Lektion 6: Antikens Grekland

Transkript

1 Lektion 6: Antikens Grekland Antiken är en väldigt lång tidsperiod som i princip inleds när större, organiserade stater och samhällen börjar formas. Medelhavet var den geografiska kärnan till antiken. De flesta rikena var beroende av medelhavet för handel och matproduktion. Medelhavet blev en sammanbindande faktor, inte ett geografiskt hinder som vi ser på hav idag. En medelhavskultur grundades där språk, religion och kulturer smälte samman hos alla de folken som hade tillgång till medelhavet. En person som bodde i Italien hade troligtvis mycket mer gemensamt med en person från dagens Egypten än en person från dagens Frankrike.

2 Karta över grekiska kolonier under antiken.

3 Medelhavskulturen Eftersom medelhavet och de floder som mynnade ut i medelhavet var de absolut bästa transportlederna var det också naturligt att sjöfartstekniken utvecklades. Vissa städer blev handelscentran och kunde växa snabbt och bli rika. Vilka städer som blev handelscentrum berodde på geografiskt läge, politiskt inflytande och stadens storlek. Exempel på handelscentran: Knossos på ön Kreta, Aten i Grekland, Karthago och Rom. Ekonomin var fortfarande jordbruksbaserad men det fanns mycket utrymme för hantverkare och specialister att utveckla sina produkter.

4 Hellenismen Hellenismen är den grekiska kulturen under antiken. Grekland heter Hellas på grekiska och därför blev kallades kulturen naturligt nog för HELLENism. Uppstod i medelhavsområdet ca år 1000 f.vt. Och var dominerande ända fram till ca 200 f.vt. Då romarna tog över det mesta av medelhavet. Romarnas kultur var dock starkt påverkad av hellenismen.

5 Stadsstaten Den grekiska antika världen dominerades av tanken om stadsstaten. Stadsstaten eller (polis) var en stad som också fungerade som en liten stat. Idén var att när en del av befolkningen inte längre var nöjd i staden skulle de ta sina familjer och skapa en ny polis någon annan stans. På detta sättet koloniserade grekerna mycker av medelhavsområdet. Till en början styrdes städerna ofta av kungar men ganska tidigt blev den rådande normen demokrati. (demos) folk (kratia) styre. Alla vuxna, fria och bemädlade män kunde rösta. Kvinnor, barn, slavar, fattiga män eller män födda i en annan stadsstat fick inte rösta. I de flesta städer var det ca 5-10% av människorna som fick rösta.

6 Varför bildas inte ett kungarike i Grekland? I Egypten och de andra floddalskulturerna var terrängen fördelaktig för att bilda stora kungariken och uppehålla kontrollen i riket. Grekland är ett bergigt örike och detta betyder att det inte är naturligt lätt att bilda kungariken. På grund av detta blir stadsstaten den rådande normen. Stadsstaten är en stad som också är en stat. Grekerna anser ganska snabbt att stadsstaten är den mest civiliserade formen av samhälle och ser ner på stora kungariken.

7 Likheter och samarbete Grekerna krigar ofta mot varandra och krig anses som ett legitimt politiskt medel. De har ändå likheter och samarbetar ofta med varandra. Grekerna delar bland annat: Språk, Kultur, Handel, Religion, Stadsstatsidealet & Olympiska spelen.

8 Varför studerar vi Grekland? De grekiska stadsstaterna är intressanta MEN vad är det som gör Grekland så viktigt att vi verkligen lägger ner flera lektioner på just Grekand? I grekland utvecklade man flera idéal som har blivit förevigade i den västerländska mentaliteten. Den viktigaste av dessa är givetvis demokratin. Utöver demokratin utvecklade grekerna också bland annat: grunderna till västerländsk filosofi, den rationella vetenskapen, dramatik och teaterkonst, historia :)

9 Rivalerna! De grekiska stadsstaterna var inte alls likvärdiga. Det fanns vissa polis som var enorma med hundratusentals medborgare och så fanns det minimala polis med ca 100 invånare. Så småningom framstod två stycken stater som dominerade. I centrala och norra Grekland dominerade Aten och på den södra halvön peloponnessos härskade soldatstaten Sparta.

10 Lektion 7: Aten & Sparta ATEN Aten grundade sin position på handel och var en förkämpe för demokrati (hade grundats 508 f.kr. I staden). Den största staden med ungefär medborgare ( invånare). Vetenskapen och filosofin florerade i staden och några av de kändaste filosoferna kom från Aten: Sokrates, Platon och Aristoteles) SPARTA Sparta var en samling av fem stycker byar i södra Grekland som gick ihop och erövrade området Helós och förslavade befolkningen som blev kända som heloter = slavar. Sparta grundade den hänsynslösaste krigarkulturen i historien. Alla män i Sparta hade en enda uppgift och det var krigsföring. Spartanska män jobbade inte med något annat än att uppehålla och förbättra sina kunskaper i strid. Pojkarna blev tränade att inte känna rädsla, hunger, smärta eller trötthet. Det enda de skulle tänka på var att hedra sin nation och sin egen heder.

11 Aten & Sparta

12 Aten & Sparta Gemensamt: Religion Språk Rädsla mot det stora perserriket Olympiska spelen Skillnader: Ekonomin Statsskick Försvar Krigsföring Kvinnans ställning Filosofi

13 Statsskick Aten Fria män väljer gemensamt landets representanter. Demokrati! Kvinnor, Barn, Slavar och män fran andra städer har ingen röst. Sparta Två kungar Den egentliga makten hölls av de gamla alla fria spartanska man över 60 år. Kvinnor, barn, slavar, män under 60 har inget inflytande.

14 Kvinnans ställning Aten Väldigt stränga utseendeideal. Skulle synas (om vacker) men inte höras. Inget inflytande. Äktenskap ingicks av fadern. Inte tillträde till politik, sportevenemang, filosofi mm. Om mannen dog eller skilde sig sa blev kvinnan utstött. Sparta Skolning i matematik, ekonomi, retorik och krigskonst. Ansvarade for hushållets ekonomi. Främsta uppgiften var att föda barn (helst pojkar) och att inspirera sina söner/män att strida väl. Kom hem med din sköld eller ovanpå den Om en kvinnas man dog på slagsfältet fick hon gifta om sig (om ung) annors tog staden hand om henne.

15 Uppfostran Aten Väldigt olika beroende på föräldrarnas position/ekonomi. Pojkar: fick gå i skola och lärde sig retorik, matematik och filosofi. Barnen bodde hemma tills de grundade eget hushåll. Föraldrarna var ansvariga for uppfostran. Sparta Veklingar dödades vid födseln. Pojkar togs av sin mor vid 6-7 års ålder och sattes i skola (agoge). Flickor vid 8 års ålder. Pojkarnas utbildning till 20 års ålder (bara krigskonst). Mandomsprovet var att mannen skulle döda minst en helot (slav). Flickorna utbildades i 2 år och sedan fick de återvanda hem. Staten var ansvarig for uppfostran.

16 Ekonomi Aten Handelsbaserad ekonomi. Sjöfarare. Staten var beroende av importerad mat. Var och en var sin egen lyckas smed. Sparta Slavekonomi. Mannen jobbade inte, slavarna såg till att jorden bearbetades. Handeln sköttes av fria män från andra städer. Staten såg till att alla spartaner hade mat och husrum.

17 Sammarbete Sparta & Aten var varandras konkurrenter och rivaler. När det enorma perserriket invaderade Grekland tvingades de två staterna att sammarbeta. Två persiska invasioner slås tillbaka först vid Marathon och senare en större invasion som besegras vid Plateia. Första invasionen: perser mot Atenare. Andra invasionen perser mot Greker. Slaget vid Thermopylae 1000 Greker dör och ca perser mister livet.

18 Exempel på litteratur som inspirerats av de persiska invasionerna.

19 Vänner blir ovänner Perserna börjar använda sina ekonomiska tillgångar för att se till att Aten och Sparta ska kriga mot varandra. Aten och Sparta samlar båda mindre stater kring sig detta leder snabbt till krig mellan de två staterna. Kriget pågår i tjugo år och till slut segrar Sparta. Båda staterna är dock totalt slut och kriget innebär i princip att båda staterna misster sin styrka att styra i Grekland. Ganska snabbt kommer det Makedonska kungariket och erövrar hela Grekland. Makedoniens kung Alexander den store tar sedan också över hela perserriket och sprider hellenismen till hela den kända världen. Alexander dör dock ganska tidigt (32år gammal) och hans rike splittras.

20 Romarriket Till en början var romarriket endast en samling med fem byar i närheten av varandra som småningom växte ihop till en stad. Denna stad fick namnet Rom och var (är) belägen på Italiens västra kust. Rom styrdes av en kung och ansågs vara en obetydlig och liten stat. Roms befolkning kallade sig själv för folket från Latium. De var omringade av mäktigare folkslag som etrusker, umbrer, greker och kartagenare som alla bodde i dagens Italien.

21 Romarnas framgång Trots att romarna inte hade lika mycket område som sina grannfolk hade de vissa övertag inom vissa områden. Rom låg på en väldigt bra plats (den blev ett handlingscentrum) och detta ledde till att folk och pengar flödade in i staden. Folket hade vant sig att slåss för att överleva och romarna var vana med krig. Salthandeln gick igenom Rom. Detta drog in stora mängder pengar till roms statskassa. Romarna var inte rädda att för förändringar. Tyckte de att någon annan kultur hade en bra idé så stal man den omedelbart.

22 Roms statsskick Romarna blev tidigt irriterade på att en kung styrde och installerade istället en republik som styrdes av en senat. Senaten skulle i teorin representera hela folket men i praktiken hölls alla platserna av de rika och mäktiga familjerna. Senaten valde alltid ut två consuler som styrde rom tillsammans. Senaten hade makten att utse en dictator för ett år i kristider. Uppdelning mellan folket: De rika adeln var patricier och det vanliga folket var plebejer.

23 Roms militär Rom baserde sin tidiga militär på militär tjänstgöring av männen i republiken. Varje man skulle tjänstgöra 20 år! I militären. Soldaterna skulle själva betala för sin utrustning och delades sedan in i olika vapengrenar utgående från hur bra utrustning de hade. Soldaterna arbetade med statliga projekt när de inte krigade (byggde vägar eller hjälpte till som poliser) Rom förde en väldigt aggressiv politik mot sina grannar! Inga kompromisser! När Rom erövrade en stad så tillämpade de en strategi som de kallade för divide et impera (söndra och härska). De städer som betedde sig bra fick det bättre men de som var missnöjda med romarna fick det sämre.

24 De puniska krigen När Romarriket tog över Italien var deras närmaste allierade Kartago. Kartago var det mäktigaste riket i mellanhavet. Rom och Kartago började gräla om vem som skulle äga den sicilianska ön. De två nationerna började kriga och krigade i över tjugo år ( f.vt.). Till en början gick det bra för Kartago som hade bättre skepp men romarna kopierade skeppen och vann så småningom kriget.

25 Det andra puniska kriget Efter det första puniska kriget var Rom den mäktigaste staten i medelhavet. Kartago var dock inte ännu slaget och efter att ha byggt upp sin ekonomi och sina armeér började det andra puniska kriget 218 f.vt. Kartagos general Hannibal shockerade romarna genom att leda sina elefanter över alperna och anföll romarna norrifrån. Hannibal vann alla sina strider men lyckades inte ta Rom. Till slut pressades Hannibal ut ur Italien och besegrades slutligen 201 f.vt. Rom förgör Kartago slutgiltigt år 146 f.vt. Efter det tredje puniska kriget. v=i5v6hpr6l7u

26 Romarriket efter det tredje puniska kriget.

27 Romarriket förändrar Europa De områden som Rom tog över evaluerades omedelbart och började sedan användas till det som provinsen ansågs vara mest lämpad för. Detta betydde att olika delar av Europa blev ytterst specialiserade på produktion av en viss produkt. Erövringarna i Afrika ledde till att priset på vardagliga jordbruksprodukter som vete sjönk kraftigt i hela riket. Detta ledde till att flera små jordbruk i Italien inte gick runt längre och sålde sina ägor till rika adelsmän som började odla bland annat oliver. Priset på arbetskraft sjönk också kraftigt i och med att de stora erövringarna förde in stora mängder slavar i den romerska ekonomin.

28 Miljöproblem under romarriket Det intensiva jordbruket försämrade jorden. För att skapa mera åkerjord dränerade man sumpmarker och högg ner skog. Skogen avverkades också för att bygga fartyg för handel och krigsföring. Vartefter att järn blev vanligare i riket brändes också väldiga mängder trä för att framställa järn. Gruvdriften förorenade också vattendragen omkring i riket. Ingen återvinning, ibland enorma sopberg runt städerna.

29 Romarriket förändras Med allt mer bönder som inte kunde livnära sig inom jordbruket eller i städerna växte ett problem fram med stölder och rån i Rom. Samtidigt saknade armén soldater för att kunna uppehålla lag och ordning i riket. En romersk general vid namn Marius införde militära reformer som avskaffade militär tjänstgöring och professionaliserade armén. Soldat var nu ett jobb som man blev betald för. ->Vem som helst kunde vara soldat. Problemet var att vem var soldaterna nu lojala till? Staten de stred för eller generalen som betalade dem?

30 Slavarna i Rom Romarrikets ekonomi var helt beroende av slavarbetskraft. Slavar skaffades vid erövringar. I många fall fanns det inga andra orsaker att anfalla ett land än det faktum att romarriket behövde slavar. Slavar användes i många former: i jordbruket, i gruvorna, i hemmen, i flottan, och som gladiatorer. Aldrig som soldater! En slav kunde köpa eller förtjäna sin frihet till ett skeligt pris.

31 Slavuppror Lokala slavuppror var vanliga inom romarriket men det var ett uppror som skilde sig från resten. Spartacusupproret f.vt. Spartacus var en gladiatorslav från Thrakien (dagens Bulgarien) som gjorde uppror med 500 gladiatorer. Upproret spred sig snabbt och som mest hade Spartacus över slavar med sig. Integjorde flera legioner före upproret slutligen kuvades.

32 Republikens nergång Rom kastas in i ett brutalt inbördeskrig när två konsuler börjar kriga om makten i republiken. Caesar mot Pompeijus Efter några år segrar Caesar och förbereder sig på att ta makten. Många anser att han är en tyrann (orättmätig härskare) och han mördas i senaten av sina kolleger och vänner. Hans sista ord lär ha varit Även du min brutus? syftande på att Brutus var en av hans närmaste vänner.

33 Rom blir kejsarrike Efter Caesers död fortsätter inbördeskrigen. En trio tar makten efter ett tag Octavian (caesers systerson), Marc Antony (Caesers general) och Lepidus (senatens favorit). Trion bryts snabbt upp och nya krig bryter ut. Octavian och Marc Antony börjar kriga! Octavian segrar och ser till att ingen ska kunna hota honom. Döper om sig från Octavian till Augustus och utropar sig själv som Roms första medborgare (inte kejsare) I praktiken styr han som en kejsare!

34 Pax Romana Folket i Rom är trötta på krig och nya kejsaren Augustus ger dem det de vill ha: Fred och rikedom! Pax Romana = den romerska freden Från 27 f.vt. Till 180 e.vt. (200 år) Givetvis krigas det en del men kärnprovinserna är oberörda av kriget. Kejsarna kan fokusera på att integrera landet. Få bort lokala skillnader!

35 Kristendomens frammarsch! Romarriket innehöll en massa olika religioner inom riket. De flesta var lagliga men om de ansågs vara en våldsam eller skadlig religion brukade den förbjudas. I rikets periferi (långt bort från kärnan) började en ny och farlig religion spridas! Denna religion var farlig eftersom den undergrävde alla andra religioner och dess anhängare ofta var våldsamma. Kristendomen hade uppstått! Till en början försökte statsmakten hindra kristendomen men till slut så konverterade till och med kejsaren och kristendomen blev statsreligion.

36

37 Riket i kris! Efter tiden med den romerska freden började saker och ting småningom gå snett för romarriket. Runt år 300 var läget så illa att den dåvarande kejsaren bestämde sig för att dela upp riket i två halvor för att bättre kunna styra riket. Västrom hade Rom som huvudstad. Östrom hade Konstantinopel som huvudstad. Delningen var menad som en tillfällig lösning men blev permanent! Östrom var rikare och hade starkare armé. Kristendomen var den dominerande religionen i båda rikshalvorna men kristendomen började gå åt olika håll. Katolikt i väst, Ortodoxt i öst.

38

39 Västrom i fortsatt trubbel Efter delningen började Östrom fungera som det skulle men Västrom hade stora problem. Riket pressades i hörnen av folkstammar som ofta betedde sig krigiskt. Pest- och andra sjukdomsepidemier härjade med jämna mellanrum i landet. Ekonomin höll på att kollapsa eftersom man hade brist på ädelmetaller. De klarare reglerna i kristendomen gjorde det svårare för centralmakten att reagera på olika problem. Klimatet blev kallare och skördarna blev mindre, dessutom hade Östrom fått områdena kring Nilen vilket var de bästa odlingsmarkerna i det gamla romarriket.

40 Slutet på Rom! Det dåliga ekonomiska läget gjorde soldaterna missnöjda eftersom de inte fick betalt som de hade lovats. Västrom tvingades nöja sig med färre soldater än de skulle villa. Folkstammar norrifrån sökte sig söderut för område att leva på och plundra. Dessa folkrörelser var ibland väldigt aggressiva. Goter, Kelter, Germaner, Hunner, Lombarder och Vandaler! Till slut kunde inte armén hålla emot trycket mera och germaner plundrade Rom år 455 och år 476 avsattes kejsaren och Västrom slutade existera. Man brukar räkna med att medeltiden började år 476!