmarknaden eller personer som studerar av SFI eller SAS 1 (se kod 8 & 10 i bilaga 1). Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden, samt Sfi och Sas 1 studerande i procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av försörjningsstödet som kan relateras till personer ej tillgängliga för arbetsmarknaden samt Sfi och Sas1 studerande, % 43% 42% 42% 40% 39% 39% 36% 34% 32% 25% 28% 27% 26% 26% 24% 19% 17% 15% 0% Tynnered SDN Lärjedalen SDN Härlanda SDN Göteborg Partille Härryda Göteborgsregionen Lundby SDN Kungsbacka Mölndal Lerum Alingsås Lilla Edet Linnéstaden SDN Älvsborg SDN Stenungsund Kungälv Tjörn Öckerö 9% 7% Ale 24

25 29% 27% 26% 25% 25% 25% 24% Orsak: Andra bidrag Här redovisar andelen av försörjningsstödet som kan härledas till att andra bidrag i socialförsäkringssystemet inte räcker till. Här ingår försörjningsstöd som betalas ut till personer, som är sjuka, men inte har haft möjlighet att upparbeta socialförsäkringsförmåner s.k. nollklassade individer, samt de som inte har tillräckliga förmåner för att klara sin försörjning. Här finns också personer med en mer komplex sjukdomsbild, där en omfattande utredning krävs innan sjukskrivning, sjukersättning eller aktivitetsersättning kan bli aktuell, eller väntar på utredning eller annan åtgärd innan de är berättigade till medel i socialförsäkringssystemet. Några kommuner beskriver att kvalificerade arbetsförmågebedömningar kanske måste köpas externt pga. komplexiteten. Andelen av försörjningsstödet som kan härledas till andra bidrag har ökat något för Göteborgsregionen det senaste året. För flera kommuner har det dock skett relativt stora förändringar, både ökningar och minskningar. Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd som kan relateras till dessa andra bidrag, (se kod 4 & 5 i bilaga 1). Orsak: Andra bidrag, i procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av försörjningsstödet som kan relateras till andra bidrag, % 33% 30% 20% 23% 23% 23% 23% 22% 21% 21% 19% 16% 14% 0% Härryda Ale Kungälv Mölndal Härlanda SDN Kungsbacka Lundby SDN Tjörn Partille Lerum Lärjedalen SDN Göteborgsregionen Öckerö Göteborg Tynnered SDN Älvsborg SDN Linnéstaden SDN Stenungsund Alingsås Lilla Edet 25

26 Översikt - Cirkeldiagram En sammanfattande bild av varje kommun/stadsdels kodning av orsaker till att försörjningsstöd betalas ut visas grafiskt i livbojsdiagram nedan. Koderna har slagits samman, så som de redovisas i övrigt i rapporten, enligt förklaringen nedan. Samtliga koder finns redovisade i bilaga 1. Att fördelningarna i diagrammen skiljer sig mycket mellan kommunerna kan dels bero på hur man definierar de olika koderna men också på olika förutsättningar och förhållanden. Göteborgsregionen Arbetsmarknadsrelaterat - Kod 1+2. (Ej kvalificerad eller ej tillräcklig ersättning från A- eller Alfa kassa) 5% Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1 - kod % 30% Väntar lön eller har för låg heltidslön - kod 3 4% Relaterat till andra bidrag - kod 4+5 (Ej kvalificerad eller tillräcklig ersättning för sjuk-, föräldrapenning eller pension) 38% Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - kod Ale Alingsås 4% 9% 16 % 33% 51% 2% 46% 5% 7% 27% Göteborg Härlanda SDN 5% 1% 23% 27% 27% 25% 4% 5% 41% 42% 26

27 Linnestaden SDN Lundby SDN 5% 3% 21% 41% 25% 34% 7% 3% 26% 35% Lärjedalen SDN Tynnered SDN 4% 4% 23% 27% 22% 27% 3% 5% 43% 42% Älvsborg SDN Härryda 0% 3% 21% 20% 4% 51% 34% 24% 4% 39% Kungsbacka Kungälv 5% 12 % 26% 31% 36% 30% 5% 33% 5% 17% 27

28 Lerum Lilla Edet 5% 14 % 4% 24% 39% 2% 54% 4% 26% 28% Mölndal Partille 3% 6% 29% 34% 25% 28% 2% 2% 32% 39% Stenungsund Tjörn 8% 3% 19 % 25% 48% 6% 2% 55% 15% 19 % Öckerö Göteborgsregionen 7% 5% 25% 23% 30% 54 % 4% 5% 9% 38% 28

29 Bilaga 1: Orsaker till att försörjningsstöd betalas ut, , i procent (endast orsakskodat försörjningsstöd ingår nedan) Koder Ale Alingsås Göteborg Härlanda Linnéstaden Lundby Lärjedalen Tynnered Älvsborg Härryda SDN SDN SDN SDN SDN SDN 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) 28,2% 28,8% 25,4% 22,8% 37,6% 31,9% 26,1% 25,3% 47,4% 12,3% 2. Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) 22,9% 16,7% 2,3% 2,4% 3,0% 1,8% 1,3% 1,2% 3,0% 8,0% 3. Väntar lön eller för låg heltids lön 4,9% 2,4% 3,5% 5,1% 7,0% 2,8% 2,6% 4,5% 4,1% 3,5% 4. Ej kvalificerade för bidrag * från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 18,1% 8,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 21,6% 5. Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 15,1% 7,7% 22,6% 26,5% 21,0% 24,5% 22,5% 21,9% 21,2% 12,9% 6. Överkonsumtion 2,3% 4,3% 0,9% 0,9% 0,5% 0,8% 0,3% 1,2% 0,1% 0,6% 7. Övrigt 1,4% 4,9% 2,8% 0,0% 4,2% 1,5% 3,1% 1,6% 0,0% 1,5% 8.Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 7,1% 22,1% 27,6% 35,0% 22,3% 30,1% 15,2% 26,2% 18,7% 23,3% 9. Saknar barnomsorg 0,0% 0,0% 0,8% 0,0% 0,3% 1,0% 0,9% 0,8% 0,1% 0,5% 10. Sfi och SAS 1 studerande 0,0% 5,0% 14,1% 7,2% 4,0% 5,6% 28,0% 17,2% 5,5% 15,8% SUMMA: 100% 100% 100% 100,0% 100% 100,0% 100,0% 100% 100% 100% Koder Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgsregionen 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) 24,7% 7,2% 28,2% 47,4% 21,8% 23,1% 31,8% 44,5% 34,9% 25,5% 2. Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) 6,5% 28,4% 10,7% 6,5% 12,7% 5,7% 15,9% 10,7% 17,9% 4,2% 3. Väntar lön eller för låg heltids lön 4,5% 5,4% 3,6% 2,1% 2,2% 1,6% 5,8% 1,8% 5,4% 3,5% 4. Ej kvalificerade för bidrag från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 10,2% 15,7% 13,2% 5,5% 19,0% 14,1% 10,8% 3,3% 8,1% 2,4% 5. Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 15,5% 14,2% 11,3% 8,1% 9,6% 10,5% 8,3% 21,4% 17,0% 20,6% 6. Överkonsumtion 1,3% 2,7% 5,3% 1,7% 0,2% 1,1% 3,3% 1,6% 1,2% 1,1% 7. Övrigt 2,8% 8,3% 0,0% 1,3% 2,5% 4,0% 5,0% 1,0% 5,7% 3,1% 8.Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 29,6% 9,2% 8,9% 20,3% 20,6% 32,2% 14,8% 8,3% 7,0% 25,7% 9. Saknar barnomsorg 0,5% 0,8% 0,1% 1,1% 0,1% 0,4% 0,0% 0,6% 0,4% 0,8% 10. Sfi och SAS 1 studerande 4,4% 8,2% 18,7% 6,0% 11,3% 7,4% 4,3% 6,9% 2,4% 13,1% SUMMA: 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% * I de fall kommunerna/stadsdelarna har inte möjlighet att skilja kod 4 och 5 åt och redovisas totalen på kod 5 29

30 Orsaker till att försörjningsstöd betalas ut , i Tkr (endast orsakskodat försörjningsstöd ingår nedan) Koder Ale Alingsås Göteborg Härlanda Linnéstaden Lundby Lärjedalen Tynnered Älvsborg Härryda SDN SDN SDN SDN SDN SDN 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) Väntar lön eller för låg heltids lön Ej kvalificerade för bidrag från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK Överkonsumtion Övrigt Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Saknar barnomsorg Sfi och SAS 1 studerande SUMMA: Koder Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgsregionen 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) Väntar lön eller för låg heltids lön Ej kvalificerade för bidrag från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK Överkonsumtion Övrigt Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Saknar barnomsorg Sfi och SAS 1 studerande SUMMA: * I den kodade sammanställningen av försörjningsstödet redovisar Lerum inklusive kostnader för flyktingar. 30

31 31

32 Goda GRannar Göteborgsregionens kommunalförbund GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetensutveckling, utbildning och forskning. GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 ersättare. Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna. Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post [email protected] Rapporten finns tillgänglig i pdf-format på GRs hemsida 32