Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 4 tryckt press artiklar Nyhetsklipp Säkerhetsbrister i Skandiahamnen Göteborgs-Posten 2004-12-18 2 Ökat skydd mot terror i hamnarna Så ska hamnarna skyddas mot terrorn Skydd mot terrorn stärks i hamnarna HamnTerrorhot ger hamnar ökat skyddså ska hamnarna skyddas mot terrorökat skydd mot terrorhotet i hamnar Hamnarna skyddas mot terrorhot Rädsla för terrorhot Säkerheten i hamnarna skärps Terrorhot Hamnar hägnas in Ytterligare höjning av säkerheten i de svenska hamnarna Helsingborgs Dagblad 2004-10-31 3 Hamnblockad nästa steg i flygstrejken Dagens Industri 2004-09-29 5 Min arbetare i USA struntar i politiken Aftonbladet 2004-05-10 6
Säkerhetsbrister i Skandiahamnen Efter flera tillbud hotar facket med rättsliga åtgärder Göteborgs-Posten. Publicerat i print 2004-12-18. Maria Ljung Sida: 6. GÖTEBORG: På bara en vecka har två tillbud inträffat i Skandiahamnens containerterminal. Facket hävdar att maskiner och utrustning kontrolleras för dåligt och hotar med rättsliga åtgärder. Två gånger på mindre än en vecka - nu i onsdags och förra torsdagen - har vajrar i grensletruckar i Skandiahamnen plötsligt gått av. Grensletruckar används vid lyft av de upp till 25-30 ton tunga containrarna.inget av tillbuden fick allvarligare konsekvenser. Men för facket är händelserna ändå tecken på bristande säkerhetsrutiner.- Tillbud är oroande nog. Hade vajern på andra sidan också gett sig hade vi fått olycksoffer och det är inte acceptabelt. Våra medlemmar ska inte behöva riskera liv och lem, säger Lars Ladestam, huvudskyddsombud för Hamnarbetarförbundet.Han hävdar att systemen för egenkontroll och besiktning av utrustningen har allvarliga brister.- Det är så allvarligt att vi överväger att stämma Göteborgs Hamn för att få en bättring, säger han.fram till i slutet av 90-talet hade hamnen särskild personal som arbetade med att kontrollera all maskinell utrustning med vissa intervall. Funktionen drogs in eftersom ledningen ansåg att löpande service och underhållsbesiktning var tillräckliga för att säkra kvaliteten. Redan då fanns kritiker som befarade att säkerheten skulle försämras.frågan blev aktuell på nytt i somras. Då rasade plötsligt en del av en lyftanordning i bananterminalen till marken. Det visade sig att en balk var svårt rostangripen.- Sådana rostskador uppstår inte plötsligt. Det måste ha gått år sedan någon senast verkligen kontrollerade den balken. Så får det helt enkelt inte vara, säger Lars Ladestam.Under hösten väckte fackets representanter frågan i skyddskommittén. - Vi tar deras synpunkter på allvar och har gett de tekniskt ansvariga uppdraget att ta fram underlag för hur besiktningen kan genomföras i framtiden, säger Peter Svanberg, personaldirektör för Göteborgs Hamn är ordförande i skyddskommittén.han ställer inte upp på Ladestams beskrivning av dagens system som fullt av brister.- Vi har återkommande inspektioner och serviceintervall. Verksamheten är kvalitetscertifierad. Det finns inget som inte kan bli bättre men det är fel att säga att vi försummar säkerheten.kent Enlund, huvudskyddsombud för Transport, vill för närvarande inte ge kommentarer.- Vi har hopp om en lösning och då är det bäst att vi tar diskussionen internt först i stället för att tvätta byken offentligt, säger han. Bildtext: Kräver bättring. - Det skrämmande är inte att en enstaka vajer brister utan att Göteborgs Hamn inte längre besiktigar maskiner och utrustning som man borde. Det är faktiskt en fråga om liv och död, säger huvudskyddsombudet Lars Ladestam. Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Sida 2 av 7
Ökat skydd mot terror i hamnarna Så ska hamnarna skyddas mot terrorn Skydd mot terrorn stärks i hamnarna HamnTerrorhot ger hamnar ökat skyddså ska hamnarna skyddas mot terrorökat skydd mot terrorhotet i hamnar Hamnarna skyddas mot terrorhot Rädsla för terrorhot Säkerheten i hamnarna skärps Terrorhot Hamnar hägnas in Ytterligare höjning av säkerheten i de svenska hamnarna Helsingborgs Dagblad. Publicerat i print 2004-10-31. Sida: 7. I somras höjdes säker-heten i många svenska hamnar. Staket sattes upp och personalen fick id-brickor. Nu är ytter- ligare skyddsåtgärder på gång. SKÅNE. Redan i början av nästa år kan det komma ett direktiv om ökat hamnskydd inom EU. Skyddet som infördes i somras, det så kallade sjöfartsskyddet, gäller bara ombord på fartyg och i de delar av hamnarna där fartyg i internationell trafik lägger till. Nu vill EU-kommissionen gå ytterligare ett steg och skydda hela hamnområden. I Helsingborg är i dag bara delar av hamnområdet avspärrat. Att kontrollera hela skulle kräva mer staket vid hamnområdesgränsen, tror Helsingborgs hamns vd Per-Olof Jansson. - Utan att veta exakt kan jag tänka mig att det blir ungefär som en stor militärbas. Du kör in genom en central port, där står ett antal människor och tittar om du får lov att komma in. Sådant förekommer i andra länder, säger han. Orsaken till förslaget om ökat hamnskydd är rädslan för terrorattentat. Sjöfartsskyddet ska bland annat förhindra att fartyg används som bomber likt flygplanen den 11 september 2001. Det utökade hamnskyddet ska förhindra attentat mot själva hamnområdena. Där finns ofta anläggningar och verksamheter som skulle kunna vara intressanta för terrorister att slå till mot. EU pekar bland annat på oljelager, petrokemisk industri och transporter av farligt gods. Men på hamnområdena finns också en rad andra verksamheter som skulle hamna innanför avspärrningarna. - De företag som då skulle finnas inom vårt område blir ju säkerhetsklassade och personalen får ID-handlingar som gör att de kan passera in och ut, säger Per-Olof Jansson. Just det faktum att det utökade skyddet skulle bli så omfattande kan ifrågasättas, anser Björn A Borg, ordförande i svenska Hamnarbetarförbundet. - Frågan är om man verkligen har utökat säkerheten då eller om man har inskränkt den. Man utökar ju kretsen av människor betydligt, så jag undrar om de inte biter sig själva i svansen här, säger han. En annan konsekvens blir att allmänheten helt förlorar möjligheten att röra sig i hamnen. Hur mycket hamnarna kommer att förändras varierar dock. På vissa håll har man redan nu inhägnat mer än man behövde i somras. Bland annat i Landskrona. - Jag känner inte till förslaget så mycket. Men vi har redan nu mycket inhägnat, så jag tror inte det skulle bli så stor skillnad, säger Lars Nilsson, vd för Sida 3 av 7
Landskronahamnen. I Höganäs är det Höganäsbolaget som äger hamnen och där ska man i höst titta noggrannare på vad som krävs i det nya förslaget. Ökat skydd kostar dock. - Vi har sagt så här från hamnarnas sida. Vi tar investeringskostnaderna men de löpande merkostnaderna som vaktpersonal, kontroll av gods och sådan, det måste någon annan stå för. Därför debiterar vi redan nu en säkerhetsavgift för det inom sjöfartsskyddet, säger Per-Olof Jansson, som också är ordförande i branschoch arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar. Sveriges hamnar anser också att förslaget kommer för snabbt. Sjöfartsskyddet har bara varit i kraft några månader och det borde utvärderas innan man går vidare, säger Per-Olof Jansson och får medhåll av Björn A Borg. - I de flest hamnar har man tagit sjöfartsskyddet på stort allvar och installerat bevakade grindar och skapat rutiner för att kunna visitera och identifiera personer som finns på området. Man borde vänta och se hur det fungerar innan man tar ytterligare steg, säger han. I Sverige har regeringen gett Sjöfartsverket i uppdrag att utreda vad det kommer att innebära för de svenska hamnarnas del. Antas direktivet i vår kan det börja gälla tidigast år 2006. Bildtext: MER STÄNGSEL. Ett förslag till direktiv om ökat hamnskydd arbetas nu fram inom EU-kommissionen. I nordvästra Skåne är det hamnarna i Landskrona, Helsingborg och Höganäs som omfattas. Arkivfoto: GÖRAN STENBERG Fakta Sjöfartsskyddet-4I somras infördes sjöfartsskyddet i Landskrona, Helsingborg och Höganäs hamnar. Skyddet innebär att områden där fartyg i internationell trafik lägger till måste skyddas från obehörigt tillträde om det finns risker som motiverar det. Det kan göras med staket eller skyltar. Oavsett vilket kan personer på området tvingas att identifiera sig, visiteras och eventuellt avvisas. -4Personalen på plats har fått id-brickor och kontrollerna vid lastning och lossning har ökats. Allt för att bland annat undvika att fartyg kapas och används som bomber eller att exempelvis vapen smugglas ombord och förs in i ett annat land. -4En del områden har också fått kameraövervakning och besökare kontrolleras regelmässigt. -4Det ska också finnas planer för hur säkerheten snabbt kan ökas om det skulle uppstå ett hot. Vilka risker som finns och vilka de möjliga målen är ska också undersökas. -4Reglerna tillkom efter en internationell överenskommelse men EU införlivade dem också i sin lagstiftning. -4Tillsynen görs av svenska Sjöfartsverket. Helsingborgs Dagblad eller artikelförfattaren Sida 4 av 7
Hamnblockad nästa steg i flygstrejken Dagens Industri. Publicerat i print 2004-09-29. Sida: 1. Ola Hellblom ola.hellblom@di.se 08-736 57 38 Transports strejkvarsel kommer att åtföljas av sympatiåtgärder.det uppger Hamnarbetarförbundet som därmed kan sätta hamnarna ur spel.transports strejkvarsel för 2 500 lastare och mekaniker på landets flygplatser följs upp med varsel om sympatiåtgärder för medlemsföretag i petroleumbranschen och i hamnarna den 18 oktober respektive den 1 november.det betyder att inga plan kommer att tankas och att den begärda övertidsblockaden i hamnarna även kommer förhindra en betydande del av 50 betydande del av fartygstrafiken. Vi har dåliga relationer med Transport, eftersom vi slåss om samma medlemmar.men vi skulle aldrig bryta en varslad blockad och kommer ställa oss positiva ställa oss positiva till en begäran om sympatiåtgärder, säger Björn A Borg, ordförande i Hamnarbetareförbundet.LO har gett grönt ljus LO:s styrelse har godkänt Transports varsel och LO-förbunden kommer också ställa upp på begäran om sympatiåtgärder om en konflikt bryter ut.htf:s förbundsledning har inte tagit ställning ännu, men även därifrån väntas ett positivt besked om Transport begär sympatiaktioner.transports tvådagarsstrejk i början av året kostade SAS omkring 30 miljoner kronor.den strejken varade bara fem timmar per dag, men det varsel som nu lagts kommer lamslå hela flygtrafiken, vilket gör att kostnaden kommer stiga för SAS och hota hela deras åtgärdsprogram, enligt informationschef Bertil Ternert.Enligt Svenskt Flygs generalsekreterare Harald Rosén, blir den dagliga kostnaden för alla flygbolag i Sverige omkring 50 Mkr om strejken bryter ut. Till detta kommer stora kostnader för näringslivet.produktionen blir lidande Mycket av flygfrakten är högvärdiga varor som går direkt in i produktionsflöden eller akuttransporter.det kan därför bli svårt att upprätthålla en produktion som är beroende av sådana transporter, säger Lars Hallsten på Svenskt Näringsliv.Anders Olsson, ordförande i näringslivets transportråd, där tio av landets största transportköpare är med, säger att det är mycket svårt att uppskatta kostnaderna av en eventuell flygstrejk. Men vi är mycket oroade över att en flygstrejk snabbt kan sprida sig till hamnarna, där de stora exportflödena går, säger Anders Olsson. Dagens Industri eller artikelförfattaren Sida 5 av 7
Min arbetare i USA struntar i politiken Aftonbladet. Publicerat i print 2004-05-10. Dieter Strand Sida: 2. USA special Arbetarna tågade inte på USA:s gator första maj. Allra minst under röda fanor. Ändå var de tidigt ute en gång. Gruvarbetare och järnvägare långt bort i Klippiga bergen var fackligt organiserade tio år innan svenska LO bildades. Det blev blodiga sammanstötningar med gruvägarnas strejkbrytare, ibland med regelrätt militär. USA har aldrig varit närmare ett klasskrig än kring 1900, skriver Anthony Lukas i sitt väldiga arbete "Big trouble". Det fackliga USA fick ytterligare ett uppsving under 1930-talsdepressionen och Roosevelts lätt socialdemokratiska presidentskap. Men i dag, ett halvår från ett presidentval, visar facket i USA sjunkande siffror för tjugonde året i följd. Endast tolv procent av arbetskraften är fackligt organiserad, i den privata sektorn är siffran ännu lägre. Högst är den fackliga anslutningen i offentlig verksamhet, som lärare, poliser, brandmän. Och AFL-CIO, USA:s motsvarighet till LO, har allt svårare att få medlemmarna med sig i politiska val. (Inte olikt LO, trots att vi rutinmässigt sägs ha världens starkaste fackföreningsrörelse.) Bland presidentkandidaterna satsade AFL-CIO först på Gephardt, sen på Dean, nu har de någorlunda enats om Kerry. Via internet www.aflcio.org kan man följa den fackliga Bushkritiken. Vita huset verkar i gengäld sällan bekymras av fackliga krav. I Bush-medarbetaren David Frums rätt avslöjande inifrån-bok "The Right man" nämns arbetsmarknadsdepartementet bara en gång. Som det minst betydelsefulla. Men vare sig det blir Kerry eller Bush i november kan det bli problem för löntagare i andra länder. "USA blir troligen än mer protektionistiskt, oavsett hur valet avgörs", skriver arbetsmarknadsrådet på Washington-ambassaden till Sveriges näringsminister i en rapport som jag fått läsa. Man kastas några årtionden tillbaka då fackligt organiserade amerikaner direkt demonstrerade mot en socialdemokratisk regeringsrepresentant. När Olof Palme 1970 reste i USA följdes han överallt av demonstranter från hamnarbetarförbundet. "Palme go home" stod det på deras plakat. Eller "America love it or leave it". Och de krävde bojkott av svenska produkter som Volvo och Saab. Det var när Palmes kritik av Vietnamkriget var som hårdast. Till mig sa han att demonstranterna var lejda av någon högerorganisation, nyktra var de väl inte heller. De är inte representativa för USA:s arbetare, sa Palme. Men många arbetare USA:s berömda "hard hats" hade röstat på konservativa politiker och fortsatt krig i Vietnam. Som nu i Irak. Inklusive djävulska fängelser (som amerikanerna hade också i Vietnam). Jag försökte ändå pressa Palme på hur han, ledaren för ett arbetarparti, kände det att få demonstrerande och buande arbetare emot sig. Det är inte mitt jobb att frälsa den amerikanska arbetarklassen, fräste Palme tillbaka. Och många amerikanska fackförbund som är konservativa utrikespolitiskt är radikala i inrikespolitiken. Eller också, tänker jag nu, går de amerikanska arbetarna inte alls att klassificera politiskt (som de svenska alltmer?). När jag hade en liten tjänst på ett universitet i USA hyrde jag rum av en bilarbetare. Han sa inte ett ord om politik, men opera ville han tala om. På kvällarna hörde jag hans operaskivor genom väggen i den gamla träkåken. När det var politik på tv stängde han av. Om Sverige ville han inte heller höra något politiskt. Det enda han gång på gång återkom till var: Sida 6 av 7
Tänk att du hört Birgit Nilsson live! Aftonbladet eller artikelförfattaren Sida 7 av 7