INSTITUTIO NEN FÖR ARKEOLOGI OCH ANTIK HISTORIA Från Alexander till Augustus, 7.5 p, HT 16 Antikens kultur och samhällsliv Lärare: Hans Lejdegård (Hans.lejdegard@antiken.uu.se) Birgitta Leppänen Sjöberg (birgitta.sjoberg@antiken.uu.se) Lars Karlsson (lars.karlsson@antiken.uu.se)
Kontaktlärare i Visby: Gustavf Svedjemo gustaf.svedjemo@arkeologi.uu.se
Innehåll Momentet behandlar andlig och materiell kultur kring Medelhavet under hellenistisk tid, inklusive den romerska republiken. Den grekisk-romerska kultursfären studeras med avseende på dess historia, religion, filosofi, vetenskap, konst, litteratur och arkeologi. Momentet belyser även epigrafiskt och numismatiskt källmaterial.
Lärandemål Efter godkänd kurs skall studenten kunna: - redovisa grundläggande kunskaper om den grekiska och romerska kulturvärlden under hellenistisk tid - diskutera epigrafiska och numismatiska källmaterial i samband med studiet av antikt källmaterial
Undervisning och inlärning Självstudier Föreläsningar Seminarier Examination Utvärdering
Seminarier Gemensam diskussion kring en text eller ett antikt källmaterial Var förberedd och läs på i förväg! Frånvaro kompletteras med skriftlig uppgift
Fyra seminarier: Kvinnor under hellenismen: 3/11 (Uppsala); 4/11 (Visby) Pergamon: 10/11 (Uppsala); 11/11 (Visby) Segrarens historia: 18/11 Redovisning: 25/11
Examination Från Alexander till Augustus, 7,5 hp ht-16 examineras genom: muntliga redovisningar vid fyra seminarier skriftlig redovisning inklusive bildattributioner vid en salstentamen 2/12 Betygsskalan är tredelad: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG) Kursdeltagare som genomför examination efter utsatt tid kan inte erhålla betyget Väl Godkänd om inte speciella omständigheter föreligger.
Utvärdering Elektronisk kursutvärdering av studenter och kursrapport av lärare i Studentportalen Öppnar en vecka innan kursslut och stänger en vecka efter kursslut Anonymitet Används för pedagogiskt kvalitetsarbete
Språkverkstaden Språkverkstaden erbjuder alla studenter på grund- och avancerad nivå vid universitetet vägledning i skriftlig och muntlig framställning. Här arbetar flera handledare som ger tips och råd. De handleder i både svenska och engelska.
Kurslitteratur Cook, Brian Francis, Greek inscriptions, London. 1987. Slut på förlaget, finns på Amazon. Smith, C., The Etruscans: A Very Short Introduction, Oxford: Oxford University Press 2014: Tillgänglig: Adlibris/Bokus: 104 kr.
Schema v. 44-48 Tid Föreläsningar och seminarier Litteratur Vecka 44 Mån 31/10, 10.15 12 Tis 1/11, 13.15 15 Tor 3/11, 12.15 14 Fre 4/11, 10.15-12 Vecka 45 Mån 7/11, 10.15 12 Tis 8/11, 13.15 15 Introduktion kursmål, litteratur, examination Hellenistisk historia (HL) Hellenistisk historia Grekisk läs- och skrivkunnighet Epigrafik (HL) Seminarium: : Att vara kvinna under hellenismen (BLS) VISBY Seminarium: : Att vara kvinna under hellenismen (BLS) UPPSALA Morris & Powell, kap. 21-24, s. 445-540 Mikalson, kap. 8, s. 185-204 Morris & Powell, kap. 21-24, s. 445-540 Ambjörnsson, s. 133-161, 240-264, 334-339 Cook, Greek inscriptions Enligt lärares instruktioner Enligt lärares instruktioner Hellenistisk konst och arkitektur (HL) Neer, kap. 14, s. 348 381 Gates, kap. 17-19, s. 269 317 Antikens mynt (LK) Lind, Myntkompendium Tor 10/11, 12.15 15 Fre 11/11, 10.15 12 Vecka 46 Mån 14/11, 10.15 12 Tis 15/11, 13.15 15 Tor 17/11, 13.15 15 Fre 18/11, 10.15 12 Vecka 47 Mån 21/11, 10.15 12 Tis 22/11, 13.15 15 Fre 25/11, 10.15 12 Vecka 48 Fre 2/12, 08.00 12.00 Seminarium: Pergamon historia, konst och arkitektur (BSL) VISBY Seminarium: Pergamon historia, konst och arkitektur (BSL) UPPSALA Enligt lärares instruktioner Etruskerna (LK) Smith, The Etruscans Gates, kap. 19, s. 317 327 Romersk historia, ca 753-200 f.kr. (HL) Potter, sid. 8 83 Romersk historia, ca 200-31 f.kr (HL) Potter. sid. 84 165 Seminarium: Segrarens historia Rom och de grekiska staterna (HL) Enligt lärares instruktioner Republikens konst och arkitektur (HL) Ramage & Ramage, Introduction, kap. 1 2 Republikens religion (HL) Scheid, kap. 1 5 Seminarium: Redovisning av uppgifter (HL) Salsskrivning Uppsala: Bergsbrunnagatan 15:2 Visby: B14
Hellenistisk historia ca 320-30 f.kr.
Källor
Polybius ca 200-120 f.kr. En av få bevarade samtida historiker Från Megalopolis (Arkadien) Gisslan i Italien, ca 167-150 f.kr. Historier (Historiai): 40 böcker, 1-5 helt bevarade, mycket av resten finns också kvar Behandlar 264-146 f.kr. Fokus på Roms växande dominans; symploke ( sammankoppling el. dyl.)
Politisk utveckling - 3 huvudfaser 323-276: Kamp om makten mellan Alexanders generaler. Den grekiska stadsstatsvärlden lever vidare. 276-146: De hellenistiska kungadömena. Stadsstatsvärlden lever vidare. Två starka förbundsstater på det grekiska fastlandet, det achaiiska och aetoliska förbunden. Ca 200-30: Rom expanderar in i det östra Medelhavsområdet. Formellt oberoende stadsstater och kungadömen finns kvar till hellenismens slut.
323-310 f.kr. Diadokernas värld: kaos! Kungar: Alexander IV, Philip III Arrhidaios Regenter: Perdikkas (323-321 f.kr.), Antipatros (321-319 f.kr.) Drottningar: Olympias och Eurydice
Grekernas frihet
Kungadömena uppstår Antigonos Monopthalmos och Demetrios Poliorketes: basileis 306 f.kr., de andra följer efter
De hellenistiska kungadömena
Vad måste ni kunna? I De tre stora hellenistiska kungadömena (Ptoleméerriket, Seleukiderriket och Makedonien (=Antigonidernas rike) - kungaätt, viktigaste regenter - geografisk omfattning, vilka var deras kärnområden? - hur länge de varade II De grekiska förbundsstaterna (Det Aetoliska Förbundet och det Achaiska Förbundet) - var låg de och när fanns de? - hur var de uppbyggda? III + Pergamon viktigt kungadöme och Rhodos viktig stadsstat IV Historisk utveckling - Hur samverkade och konfronterade de varandra?
Utrikespolitik: Ptoleméerna De syriska krigen Ptoleméer mot seleukider Period Segrare 1. 276-73/2 Seleukider 2. 259-255 Ptoleméer 3. 246-241 Seleukider 4. 222-217 status quo 5. 202-200 Seleukider 6. 170-168 Seleukider?
Dominans över Fastlandsgrekland, Greklands bojor: Demetrias, Chalcis, Korint Utrikespolitik: Antigoniderna Aetoliska och Achaiiska förbunden Grekiska statsstaterna lever vidare Keltisk invasion 280/279 f.kr.
Utrikespolitik: Seleukiderna
Utrikespolitik: Seleukiderna Självständiga riken i Mindre Asien
Pergamon Philetairos, 281-263 f.kr. Attalus I 241-197 f.kr. Basileus
Utrikespolitik: Seleukiderna De syriska krigen Ptoleméer mot seleukider Period Segrare 1. 276-73/2 Seleukider 2. 259-255 Ptoleméer 3. 246-241 Seleukider 4. 222-217 status quo 5. 202-200 Seleukider 6. 170-168 Seleukider?
Inrikespolitik och statsstruktur Makedonska kungafamiljen: argeaderna Karismatiska ledare/kungar Personlig lojalitet Dynastierna gifte in sig med varandra: makedonsk härskarelit.
Farao Inrikespolitik och statsstruktur: Ptoleméerna Alexandria administrativt och kulturellt centrum Ptolemais administrativt centrum i Övre Egypten Använde den lokala egyptiska administrationen Gynnade egyptisk religion och prästerskap
Mouseion i Alexandria ca 300-48 f.kr./272 e.kr. Forskningsinstitut, biblioteket i Alexandria. Alexandria Medelhavets kulturella centrum
De övre satrapierna, svåra att kontrollera; nära släktingar som medregenter
Inrikespolitik och statsstruktur: Seleukiderna Grundade nya städer, administrativa och kulturella centra: ex. Seleukia, Antiokeia, Laodikea, Apamea Grekisk kultur och språk spreds över stora områden Underhöll goda relationer till självständiga grekiska städer
Inrikespolitik och statsstruktur: Antigoniderna Behövde inte skapa ett nytt system Använde det system som Philip II hade skapat Anlade en del nya städer, officiellt självständiga (Kassandreia och Thessalonika)
Religion: tradition och innovation Gamla kulter fortsatte: varje stad hade sina religiösa traditioner; panhellenska helgedomar Populära kulter: Asclepius Innovationer: nya gudar, Serapis, Isis Innovationer: gudomliga ärebetygelser till härskare
Rom och det hellenistiska Grekland, 100-talet f.kr. 215-205 Första Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien 201-197 Andra Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien 192 189/88 Kriget mot Antiochos den Store - Freden i Apamea 171-167 Tredje Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien 166 Delos ges till athenarna och görs till en frihamn. Rhodos straffas 149/48 Det makedonska upproret. Makedonien blir provins 146 Achaiska Förbundets uppror Korinth skövlas. 133 Attalos III kung i Pergamon dör. Han testamenterar sitt rike till Rom 133-129/28 Aristonikoskriget Eumenes III 129 mot Rom. Provinsen Asia inrättas
De hellenistiska kungarikena, ca 200-60 f.kr. Seleukiderna: Antiochos III, Slaget vid Raphia 217 f.kr; återställde kontrollen över de östra satrapierna; ekonomisk nedgång; förlorar successivt kontrollen över öst; inbördesstrider inom kungafamiljen Ptoleméerna: Ptolemaios IV, använder egyptier i armén vid Raphia egyptiskt uppror; ekonomisk nedgång; inbördesstrider inom kungafamiljen Antigoniderna: Philip V, allierar sig med Kartago
Första Makedonska kriget, 215/14-205 (allians Makedonien/ Karthago - Aitoliska Förbundet/Rom och Pergamon)
Andra Makedonska kriget, 201-197, All grekiska stater fria! Flamininus, Isthmiska spelen 196,
Pergamons, Rhodos och Roms krig mot Antiochos III, 192-189 Fredsfördraget i Apamea 189, landavträdelser
Perseus, regeringstid 179-166 Tredje Makedonska kriget 171-167/66. Makedonien delas i fyra separata republiker 149 Det makedonska upproret. Makedonien blir provins
Achaiska Förbundets uppror 146
Mindre Asien ca 120 f.kr. Provinsen Asia inrättad
Roms expansion i östra Medelhavsområdet Perioden ca 100-30 f.kr. 89-83, 1-2:a Mithradatiska krigen. 75-63 3:e kriget: Sulla, Lucullus och Pompejus mot Mithradates VI av Pontos. 75 Bithynien testamenteras till Rom 63 Provinsen Syria inrättas av Pompejus 60-tal Kreta inlemmas i Imperium Romanum 30 Egypten förvaltas av den romerske kejsaren
De tre Mithradatiska krigen 89-63
Mithradates VI, kung av Pontos 120-63 f.kr Karta över kungariket Pontos: Före Mithradates VIs regering (mörklila),efter hans erövringar (lila), och hans erövringar i de Mithradatiska krigen (rosa).
Slutet på ptoleméerna Kleopatra VII Philopator Efter Actium 31 f.kr. annekteras Egypten av Augustus Marmorbyst, 40-30 f.kr.
HELLENISMEN CA 320-30 F.KR. Politisk utveckling - 3 huvudfaser 323-276 Perioden efter Alexander. Kamp om makten mellan Alexanders generaler. Stadsstaterna i det gamla Grekland finns kvar. 276-146 De hellenistiska kungadömena. Stadsstaterna i det gamla Grekland finns kvar. Två starka förbundsstater på det grekiska fastlandet Ca 200-30 f.kr Rom expanderar in i det östra Medelhavsområdet. Formellt oberoende stadsstater och kungadömen finns kvar till hellenismens slut.