Insatser för att bli självförsörjande

Transkript

1 Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Lena Brönnert

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning Bakgrund Organisation Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod Revisionsfråga Revisionsmetod Resultat Mål och riktlinjer Arbetsmetoder för att bedöma behov av insatserna Tillgång till insatser Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Individuell planering och uppföljning... 8 Marks kommun

3 1 Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Marks kommun har Kommunal sektor inom genomfört en granskning av att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand. Vid granskningen har framkommit att nämnderna till stora delar gör detta men också att det finns behov av förbättringar för att uppnå en effektiv verksamhet. Dessa förbättringar berör i huvudsak planering och uppföljning av insatserna samt försörjningsstödsenhetens personalkontinuitet. Kontrollmålen visar följande: Finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande? Granskningen visar att det inom aktuella nämnder finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande. Styrningen åtföljs även av aktiviteter för att mäta måluppfyllelse, vilket bedöms som tillfredsställande. Används arbetsmetoder för att bedöma behov av insatserna? Den arbetsmetod som används för att bedöma behov av insatser är samtal med de sökande och att uppgifter inhämtas från samverkansparter, framförallt arbetsförmedlingen. En bedömning av arbetsförmåga kan för vissa av de som uppbär ekonomiskt bistånd, göras inom Lärande och arbetsmarknad efter remiss. För dessa finns tillgång till specialiserade kompetenser. Den utredning som görs inom Försörjningsstödenheten bedöms i liten omfattning vara en bedömning av behov av eventuella insatser för att nå målet att bli självförsörjande. Vi föreslår en större samordning med resurserna inom LoAm för att höja kompetens och kvalitet vid kartläggning och bedömning av behov av insatser. Finns tillgång till insatser att erbjuda? Granskningen visar att det i hög utsträckning finns tillgång till insatser att erbjuda. Att de formas efter de behov som finns är tillfredsställande. En tydligare prioritering bör dock ske för att efterfölja budgetens styrning. Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet? Granskningen visar att det finns insatser som riktas till ungdomar för att motverka ungdomsarbetslöshet. Detta bedöms som tillfredsställande och i enlighet med socialnämndens mål. Marks kommun 1 av 9

4 Görs en individuell planering och uppföljning? Vid granskningen framkommer att det finns en styrning mot att en planering ska göras tillsammans med den enskilde för att nå målet om egen försörjning genom rätt insatser. Denna planering återfinns inte i akterna och intervjuer bekräftas att det finns svårighet inom enheten för att fullgöra detta. Detta innebär att socialnämndens prioriteringar och effektmål liksom serviceåtaganden och riktlinjer inte efterlevs. Vi rekommenderar verksamheten att vidta åtgärder för att säkerställa att detta sker 2 Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. I arbetet är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de klarar sin försörjning på egen hand, vilket också är betydande för att verksamheten drivs effektivt och ändamålsenligt. Kostnader för ekonomiskt bistånd fortsatte att öka i landet under 2010 och allt flera, framförallt unga, är i behov av försörjningsstöd. Nära nio procent i åldersgruppen år får ekonomiskt bistånd. I Marks kommun ökade utbetalningen av ekonomiskt bistånd med 33 % mellan år 2008 och Motsvarande ökning för riket var 19 %. Under 2010 har utbetalningarna ökat med ytterligare 9 %. Ekonomiskt bistånd i Mark kostade år kr/invånare mot 474 kr/invånare i ett snitt av fem jämförbara kommuner. 2 I utbildningsnämndens nämndplan 2010 konstateras att andelen lågutbildade inom regionen är hög i jämförelse med andra kommuner. Antalet inskrivna vid Lärande och arbetsmarknadsenheten (LoAm) ökade mellan år 2009 och år 2010 med 29 %. Under år 2010 var totalt 481 personer inskrivna varav 202 var unga upp till 24 år (24 personer under 16 år). Bland du unga var majoriteten män (63 %). LoAm redovisar en negativ budgetavvikelse om 567 tkr för år Huvudorsaken till denna budgetavvikelse är ökade kostnaderna för anställningar med stöd samt lönebidrag till föreningar. Kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder 2010 var i Mark kommun559 kronor per invånare, och i ett snitt av fem jämförbara kommuner med liknande IFO-struktur, 457 kronor per invånare. 2 Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys funnit skäl att genomföra granskningen. 1 statisktikdatabas@socialstyrelsen.se 2 Enligt Kolada. De fem jämförbara kommuner har likartade strukturella förutsättningar att bedriva en IFO verksamhet (vikt 70 %) samt invånarantalet (vikt 30 %). Exempel på vad som är strukturella förutsättningar är t ex barn till ensamstående förälder, lagförda ungdomar, utrikesfödda, arbetslöshet, manliga låginkomsttagare. Marks kommun 2 av 9

5 2.1 Organisation Socialnämndens uppdrag är att ge bistånd i form av försörjningsstöd och ekonomisk rådgivning till dem som inte själv kan försörja sig eller på annat sätt få sina behov tillgodosedda. Insatserna ska ges i form av rådgivning, information samt stöd och motiverande samtal. Nämnden ska också erbjuda ekonomiskt bistånd med inriktning mot arbete och sysselsättning för egen försörjning. Stöd och insatser ska vara individuellt anpassade. From den 1 januari i år har Lärande och arbetsmarknadsenheten (LoAm) flyttats från utbildningsnämnden till barn- och utbildningsnämnden. Enligt ordförande och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden har det varit oklart om verksamheten ska finnas kvar och utredning om saken pågår men har genomförts även tidigare. Detta har medfört förseningar vad gäller nämndens styrning av verksamheten. De intervjuade uttrycker att Lärande och arbetsmarknad har kopplingar till flera verksamheter i kommunen och inte självklart är bäst organiserad i barn- och utbildningsnämnden. 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3.1 Revisionsfråga Säkerställer socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand? Kontrollmål/granskningsmål Finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande? Används arbetsmetoder för att bedöma behov av insatser? Finns tillgång till insatser att erbjuda? Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet? Görs en individuell planering och uppföljning? 3.2 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom intervjuer med; ordförande och vice ordförande Barn och utbildningsnämnden enhetschef för Försörjningsstödsenheten enhetschef för Lärande och Arbetsmarknad (LoAm) handläggare Försörjningsstödsenheten personal som arbetar med arbetsmarknadsinsatser inom LoAm Ordförande i socialnämnden har varit förhindrad att medverka vid intervjutillfällen men i efterhand kontaktats via telefon. Två av revisionsgruppens medlemmar har deltagit vid genomförande av intervjuerna. Marks kommun 3 av 9

6 Granskning och analys har gjorts av styrande dokument. Totalt tio akter har granskats där det finns behov av insats av något slag för att nå egen försörjning. Dessa har valts slumpmässigt av verksamheten. Rapporten är sakavstämd i verksamheten. Granskningen har kvalitetssäkrats av certifierad kommunal revisor. 4 Resultat 4.1 Mål och riktlinjer Lärande och arbetsmarknad (LoAm) tillhör från och med den 1 januari 2011 barnoch utbildningsnämnden. Föregående är fanns ansvaret hos utbildningsnämnden som enligt inriktningsmålen skulle erbjuda adekvata arbetsmarknadsinsatser i syfte att underlätta inträde till arbetsmarknaden och minska utanförskapet. Motsvarande mål återfinns för år 2011 hos barn- och utbildningsnämnden. Deltagarens anställningsbarhet nämns som en framgångsfaktor för LoAm 3. Dessa mäts genom andel deltagare som efter genomförd handlingsplan är anställningsbara och ska enligt målet uppgå till 50 %. Andel elever som erhåller de kurser/utbildningar de efterfrågar ska uppgå till 90 %. Uppföljning 2010 visar att andelen deltagare som efter genomförd handlingsplan är anställningsbara var 57 %. Det konstateras att antalet deltagare har ökat med 29 %. 4 Verksamheten arbetar även med NöjdDeltagareIndex. Under våren 2011 har verksamheten arbetat fram en metod (enkät) för att kunna mäta deltagarnas nöjdhet som använts sedan mitten av augusti. Vid intervjuerna med ledning och personal inom LoAm beskrivs en otydlig styrning och brist på politiskt engagemang för verksamheten då det under en längre tid varit otydligt var det politiska ansvaret ska finnas. Det framkommer också att antalet anställda personer i olika former av skyddande anställningar överstiger vad som budgeterats, vilket ledningen menar sker schablonmässigt. Socialnämndens Mål och resultatplan visar att rådgivning, information samt stöd och motiverande samtal ska ges. Nämnden ska erbjuda ekonomiskt bistånd med inriktning mot arbete och sysselsättning för egen försörjning. Enligt Socialnämndens nämndsplan 2011 är de övergripande inriktningsmålen att all hjälp sak utformas efter individuella behov, allt arbete ska bedrivas med professionellt förhållningssätt och god kvalitet samt att arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning där detta är möjligt. Insatser ska ges till enskilda i syfte att nå egen försörjning genom ett aktivt samarbete med andra myndigheter som arbetsförmedling och försäkringskassa samt genom LoAm enligt inriktningsmålen. Insatser ska ges för att särskilt undvika långvarigt bidragsberoende. 3 Mål och resultatplan Uppföljning del 3. 4 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Marks kommun 4 av 9

7 Nämndplanen anger när rapportering kring måluppfyllelse ska ske. Detta mäts genom uppföljning av andelen bidragstagare som fått bistånd kortare tid än tio månader som ska överstiga 80 % samt andelen unga (18 25 år) som ska vara mindre än 50 %. Socialnämndens prioriteringar och effektmål för Försörjningsstödsenheten är att särskilt lägga fokus på ungdomars möjligheter till egen försörjning. Samarbete med andra aktörer ses som viktigt för att hitta möjligheter för ungdomar att försörja sig. Extra stimulansåtgärder ska införas för de bidragsberoende åringar som deltar i praktik eller studier. Ett prioriterat område är även att en aktuell genomförandeplan/arbetsplan ska finnas för varje enskild klient där det föreligger ett behov. Detta ska följas upp kvartalsvis, men har enligt intervjuerna inte kunnat utföras på grund av en hög arbetsbelastning. Enligt intervju med enhetschefen innebär målet att flera handläggare inriktas mot ungdomar vilket i kombination med insatser riktat till ungdomar inneburit att ungdomsärenden minskat. Serviceåtaganden fastställs av kommunens styrelser och nämnder. Vid ekonomiskt stöd åtar sig kommunen att tillsammans med den sökande planera hur stödet och hjälpen ska utformas, att den som behöver ekonomiskt stöd och är under 25 år ges stöd i att så fort som möjligt får ett arbete eller påbörjar en utbildning. Enligt riktlinjer för ekonomiskt bistånd ska de insatser som ges inte bara syfta till att avhjälpa det föreliggande behovet utan även underlätta för den enskilde att i framtiden själv klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt. 6 Här klargörs också att det förebyggande och/eller rehabiliterade syftet är viktigast. Stor vikt ska enligt riktlinjerna läggas vid att utarbeta arbetsplaner tillsammans med den enskilde, att stödja den enskilde att så långt det är möjligt att själv ta ansvar för sin situation. I riktlinjerna klargörs inte vidare hur arbetsplaner ska utarbetas. Riktlinjerna säger vidare att en individuell och tydlig bedömning av de sociala skälen ska göras för personer som p.g.a. medicinska skäl, levnadssätt etc. inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Den sökande ska känna delaktighet i utformandet av insatserna. Detta ska säkerställas i en individuellt utformad genomförandeplan. Riktlinjerna säger även att stor vikt ska läggas vid att stödja den enskilde i att se och använda sig av sina egna resurser, att så långt det är möjligt själv ta ansvar för sin situation samt att samordna insatser med andra myndigheter. Enligt intervjuerna inom socialnämnden gås målen igenom varje år och en delaktighet finns i verksamheten för att diskutera hur de konkret kan uppfyllas. Riktlinjerna beskrivs som ett levande material i verksamheten som uppdateras kontinuerligt. Vid kontinuerliga träffar med arbetsgrupp och enhetschef gör genomgång av ärenden som också syftar till att kontrollera att lag och riktlinjer följs. Bedömning Granskningen visar att det inom aktuella nämnder finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande. Styrningen 5 Mark, VERKSAMHETSPLAN - Individ- och familjeomsorgen 2011 Antagen Gäller från Marks kommun 5 av 9

8 åtföljs även av aktiviteter för att möta måluppfyllelse, vilket bedöms som tillfredsställande. 4.2 Arbetsmetoder för att bedöma behov av insatserna Vid intervju med handläggarna och ledning framkommer att samtal förs med den sökande vid ett första möte angående behov av insatser. I mötet motiveras också för att se möjligheter till egen försörjning. Uppgifter inhämtas från arbetsförmedlingen. Detta görs ofta vid de kontinuerliga möten som sker med arbetsförmedlingen varje månad. Ibland kan även de sökande medverka vid en gemensam träff. Vid intervjun med handläggarna uppges att det finns en mall för en arbetsplan som visar att mål, delmål, ansvarig för insatser ska upprättas i samråd med klienten. Ett gott samarbete beskrivs med arbetsförmedlingen som kan bidra med utredningsmaterial. Handläggarna inom Försörjningsstödenheten kan enligt ledningen ibland uppfatta att bedömningarna är svåra att göra och att kompetens ibland saknas. Ledningen betonar vikten av att rätt bedömning görs för att undvika att enskilda går runt i systemet. En öppenhet beskrivs inom kommunen för samverkan vilket innebär att andra enheter delar med sig av sin kompetens. Exempelvis kan enheten som arbetar med socialpsykiatri och handläggning enligt LSS 7 vara ett stöd vid bedömningen av behov av insatser. Aktgranskningen visar eventuell sysselsättning och kontakter med arbetsförmedlingen. Endast i ett fåtal av de granskade akterna beskrivs den enskildes resurser, eventuella hinder, eventuella behov av insatser och den enskildes egna tankar för att bli självförsörjande. Arbetsförmågebedömningar görs inom LoAm efter resmiss från Försörjningstödsenheten. Här finns förutom coacher och handledare tillgång till arbetsterapeut och psykolog på deltid vid behov för ytterligare utredning. Bedömning Den arbetsmetod som används för att bedöma behov av insatserna är samtal för med de sökande och att uppgifter inhämtas från samverkansparter, framförallt arbetsförmedlingen. En bedömning av arbetsförmåga kan för vissa av de som uppbär ekonomiskt bistånd, göras inom LoAm enligt remiss. För dessa finns tillgång till specialiserade kompetenser. Den utredning som görs inom Försörjningsstödenheten bedöms i liten omfattning vara en bedömning av behov av eventuella insatser för att nå målet att bli självförsörjande. 7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Marks kommun 6 av 9

9 4.3 Tillgång till insatser LoAm arbetar med arbetsförberedande praktik, arbetsprövning, arbetsförmågebedömning, kompetenshöjande verksamhet och coachning mot arbetsmarknaden. Målgruppen är personer som är mellan 18 och 64 år, som inte har alkohol- och drogmissbruk, har ett fast boende och eventuellt behov av barnomsorg löst. Vid intervjuerna uppges att verksamheten formas efter de behov som synliggörs i samverkan med Försörjningsstödsenheten och arbetsförmedlingen och i viss mån även Samordningsförbundet. MAST-projektet drivs i samarbete med kommunerna Svenljunga och Borås samt arbetsförmedlingarna. Syftet är att öka samarbetet mellan kommunerna och att utveckla en gemensam modell för hur kommuner kan arbeta för att stärka möjligheterna för långtidsarbetslösa att gå vidare mot arbete, studier eller annan sysselsättning. I projektet ingår praktik och längre lärlingsplatser för att prova, men också ge en viss grundkompetens och referenser. Socialt stöd och att motverka utanförskap är andra delar i verksamheten. År 2010 har 26 personer gått vidare till arbete, studier eller annan sysselsättning av totalt 116 som börjat i projektet Resursen stöd av EU-medel. Porten erbjuder insatser för personer med psykisk ohälsa. Samordningsförbundet kan erbjuda aktiviteter till sjukskrivna och arbetssökande som har behov av att bibehålla eller utveckla ett aktivt liv. Hit remitteras personer i alla åldersgrupper från försörjningsstödsenheten, endast ett fåtal ungdomar har tagit del av dessa insatser. Under 2010 har 481 personer deltagit i de olika verksamheter inom LoAm, vilket är en ökning med 29 procent jämfört med Främst syns ökning av ungdomar som de flesta av dessa har aldrig varit i arbetslivet. Utbildningsnämnden uppger i verksamhetsberättelsen 8 att LoAm klarat en ökad efterfrågan. Verksamheten har utfört 520 olika insatser såsom kartläggning, funktionsbedömning, arbetsträning/praktik, introduktionsprogram, mm. Genomsnittlig tid för en deltagare i verksamheten är cirka fyra månader. Handläggarna inom Försörjningsstödsenheten beskriver att de olika insatser som finns för att nå egen försörjning är tillräckliga men att det ibland finns en kö. I vissa insatser finns svårigheter att slussa vidare viket innebär att de är inskriva en längre tid. De uppfattar att det är svårt att finna lämpliga insatser för unga med en psykisk ohälsa. De ser också en svårighet att motivera till insatser för personer som har en missbruksproblematik och inte är villiga att ta emot behandling. Bedömning Granskningen visar att det i hög utsträckning finns tillgång till individuellt formade insatser att erbjuda. Att de formas efter de behov som finns hos enskilda är tillfredsställande. En tydligare prioritering borde dock ske för att efterfölja budgetens styrning. 8 Mark, Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Marks kommun 7 av 9

10 4.4 Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Cirka 200 ungdomar får varje månad försörjningsstöd, vilket motsvarar knappt sju procent av ungdomarna i kommunen (18-25 år) vilket är lägre än genomsnittet i riket. Av dessa får cirka 70 % någon form av sysselsättning inom 10 månader. Cirka 60 ungdomar var år 2009 långtidsberoende av försörjningsstöd (fått stödet 10 månader eller längre). Vi i Mark (Viim) är ett samverkansforum mellan socialtjänst, LoAm och skola, för att fånga upp ungdomar mellan år som har betydande hinder för att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten erbjuder stöd och motivation samt förmedling av kontakter. Ungkraft är ett samverkansprojekt mellan Försörjningsstödsenheten och LoAm. Arbetet utgår från mycket täta kontakter med ungdomen, i början med motiverande samtal och ett lösningsfokuserat arbetsätt. Ungdomarnas resurser kartläggs och en handlingsplan upprättas. Ungdomarna erbjuds aktiviteter för att förhindra passivitet. Knuten är en verksamhet som bedrivs inom handikappomsorgen/socialpsykiatrin. Verksamheten riktar sig till ungdomar med psykisk funktionsnedsättning som behöver vardagsstöd. Sysselsättningen utgår från gruppaktiviteter såsom matlagning och träning samt enskilda samtal och hjälp med myndighetskontakter etc. Projektet Fast Mark syftar till att ge ungdomar år en chans att etablera sig på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet samt att öka insikten om framtida utbildning och yrkesval. Totalt har 23 ungdomar anställts löpande under hösten Bedömning Granskningen visar att det finns insatser som riktas till ungdomar för att motverka ungdomsarbetslöshet. Detta bedöms som tillfredsställande och i enlighet med socialnämndens mål om att andelen ungdomar i gruppen som är aktuella för försörjningsstöd ska vara mindre än 50 %. 4.5 Individuell planering och uppföljning Inom Försörjningsstödsenheten finns rutiner i form av mall för upprättande av arbetsplanen som anger aktuell situation, mål, delmål och vem som ansvarar för vad för att nå målet om egen försörjning. En mall för uppföljning finns för genomgång av delmålen, vad som uppnåtts och behov av att förändra eller upprätta nya mål. Trots detta visar aktgranskningen inte att en aktiv planering görs med mål och delmål för att nå egen försörjning. Eventuella mål beskriver i huvudsak vad den sökande ska göra, snarare än vad som ska uppnås. I de akter detta finns är aktiviteterna i huvudsak att sköta kontakter med arbetsförmedlingen eller ett konstaterande att personen ska börja i någon form av arbetsmarknadsinsats. I en av tio granskade akter finns en handlingsplan. Vid ansökan/remiss om kartläggning genom LoAm ska uppgifter om tidigare sysselsättning samt vad som behöver kartläggas anges av handläggaren. Den kartläggning som görs inom LoAm utmynnar i en handlingsplan, vilken delges Marks kommun 8 av 9

11 handläggaren vid uppföljningsträffar. Handlingsplanen ska innehålla mål och delmål för att nå egen försörjning och ibland en konkret tidsplanering för olika insatser. Den revideras vid behov. Kartläggningen gjord inom LoAm återfinns inte i akterna. Kraft-teamet är en samverkan mellan socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, primärvård och psykiatri inom samordningsförbundet. Syftet är att gemensamt diskutera kring planering av insatser. Teamet är en resurs för de klienter med en komplicerad problematik och som är aktuella på minst två myndigheter. Under år 2010 har LoAm arbetat med att utveckla ett enkätverktyg för att följa upp de olika insatser vilket också används för att bättre anpassa verksamheten till brukarnas behov. Verktyget är ännu inte färdigt. 9 I kvartalsrapport för september 2010 skriver enhetschefen att ärendemängden inte kan vara för hög då det medför litet utrymme till klientbesök och samverkansmöten, vilket riskerar att innebära att klienter blir bidragsberoende för längre tid än nödvändigt. Här konstateras även att i 40 % av ärendena (110 stycken) har arbetsplan upprättad tillsammans med klient. I intervju förs fram att uppgiften att utreda rätten till ekonomiskt bistånd prioriteras före bedömningar av behov och planering av insatser för att bli självförsörjande. Personalen inom LoAm beskriver en stor omsättning på handläggartjänsterna inom Försörjningsstödsenheten vilket leder till att det är svårt att nå rätt handläggare vid uppföljningar och att de ofta uteblir från uppföljningsträffar. Bedömning Vid granskningen framkommer att det finns en styrning mot att en planering ska göras tillsammans med den enskilde för att nå målet om egen försörjning genom rätt insatser. Denna planering återfinns inte i akterna och intervjuer bekräftas att det finns svårighet inom enheten för att fullgöra detta. Detta innebär att socialnämndens prioriteringar och effektmål liksom serviceåtaganden och riktlinjer inte efterlevs. Vi rekommenderar verksamheten att vidta åtgärder för att säkerställa att detta sker Lena Brönnert Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare 9 Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för år Marks kommun 9 av 9