Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se
Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning upplever svårigheter att komma ut i arbete, få tillgång till rätt hälso- och sjukvård, bo på ett sätt de önskar och att få en partner eller nya vänner. En del av förklaringen handlar om våra samlade kunskaper och föreställningar om psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Därför har myndigheten Handisam fått i uppdrag att i nära samarbete med det svenska patient-, brukar- och anhörignätverket nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) driva ett riksomfattande program med syftet att minska negativa attityder och öka allmänhetens kunskap om psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. 200 ambassadörer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som når ut i media, på konferenser, seminarier, arbetsplatser med mera.
Vad gör Hjärnkoll? 1. Fokus på att nå ut i media människors egna erfarenheter i centrum. 2. Lokala aktiviteter i Hjärnkoll fyra kampanjlän, men även i andra delar av landet. 3. Fokus på psykisk ohälsa på arbetsplatsen - riktat till personalchefer och arbetsgivare. 4. Utbildning till utvalda målgrupper socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och arbetsgivare.
Effekter oktober 2010 - nationellt Kampanjen har uppmärksammats av 1,4 miljoner människor De som har uppmärksammat kampanjen har genomgående mer positiva attityder än de som inte gjort det. En del av skillnaden kan förklaras som en effekt av kampanjen.
Effekter oktober 2010 Hjärnkolls kampanjlän Positiva förändringar av attityder i kampanjlänen minskat behov av social distans, t.ex.: andelen som tycker att det är skrämmande att det finns människor med psykisk sjukdom som bor i ens bostadsområde minskat från 17 till 11 procent. andelen som inte skulle vilja bo granne med människor som har haft en psykisk sjukdom har minskat från 18 till 13 procent.
Statistik Psykisk sjukdom den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning (Källa:FK) ca var fjärde sjukskrivning 28-59-dagar ca var tredje efter 2 år
Statistik, forts År 2009 var psykiska sjudomar den vanligaste diagnosgruppen för både kvinnor och män under 50 år som med avseende på nybeviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar Andelen unga med aktivitetsersättning ökar. Av dem har 73% beviljats ersättning p.g.a. psykisk ohälsa
Attityder i Sverige Fråga: Jag kan inte tänka mig att arbeta med någon som har en psykisk sjukdom Källa: Hjärnkolls opinionsmätning 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 19,8 Egen erfarenhet 39,5 Ej erfarenhet Nej
Vilka livsområden dominerar när det gäller upplevd diskriminering? Arbete 50% Familje- och vänrelationer 32% Deltagande i samhällsaktiviteter 23% Relationer till vårdpersonal 22% Källa: Stigma shout survey, 3000 brukare, England 2008
Arbete för personer med psykisk ohälsa Lägre andel i arbete Avskedas oftare Lägre lön Sämre möjligheter att bli befordrad Dilemma; dölja eller berätta
Några vanliga fördomar Psykisk ohälsa är ovanligt. Ingen av mina anställda lever med psykisk ohälsa. Har man en psykisk sjukdom kan man inte arbeta Att arbeta förvärrar tillståndet för någon som lever med psykisk ohälsa Någon som tidigare har varit sjuk kommer att bli sjuk igen och därmed ha hög sjukfrånvaro i framtiden
Vad utmärker en bra arbetsgivare Kunskap i samband med anställning Satsar på hälsofrämjande åtgärder Kan identifiera varningssignaler tidigt Är aktiv under sjukskrivningen Plan för återgång till arbetet och arbetsanpassningar Integrera frågor om den psykiska hälsan i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Vad kan man göra? 1. Ökad kunskap 2. Ökad öppenhet
Vad kan du och din organisation göra? Prata öppet och våga fråga. Ta del av Så gör du som Chef Stöd kampanjen och bli en supporter och berätta hur ni arbetar med frågan. Ladda ned vår e-postsignatur. Använd er av vårt nätverk av ambassadörer och få in det i de utbildningssatsningar ni genomför. Genomför kunskapsdagar. Låna vår utställning Det syns inte. Beställ kampanjmaterial och t-shirt. Gå med i vår facebookgrupp och delta i samtalet. Ta kontakt med pressen och uppmuntra att de skriver om frågan. Låt personer med egna erfarenheter träda fram och berätta.