!!! 567892/0*/!7/00#$!:&1;#*<!1-.!/0%2&8'!892! :(**'2#8&=/$!&!,1206$;/!>!?#0#2$#!

Relevanta dokument
Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Förnybara energikällor:

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

SL

AKTUELLT FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH BIOGASENS FORTSATTA ROLL. Leif Magnusson Avdelningen Kollektivtrafik och Infrastruktur Miljönämnden

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Framtidens transporter sker med biogas och el

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogasstrategi för Östersund kommun

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Rent vatten idag och i framtiden

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Energigas en klimatsmart story

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt.

Energikällor Underlag till debatt

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

1

Biogaskunskaper på stan

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Framtidens kretsloppsanläggning

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

BRANSCHGEMENSAMT MILJÖPROGRAM

Biogas och miljön fokus på transporter

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Förslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon

Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist Ett hållbart samhälle.

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Biogasanläggningen i Linköping

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Elbussprojekt i kallt klimat och batteriutveckling

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

Du får vad du köper. 27 maj 2014 På uppdrag av Biogas Väst

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Premiär för Stockholms nya elbusslinje

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Under 20 år har vi kört bil utan fossil, och mer ska det bli!

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Transkript:

! "#$%&%#'())*#'*!+,#-./0123*!'./*&*4!!!! 567892/0*/!7/00#$!:&1;#*<!1-.!/0%2&8'!892! :(**'2#8&=/$!&!,1206$;/!>!?#0#2$#! Malin Andersson & Anna Norman, VT12 MX004G, Miljövetenskap GR (C) - Självständigt arbete, 15 hp Mittuniversitetet Östersund, Institutionen för teknik och hållbar utveckling!!

@#77#$8#''$&$;!! Kollektivtrafikbranschen står inför stora utmaningar då dieselpriserna stiger och miljökraven blir hårdare. I Dalarna är det Dalatrafik AB som står för busstrafiken och idag drivs flottan till största del på diesel. Företaget ska göra en trafikupphandling till år 2014 där valet främst står mellan att upphandla biogasbussar eller bussar drivna på el. Inför trafikupphandlingen ämnas studien fungera som underlag då syftet är att ta fram en jämförelse mellan biogas- och eldrift med avseende på teknik, miljöpåverkan, infrastruktur och ekonomi. Studien utgår från ett livscykelperspektiv där drivmedelsproduktion, distribution samt drift omfattas. Miljöfaktorerna som undersöks är koldioxid, kväveoxider, partiklar och buller. En implementering av teknikerna undersöks i mindre skala med Borlänge stad som urval. Studiens resultat visar att flertalet kollektivtrafikbolag har inlett projekt inom biogasdrift. Samtliga företag driver sina gasbussar på en blandning av naturgas och biogas. Detta beror till största del på biogasbrist då infrastrukturen inte är fullt utvecklad, men även på att tillgången på organiskt material att producera biogas av är begränsad. Umeå är idag den enda kommunen i Sverige som inlett ett eldriftsprojekt, detta tillsammans med företaget Hybricon. Studien visar att el är det drivmedel som ger lägst utsläpp trots att batteriets miljöpåverkan är medräknad. Produktionstekniken av elen påverkar hur låga utsläppen blir, där vindkraft är att föredra. Tack vare den låga driftkostnaden per mil samt en utbyggd och fungerande infrastruktur är eldrift, trots den höga investeringskostnaden för elbussarna, totalt sett ett billigare alternativ. Biogasdrift kräver en komplex infrastruktur, som i många fall måste backas upp av naturgas för att vara lönsam. Slutsatsen är att eldrift är att föredra framför biogasdrift för kollektivtrafiken i Dalarna, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Nyckelord Kollektivtrafik, biogas, laddhybrid, Dalatrafik, buss 2

A:*'2#-'! The public transport sector is facing major challenges as diesel prices are rising and environmental requirements become tougher. In Dalarna the company Dalatrafik AB stands for public transport by bus, and today the fleet mostly is run on diesel. The company will make a procurement until 2014 in which the choice is mainly between the procuring of biogas buses or buses run on electricity. The study is intended to provide a comparison between biogas and electric power with regard to technology, environmental impact, infrastructure and economy. The study is based on a life cycle perspective where fuel production, distribution, and bus operation are covered. Emission types considered are carbon dioxide, nitrogen oxides, particulates and noise pollution. A possible implementation of the techniques is investigated in a smaller scale of Borlänge city as selection. The results of this study show that most public transport companies have initiated projects in biogas operation. All companies operate their gas buses on a blend of natural gas and biogas, which mainly is due to not fully developed infrastructure, but also that the availability of organic matter to produce biogas is limited. Umeå is the only municipality in Sweden that has launched an electric bus project, this in cooperation with the electric bus company Hybricon. The study shows that electricity is the fueltype that produces the lowest amount of emissions even though the battery's environmental impacts are included. Production technology affects the amount of emissions, where wind is preferable. Due to low operating costs per Swedish mile and a developed and functioning infrastructure, the electric bus despite high investment costs composes a less expensive alternative. Biogas operation requires a complex infrastructure, which in many cases must be supported by natural gas to be profitable. The conclusion is that concerning public transport in Dalarna, electric buses are preferable to biogas buses, both in an environmental and financial perspective. Key words Public transport, Biogas, Electric bus, Dalatrafik, Bus 3

B9212%! Med denna kandidatuppsats avslutar vi våra studier på Mittuniversitetet i Östersund. Arbetet har tack vare ett intressant och drivande ämne bidragit till ett ökat engagemang inom samhällsfrågor som t.ex. vilket drivmedelsval inom kollektivtrafiken som ska göras och utökande av resandet med buss. Vi har lärt oss mycket om olika busstekniker och om kollektivtrafiken i Sverige och nu är uppsatsen, efter 10 veckors hårt arbete, äntligen färdig. Vi vill tacka alla som har varit delaktiga och bidragit till att uppsatsen kunnat färdigställas. Förutom nära och kära vill vi därför tacka f.d. trafikchef på Dalatrafik, Björn Floresjö, nuvarande trafikchef Bengt Benjaminsson, Kjell Norén på Dalatrafik, Pär Jonsson på Hybricon, Claes-Göran Alm och Eva Pettersson på Gamla Uppsala Buss, Tommy Högström på Uppsala Vatten och Jenny Gode på Svenska Miljöinstitutet för trevligt mottagande, visat intresse för vårt arbete och stor hjälpsamhet. Vi vill även tacka vår handledare Caspar Honée som gett oss goda råd genom arbetet. Trevlig läsning! Borlänge, juni 2012 Malin Andersson Anna Norman!! 4

C$$/.D00*892'/-=$&$;!!!""#$%&&'()*+#,-"!"./0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000/1! E! CFGHI?J"GCIF!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!L!!"!! #$%&'(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""()!!"*! +,-("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""()!!".! /0,1'2&3--454160("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(7!!"8! +'&9:(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(7! M!,A"NHJF?!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!EE! *"!! ;0164526&594("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(!!! *"*! <05=>':'-("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(!8! *".! +5-?@%6A&90'0("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(!B! O! HP@JQGAG!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!MR!."!! C'A452A(D'2A05=4541(6=(DE22&$F'046(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(*G!."*! H'2A05=4541(6=(54%062&0EA&E0("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(*.!.".! IE-31'2646-$2(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(*J!."8! +5-?@F,='0A64(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(.G!."J! KA949>52A(646-$2("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(..!.")! /@02&E:5'(%@0(H90-341'(A9>>E4(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(.7! S!?C@"J@@CIF!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!SE! 8"!! H'10342454160("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(88! 8"*! /90&26&&(%902A4541("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(8J! T! @QJG@AG@!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!SL! L! HPBPHPF@PH!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!SU!,CQANA!E!<!IH?QC@GA!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!TM!,CQANA!M!V!JF?PHQAN!>!JGHW"FCFNAH!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!TM!,CQANA!O!<!XCQ5YZ[\PH"AF!BH[F!,AGGPHC!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!TM!,CQANA!S!<!GA,PQQPH!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!TM!,CQANA!T!<!BWQGGP@G!BYH!PQ,J@@!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!TM!,CQANA!L!<!"AHGA!Y\PH!,IHQWFNP@!GWGIHG@GHABC"!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!TM! 5

E C$'21%(='&1$! Vägtrafiken står idag för ca 30 % av Sveriges koldioxidutsläpp, och i samband med det bidrar transportsektorn i stor omfattning till den globala uppvärmningen. Trafikens avgaser från förbränning av fossila bränslen försurar, övergöder mark och bidrar till bildande av marknära ozon. Det är vid den ofullständiga förbränningen i en förbränningsmotor som partiklar och kolväten bildas, som i sin tur medför stor miljöpåverkan och är giftiga både för människor och för djur. (Naturvårdsverket 2011a) Kollektivtrafiken står inför stora utmaningar då priset på diesel stiger och miljökraven blir hårdare. Kollektivtrafikbranschen håller i ett fördubblingsprojekt där målet är att fördubbla kollektivtrafikresandet mellan år 2008 och 2020. Även ett klimat- och energimål har fastställts där målet är att 90 % av all kollektivtrafik ska köras på fossilfri energi innan år 2020. (Svensk kollektivtrafik 2010a) I dalarna är det Dalatrafik AB som står för busstrafiken och idag drivs flottan till största del på diesel. Företaget ska göra en trafikupphandling till år 2014 där valet främst står mellan att upphandla biogasbussar eller bussar drivna på el. 1 EKE '2345// Syftet är att ta fram en jämförelse mellan biogas och el som drivmedel för busstrafiken i Dalarna. Jämförelsen ska omfatta både produktion av drivmedel och drift av bussarna med avseende på teknik, miljöpåverkan, infrastruktur och ekonomi. Studien ämnas fungera som underlag för Dalatrafiks upphandling, men också inspirera andra kommuner då även de står inför stora miljösatsningar. EKM 678/ Studien ska kunna fungera som underlag för att hjälpa Dalatrafik att välja det mest hållbara drivmedlet av de två alternativen. Visionen är att andra kommuner ska 1 Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik AB, 2012-04-03 6

inspireras av Borlänge kommun och se fördelar med att satsa på hållbara drivmedel på effektiva sätt. EKO (97:5;4<88=>=:?9/ Hur ser de olika bussteknikerna för biogas- respektive eldrift ut och i vilken utsträckning används de idag? Vilken typ av infrastruktur behöver biogas- respektive eldrift? Vilka är skillnaderna i utsläpp från diesel-, gas- och eldrift? Vilka kostnadsmässiga skillnader finns mellan biogas- respektive eldrift gällande kostnader för buss, drivmedel och infrastruktur? Hur skulle en implementering av biogas- respektive eldrift fungera i Borlänge? EKS 654@A/ Studien utgår från ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv där fakta sammanställs och beräkningar av insamlad data är målet. Utgångspunkten är från ett livscykelperspektiv, detta just för att en studie endast rörande utsläpp i samband med drift anses vara missvisande, då eldrift inte har utsläpp i det steget. De utsläppsområden som fått högst värdering i miljöeffekt (lägst 4 av 5) valdes i enlighet med den branschgemensamma värderingen ur dokumentet Branschgemensamt miljöprogram 2010-04-15 avsett för avtalsprocessen i samband med upphandling beslutat av branschorganisationerna. Miljöfaktorer samt miljöpåverkan nedan är hämtat direkt från dokumentet. (Svensk kollektivtrafik 2010b) Fyra typer av utsläpp undersöks i denna studie: Miljöfaktor Koldioxid Kväveoxider Partiklar Buller Miljöpåverkan Klimatpåverkande Försurning, ozonbildning, hälsoproblem Hälsoproblem från avgaser och dubbdäck Störningar vid bostäder och i gatumiljö 7

I dokumentet har Energianvändning såväl fossil som förnybar samt Förbrukning av fossila bränslen och oljor i fordon även miljöfaktor 5, dock anses detta vara två av studiens grundpelare och bedöms därför inte separat utan integreras genom hela studien. (Svensk kollektivtrafik 2010b) Uträkningar sker på utsläpp från bussar med en Euro5 och EEV-märkning för att kunna jämföra utsläppsvärden mellan busstyper som drivs av olika drivmedel. Utsläpp från drivmedlen diesel, naturgas, biogas samt el i samband med produktion, distribution och drift undersöks. Siffror gällande dieseldrift tas med för att möjliggöra jämförelse mellan de undersökta teknikerna och det befintliga driftsättet. Då naturgas anses vara ett komplement vid initiering av biogas som drivmedel redogörs även för detta. För eldrift undersöks de vanligaste typerna av elproduktion i Sverige - svensk elmix, el med Bra Miljövalmärkning och marginal-el. En jämförelse med avseende på miljöpåverkan och kostnad görs mellan att köpa färdig el från dessa tre och att använda el från egenproducerad vindkraft. Miljöpåverkan från elbussens batteri i samband med produktion tas med i beräkningen av eldriftens totala utsläpp. En enklare ekonomisk analys görs där grova kostnadsexempel sammanställs för att visa på de olika driftsättens totala kostnader samt årskostnader. För att ta fram ett jämförbart resultat tas uträkningar för utsläpp och ekonomiska utgifter fram på ett årligt perspektiv, samt över en tolvårsperiod då detta beräknas vara bussarnas livslängd (se 1.4.2 Avgränsningar). Utsläppen beräknas genom gram per mil för en snittbuss, där snittbussens siffror har tagits fram genom att dividera flottans antal körda mil med antalet bussar. Antaganden har gjorts på hela dalarnas bussflotta med ett drivmedel i taget, för att visa på den potentiella kostnaden och mängd utsläpp. En förstudie görs med Borlänge stad som urval och exempel för att titta på möjligheten att införa någon av teknikerna. Urvalet består av tätortslinjerna 601, 602, 603, 604 samt landsvägslinjerna 253 och 254. Detta för att en implementering av en ny bussflotta oftast sker stegvis 2. 2 Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik AB, 2012-04-03 8

EKSKE L426>-541(6=(:6&6( Denna studie baseras på primärdata och sekundärdata, där den förstnämnda består av möten och telefonsamtal till berörda och högt uppsatta myndigheter, organisationer och företag, samt mailkorrespondens med dessa. I första hand nära kontakt med trafikchef Björn Floresjö på Dalatrafik AB (efter 24 april 2012, Bengt Benjaminsson), men också telefonsamtal och mailkorrespondens med Svenska miljöinstitutet och Naturskyddsföreningen. Företag som har erfarenhet av de olika driftsätten och drivmedlen har kontaktats, så som Gamla Uppsala Buss AB, Uppsala Vatten AB, Borlänge Energi AB, Hybricon AB, Umeå Kommun etc. Under samtalen har anteckningar tagits, vilket sedan förts in i uppsatsen i referatform. Siffror gällande Dalatrafiks nuvarande bussflotta har genom Kjell Norén, fordonskvalitétsansvarig på Dalatrafik AB, erhållits från Miljö- och fordonsdatabasen FRIDA, där olika utsläppsmängder i samband med de driftsätt som idag brukas finns uppställda. Sekundärdata har hämtats gällande utsläppsmängder, förklaringar och definitioner från myndigheter samt erkända organisationer, så som Naturvårdsverket, Svenska Miljöinstitutet, Naturskyddsföreningen samt BiogasMitt. Detaljerad information rörande biogas har erhållits från hemsidan Biogasportalen. Information gällande eldrift har samlats från företaget Hybricon samt deras samarbetspartners, då detta företag erbjuder ett fullständigt system av eldrivna bussar med tillhörande infrastruktur 3. Umeå kommun har ett samarbete med Hybricon och av den anledningen har även kommunen kontaktats. Beräkningar av utsläpp och kostnader har sammanställts utifrån de data som erhållit från sekundärdatainsamlingen. För att säkerställa informationens validitet och aktualitet valdes att endast använda studier från 2008 och senare. Ju senare de tagits fram desto bättre, detta just för att försäkra att informationen fortfarande är aktuell. Studier och hemsidor har studerats för att gallra ut de som innehållit den information som behövts. Data över resursanvändning och utsläpp har hämtats från Miljöfaktahandboken 2011 - uppskattade emissioner för bränslen, el, värme och transporter. Studien är baserad 3 Pär Jonsson, Marknadsansvarig Hybricon AB, 2012-04-28 9

på indata från litteraturstudier och förstudier som på olika sätt har bearbetats. Hela livscykeln studeras från råvaruutvinning, förädling, transport till omvandling. I studien är den funktionella enheten på vissa ställen megajoule (MJ). För att kunna jämföra denna data med data berörande drivmedlen i studien har MJ omvandlats till kwh, där 1 MJ motsvarar 0,28 kwh. (Gode, J., Martinsson, F., Hagberg, L., Öman, A., Höglund, J. & Palm, D. 2011) (Se Bilaga 2 för ytterligare information om respektive drivmedel från Miljöfaktaboken) EKSKM M=10342454160(( Avgränsning i tid är bestämd till 12 år då detta är den beräknade livslängden för batteriet i laddhybriden vilket gör att elbussens livslängd är densamma 4, samt uppgifter från f.d. trafikchef Björn Floresjö 5 (Önskad livslängd är 10 år för en dieselbuss, dock körs de flesta till 14 års ålder. Medelvärdet ger 12 år.). I samband med biogasproduktion valdes att titta på substrat av gödsel, organiskt hushållsavfall, avloppsslam, vall, samt livsmedel då dessa material finns att tillgå i regionen enligt en undersökning gjord av Pöyry AB(där slakteriavfall, mejeriavfall samt annat organiskt verksamhetsavfall kan innefattas i livsmedel enligt diskussion med Johan Westman, Pöyry AB, 2012-05-10). (BiogasMitt, 2012a.) Materialet som används i uppbyggnaden av bussarna, samt material som används till uppbyggnad av infrastruktur, studeras inte i rapporten. Miljöpåverkan från batteriet i elbussen innefattar enbart en del av en livscykelanalys (LCA) och då från vagga till grind. Övrig miljöpåverkan utöver de valda faktorerna i samband med produktion, drift och slutligen deponering av batteriet innefattas inte. Studien avgränsas till gasdrivna ottomotorer i samband med biogasdrift och för eldrift studeras snabbladdningsbara elbussar med hybridbackup med tillhörande infrastruktursystem som företaget Hybricon lanserar. Den batteriform som Hybricon använder sig av kallas Litiumtitanat (LTO). Utsläpp och kostnad för drivmedel från elbussens generator utesluts ur studien och beräkningar görs på att elbussen drivs 4 Pär Jonsson, Marknadsansvarig Hybricon, 2012-04-25 5 Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik, 2012-04-27 10

enbart på el. Den ekonomiska analysen begränsas till enklare beräkningar, där balansräkning, resultaträkning, avskrivningar och räntesatser inte omfattas. Utredning skildrar ej vilken aktör som står för investering av bussar och infrastruktur då kostnaden anses beröra hela samhället i samband med statligt ägda bolag. (Se definitioner i Bilaga 1 - Ordlista) M,#=;2($%!! MKE B9:?=>;?4>@=// Dalatrafik AB är bolaget som tillhandahåller busstrafiken. Utöver Dalatrafik behandlas i avsnittet även Region Dalarna, samt deras Transportstrategi, Svensk kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Buss 2010-dokument samt företaget Hybricon. MKEKE <6-6&06%5A(( Dalatrafik AB bildades år 1981 och införde då samordnade linjer, taxor och tidtabeller över hela länet, något som tidigare skötts lokalt av små bussbolag. I samband med att Dalatrafik tog över all trafik kunde priserna sänkas, vilket ledde till en fördubblig av resandet. (Dalatrafik) Idag körs 261 bussar av Dalatrafiks entreprenör Nobina som tillhandahåller både bussar och förare. De 95 bussar som används i Borlänge ägs dock av Dalatrafik som i sin tur hyr ut dem till Nobina. Tätortsresandet utgör den största delen av Dalatrafiks verksamhet och ökade med 2,4 % mellan år 2010-2011. 6 Varje dag reser ca 40 000 resenärer med buss i Dalarna sammanlagt en sträcka som drygt motsvarar ett varv runt jorden. Under ett år motsvarar det ca 13 miljoner resor. (Dalatrafik) Då Dalatrafik verkar inom den offentliga sektorn måste en offentlig upphandling genomföras för att företaget till exempel få använda sig av nya drivmedel. 6 Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik, 2012-03-27 11

Upphandlingar regleras av lagar och regler med syfte att säkerställa rättvis konkurrens mellan intressenter (Upphandlingsstöd). MKEKM N'1594(<6-6046(( Enligt en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen som började gälla den 1 januari 2012, ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. I Dalarna är det Region Dalarna som är myndigheten och tillsammans med Dalatrafik arbetar de med hur organisationen ska utformas för Dalarnas kollektivtrafikmyndighet. Myndighetens två viktigaste arbetsuppgifter är att utforma ett trafikförsörjningsprogram, samt att fatta beslut angående allmän trafikplikt för områden och sträckor som anses ha för svagt kommersiellt intresse för att kollektivtrafik ska bedrivas där. (Region Dalarna) Trafikförsörjningsprogrammet utgår från ett resenärsperspektiv och utgör grundpelaren i utveckling av kollektivtrafiken i regionen. Programmet ska bland annat innehålla miljöskyddsåtgärder och miljömål för kollektivtrafiken. (Svensk kollektivtrafik 2010a) Ett av målen i trafikförsörjningsprogrammet är att på sikt använda lokalt producerad bioenergi och grön el i de fordon som ingår i kollektivtrafiken vilket även bidrar till den lokala och regionala utvecklingen. (Region Dalarna, 2009)!"#$%&'"(%("#()*+,-.",/#0#"$#,1223,, På uppdrag av regeringen har Länsstyrelsen Dalarna fått som uppgift att redovisa en regional klimat- och energistrategi där transportstrategin innefattas. Strategin består av regionens vision till 2050, de mål regionen har till 2020, definierade åtgärder samt genomförandeansvar. (Region Dalarna 2009) Under rubriken Energieffektivare fordon och alternativa bränslen i Transportstrategin finns ett antal åtgärder uppradade. Nummer 3 lyder Satsa på produktion av biogas som fordonsbränsle för kollektivtrafikens bussar framför allt i tätorter., följt av nummer 4 Planera infrastrukturen för lokalisering av tankställen och produktion och distribution av alternativa fordonsbränslen för fordon med eloch biogasdrift. samt nummer 5 som lyder Stimulera utveckling av miljövänliga 12

tekniker genom att initiera och stödja forskningsmiljöer vars fokus är energieffektivitet och alternativa bränslen. (Region Dalarna 2009) MKEKO HE22(*G!G(O(*G*G( Buss 2010 är ett nationellt branschomspännande upphandlingsdokument som tagits fram genom ett samarbete mellan Svensk Kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR). Dokumentet ämnar göra det lättare att skapa kostnadseffektiv kollektivtrafik med samma höga kvalitet över hela landet. Buss 2010 utgår från resenärens utgångspunkt och tar upp funktionella krav på bussar vid trafikupphandlingar och bussinköp. (Svensk kollektivtrafik 2011) Buss 2020 är som Buss 2010 ett branschomspännande upphandlingsdokument och innehåller tre miljömål luftkvalitet, buller samt klimat- och energi. Klimat- och energimålet är att köra 90 % av all kollektivtrafik på fossilfri energi, men också att minska energianvändningen för stads- och regionalbussar med 27 % per personkilometer. Detta innebär att maximalt 10 % av kollektivtrafiken ska köras på fossila bränslen. Luftkvaliteten ska förbättras genom att utsläpp av partiklar och kväveoxider ska minskas med minst 50 % per personkilometer. Bullermålet är att bullret i samband med kollektivtrafiken ska minska, dock finns inga detaljerade mål på detta. (Svensk kollektivtrafik 2011) MKEKS P$D05Q94( Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar laddhybridteknik för fordon i stadsmiljö. I början av 2010 levererade företaget världens första laddhybridkonverterade Toyota Prius anpassad för det nordiska vinterklimatet. Företaget är även först med att erbjuda marknaden snabbladdningsbara hybridbussar, även de anpassade för vinterklimat. (Hybricon) Hybricon samarbetar med flera företag i sina elbussprojekt, men de viktigaste är holländska e-traction som arbetar med drivsystem för bussar och spanska Opbrid som tar fram laddningsstationer. (Hybricon 2012) 13

MKM MKMKE C9>DE5A58/ <5'2'-( Diesel produceras av olja och är ett fossilt bränsle. Dieseln som säljs i Sverige är utblandad med upp till 7 % RME (förnyelsebart bränsle) för att minska miljöpåverkan av drivmedlet. Jämfört med bensin har diesel högre energiinnehåll och motorerna har högre verkningsgrad, vilket i sin tur ger lägre bränsleförbrukning. Dock innehåller diesel mer kol och utsläppen av koldioxid per liter är högre än de är för bensinfordon. Dieselfordon med partikelfilter har lägre utsläpp av hälsoskadliga partiklar. (Energimyndigheten 2012) MKMKM I6&E0162( Naturgas räknas även det till grenen fossila bränslen men har mindre miljöpåverkan än andra fossila bränslen, detta just för att naturgas avger avsevärt lägre halter av svavel och har lägre utsläppshalter av kväveoxider. Förbränning av naturgasen ger dessutom upphov till lägre utsläpp av koldioxid jämfört med t.ex. kol och olja. Dock anser Naturvårdsverket att det föreligger en risk i att bygga ut användandet av naturgas i Sverige. Detta just för att bindandet till naturgas även innebär ett behov av fossila bränslen och i förlängningen försvårar Sveriges klimatmål om övergång till förnyelsebara energikällor. (Naturvårdsverket 2012a) MKMKO H59162( Biogas har flera användningsområden som bland andra uppvärmning lokalt eller genom distribution via fjärrvärmenätet samt för framställning av el. Det snabbast växande område är dock som drivmedel till fordon. Ett gasfordon kan drivas på ren biogas eller fordonsgas, som är en blandning mellan naturgas och biogas. (Biogasportalen) Biogas är en förnyelsebar energikälla som anses vara koldioxidneutral. Resonemanget förs att den koldioxid som frigörs vid förbränning tas upp i form av kol av nya växter, samtidigt som växterna skulle brytas ner och frigöra kol även om förbränning inte skedde. Produktion, transport och användning av biobränslen är 14

dock aktiviteter som släpper ut koldioxid, därför kan inte hela kedjan ses som koldioxidneutral. (Bioenergiportalen) Biogas bildas vid anaerob rötning som är en naturlig process och sker bl.a. i sumpmarker. Framställningen kan ske på flera olika sätt men den vanligaste metoden är rötning i en lufttät rötkammare. (Biogasportalen) Det finns flera olika typer av organiskt material som kan fungera som substrat för anaerob rötning, som avloppsslam, gödsel, matavfall, slakteriavfall, växtavfall och processvatten från livsmedelsindustrin. Om ett substrat är lämpligt för biogasproduktion beror på flera faktorer - torrsubstanshalt, halt av förbränningsbar substans, näringssammansättning, biogasutbyte och behovet av förbehandling. Förbehandlingen kan bestå av avvattning, blötläggning, sortering eller hygienisering. (Biogasportalen) Den rå-gas som bildas vid rötningen består av metangas och koldioxid, samt små mängder av svavelväte, ammoniak och kvävgas. Koncentrationen av metan beror av vilket substrat som rötats. Metan utgör den energirika delen av biogas och för att biogas ska kunna användas som fordonsbränsle så måste den uppgraderas. Koldioxiden avskiljs då från biogasen vilket höjer dess energiinnehåll samt att föroreningar, partiklar och vatten avlägsnas. Metanhalten i uppgraderad biogas bör vara minst 95 %. (Biogasportalen) Rötningsprocessen lämnar efter sig en rötrest som består av vatten, organiskt material, mikroorganismer och näringsämnen. Rötresten brukar ha två olika benämningar beroende på dess ursprung, biogödsel eller rötslam. Biogödsel utvinns från rena organiska avfall och kan användas som gödningsmedel inom jordbruket tack vare sitt höga näringsinnehåll. Rötslammet kommer från rötat avloppsslam och innehåller oftast höga halter av tungmetaller vilket gör att dess användningsområde inom jordbruket begränsas och det används därför oftast som strukturmaterial. (Biogasportalen) 15

Den biogas som inte kommer till användning eldas upp så kallad fackling. Att släppa ut oförbränd biogas innebär ett tillskott av den kraftiga växthusgasen metan till atmosfären. (Bioenergiportalen 2010) MKMKS K-( Eldrift har inte någon nämnvärd miljöpåverkan vid användning utan det är vid produktionen av elen samt batteriet som störst miljöpåverkan sker. Det är alltså valet av elproduktionsteknik som avgör hur omfattande miljöpåverkan blir. Att fastställa den miljöpåverkan som elanvändning innebär när den produceras kan göras på tre olika sätt: Beräkningar göras på att elen utgörs av den årliga mixen, antingen svensk eller nordisk. Om el från en leverantör som handlar med vindkraft, Bra miljöval eller andra förnyelsebara elkällor används, kan beräkningar göras på leverantörens egna miljövärden. Elen som fysiskt erhålls ändras inte, men den konsumerade elmängden reserveras från elleverantören. Marginalperspektiv innebär att beräkningarna görs utifrån den elproduktionsteknik som förändras vid en ökad efterfrågan på el, sett på årsbasis. Det vill säga den elproduktionsteknik som köps in när efterfrågan på el är större än den el som är tillgänglig på den svenska marknaden. (Svenska Miljöinstitutet (IVL) 2009) 45)$%6,)07+8, I Sverige består elproduktionen till största del av vatten- och kärnkraft, där kärnkraften står för närmare 46 % medan vattenkraften står för 45 %. (Svensk Energi 2010) Kärnkraften ger nästintill inga bidrag i form av klimatpåverkande utsläpp i samband med drift, men medför betydande behov av säkerhetshantering. Förvaring av kärnkraftsavfallet medför risker som t.ex. läckage av högradioaktivt avfall. En kärnkraftsolycka skulle inte bara påverka närområdet utan stora arealer under lång tid. Råvaran är vid kärnkraft grundämnet uran \#''/$=2#8'! ST]! "62$=2#8'! SL]! Y^2&;#! T]! B1**&0'! S]! Figur 1 - Produktionsandelar i Svensk elmix (Svensk Energi, 2010) 16