KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Sammanfattning
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 3 Inledande diskussion 3 Generell bedömning 3 Utvecklingsområden 4 Barnomsorg 4 Grundskola 4 Gymnasieskolan 4 Åtgärder för utveckling under 2009-2010 5 Kvalitetsarbetet 5 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 5 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen 6 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i 2007-2008 års kvalitetsredovisning 7 Mål- och resultatstyrd verksamhet 7 Webbaserat stöd 7 Elever med annat modersmål 8 2
1. Sammanfattning Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheten i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering passerar nu 7-9 och påverkar gymnasieskolan. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som överstiger de nationella trots en drastisk minskning av elever och personal. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation. 3
Utvecklingsområden Barnomsorg Även om insatser gjorts är det fortfarande för få barn med annat modersmål än svenska som får stöd med sin språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under det senaste året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning tillgodoses inte på ett acceptabelt sätt och även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på fritids antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Det är glädjande att andelen elever som når Godkänt på de nationella proven i matematik stadigt ökat sedan 2005. Men det är fortfarande för många elever som inte når målen i svenska, matematik och engelska enligt resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5. Vilken effekt får detta återkommande resultat på undervisningen för eleverna i F 4? Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? I år är andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i samtliga ämnen. Tidigare var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2007, 2008 och 2009 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Skillnaden är ytterligare större 2009, speciellt i matematik A. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och insatser för utveckling gör man utifrån resultaten? 4
Åtgärder för utveckling under 2009 2010 Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med kvalitetscykeln under kalenderåret 2010. Cykeln fungerar bäst inom barnomsorg och F-6. Där är delaktigheten från personal och i viss mån från elever och föräldrar störst. På 7-9 och gymnasiet fungerar cykeln mindre bra och själva kvalitetsredovisningen är en produkt av skolledningen med liten planerad och organiserad delaktighet från lärare och inte alls från elever och föräldrar. Det betyder inte att kvalitetsredovisningarna inte speglar den verksamhet som beskrivs, bara att processen inte får det genomslag den är tänkt att få och de åtgärder för utveckling som presenteras i kvalitetsredovisningarna ägs följaktligen inte av personalen på samma sätt som de gör i de lägre åren där personalen i stor utsträckning själv formulerar sina utvecklingsmål. Arbetet med att skriva kvalitetsredovisningar upplevs idag av samtliga enhetschefer/rektorer som betungande, om än givande. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen får inte upplevas så betungande att det skymmer de stora vinster som finns med att skolledarna själva formulerar denna text. Implementering av de nya läro och kursplanerna Inom kort påbörjas arbetet med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och skola. Gymnasieskolans läro- och kursplaner färdigställs under 2010. Barn- och utbildningsförvaltningen har att övergripande planera för denna implementering och i detta speciellt ta hjälp av Skolverkets insatser, men också ta tillfället i akt att arbeta om sådant som individuella utvecklingsplaner, system för kunskapsuppföljning och system för kvalitetsutveckling. I detta sammanhang passar också en översyn och ett stöd till skolbarnomsorgens verksamhetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och våren 2011. 5
2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs En enhetsövergripande enkät genomförs Nya prioriterade målområ- Enheternas KR lämnas Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande Kommunens KR skrivs Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga i arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Arbetslagens delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningar är hög inom barnomsorg och grundskolans F-6. På 7-9 och på Österlengymnasiet i det närmast obefintlig. Det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året. 6
3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i 2007 2008 års kvalitetsredovisning Med kursiverad stil nedan anges åtgärder för utveckling så som de beskrevs i 2007 års kvalitetsredovisning. Efter det kommer en kort uppföljning. Mål och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har initierat en utvecklingsprocess i balanserad styrning som är en form av strukturerar mål- och resultatstyrning. Bl.a. anordnades en kompetensutvecklingsdag under hösten 2008. En av grundstenarna i systemet är de mål som finns uppsatta för verksamheten. Under våren 2009 utarbetade Barn- och utbildningsnämnden ett förslag till ny skolplan. Förvaltningen avvaktar med ytterligare insatser för utveckling av balanserad styrning tills den nya skolplanen är antagen av kommunfullmäktige vilket beräknas ske under perioden dec 2009 februari 2010. Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under 2008-2009 har ett webbaserat system för IUP och digital portfolio upphandlats. Systemet kom i gång under hösten 2009 för lärare och elever. Föräldrar kopplas på processen under våren 2010 när väl den automatiska överföringen mellan de administrativa näten och databasen för IUP är på plats. Förvaltningen fortsätter under 2009 2010 att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor inom samma system. 7
Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. På grund av pensionsavgång och omstrukturering av organisationen kring modersmålsundervisning finns lite information att tillgå. Ingen övergripande genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. På Skolenhet centrum finns en arbetsgrupp som arbetar med en handlingsplan för hur man ska arbeta med studiehandledning för elever i skolan. Arbetsgruppen redovisar sitt arbete i nästkommande kvalitetsredovisning. På Skolenhet nord finns modersmålsstöd för barn i förskolorna. 8