Klarinett (rytmmusik)

Finlands musikläroinrättningars förbund rf Klarinett (rytmmusik) Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 www.musicedu.fi

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I RYTMMUSIK Bedömningsgrunderna för nivåproven för grund- och musikinstitutsnivåerna i Finlands musikläroinrättningars förbund har utvecklats i andan av Utbildningsstyrelsens riktlinjer för den fördjupade läroplanen för grundundervisning i konst. Det nya innehållet ger eleverna en större frihet och läraren mera ansvar när det gäller repertoaren. Det viktigaste är att väcka intresse för att spela och uppträda samt att upprätthålla ett förhållande till musiken. Nivåprovens innehåll Nivåproven skall uppmuntra eleven att söka sin egen musikaliska identitet. och läraren planerar nivåprovet tillsammans. Ensemblespel är en väsentlig del av studierna och en del av nivåprovet kan bestå av ensemblespel. Programmet bör i genomsnitt uppfylla respektive nivås rekommendationer beträffande innehållet. Repertoaren bör ge en god bild av elevens färdigheter rent rytmiskt, harmoniskt, tekniskt och formmässigt samt vad gäller stilkännedom och frasering. Erfarenheterna av prestationen samt nämndens sporrande och konstruktiva utvärdering hjälper eleven att sätta upp nya mål. Nivåprov Nivåprovet kan ske i form av ensemblespel, om möjligt i slutproven som konsert eller konsertliknande tillställning. Repertoaren bör omfatta de rekommendationer som ges för respektive instrument. Repertoaren kan delvis gärna utgöras av elevens egna kompositioner. s tekniska nivå (skalor, etyder, harmonikunskaper, rudiment m.m.) kan konstateras separat från nivåprovet, enligt det enskilda musikinstitutets praxis. Tekniskt kunnande Att utveckla elevens tekniska färdigheter bör vara en naturlig del av spel- och ensemblelektionerna, vilket stöder elevens utveckling och förhållande till instrumentets krav. Närmare beskrivning av de tekniska kraven framkommer i de enskilda instrumentfordringarna. Att spela utantill Utantillspel skall i huvudsak eftersträvas. Repertoaren Repertoarförteckningarna för varje enskilt instrument ses som hjälpmedel för lärarna och fungerar som riktgivande exempel inför planering av elevens repertoar. Läraren kan specifikt ta fram material enligt den enskilda elevens intresse, nivå och behov. Repertoaren bör vara varierad och mångsidig. Bedömning Bedömningens uppgift är att stöda inlärningen och hjälpa eleven att sätta upp mål samt uppnå dessa. En mångsidig, kontinuerlig utvärdering innehåller en uppmuntrande och konstruktiv respons samt handledning i självutvärdering. 2

Bedömningsskala utmärkta 5 berömliga 4 goda 3 nöjaktiga 2 godkänd 1 omtages Slutproven bedöms med skalan 1-5 och omtages. Om så önskas kan läroinrättningen tillämpa en mer detaljerad poängsättning (utmärkta 21-25, berömliga 16-20, goda 11-15, nöjaktiga 6-10, godkänd 1-5) enligt grunderna för den egna läroplanen. Andra prestationer än slutprov kan bedömas utan betyg. Nivåprovet är då antingen godkänt eller omtages. Enligt de nationella grunderna för läroplanen bör antalet bedömare vara minst två. Musikinstitutet kan i sin egen läroplan närmare bestämma bedömningsnämndens sammansättning. I nivåprovsprotokollet bör framgå att elevens tekniska nivå är dokumenterad. får en muntlig bedömning av nämndemedlemmarna alternativt ordförandes sammandrag. får en skriftlig utvärdering enligt Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder. 3

Grundnivå 1 ALLMÄNNA MÅL - hittar ett naturligt sätt att spela - förmår läsa enklare nottextur - behärskar övningens grundelement, bl.a. regelbundenhet, mångsidighet och självständighet - erhåller tekniska och rytmiska grundfärdigheter - förmår ta fram styckets karaktär - erhåller färdighet i att lära sig nya stycken - erhåller färdighet i att spela utantill - erhåller färdighet i att gestalta enklare musikaliska strukturer - får handledning i att uppträda - får erfarenhet av att uppträda - får erfarenhet av samspel - får intresse för att lyssna på musik - förmår sköta sitt instrument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - erhåller förmåga till frasering samt tekniska och rytmiska grundläggande färdigheter, bl.a. o tonbildning i sitt instrument o andningsteknik, artikulation och legatospel o grunderna i tonal renhet - hittar på egna lätta melodier och rytmer - imiterar och gör enkla improvisationer på gehör - lär sig triolfraseringens grunder: fjärdedelar och åttondelar samt grundsynkopering enligt triolfrasering - notläsning INNEHÅLL - durskalor och naturliga mollskalor med brutna treklanger, vilka spelas enligt läroinrättningens praxis för instrumentet i fråga så att dessa stöder elevens utveckling samt beaktar instrumentets specifika karaktär - etyder eller etydliknande stycken, vilka förstärker de olika tekniska områdena - enkla stycken med komp, vilka representerar olika stilar (beat, latin och swing ) och vilka är olika till tempi och karaktär - prima vista -spel - ensemblespel - komposition, improvisation och transponering tillsammans med läraren NIVÅPROV - minst tre stycken i olika stilar och tonarter, varav ett stycke kan vara etyd eller etydliknande - förberedda skalor och treklanger enligt nämndens val - en enkel prima vista -uppgift - möjlighet att framföra eget stycke eller att improvisera - enkel gehörsuppgift i C-durs skala - rekommendation: ensemblespel ingår i programmet - rekommendation: nivåprovet bedöms enligt genomfört eller bör omtagas 4

Grundnivå 2 ALLMÄNNA MÅL - utvecklar sin notläsning - utvecklar fortsättningsvis övningens grundelement - utvecklar tekniska och rytmiska färdigheter, bl.a. förståelse av rytmisk underindelning - improviserar och komponerar utgående från sina egna förutsättningar - lär sig nya stycken på egen hand - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - vidareutvecklar sina färdigheter i att musicera i grupp - lyssnar på musik och identifierar olika stilar och genrer. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - förbättra tonkvaliteten, andvändning av vibrato - lär sig ytterligare grundelement i att öva bl.a. regelbundenhet, mångsidighet och självständighet - utvecklar sin färdighet i frasering - vidareutvecklar sina färdigheter i ensemblespel, d.v.s. spel med andra blåsare och med kompgrupp - alternativa grepp INNEHÅLL - dur- och mollskalor med treklanger samt bluesskalan, vilka spelas enligt läroinrättningens praxis för instrumentet i fråga så att dessa stöder elevens utveckling och beaktar instrumentets specifika karaktär - treklangernas omvändningar samt dominantseptimackordet - kromatiska toner och enkla modulationer - improvisation genom imitation, bluesskalan, ackordtoner samt pentatoniska skalor - stilmässigt uppspel av melodier i afroamerikansk stil samt användning av stilmässiga ornament - förmåga att frasera åttondelar och synkopkedjor i triolfrasering samt förmåga att rytmisera i stilarna rock, beat, latin och swing - prima vista -spel - ensemblespel - komposition, improvisation och transponering tillsammans med läraren NIVÅPROV - minst fyra stycken i olika stilar och tonarter, varav ett stycke kan vara etyd eller etydliknande, ett stycke kan innehålla improvisation och samtliga stycken framförs med komp - förberedda skalor och treklanger enligt nämndens val - prima vista -uppgift som motsvarar svårighetsgraden på föregående grundnivå - gehörsprov - eget stycke kan framföras - rekommendation: programmet innehåller samspel - rekommendation: nivåprovet bedöms enligt genomfört eller bör omtagas 5

Grundnivå 3 ALLMÄNNA MÅL - upprätthåller och utvecklar sin spelförmåga på ett självständigt sätt - får beredskap för ett livslångt musikutövande - utvecklar ytterligare sina tekniska och rytmiska färdigheter samt det konstnärliga uttrycket - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - fungerar som fullvärdig medlem i en grupp - lyssnar på musik, stiftar bekantskap med nutida musik och musiktradition samt följer med händelser inom musiklivet bl.a. genom media och konserter. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - förbättrar sin förmåga till frasering samt sina tekniska och konstnärliga grundfärdigheter - förmår stilmässigt tolka stycken från olika musikgenrer samt rytmmusikens beat, rock, swing och latin - improviserar och komponerar utifrån sina egna förutsättningar - deltar i och kan fungera som medlem av ensemble såväl som sektion - förbättra tonkvaliteten - att behärska klarinettens övre register väl, såväl tekniskt som soundmässigt INNEHÅLL - dur- och mollskalor med arpeggion, bluesskalan, kromatiska skalan samt pentatoniska skalor, vilka spelas enligt läroinrättningens praxis för instrumentet i fråga så att dessa stöder elevens utveckling och beaktar instrumentets specifika karaktär - de diatoniska fyrklangerna samt II-V-I-kadenser - kromatiska toner och enkla modulationer - rytm- och timeövningar - klassisk notläsning och teknik genom klassiska etyder och övningar - transponeringsövningar in C - improvisation utgående från enklare harmoniska stycken med fyrklanger samt genomgångna skalor - frasering av 1/8-linje i olika stilar: rock/beat, swing och latin - uppspel av noterad musik med komp, tillägg av stilmässig ornamentik - prima vista -spel - samspel i olika sammansättningar NIVÅPROV - eleven planerar tillsammans med sin lärare en mångsidig konsert som innehåller 4-6 stycken i olika stil, varav ett stycke skall innehålla improvisation och samtliga stycken framförs med komp - en etyd eller ett etydliknande stycke som spelas utan komp - ett av styckena spelas transponerat in C - förberedda skalor och treklanger enligt nämndens val - prima vista -uppgift som motsvarar svårighetsgraden på föregående grundnivå samt en enkel transponeringsuppgift in C - gehörsprov - eget stycke kan framföras - rekommendation: programmet innehåller sektionsspel - rekommendation: nivåprovet bedöms enligt bedömningsskalan 1-5 eller bör omtagas 6

Musikinstitutsnivå ALLMÄNNA MÅL - tillägnar sig kunskaper och färdigheter som möjliggör fortsatta musikstudier eller en livslång hobby - tolkar musik självständigt - förmår ge musikaliska helheter ett personligt uttryck - erbjuds möjlighet och får erfarenhet av att uppträda och spela i olika musikaliska sammanhang - blir en aktiv musikkonsument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - tillämpar sina kunskaper i musikens grunder - har en god notläsningsförmåga och förmår spela utantill - förmår spela i olika ensembler - utvecklar sin förmåga att improvisera och komponera - får intresse för att fördomsfritt lära känna och pröva på olika musikgenrer, såväl musikhistoriskt som etniskt. INNEHÅLL - andningsteknik - effektiv fingerteknik och god artikulation - frasering och triolfrasering i olika tempi och stilar - melodier och fraser med upbeat-betoning - utvecklande av instrumentets register utgående från föregående nivå - skalor och arpeggion (4-5 klanger) till de stycken som eleven arbetar med i sin repertoar - timing - transponering in C - instrumentkännedom, att kunna utföra enklare reparationer på sin klarinett - ensemblespel som stöder och följer den individuella undervisningen - uppspel av färdiga solotranskriptioner samt transkription av minst ett valfritt solo och uppspel av detta med god frasering och timing NIVÅPROV - eleven planerar tillsammans med sin lärare en mångsidig konsert som består av minst sex stycken i olika stil och tempi innehållande melodi, improvisation samt komp - en etyd eller ett etydliknande stycke, t.ex. ett transkriberat solo eller ett bebop-tema - skalor och arpeggion plockade ur nivåprovsrepertoaren, vilka nämnden väljer - transponeringsetyd in C samt prima vista in C enligt svårighetsgrad nivå 2 - prima vista -uppgift med rak frasering och triolfrasering 7

UTVÄRDERINGSGRUNDER När elevens spel utvärderas skall man ta hänsyn till behärskandet av följande tekniska, tolkningsmässiga och konstnärliga faktorer: - rytmkänsla och time (underindelning) - tonkvalitet och dynamik - naturligt spelsätt, ergonomi - musikaliskt uttryck - uppträdande och närvaro - stilkänsla - samspel och interaktion - förberedelse och genomförande av programmet - spel glädje - mental träning och förberedelse 8

TIPS OM TAJMING- OCH RYTMIKÖVNINGAR Att få god tajm är, för det mesta, inte svårt. Konstateras skall, att ju bättre teknisk färdighet du har på ditt eget instrument, desto större är sannolikheten att du kan hålla en jämn puls i ditt musicerande. När man övar tajm så är det mest väsentliga, att du för det första, gör det med hjälp av en metronom eller en trummaskin eller förinspelad musik som utan tvivel är gjord med hjälp av sekvenser. Om vi börjar med metronomen, så sätt den på ett mediumtempo t ex ¼=60 slag i minuten. Stampa med foten i samma puls som metronomen samtidigt som du ljudligt (viktigt) räknar sextondelar med munnen: 1 å så å 2 å så å 3 å så å 4 å så å. Det mest väsentliga är alltså att foten stampar pulsen hela tiden. När du känner dig bekväm med detta så klappar du med händerna t ex den sista sextondelen i varje takt, dvs. 4 å så å. Om du märker att foten följer med ditt klapp; gå tillbaka till ruta ett! Om det känns avspänt och under kontroll så kan du klappa som nästa övning t ex alla å i takten. Glöm inte att räkna högt hela tiden. Tar vi steget vidare så kunde nästa övning basera sig på åttondelstrioler. Ta då samma tempo (60) och stampa pulsen med foten, räkna högt (viktigt) 1 å så 2 å så 3 å så 4 å så. Klappa först den sista triolen, alltså så, i varje fjärdedel. Därefter klappar du det andra triolslaget i varje fjärdedel alltså å. Försök att även känna groovet i kroppen när du gör dessa övningar, för att inte tala om när du spelar ditt instrument. Om kroppen är med så torde även ditt spel låta avslappnat. Prova även med åttondelar, räkna då 1 å 2 å 3 å 4 å. Som tumregel kan man säga att ju långsammare tempo desto tätare med indelningsrytmik och ju snabbare desto sprödare. Tempi i dina övningar skall vara långsamt. Att sedan göra allting snabbare är inte så stor konst. Det absolut viktigaste är att din fot stampar pulsen och du känner groovet i kroppen. När du sedan musicerar och märker att din fot antingen är helt stilla eller stampar efter de fraser du spelar; ja då har du ett problem! Gå tillbaka till ruta ett! Med andra ord skall du relatera allt du spelar till din puls (läs: fot). Ett annat sätt att öva tajm är när du lyssnar på radio eller skiva. När du hittat pulsen, sänk då volymen till noll och sjunga indelningarna, som är passlig för just den låten, och efter en stund öka volymen på nytt. Hur nära pulsen var du när musiken hördes på nytt? Användandet av metronom kan du också laborera med på så sätt, att du spelar t ex dina skalor så att pulsen från metronomen och din fot, spelas på alla sista triolslag, alltså så. Redan i initialskedet märker du att skalorna faktiskt svänger! När du sedan känner dig trygg i ditt tajmspel så blir följaktligen nästa steg att lyssna på trumspelaren, vars primära uppgift bl.a. är att sammansvetsa allas rytmkänsla och puls till ett. Din solida puls är lika viktig som alla andras. Fotnot: tajm= tidsuppfattning / puls 9