ROMERSK HISTORIA. EN KORT ÖVERSIKT

Transkript

1 ROMERSK HISTORIA. EN KORT ÖVERSIKT Sen bronsålder ca 1000 ca De första lämningarna av bosättningar vid forumdalen i Rom Den s.k. Villa Nova-perioden. Roms kullar börjar bebyggas. 753 Roms mytiska grundläggning av Romulus Kungadöme. Rom styrs av 7 kungar: Romulus, Numa Pompilius, Tullus Hostilius, Ancus Marcius, Tarquinius Priscus, Servius Tullius, Tarquinius Superbus. 510 Den siste kungen Tarquinius Superbus fördrivs från Rom 509 Republik införs. Regeringsmakten delas nu av två konsuler som väljs på årlig basis. Konsulerna måste komma från en aristokratisk familj (patricier) TIDIGA REPUBLIKEN 390 Gallerkatastrofen Inbördes strider mellan patricier och plebejer. Strider mot grannfolk. Etrusker, samniter, galler m.fl Fortsatta krig mot grannfolk. Kraftig romersk expansion. Stadens territorium blir 65 ggr större. År 270 är hela den italiska halvön under romerskt styre. 367 Slut på långdragna konflikter mellan patricier och plebejer i och med att även plebejer kan väljas till konsul. Plebejerna får överhuvudtaget mer att säga till om än tidigare MELLERSTA REPUBLIKEN Första puniska kriget. Rom förklarar krig mot Karthago sedan de båda städerna blivit indragna i en konflikt om staden Messana på Sicilien. Rom går segrande ur kriget och år 227 gör man Sicilien och Sardinien till romerska provinser Andra puniska kriget. Rom och Karthago hamnar åter i konflikt, nu över områden i Spanien. Hannibal anfaller romarna bakifrån efter att ha marscherat över alperna. Han vinner till en början en rad viktiga segrar, men efter ett långdraget krig tvingas han att återvända till Karthago där han besegras av Scipio Africanus i slaget vid Zama år 202 e. Kr. Kriget avslutas med ett fredsavtal. Hannibal går i landsflykt Tredje puniska kriget. Rom provocerar fram ett slutgiltigt krig mot Karthago vilket slutar med att Karthago förstörs av romerska trupper. 146 Efter flera försök till motstånd mot romerska maktanspråk blir Grekland slutligen lagt under det romerska väldet. Staden Korinth plundras eftersom staden lett motståndet mot Rom. Grekland blir romersk provins.

2 133-31/27 SENREPUBLIKEN 133 Tiberius Gracchus genomdriver jordreformer för att öka andelen jordägare bland befolkningen. Allt för att få fler rekryter till armén. Gracchus genomför sin reform utan att först tillfråga senaten och mördas därför. 122 Gajus Gracchus fortsätter sin broders arbete. Även Gajus mördas Marius reformerar armén. Gracchernas reformer räckte aldrig till för att höja rekryteringsunderlaget till värnpliktsarmén. Marius slopar de tidigare inkomstkraven för soldater. I stället för värnplikt kan nu vem som helst bli anställd soldat och Rom får en yrkesarmé Inbördeskrig mellan Rom och hennes italiska bundsförvanter. Efter kriget beviljas städerna i Italien romerskt medborgarskap Strider mellan Marius och Sulla Sulla diktator. Avgår frivilligt Spartacus slavrevolt 63 Catilinas sammansvärjning. 60 Första triumviratet mellan Caesar, Pompejus och Crassus 50-talet Caesar erövrar Gallien. 49 går han över Rubicon och besegrar Pompejus år 48 vid Farsalus Caesar diktator. Mördas 15 mars Andra triumviratet mellan Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus. Caesars mördare besegras vid Filippi år 42. Brutus och Cassius begår självmord. 31 Slaget vid Actium. Marcus Antonius och Kleopatra besegras och de begår självmord år Octavianus (Augustus) blir kejsare ROMERSK KEJSARTID 27 f. Kr.-284 e. Kr PRINCIPATET Den Julio-Claudiska dynastin 27f. Kr.-14 e. Kr. Augustus iklär sig de viktigaste republikanska ämbetena och samlar på så sätt all makt i sin egen hand. Han är bl.a. Pontifex Maximus (överstepräst) och imperator (överbefälhavare). Han ger sig själv folktribuns makt dvs. han har rätt att inlägga sitt veto mot alla senatsbeslut som han inte tycker om. Augustus blir titulerad princeps (den främste i senaten) Tiberius Caligula (Gaius) Claudius Nero

3 64 Roms brand. Stora delar av det centrala Rom blir förstört. 69 Fyrkejsaråret : Galba, Otho, Vitellius och Vespasianus Den flaviska dynastin Vespasianus Colosseum byggs i Rom. Folket i Judeen revolterar, men blir besegrade av Titus Titus Domitianus Nerva Nerva utses av senaten till ny kejsare efter Domitianus död. Adoptivkejsarna Trajanus Romarriket når sin största utbredning, bl.a. efter krig i Dacien (dagens Rumänien). Romarriket upplever en lång period av fred och tillväxt Hadrianus Romarrikets gränser fastställs och vissa avsnitt befästs (t. ex Hadrianusmuren i norra Britannien) Antoninus Pius Marcus Aurelius samt Krig mot Marcomanner i norr och Parther i öster. Lucius Verus Commodus 193 Pertinax, Didius Julianus och Septimius Severus Severerna Septimius Severus (tillsammans med sönerna Caracalla och Geta) Caracalla. Geta mördas /213 Constitutio Antoniniana. Alla invånare i Romarriket beviljas romerskt medborgarskap Heliogabalus (Elagabalus) Alexander Severus Soldatkejsartiden Perioden präglas av stora oroligheter. En lång rad kejsare (fler än 50 på lika många år)kommer till makten. De är i regel militärer och de kommer till makten genom statskupper. Ofta utropas flera kejsare samtidigt och deras tid vid makten är kortvarig. I stort sett alla blir mördade eller stupar i krig. Inbördeskrig och invasioner av barbariska stammar leder till att den romerska ekonomin kollapsar. Riket drabbas även av flera allvarliga pestepidemier Maximinus Thrax Philippus Arabs 248 Rom firar 1000-årsjubileum Decius startar den första förföljelsen på kristna Valerianus tillfångatas av sassaniderna. Två riken bryter sig loss från Romarriket under 200-talet: Staden Palmyra i Syrien under kung Odenathus och drottning Zenobia (besegras år 273) samt hela Gallien (nuvarande Frankrike) styrs som eget rike under Postumus och hans efterträdare mellan Aurelianus bygger ny stadsmur runt Rom.

4 283 Forum i Rom drabbas av en stor brand. Ett flertal byggnader förstörs DOMINATET/SENANTIKEN Diokletianus kommer till makten. Han genomför en kraftig omorganisation av rikets förvaltning och av försvaret. Fyrkejsarstyre (tetrarki) införs. Från 285/286 styr Diokletianus tillsammans med Maximianus och från 293 även med Constantius Chlorus och Galerius. Kejsaren ses inte längre som princeps (den främste i senaten) utan som dominus (herre). Riket delas in i 12 dioceser. Dessa består i sin tur av flera provinser (de gamla provinserna som delats upp i flera mindre för att underlätta skatteindrivning och säkra statens intäkter). Även armén omorganiseras och utökas kraftigt. De gamla legionerna görs om till mindre rörligare enheter. 301 Diokletianus prisedikt. Ett försök att stoppa den höga inflationen genom att införa maxpriser på alla varor. 303 Nya förföljelser mot kristna påbörjas. 305 Diokletianus och Maximianus abdikerar. Två nya tetrarker i deras ställe. 306 Konstantin (den store) blir utropad till kejsare av sina trupper. En lång rad strider följer med övriga kejsare. 312 Slaget vid Pons Milvius i Rom. Konstantin besegrar Maxentius. 324 Konstantin besegrar Licinius och blir ensam kejsare. Konstantinopel grundas. 325 Kyrkomötet i Nicaea 337 Konstantin dör och riket delas mellan hans tre söner Konstantius II, Konstans och Konstantin II Julianus Apostata (avfällingen). Julianus avsäger sig kristendomen och återinför dyrkandet av de gamla romerska gudarna 378 Valens besegras av goter i slaget vid Adrianopel Theodosius den Store. Kristendomen införs som statsreligion. När Thedosius dör delas riket mellan hans två söner Honorius (i väst) och Arcadius (i öst). Det romerska riket har varit delat mellan flera kejsare tidigare, men den delning som följer efter Theodosius blir varaktig och de båda rikena börjar även skilja sig administrativt och återförenas inte igen (förutom en kort period under Justinianus) 410 Rom plundras av visigoten Alarik 439 Vandaler erövrar det romerska Afrika. 476 Västroms siste kejsare Romulus Augustulus avsätts av goten Odovakar. Det östromerska riket fortsätter att existera fram till 1453 e. Kr. (=det bysantinska riket). Det finns ingen enkel förklaring till varför det västra romarriket kollapsade. En viktig orsak kan vara att Västrom under 400-talet hade flera svaga kejsare som lät sig styras av militären (något som inte hände i öst). Andra faktorer kan vara en alltmer ansträngd ekonomisk situation samt arméns oförmåga att avvärja invasioner under 400-talet Justinianus kejsare över det östromersk/bysantinska riket. Justinianus införlivar delar av det gamla västromerska riket med det östra. Detta är sista gången som romarriket är enat under en

5 kejsare och det vara endast under denna korta period. Justinianus beordrar även att en ny lagsamling ska kompileras, den s. K. Codex Iiustinianus. Ca 600 Senantikens slut. Detta årtal varierar från forskare till forskare. Somliga menar att senantiken inte upphör förrän på 700- eller 800-talet. Det viktiga med termen senantik är dock att påminna om att den antika kulturen inte upphör vid det västromerska rikets fall utan att den gradvis späds ut under den period som förr benämndes tidig medeltid. Något exakt årtal för senantikens slut går alltså inte att sätta!